Kvalitetsredovisning Vedbyskola Fritidshemmet Solrosen läsåret 2013/2014

Transkript

1 Kvalitetsredovisning Vedbyskola Fritidshemmet Solrosen läsåret 2013/2014 Antal barn ålder 6-9 år: 57 st Antal barn ålder år: 7 st Antal personal: 3 Personalens utbildning, kompetens och erfarenhet: 2 st fritidspedagoger och 1 st barnskötare Planeringstid/vecka: 1,5 timme gemensam planering och 1 timme enskild. Personaltäthet: 3,0 Fritidshem antal barn/pedagog: 21,3 Beskrivning av inne och utemiljö: Både innemiljön och utemiljö då det gäller fritidshemmets verksamhet är undersatt. Lokalerna är slitna och nedgångna, det finns begränsat med material som barnen kan leka med. Utemiljön är sliten och behöver rustas upp. Närmiljön är fin och fritids är duktiga på att använda sig av den som ett komplement till den utemiljö som skolan erbjuder. Skolledarens beskrivning av kvaliteten i verksamheten: Verksamheten fokuserar mycket på trygghet och trivsel, att se varje barn och dess individuella utveckling. Fritidspersonalen arbetar mycket på gruppdynamiken, att få olika elevkonstellationer att fungera och utvecklas tillsammans. Två av fritidspersonalen är delaktiga i skolan, vilket gör att de också delaktiga i barnets hela dag. Det gynnar barnen, dels då det gäller den sociala aspekten men också kunskapsaspekten. Det är som personalen själv säger barnen blir tryggare när det finns samma personal i båda verksamheterna. Jag tycker då jag tar del av fritidsverksamheten som finns på Vedby skola att personalen har en bra verksamhet tillsammans med barnen, jag ser tydligt att vi fokuserar på målen; trygghet och trivsel och elevinflytande, men jag ser att vi behöver under lå1415 fokusera ytterligare på samverkan mellan skola och fritidshem. Vi har förmånen att ha personal som finns med under barnets hela dag, vi har goda förutsättningar för att ta vid skolans kunskapskrav och förvalta dem på en annan dimension på fritids. Fritids kan förstärka skolans kunskapsbank genom att komplettera med ytterligare sätt att lära. Tex skulle man då man i skolan arbetar med matematik, väga/mäta/sannolikhetslära kunna göra det på fritids genom att antingen använda sig av utemiljön eller av sigsjälv som redskap. Personalen är inne på det i sina tankar då de tex pratar om att göra film, men vi behöver bli ännu mer tydliga i hur vi kan samverka skola-fritids. 1

2 Områdets system och rutiner för kontinuerligt kvalitetsarbete: Arbetslaget har 1,5 h/veckan till gemensam planeringstid. Därutöver har varje pedagog en barnfritimme till enskild planering, denna timme är inte schemalagd. På planeringen utvärderar vi upp förra veckans aktiviteter samt så planera vi nya aktiviteter. Vi diskuterar enskilda barn om hur vi kan stötta dem i deras utveckling. Vi pratar även om hur vi ska komma till rätta med olika gruppkonstellationer. Utöver detta så ska nya scheman göras, samt bedömningar till utvecklingssamtalen. Folkhälsa/ Livskvalitet: mål Ökad samverkan fritidshem och förskoleklass och skola, för att skapa en trygg och säker uppväxt för barnen i Klippans kommun. Insatser Pedagogerna som arbetar på fritidshemmet är delaktiga i skolan. Vi följer barnen och är delaktiga under hela dagen. I och med detta får vi pedagoger uppfattning om elevernas kunskapsnivå samt hur de fungerar under skoltid. Barnen blir tryggare när det är samma personal i båda verksamheterna. Vi har en bra tamburkontakt med föräldrarna där vi berättar om hur deras barn har haft det under dagen. Vi ska även försöka lämna omdöme med till utvecklingssamtalen som skolans pedagoger har med barnen. Barnen har känt sig trygga. Detta har vi märkt genom att de gärna vänder sig till oss i alla möjliga situationer så som vid små frågor eller när det är bråk. Föräldrarna verkar också trivas då de gärna pratar en stund vid hämtningen. Det har varit slitsamt för pedagogerna att ha ansvar i två olika verksamheter som kräver att man ska delta på de olika verksamheternas tider. Analys av resultat Det är bra att kunna följa barnen över hela dagen för att få en helhetsbild, men det är viktigt att pedagogen får tid mellan övergångarna. Åtgärder för utveckling Att vi pedagoger får ställtid mellan de olika verksamheterna. Att pedagogerna inte har ansvarsbitar som kan störa de båda verksamheterna. Det är viktigt att göra skolans personal medvetna om att det blir svårt att nå målen på fritidshemmet om personalen hela tiden måste närvara på olika möten. 2

3 Likabehandlingsarbete: Mål med årets Likabehandlingsarbete: Trygghet och Trivsel barnen ska känna att de får vara delaktiga i planeringen av fritidshemsverksamheten, att de utmanas utifrån sina egna förutsättningar. Insats/Arbetsgång I början av läsåret så planerar pedagogerna verksamheten med syfta att visa barnen vad vi har att erbjuda, allt eftersom barnen blir medvetna om vad verksamheten kan erbjuda så får de vara mer delaktiga. Vi är lyhörda och lyssnar till barnens önskemål. Vi visar på att alla kan försöka och att alla kan med lite hjälp. Här låter vi barnen som behärskar momentet hjälpa dem som känner sig lite osäkra. Barnen har varit delaktiga. De har utvärderat veckan som gick och sedan bestämt vad som skulle hända denna vecka. Veckomötena tog längre tid när barnen skulle utvärdera vad som hänt veckan innan, så här tyckte barnen att det var tråkigt. De hade massor med ideer på vad de vill att vi skulle hitta på men oftast så var det återkommande saker så som samma lekar, fredagsmys, indianskogen mm Analys av resultat Ska barnen vara delaktiga i hela planeringen så är det viktigt att vi pedagoger ger dem rätt verktyg, vi måste visa på att det finns fler lekar, fler ställe att gå till mm. Här måste vi ställa frågor som hjälper barnen vidare i sitt tänk, tex vi lekte ju den leken förra veckan hur kan vi utveckla den för att vi inte ska tröttna på den? Åtgärder för utveckling Istället för att utvärdera allt på veckomötet så kan man ha en kort utvärdering efter varje aktivitet. Pedagogerna måste presentera fler alternativ samt ställa mer frågor när barnen lämnar förslag på vad de vill göra, så att vi kan hjälpa dem att utveckla sina ideer. 3

4 Elevinflytande/delaktighet: mål: Varje fritidshem arbetar under demokratiska former där barnen har ett reellt inflytande Insatser Barnen deltar i veckoplaneringen. De är även med och utvärderar föregående veckoplanering. Vi kommer att arbeta med ordkunskapen kring demokrati och befästa ord så som rösträtt, likabehandling, demokrati mm. Barnen deltar aktivt i samlingar och är med och röstar på olika förslag som kommer upp. Ordkunskapen är inte befäst då det inte är ett naturligt inslag när man lyssnar på barnen. Analys av resultat Vi pedagoger måste hitta ett annat arbetssätt som gör att vi kan befästa orden så att det blir ett mer naturligt språk i barnens vardag. Åtgärder för utveckling Att ha med en ordbok i samlingarna, skriva upp orden på white-boarden. Arbeta mer med orden och befästa dem i olika situationer. 4

5 Vedby skolas egna fritidshemsmål: Mål Att vi aktivt delar barngruppen, för att eleverna i åk 3-6 får utmaningar som tillfredsställer dem. Att de yngre barnen får en lugnare verksamhet som är mer anpassad för deras behov. Insatser En gång i veckan så har vi ett veckomöte där eleverna kommer med önskemål och förslag om vad de vill göra på fritidshemmet. Sedan genomför vi röstning under demokratiska former. Att pedagogen erbjuder aktiviteter som är riktade till deras mognad och erbjuder dem utmaningar. Där tänker vi ge de äldre barnen utmaningen att skapa ett filmmanus som båda grupperna sedan utgår ifrån och tillsammans producerar fram en film ifrån. Pedagogen har även ansvaret för att se till att så att eleverna har kunskap om de olika fritidsaktiviteterna som olika föreningar i kommunen har. Gruppen blev delad. De äldre eleverna fick en hemvist uppe på skolan. Det fanns inget veckomöte för detta var något som barnen inte ville. De ville själv bestämma vad de gjorde från dag till dag. Att skapa ett manus var ingen lätt uppgift, så där blev ingen film. Vad det gäller fritidsaktiviteter så blev inga presenterade men det pratades om de olika aktiviteterna barnen går på. Analys av resultat: Även om barnen var i samma ålder så var de på helt olika mognadsnivåer. Barnen hade svårt för att lyssna in varandra, och kunna tänka på om jag ställer upp för dem så ställer de upp för mig. Att sitta ner och skriva ett manus när man hellre ville leka efter en lång dag i skolan kan väl alla förstå. Åtgärder för utveckling: När man delar en barngrupp så ska det ges tid till att vara delade. Allt för ofta så fick de stora barnen gå ner på lilla fritids för där var hela tiden någon som skulle på ett möte. Här måste man vara konsekvent går en måste en annan in. Allt för ofta hände det att de fick ställa in det de hade bestämt för att de fick vara på lilla fritids. Vad det gäller att göra ett manus, så ska vi göra många små manus och filmer. Vi pedagoger måste presentera det på ett mera lustfyllt sätt. Vi samverkar med skolan, så att kursplanens mål gynnas genom vårt arbete på fritids. Att utnyttja IT-tekniken mer. Man kan mer än spela på en Ipad. Vi kommer att försöka skriva ett manus till att göra en egen film, för att sammansvetsa gruppen Starta leklådor Färre mål som nås än många som får oss att känna oss otillräckliga Samverkan med skola för att gynna elevernas lärande 5

6 Vedbys Årliga plan / Fritidshemmet Solrosen Nuläget: vi har många barn med ett stort rörelsebehov vilket medför att det uppkommer mycket knuffar, både medvetna och omedvetna. Detta i sin tur leder ofta till ett ovårdat/otrevligt språk. En del av barnen uppmanar varandra till negativ behandling av kamraterna. Genomgående är barnen positiva till att delta i verksamheten och har en hög närvaro. Mål: Att varje barn blir medvetet om sitt egna jag och det egna ansvaret. Insatser: Vi kommer satsa på att sätta samman lekgrupper utifrån barnens behov, där en pedagog aktivt deltar i leken. Pedagogerna dramatiserar verkliga situationer där konflikter uppstått och samtalar kring dessa med barngruppen. : Lekgrupperna har vi inte arbetat med. Personalen har dramatiserat situationer som har uppstått. Dessa har varit mycket uppskattade hos barnen. Analys av resultat: Barnen har ibland svårt för att förstå budskapet vi vill ha fram när vi har våra dramatiseringar. Att vi inte har haft lekgrupper, har gjort så att vi har en del barn som inte vet hur man leker. Detta i sin tur skapar en del onödiga konflikter. Åtgärder för utveckling: Vi ska fortsätta med dramatiseringar, men vi måste bli tydligare med vårt budskap. 6