Klippans kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Kvalitetsredovisning Vedby skola Läsåret 2011/2012

Transkript

1 Klippans kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Kvalitetsredovisning Vedby skola Läsåret 2011/2012 Områdets beskrivning av verksamheten, nyckeltal Personaltäthet Skola antal lärare/100 barn: 6,22 Fritidshem antal barn/pedagog: 43,1 Specialpedagog, SvA-lärare och resurslärare är inte inräknade i pedagogtätheten. Områdets system och rutiner för kontinuerligt kvalitetsarbete Skolan upprättar mål för undervisningen samt för den årliga planen vid läsårets start utifrån aktuella fokusområden och resultatmål. Målen synliggörs i klassrummen och förankras hos eleverna. Målen följs kontinuerligt upp och utvärderas under läsåret i enlighet med det årshjul som upprättats inom Barnoch utbildningsförvaltningen. Resultat Lässcreening åk 2 och 4 Ordavkodning åk 2 Flera elever behöver utveckla ordavkodningen. Allmänna läsinsatser behövs och även enskilda typ BRAVKOD. har gjorts i form av läsgrupper och BRAVKOD. Jämförelse med kommunresultatet: Vedby ligger lägre än kommunen. Läsförståelse åk 2 Samma analys som ovan. : Läsförståelseprojekt på gång + användning av resurser så att det kommer elever som har mest behov av det till del. Jämförelse med kommunresultatet: Vedby ligger bättre än kommunen. Ordavkodning åk 4 Klassen har upplevt flera lärarbyten. Jämförelse med kommunresultatet: Vedby ligger lägre än kommunen. Läsförståelse åk 4 har satts in och behövs även framöver. Läsförståelseprojekt, resursinsatser och specialpedagog skall lyfta elevernas resultat. Jämförelse med kommunresultatet: Vedby ligger bättre till än kommunen. 1

2 Ordförståelse åk 4 Jämförelse med kommunresultatet: I snitt ligger Vedby ungefär på det genomsnittliga kommunresultatet. Resultat nationella prov Årskurs 3 Matematik Prov Antal godkända elever Godkända, i % Ej godkända, i % Andel elever som ej gjort provet, i % Delprov A Delprov B Delprov C Delprov D Delprov E Delprov F Delprov G totalt Delprov A Gemometriska objekt, lägesord, mätning av längd Delprov B Proportionella samband, matematiska likheter, huvudräkning Delprov C Räknesättens egenskaper Delprov D Mönster proportionella samband, huvudräkning Delprov E Skriftliga räknemetoder i addition och subtraktion Delprov F Enkla bråk, huvudräkning Delprov G Geometriska objekt, taluppfattning Årskurs 3 Svenska Prov Antal godkända elever Delprov A Delprov B Delprov C Delprov D Delprov E Delprov F Delprov G Delprov H Totalt Delprov A Muntlig uppgift Tal och samtal Delprov B Läsuppgift berättande text Delprov C Läsuppgift faktatext Delprov D Högläsning Delprov E Textsamtal Delprov F Skrivuppgift berättande text Delprov G Stavning interpunktion Delprov H Skrivuppgift faktatext Godkända, i % Ej godkända, i % Andel elever som ej gjort provet, i % 2

3 Årskurs 6 Matematik Prov Antal godkända elever Godkända i % Ej godkända, i % Andel elever som ej gjort provet, i % Delprov A Delprov B Delprov C Delprov D totalt 82 4,5 13,5 Delprov A Muntlig uppgift beskriva figurer jämföra area, diskutera, visa och räkna omkrets. Delprov B Problemslösningsförmåga, begrepp, metod och kommunikation. Delprov C Begrepp och metod Delprov D Problemslösningsförmåga, begrepp, metod och kommunikation, miniräknare tillåten Årskurs 6 Svenska Prov Antal godkända elever Delprov A Delprov B-C Delprov C Delprov E totalt 93 7 Delprov A Muntlig uppgift Samtal och redogörelse Delprov B-C Läsförståelse Berättande text, Sakprosa Delprov D Skrivuppgift, berättande Delprov E Skrivuppgift, argumenterande Årskurs 6 Engelska Prov Antal godkända elever Godkända i % Ej godkända, i % Andel elever som ej gjort provet, i % Godkända i % Ej godkända, i % Andel elever som ej gjort provet, i % Delprov A Delprov B Delprov C totalt Delprov A Muntlig uppgift Delprov B Receptiv förmåga, läsa och förstå, lyssna och förstå Delprov C Skrivuppgift Fokus område 1: Våra elevers resultat Resultatmål *Grundskolans meritvärde ligger på plats 100 i Sverige- *Alla elever skall vara behöriga till nationellt program på gymnasiet. Resultat: Skolan samlar in, följer upp och analyserar resultat på individ-, grupp- och skolnivå senast hösten Nivå 3 Qualisområde. Analys av resultat Nationella prov Vi känner oss färdiga med nivå 3, eftersom vi har kommit igång med IUPpärmar innehållande utvecklingsmål och PP. 3

4 Årskurs 3 Svenska Delprov A Tal och samtal (15/20 godkända). Det behövs mer träning i klassrummet för att få elever att våga uttrycka sig och tala inför andra. Några elever får specialpedagogiskt stöd. Delprov B Läsuppgift skönlitterär (20/20 godkända). Vi läser mycket och diskuterar det vi läst. Vi har även daglig högläsning samt läsläxa en gång i veckan. Delprov C Läsuppgift fakta (19/20 godkända). Elev som inte klarade miniminivån går hos specialpedagog. Delprov D Elevens högläsning (15/20 godkända). Många har bråttom när de läser. Det behövs fortsatt lästräning. Delprov E Elevens text-samtal (20/20 godkända). Läsförståelse - redogöra muntligt. Läsförståelsedelproven har gått mycket bra. Kanske var det lite lätta frågor. Delprov F Skrivuppgift-skönlitterär (16/20 godkända). Fri skrivning med röd tråd i handlingen. Några av eleverna som inte klarat miniminivån har extrahjälp, de andra har ofta för bråttom. Behövs fortsatt skrivträning. Delprov G Skrivuppgift-skönlitterär (16/20 godkända). Samma som delprov F men här bedömdes stavning och meningsbyggnad. Några av eleverna som inte klarat miniminivån har extrahjälp, de andra har ofta för bråttom. Behövs fortsatt skrivträning. Delprov H Skrivuppgift-fakta (19/20 godkända). Skriva stödord om uppfinningar förr i tiden. Elev som inte klarade miniminivån går hos specialpedagog. Sammanfattande analys Resultaten på proven är ojämnt. Medan läsförståelsedelproven gick bra sticker den muntliga delen, högläsning och skrivuppgiftsdelproven ut. Självbedömning är något eleverna behöver träna mer då de har svårt att se var de ligger i förhållande till var de ska ligga. Matematik Resultaten på proven i stort sett bra. Elever som inte nått miniminivån har åtgärdsprogram och får stöd hos specialpedagog. Det som sticker ut är skriftliga räknemetoder samt till viss del problemlösning. Självbedömning. Behöver träna sig mer på att bedöma vad man kan och vilka mål man har nått. Delprov A (17/20 godkända). En viss osäkerhet på geometriska objekt, namn och egenskaper. Analys: viktigt att använda rätt språk/benämningar vid madiskussioner och genomgångar. Delprov B (19/20 godkända) Delprov C (17/20 godkända) Förståelsen för multiplikationens egenskaper brister hos en del. Analys: viktigt att jobba med lab.material för att förstå räknesätten, samt att knyta räknesätten till vardagliga situationer. Delprov D (18/20 godkända) 4

5 Delprov E (14/20 godkända) Att lösa problem med hjälp av skriftliga räknemetoder. Analys: en del har fått fram rätt svar men inte kunnat visa tankegången. Vi har jobbat mycket med gemensam problemlösning och att visa olika strategier. Behövs mycket träning på att visa hur man tänker. Viktigt att redan från åk 1 ha mycket ma-diskussioner och praktisk matematik. Matematik är inte bara det man presterar i ma-boken. Delprov F (18/20 godkända) Delprov G (18/19 godkända) Se analys delprov A Årskurs 6 Sammanfattning: Eleverna har klarat det som man förväntat att de skulle klara. En del har även nått bättre resultat än förväntat. : Vi går nu vidare med nivå 4 Kunskapsresultaten är goda i jämförelse med egna förutsättningar och jämförbara skolor. Eleverna ska bli mer delaktiga i planeringen genom att de är med vid uppstarten av ett område och gör PP tillsammans med läraren. Detta arbete gör att eleverna blir medvetna om mål och syften enligt Lgr 11 vilket leder till bättre resultat. Fokusområde 2: Folkhälsa/ Livskvalitet Resultatmål Ökad samverkan mellan förskola, pedagogisk omsorg och förskoleklass för att skapa en trygg och säker uppväxt för barnen i Klippans kommun. Policy för övergångar finns i september Resultat Vi har haft ökad samverkan mellan förskola, pedagogisk omsorg och förskoleklass. Analys av resultat Förskolläraren har besökt blivande elever i förskoleklassen. Samarbete har även skett mellan klass år 5 och en förskola. En av förskoleklasslärarna följer delvis med upp i år 1 som en trygghet de första veckorna. Resursläraren täcker in för henne. Under våren 2013 besöker förskoleläraren barnen på deras förskolor/verksamheter. De blivande förskoleklassbarnen bjuds även in till skolan där de lär känna lärarna, miljö och lokaler. Barnen får även äta på skolan. Ett av besöken blir ett samarbete inom fadderverksamheten på Vedby skola där möjlighet ges att lära känna andra elever på skolan. Läsåret 13/14 kommer en av lärarna i förskoleklassen följa till år 3. Mål med årets Likabehandlingsarbete: Trygghet och Trivsel nivå 5 Qualis Förankrade metoder finns för att skapa trygghet och trivsel samt att hantera konflikter. 5

6 Insats/Arbetsgång Qualisenkät, trygghetsenkät, pärm Bråk och konflikter Äldre elever håller i rastaktiviteter, temadagar och andra aktiviteter med de yngre barnen. Vi fortsätter med fadderverksamheten samt kamratråd. Fortsatt träning i konfliktlösning i klasserna. Resultat av kartläggning Både Qualisenkät och trygghetenkät har genomförts. Vid arbetsplatsträffar går vi igenom pärmen Bråk och konflikter där dokumentation har skett. Analyserar om det är samma elever som har varit inblandade och gör en kartläggning av detta. Äldre elever har inte hållit i rastaktiviteter. Fadderverksamheten har fungerat, likaså kamratrådet. StegVis började användas i klasserna vecka Analys av resultat: Genom resultatet av trygghetsenkäten så kan man se att de flesta eleverna trivs och är trygga på Vedby skola. 10 % känner sig otrygga ibland och 2 % är ej trygga. Fördelningen är jämn mellan pojkar och flickor. Dokumentation gällande Bråk och konflikter visar att det inte sker så mycket bråk på skolan. Detta visar att vårt arbete ger resultat. Idrottsläraren har tagit hand om rastaktiviteterna vid fyra tillfällen per vecka, vilket har varit uppskattat hos eleverna. Gemensamma aktiviteter på skolan visar en stor trygghet bland eleverna tack vare fadderverksamheten. Eleverna får redskap hur man ska hantera konflikter i den dagliga verksamheten genom att man tar upp det när behov uppstår i klassrummen. Man arbetar med StegVis i klasserna. Låta eleverna i år 5 och 6 hålla i några rastaktiviteter/termin. Fortsätta med fadderverksamheten som den nu bedrivs och försöka göra den mer spontan. Ta hjälp av varandra i personalen vid konflikthantering. Årliga planen: Resultatmål: Mål 1 Skolan ska under läsåret 2011/2012 fortsätta att arbeta för att minska och förebygga bråk, konflikter och retningar mellan eleverna, och för att göra otrygga platser tryggare, t ex korridorer, omklädningsrum, matled, bandyplanen och toaletter. Mål 2- Skolan ska under läsåret 2011/2012 fortsätta förbättra kamratrelationerna genom att arbeta över olika gränser, inom och mellan klasser. Mål 3 - Skolan ska under läsåret 2011/2012 fortsätta att ge eleverna verktyg för att hantera situationer som upplevs otrygga, hotfulla och osäkra, på skolan, på annan skola, och till och från skolan. Vi strävar efter att eleverna alltid berättar för en vuxen om de sett, hört eller varit med om något negativt. Mål 4 - Skolan ska under läsåret 2011/2012 fortsätta öka medvetenheten om likabehandling. 6

7 F Mål 1 - I Idrottslärarens schema läggs så att tillsynen av omklädningsrummen ökar. Schemalagda rastaktiviteter förekommer vid fyra tillfällen i veckan. De äldre eleverna leder rastlekar vid något tillfälle i veckan. Klasserna går samlade till matsalen. Mål 2 Fadderverksamheten fortsätter, årskurs 3-5 är faddrar till F-2 medan klass 6 har rollen som mentorer för klass 3. Genom fadderverksamhet och åldersblandade grupper kan vi genomföra värderings- och samarbetsövningar och andra aktiviteter som stärker respekten för varandra. Mål 3 Fortsatt dialog med mottagande skolor angående deras rutiner vid lektioner med elever från vår skola. Skolans personal ska alltid lyssna på vad eleverna berättar och undersöka det som kommer till deras kännedom, samt vid behov vidta åtgärder när en elev har kränkts. Mål 4 Alla måste arbeta mer med likabehandlingsfrågor, speciellt de sju diskrimineringsgrunderna. Arbete med likabehandlingsplanen i diskussioner, grupparbeten, temaarbeten, filmer, skönlitteratur m.m Resultat Mål 1 Det har blivit större trygghet i omklädningsrummen, incidenter har minskat. Rastaktiviteter har inte hållits av eleverna. Alla klasser går samlade till matsalen vilket gör att det har blivit lugnare. Trygghetsenkäten visar att eleverna känner sig trygga. ART- gruppen i år 3 har gett resultat. Några av personalen har gått utbildningar i vår gällande utåtagerande barn, vilket de upplevde positivt. Mål 2 De äldre har gått ner till de yngre eleverna och hjälpt till på lektionerna. Fadderverksamheten har inte fungerat spontant på ett naturligt sätt mellan klasserna. Vid temadagar har vi dock använt oss av gruppindelningar med fadderverksamheten. Mål 3 Det händer mycket på slöjden på Antilopen. Klasslärarna hör inte längre att rastvakterna inte lyssnar på eleverna. Vi upplever att eleverna tycker att vi lyssnar på dem. Mål 4 Vi började med StegVis vecka 9 och arbetet med likabehandlingen är ett kontinuerligt arbete som sker hela tiden. Förskoleklassen har arbetat mycket med genus genom att titta på filmer och diskutera. 7

8 I de andra klasserna har man tittat på filmer där diskrimineringsgrunderna har kommit in på ett naturligt sätt. Analys av resultat Mål 1 Idrottsläraren har hållit i rastaktiviteter fyra gånger/vecka som har varit mycket uppskattat. Personalen som har gått utbildningen Utåtagerande barn vill gärna utveckla detta genom en halv studiedag för att sen jobba vidare på skolan. Pedagogerna hade många tankar och idéer efter utbildningen som dock inte följts upp. Mål 2 Även om år 6 blir farmor och farfar får vi försöka att låta de ha aktiviteter tillsammans med år 3. Vi märker när vi har de gemensamma aktiviteter att det är stor sammanhållning mellan eleverna på skolan. Det gäller att man lär känna eleverna riktigt innan man sätter ihop faddrarna, för det är viktigt att personkemin stämmer. Mål 3 När det händer saker på slöjden reder man inte alltid upp det där. Det händer även saker ibland på skolgården på Antilopen. Tänka på att rastvakterna i Vedby är placerad så att de ser hela skolgården, samt att man rör sig runt. Mål 4 Vi har arbetat bra med värdegrundsarbetet i klasserna. Behöver gå in lite mer på djupet i de sju diskrimineringsgrunderna för att få ökad kunskap om dem. Börja arbeta aktivare med StegVis. Mål 1 Låta år 5 och år 6 hålla i aktiviteter under nästa läsår, vilka planeras tillsammans med klasslärare och idrottslärare. Genom detta arbete blir de äldre eleverna föredömen för de yngre eleverna och känner ett ansvar för dem. Detta leder till en tryggare skola. All personal går en gemensam utbildning om Utåtagerande barn. Mål 2 Fortsätta med fadderverksamheten och försöka göra den mer spontan. Detta kan vi göra genom att involvera eleverna så att de får vara med att planera aktiviteter. Det blir meningsfullare. Mål 3 Där det behövs kommer en resurs följa med på lektioner på andra skolor/verksamheter. Det är viktigt att vi har en dialog med lärare på mottagande skolor. Mål 4 StegVis ska genomföras vid en lektion/vecka i samtliga klasser. Vid pedagogiska diskussioner ska vi berätta hur arbetet går med StegVis och dela med oss av tips och idéer. Vi ska arbeta mer med Likabehandlingsplanen i klasserna och få eleverna 8

9 delaktiga. Vi ska gå in mer på djupet i de sju diskrimineringsgrunderna genom att eleverna får använda sig av rollspel, se på filmer och läsa litteratur. Försöka få till ett samarbete med klasser från andra skolor med elever från andra kulturer för att öka förståelsen. Fokusområde 3: Dialog Qualisområde E Delaktighet nivå 4 Resultatmål: Varje elev utövar successivt ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan. Ledning och personal tar systematiskt med elever i skolans planeringsprocesser. Skolan mäter och följer upp elevernas och föräldrarnas delaktighet. Nivå 3 Qualis Metoder utvärderas och utvecklas kontinuerligt för att göra eleverna och deras föräldrar delaktiga. Nivå 4 Qualis Resultat Qualisenkäten, utvärderingar i klasserna i t ex skoldagböcker, PP Analys av resultat När vårdnadshavarna har tillgång till PingPong, kommer de att ha större möjlighet till insyn i vad som händer och sker. Qualisenkäten får avvakta resultatet av den stora enkätundersökningen. När PingPong fungerar kommer vi i kombination med IUP-pärmen att ha nått upp till nivå 5. IUP-pärmen ska vara är ett levande dokument som kan skickas hem när som. Detta mål hör ihop med Fokusområde 1, där eleverna ska vara med vid utformningen av PP för att bli delaktiga. Eleverna ska även vara delaktiga i olika sorters bedömning. Mål utifrån egna behov i verksamheten Mål Särskilt stöd ska ges till alla barn som behöver det. Kartläggning över hur fördelningen av resurs- och specialpedagogtimmarna ska läggas på bästa sätt. Detta gör specialpedagogen i samråd med klasslärare. Uppföljningar av schemaändringar som berör resurs- och specialpedagogen. Dessa bör inte heller vikariera för andra lärare. Lärare som arbetar med elever som är i behov av särskilt stöd behöver fortbildning och kontinuerlig uppdatering om hur det ska arbetas med barnen. Alla lärare behöver känna till och kunna använda sig av dyslexidatorerna. Vi fortsätter med samtal i de klasser där det behövs. Resultat De elever som efter klasskonferens bedömts ha behövt extra insatser har fått detta. Elever som efter hand har behövt hjälp, har fått detta. 9

10 Analys av resultat: Under våren har vi haft mycket resurshjälp, vi har märkt att detta behövs. Vi upplever att en del elever missar gemenskapen i klassrummet då de går till resursläraren. : Största delen av resurstimmarna läggs i klassrummet och efter behov omfördelas dessa. Genom detta behåller eleverna klassgemenskapen och inkluderas i undervisningen. Behoven på skolan utvärderas kontinuerligt så att resurserna fördelas på bästa sätt. Qualisområde: Kunskaper och färdigheter Mål Svenska I slutet av år 4 ska alla elever ha nått målen i God läsutveckling. Eleverna ska klara av att skriva, läsa och förstå åldersadekvata texter. Daglig läsning i någon form ska ske i skolan. Fortsatt kamratvärdering när eleverna skriver och läser, där eleverna får bedöma varandras texter och läsning, även i faddergrupperna. Läsning i smågrupper för att stimulera läslust, läsförmåga och läsförståelse. Vi provar nya metoder t.ex. De Bonos Hattar. För elever med behov startar vi intensiv lästräning med hjälp av Bravkod. Vi fortsätter använda läsutvecklingsschemat och startar skrivutvecklingsschemat. Resultat/bedömning av måluppfyllelse Alla elever har inte nått målen för God läsutveckling. Skrivutvecklingsscheman har påbörjats i år 1. Bravkod har det arbetats mycket med. Läsning i smågrupper har gjorts. Analys av resultat Alla elever inte har nått målen för God läsutveckling bl a beroende av olika läs- och skrivsvårigheter, vilket försvårar uppnåendemålet. Skrivutvecklingsschemat fungerar bra i år 1. Eleverna har fått bedöma varandra i läsning och skrivning. Stora insatser måste göras tidigt, åk 1 och 2, för de elever som har svårigheter med läsningen. Satsa mer på läsgrupper där eleverna får läsa i mindre grupper för då vågar man ta för sig mera. Detta arbete ökar den viktiga ordförståelsen. I kommunen kommer vi även delta i ett läsförståelseprojekt vilket kommer att gynna läsutvecklingen ytterligare. I förskoleklassen kommer man att arbeta med Skriva sig till läsning via datorn. I höst kommer även Veronica Grönte, Pennvässaren, till oss och håller skrivarkurser tillsammans med barnen. Detta kommer att främja skrivprocessen och vårt fortsatta arbete med Pennvässaren. 10

11 Qualisområde: Kunskaper och färdigheter Mål Matematik Att kunna använda och förstå de fyra räknesätten samt förstå innebörden av likhetstecknet. Vi fortsätter sträva efter att utveckla vårt arbetssätt för att öka elevernas taluppfattning. Mer variation i undervisningen ska leda till att barnens matematiska förmåga och intresse ökar. En ökad del av lektionsinnehållet ska bestå av praktiska övningar, t ex utematte, mattediskussioner, öppna frågor, mattespel, konkret material, mönster och logik. Vi använder pedagogiska diskussioner till att bl.a. utbyta erfarenheter och ge varandra tips och inspiration till fortsatt utveckling. Resultat/bedömning av måluppfyllelse Vi har använt mer konkret material och gjort mycket praktiska övningar och ute matematik. Analys av resultat Eleverna har blivit mer medvetna om att matematik inte bara är att räkna i matte-boken, de har tränat logiskt tänkande och utvecklat det matematiska tänkandet. Det har inte blivit så mycket matematikprat på de pedagogiska diskussionerna eftersom mycket har präglats av implementeringsarbetet. Behöver träna begreppsbildning och utveckla matematikspråket bland barnen och att man som lärare är konsekvent i sitt språkbruk. Vi lärare ser till att barnen också använder det matematiska språket. Begreppsutbildningen kan utvecklas genom t ex Veckans ma-ord, gruppövningar där de ska använda sig av det matematiska språket. Eftersom det är mer resurser i klasserna är vi oftast två pedagoger vilket underlättar detta arbete. Under hösten kommer vi att få tips om ma-verkstäder vilket vi också kan använda oss av i vårt arbete. Qualisområde: Elevernas ansvar för eget lärande Mål Alla elever ska känna till att vi arbetar mot läroplanens syften. Eleverna tränar att ta ansvar för sitt lärande i förhållande till ålder och mognad. Läraren tydliggör syften som ska uppnås t.ex. genom bilder eller enkla förklaringar. År 4-6 fortsätter med skoldagböcker där syfte och utvärdering av arbetsområden finns. Syftena finns uppsatta i klassrummet. Vid pedagogiska planeringar diskuteras målarbetet. Fortsatt målarbete ger en bra möjlighet att involvera eleverna och föräldrarna i implementeringen av den nya läroplanen. LPP synliggörs för vårdnadshavare via PingPong (när skarpt läge införts). 11

12 Resultat/bedömning av måluppfyllelse Eleverna har fått IUP-pämar i vilka PP sätts in. Syftena har funnits uppsatta i några klasser. Vi har arbetat mycket med implementeringen och kommit en bra bit på väg. PingPong fungerar inte fullt ut Analys av resultat Eleverna har blivit mer delaktiga och fått förståelse för utifrån vilka mål de arbetar efter. IUP-pärmen och PP:erna har tydliggjort vilka mål och syften man arbetar med utifrån Lgr 11. Eleverna behöver bli ytterligare delaktiga och vara med när PP:erna utformas. Qualisområde: Arbetssätt och lärarroll Mål Pedagogerna använder SMARTboards och datorer för att ge undervisningen variation, flexibilitet, synliggörande till många elever. Få en gemensam LPP-mall. Att få en internetuppkoppling som möjliggör användandet av SMARTboards och datorer. Pedagogerna får fortbildning i SMARTboardanvändning. Hitta bra mallar för LPP. Resultat/bedömning av måluppfyllelse SMARTboards används aktivt och är ett mycket bra komplement till den vanliga undervisningen. Utbildning har SMARTboards har skett. Internetuppkopplingen har blivit något bättre. Analys av resultat: Det finns SMARTboards i alla klassum utom ett, vilket målet är att det ska inköpas redan i höst. Utbildningen av SMARTboards var inte tillräckligt givande. Men det gäller att alla tränar sig och ger tips till varandra. Det går att streama filmer bättre från AV-centralen, vilket är ett tecken på att internetuppkopplingen fungerar något bättre. : Kompletterande utbildning av SMARTboards när den sista tavlan satts upp. Vi har i vårt arbetslag fått en expert på SMARTboard som kan hålla utbildningar för oss när behov finns. Verksamhetens helhetsbild av utvecklingsområde som framkommit i redovisningen och som blir nya arbetsområden/mål inför nästa läsår. *Utbildning på dyslexidatorerna har skett, men det bästa är att sitta och prova sig fram. Då lär man sig dem bäst. Får man frågor kan man ta hjälp av de lärare som har använt dem i klasserna. * I år 1 har man haft läsgrupper vilket har gett stora resultat. Det har ökat 12

13 läseffektiviteten, eleverna vågade läsa, ledde även till skrivuppgifter. Även år 2 har läst i smågrupper. Under hösten 2011 arbetade alla klasser med läsgrupper. * Vi lärare känner oss långt framme i implementeringsarbetet. Inför läsåret 12/13 På föräldramötet i höst kommer föräldrarna att få mer information om Lgr 11 och PP. Tidigarelägga utvecklingssamtalen för att lättare kunna arbeta med målen under terminerna. När PingPong sätter igång ska det börja användas direkt av oss lärare. Erbjuda föräldrar utbildning och information i samband med detta. År 5 och år 6 ska hålla i sina utvecklingssamtal själva. Övriga klasser får gärna introducera. 13

14 Klippans kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Kvalitetsredovisning Fritidshemmet Solrosen Läsåret 2011/2012 Områdets beskrivning av verksamheten Personaltäthet Antal barn ålder 6-9 år: 37,5 Antal barn ålder år: 17,5 Antalet barn har varit ganska jämnt under läsåret, i september 2011 hade vi 56 inskrivna barn och i februari 2012 hade vi 54 inskrivna barn. Mot slutet av läsåret tillkom dock fler barn. Antal personal: 4 Personalens utbildning, kompetens och erfarenhet: På fritidshemmet Solrosen har 4 personal arbetat. Två fritidspedagoger 2x50% och två barnskötare 2x50%. Planeringstid/vecka: Personalen har återkommande planeringstid med utvärdering 1½ timme gemensamt, en gång i veckan. Personaltäthet Fritidshem antal barn/pedagog: 43 Beskrivning av inne och utemiljö: Fritidshemmet är integrerat i skolans lokaler. Verksamheten har under flera år fokuserat på barnens delaktighet och att utveckla planerade aktiviteter. Skolans idrottshall erbjuder möjlighet till rörelse. Måltider intas i skolans matsal. Utemiljön är varierad och erbjuder flera möjligheter till aktiviteter. Renovering av utelekredskap pågår. Fritidshemmet utnyttjar också närmiljön för olika naturaktiviteter. Skolledarens beskrivning av kvaliteten i verksamheten: Centralt i verksamheten är arbetet med de sociala målen samt att utveckla barnens delaktighet och inflytande i planeringen av verksamheten. Fritidshemmet har under läsåret vuxit från ett fritids med ca 40 barn till ett fritids med omkring 55 barn. Detta har krävt nya sätt att dela på barnen för att tillgodoses behoven i de olika åldersgrupperna. Detta arbete fortsätter under nästa läsår. Personalmässigt präglades vårterminen av tillfälliga lösningar. Detta förändras genom nyanställning av tre pedagoger inför läsåret Områdets system och rutiner för kontinuerligt kvalitetsarbete Fritidshemmet upprättar mål för verksamheten samt för den årliga planen vid läsårets start utifrån aktuella fokusområden och resultatmål. Personalgruppen har en återkommande planering på 1 ½ h i veckan. Denna ligger på förmiddagstid. Under planeringstiden diskuteras barnens utveckling, utvärderas det gångna veckan samt planeras den kommande. Tiden utnyttjas även till att förbereda en del aktiviteter, t ex mallar till olika skapande aktiviteter, frågor till tipspromenad mm. 14

15 Fokusområde 2: Folhälsa/ Livskvalitet Resultatmål Ökad samverkan fritidshem och förskoleklass och skola, för att skapa en trygg och säker uppväxt för barnen i Klippans kommun. Fokusområde 2 med resultatmål sattes centralt efter att verksamheten hade formulerat sina mål för läsåret Fritidshemmet har därmed inte arbetat med området/målet detta läsår. Resultat Se ovan Analys av resultat Se ovan Se ovan Mål med årets Likabehandlingsarbete: Trygghet och Trivsel nivå 5 Qualis Ge barnen möjligheter att kunna se med andras ögon. Insats/Arbetsgång Barngruppen behöver tränas i att se andras behov och intressen, och att se sin del i konflikter. Genom träning vill vi få barnen att se vilken påverkan de har på varandra både positivt och negativt. Hur arbetar vi: Vid konflikter så pratar vi med barnen om hur situationen uppstod, och hur de själv hade reagerat om rollerna hade varit ombytta. Temadagar där vi provar på andra roller t ex inga leksaker, leka så som de gjorde förr i tiden, leka som man leker i andra länder. Forumspel. Hur utvärderar vi detta? Individuella intervjuer med barnen utifrån styrda frågor. En pedagog ansvarar för alla intervjuerna. Resultat av kartläggning Här har vi inte nått målet fullt ut. Vi pratar alltid med barnen när där uppstår konflikter och följer upp dem efter ett par dagar så att det inte följer med barnen. Vad det gäller det förebyggande arbetet med temadagar så har inte detta genomförts. Forumspel har bara förekommit sporadiskt. Analys av resultat: Att vi inte når målen beror inte på barngruppen. Personalen har haft svårt att hitta ett arbetssätt som gjort att vi kunde ha nått målen. Det är viktigt att arbeta mer strukturerat och att alla förstår målet. dvs reviderade åtgärder som går in i nya Likabehandlingsplanen: se konkretiseringarna av arbetet med Trygghet och Trivsel i de redovisade målen nedan. Qualisområde: Trygghet och trivsel Mål Alla barn ska känna sig sedda. 15

16 Vi presenterar barnen på glasväggen där vi byter ut bilder på saker de tycker om. Vid fasta situationer som exempelvis samlingar och mellanmålsrutiner ser vi till så att barnen får komma till tals så som de själva önskar. Resultat/bedömning av måluppfyllelse Utifrån resultatet på enkäten så upplever vi det som att barnen känner sig sedda. Analys av resultat Barnen känner sig trygga på fritids. De känner att personalen lyssnar på dem och att de kan vara med och påverka aktiviteterna på fritids. De känner i mindre utsträckning att kompisarna lyssnar på dem. Gruppen består av många starka barn som behöver träna på att dela med sig av sina kunskaper på ett positivt sätt. Vi måste lyfta fram hur viktigt det är att dela med sig av sina erfarenheter och kunskaper. Att tillsammans är vi starka. Fokusområde 3: Dialog Qualisområde E Delaktighet nivå 4 Resultatmål: Varje fritidshem arbetar under demokratiska former där barnen har ett reellt inflytande Alla barn skall kunna vara delaktiga i verksamheten. Metoder utvärderas och utvecklas kontinuerligt för att göra eleverna delaktiga. Nivå 4 Qualis Alla barn med behov av särskilt stöd kommer att ha åtgärdsprogram. Pedagogerna lär känna alla barnen och dess egenskaper, alla barn har behov. Ansvariga pedagoger förbereder barnen inför den planerade verksamheten. Resultat Alla barn har kunnat delta i all verksamhet. De barn som har behov av att förberedas har blivit det. Mål Göra barnen delaktiga i verksamheten. Barnen får gehör för sina förslag på lekar och andra aktiviteter i våra återkommande samlingar. I dessa får barnen känna sig delaktiga och kan påverka sin fritidsvistelse. Resultat/bedömning av måluppfyllelse Barnen är engagerade och kommer återkommande med förslag på vad de vill hitta på. Barnen har förslag inom alla områden så som pyssel, lekar mm. Analys av resultat: Här känner vi att barnen är med men att aktiviteterna inte alltid passar alla. Det har blivit mer det här vill inte jag när barngruppen har vuxit. Fler barn vill hellre göra som de själva vill. 16

17 : Dela gruppen utifrån mognad. Arbeta i mindre grupper där de får träna på att dela med sig och att göra sådant som är mindre roligt. Få barnen att förstå att allt inte kan vara roligt men att man kan göra sådant för andra för att de ska tycka att det är roligt. Qualisområde utifrån egna behov i verksamheten Mål Presentera möjligheter till en meningsfylld fritid. Pedagogerna gör en lista av kommunens fritidsaktiviteter, och presenterar dessa på olika sätt för barnen t ex genom att bjuda in representanter från de olika aktiviteterna, eller att personalen använder sig av sina egna erfarenheter. Barnen kan även själva presentera sin fritid. Resultat/bedömning av måluppfyllelse Har vi en lista till barnen? Analys av resultat: Personalen har inte gjort någon lista utan det blev en vägg där barnen presenterade sina fritidsaktiviteter. En del av barnen har även visat sin fritidsaktivitet på fritids, t ex brottning och zumba. Barnen har tyckt att det har varit roligt att få prova på och ställa frågor. : Här skulle vi kunna samla in tider för när olika aktiviteter är samt presentera fritidsaktiviteter som barnen inte gör t ex badminton. Utvecklingsområde som framkommit i redovisningen och som blir nya arbetsområden/mål inför nästa läsår. Dela gruppen mer aktivt. Ha mer tydliga och strukturerade mål. Arbeta för att pedagogerna ska sträva åt samma håll. 17