Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan

Transkript

1 1(7) s plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 18 august-20 december Steg 1: Ämnesläraren dokumenterar Syfte synliggöra utvecklingsbehov Ämnesläraren dokumenterar elevens kunskapsutveckling, där det framkommer vad eleven behöver/kan utveckla (formativ bedömning), utifrån de pedagogiska planeringar som finns i ämnet. Dokumentationen ska finnas i Sandåkerboken och bestå av portfolios, loggböcker, diagnostiska och andra prov, bedömningsmatriser, avprickningsscheman, lärarens övriga anteckningar, elevernas självvärderingar och/eller kunskapsprofiler (nationella prov). 18 augusti-17 november Steg 2: Eleverna reflekterar i ämnena Syfte Delaktighet och medvetandegöra utvecklingsbehov Samtliga lärare ska vid minst ett tillfälle under perioden avsätta tid för eleverna att reflektera inför ett arbetsområde och reflektera vid slutet av dagen, alternativt efter ett arbetsområde. Använd nedanstående frågeställningar: Reflektion inför ett arbetsområde utifrån en lokal pedagogisk planering 1. Vad ska jag lära mig? Eleven beskriver med egna ord det mål som ska nås utifrån den lokala pedagogiska planering som läraren har gjort, det vill säga där läraren har tolkat och konkretiserat de nationella målen. 2. Vad kan jag redan? Eleverna måste få tid att reflektera över sitt kunnande i förhållande till det uppställda målet. Detta kan göras genom självvärdering samt genom samtal med lärare och kamrater. 3. Hur ska jag ta reda på det jag inte kan? Det är viktigt att eleven på egen hand försöker komma på vilka kunskapskällor som kan användas liksom vilka metoder, arbetssätt och arbetsformer som kan vara lämpliga. Därefter följer en diskussion tillsammans med läraren och eller med kamrater innan man fastställer vägen till målet. 4. Hur ska jag veta vad jag lärt mig? Elevens självreflektion och självvärdering av kunskaperna i förhållande till målet.

2 2(7) 5. Hur ska jag visa vad jag lärt, kan och förstått? Eleven måste själv vara med i processen att besluta om hur redovisningen ska gå till. Är det till exempel muntlig eller skriftlig redogörelse, ska det redovisas med hjälp av bilder eller i seminarieform eller är det kanske ett muntligt eller skriftligt prov som ska genomföras? Reflektion i slutet av dagen eller i slutet av ett arbetsområde 1. Vad har jag lärt mig idag?/under detta arbetsområde? 2. Hur har jag lärt mig? 3. Hur kan jag använda det jag har lärt mig? 4. Vad har jag lärt mig om mig själv? 5. Det här vill jag veta mer om 6. Mina nya mål är 7. På vilket sätt har jag arbetat för att min grupp ska fungera? Steg 3: Eventuell fortsatt reflektion i ämnena Utöver ovanstående reflektion i ämnena kan eleverna reflektera över nedanstående i olika ämnen: Reflektion problemlösning, t ex i matematik Steg 1: Beskriv problemet: 1. Förklara så tydligt att alla som läser förstår uppgiften. Steg 2: Beskriv hur du gjorde för att lösa problemet: 1. Hur började du? 2. Vilka metoder använde du? 3. Vilka av dessa hjälpte dig inte? 4. Fick du svårigheter i att lösa problemet? Vad gjorde du då? 5. Talade du med någon om problemet? Hjälpte det dig? 6. Har du sett något mönster i de problem du fått? 7. Vad hjälpte dig vidare? Steg 3: Lösningen 1. Vad är svaret på problemet? 2. Förklara så tydligt som möjligt vad som får dig att tro att detta är en rimlig lösning. 3. Vad lärde du dig om det problem du löste? 4. Vad lärde du dig om dig själv? 5. Var problemet för lätt? För svårt? Eller lagom? Förklara ditt svar! 6. Visa eventuellt med en bild hur du tänkt och löst problemet! Reflektion runt skrivande 1. Gå igenom dina skrivarbeten och lägg dem i datumordning.

3 3(7) 2. Ser du någon skillnad i ditt skrivande, t ex i hur du inleder och avslutar en berättelse, hur du beskriver personer och miljöer, hur du varierar ordvalet, din stavning, meningsbyggnad etc. 3. Vad har du lärt dig enligt dig själv? 4. Vad skulle du behöva arbeta mer med? 5. Vilka mål skulle du själv sätta? 6. Vilken eventuell hjälp skulle du behöva för att nå dina mål? Reflektion runt olika ämnen (matematik används som exempel) 1. Tycker du om matematik? Varför/varför inte? 2. Vilken är din favoritdel i matematik? 3. Vad tycker du sämst om att arbeta med i matematik? 4. Varför tycker du att det är viktigt att lära sig matematik? 5. Om du granskar matematikarbetena i din portfolio, vad skulle du då säga att du lärt dig hittills i år? 6. Vilka mål kan du sätta för dig själv för att bli ännu bättre i matematik? Allmän reflektion vid kamratutvärderingar 1. Jag tycker att det här arbetet var 2. Den del som jag uppskattade mest var 3. Nästa gång kanske du kan arbeta lite mer med Det skulle bli ännu bättre om du 4. Är innehållet lättläst och förståeligt? Ge exempel på vad som är bra och vad som kan bli bättre. 5. Lyckas din kamrat fånga ditt intresse? Varför? 6. Får du som läsare tillräckligt med information om ämnet? Ge exempel. Kamratutvärdering efter en muntlig redovisning 1. Har eleven ögonkontakt med sina lyssnare när han eller hon talar? 2. Mumlar han eller hon eller talar tydligt? 3. Verkar han eller hon insatt i sitt ämne? Ge exempel. 4. Finns en tydlig linje i framförandet? Ge exempel. 5. Kan eleven ge fullständiga svar på frågor? 6. Vad var bra i redovisningen? 7. Vad skulle kunna bli bättre? 8. Vad har du lärt dig när du lyssnade? Frågor för kamratrespons i skrivande 1. Peka på minst en konkret punkt i texten som du anser vara positiv. 2. Vad tyckte du om? 3. Vad anser du att skribenten har lyckats med?

4 4(7) 4. Besvarar texten den frågeställning som tas upp? Behandlar texten ämnen som faller utanför uppgiften? 5. Är sakinnehållet riktigt? 6. Är sakinnehållet anpassat till läsarens förutsättningar. 5 oktober - reflektionstid Steg 4: Eleven dokumenterar all elevdokumentation ska sättas in i Sandåkerpärmen under rubriken Utvecklingssamtal Syfte: Medvetandegöra utvecklingsbehov förbereda samtal Kunskapsutveckling Eleverna reflekterar över sitt eget lärande i de olika ämnena sedan förra utvecklingssamtalet på ämnesblanketten. Ämneslärarnas dokumentation, bl a pedagogiska planeringar, bedömningsmatriser och avprickningsscheman ska användas. Följande stödfrågor ska eleverna utgå ifrån: 1. Hur går arbetet mot de uppsatta målen i din IUP? Vad har du hittills gjort för att arbeta mot målen? 2. Gå igenom ämne för ämne. Vad har du lärt dig i de olika ämnena? 3. Finns det något ämne/några ämnen som går lätt? Varför går det lätt i just det ämnet/dessa ämnen? 4. Finns det något/några ämnen som är svåra? Vad är det som du tycker är svårt i just det ämnet/dessa ämnen? 5. Finns det något ämne/några ämnen som du känner att du behöver arbeta mer med? Varför? 6. Vad kan vara nya lämpliga mål att skriva in i IUP:n? Vad behöver du göra framöver? Portfolio Mentor ber eleverna ta med sig två arbeten, ett lätt och ett svårt. Det kan vara texter, bilder, slöjdalster, matematikproblem etc. Låt eleverna lägga upp sina arbeten framför sig och studera dem en stund. Ge dem därefter följande frågor att fundera över: Det här var lätt! 1. Berätta vad det här arbetet gick ut på? Vad var målet med det? 2. Hur tänkte du när du genomförde arbetet? 3. Hur kände du inför arbetsuppgiften när du höll på med den? 4. Hur kände du inför arbetsuppgiften när du var färdig? 5. Vad lärde du dig av detta arbete? 6. Varför tror du att detta kändes som ett lätt arbete för dig?/varför var detta ett lätt arbete för dig att utföra? 7. Skulle du ändra något om du skulle göra samma arbete en gång till? 8. Skulle du kunna utföra det bättre nu än när arbetet gjordes första gången?

5 5(7) 9. Vad lärde du dig om dig själv under detta arbete? Det här var svårt! 1. Berätta vad det här arbetet gick ut på? Vad var målet med det? 2. Hur tänkte du när du genomförde arbetet? 3. Hur kände du inför arbetsuppgiften när du höll på med den? 4. Vilka problem stötte du på när du skulle utföra detta arbete? 5. Vad var det som kändes frustrerande/otillfredsställande/irriterande när du skulle göra detta arbete? 6. Hur löste du de problem som uppstod? 7. Hur kände du inför arbetsuppgiften när du var färdig? 8. Vad lärde du dig av detta arbete? 9. Skulle du ändra något om du skulle göra samma arbete en gång till? 10. Skulle du kunna utföra det bättre nu än när arbetet gjordes första gången? 11. Vad lärde du dig om dig själv under detta arbete? Är mentorn säker på att eleverna har förstått vad ett reflekterande tänkande är och utvecklat en grundläggande förmåga att samtala om sina arbeten kan man låta dem börja kortskriva sina reflektioner. Eleverna kan då starta sin reflektion med att skriva svar på ovanstående frågor, som finns på en speciell blankett där frågor och korta svarsrader finns. I annat fall låter mentorn eleverna reflektera muntligt. Därefter placerar mentorn eleverna i grupper om ca fyra. Det är viktigt hur grupperna sätts samman: De ska vara heterogena, det vill säga innehålla både pojkar och flickor, både svagare och starkare elever och elever med olika sätt att lära. Mentorn leder arbetet i gruppen och ställer ovanstående frågor till eleverna. När frågan är ställd till exempel Det här var lätt visar eleven det arbetet som medtagits som han eller hon tycker varit lätt och berättar för de övriga i gruppen varför han eller hon har den uppfattningen. Därefter visar en annan elev i gruppen sitt arbete och berättar om det. Genom att under en tid regelbundet låta eleverna sitta och berätta för varandra kommer man så småningom att ha arbetet igenom alla ovanstående frågeställningar. Efter att eleverna har fått träna på att reflektera muntligt i grupp (och skriftligt) ska de fortsätta reflektionen självständigt muntligt eller skriftligt utifrån följande frågeställningar: 1. Hur märker du skillnad på ditt sätt att lösa uppgiften eller att genomföra projektet jämfört med tidigare? Har du blivit bättre på något? 2. Finns det något du tycker du behöver förbättra framöver? 3. Finns det några likheter och skillnader mellan ditt sätt att lösa uppgifter på eller att genomföra projekt jämfört med de andra eleverna i gruppen? 4. Vilka mål kommer du att sätta upp för dig själv inför nästa arbete?

6 6(7) Övrig utveckling Den övriga utvecklingen beskriver eleverna genom att utgå från matriserna normer och värden samt inflytande och ansvar. Som komplement besvarar de enkäten som handlar om trygghet, trivsel och arbetsro. Steg 5: Information inför samtalet Syfte: Delaktighet Eleverna skriver själva en inbjudan till sitt utvecklingssamtal. Denna inbjudan går hem till föräldrarna tillsammans med övrig dokumentation i Sandåkerboken. 10 oktober Steg 6: Mentorn analyserar Syfte: Helhetssyn Mentorn läser elevens samt ämneslärarnas dokumentation, bl a pedagogiska planeringar, bedömningsmatriser och avprickningsscheman, som finns i Sandåkerboken. Vilka utvecklingsområden dyker upp? Behövs åtgärdsprogram? Mentorn förbereder sig inför elevkonferensen. Steg 7: Elevkonferens Syfte: Helhetssyn Mentorn leder samtal där elevens lärare närvarar. Möjlighet för förtydligande av dokumentationen samt utvecklande av åtgärder för utveckling. Vad är nya lämpliga mål att skriva in i IUP:n? Steg 8: Sammanfattning av dokumentationen Syfte: Helhetssyn Mentorn sammanfattar elevens kunskapsutveckling utifrån den skriftliga dokumentationen i Sandåkerboken samt elevkonferensen under rubriken Mentorns sammanfattning utifrån de skriftliga omdömena på blanketten Framåtsyftande planering vid utvecklingssamtal oktober - kvalitetstid Steg 9: Eleven tränar sitt utvecklingssamtal Syfte: Trygghet Eleverna tränar i par/grupp sina utvecklingssamtal utifrån sin dagordning. Här repeterar eleven återigen sina styrkor och utvecklingsområden. Eleverna ger varandra kamratrespons, allt för att de skall vara förberedda inför samtalet.

7 7(7) oktober utvecklingssamtal Steg 10: Utvecklingssamtal Utvecklingssamtalet inleds av eleven som hälsar alla välkomna och läser upp dagordningen. Eleven beskriver därefter sin kunskapsutveckling och övriga utveckling sedan förra samtalet. Till sin hjälp har eleven den dokumentation han/hon har gjort. Eleven visar också bedömda arbeten och berättar varför han/hon valt att just ta med detta arbete. Mentor och vårdnadshavare är aktiva lyssnare som ställer frågor vid behov. Eleven lämnar sedan över ordet till mentor som ger den samlade bilden av elevens kunskapsutveckling och övrig utveckling. Vårdnadshavare och elev är aktiva lyssnare och ställer frågor vid behov. Eleven ger därefter ordet till sin mamma och/eller pappa. De kommenterar det de hör och ger sin syn på utvecklingen sedan förra samtalet. Mentor och elev är aktiva lyssnare och ställer frågor vid behov. Eleven lämnar sedan ordet till mentor. Nu är det dags att utvärdera och upprätta nya mål utifrån de skriftliga omdömena som finns i IUP. Hur långt har eleven kommit i sin strävan mot de långsiktiga målen? Har eleven uppnått eventuella kortsiktiga mål? Elev samt vårdnadshavare lämnar sina förslag på nya mål. Mentor föreslår utifrån gjord dokumentation nya mål. Målen diskuteras. När alla är överrens upprättas en ny IUP med tydlig ansvarsfördelning. Alla parter undertecknar dokumentet. Därefter överlämnar eleven all sin dokumentation till föräldrarna, förutom det som ska sparas i den svarta portfoliopärmen. 25 oktober konferens Steg 11: Analys av arbetslagets samlade IUP efter utvecklingssamtalen Syfte: Utvärdera och synliggöra Processledaren leder samtalet i arbetslaget, där arbetslaget tillsammans analyserar elevernas samlade IUP efter utvecklinggsamtalen och funderar över vad som kan göras annorlunda. Vilka åtgärder måste vidtas för att eleverna ska ges möjlighet att utvecklas mot de uppsatta målen? Vilka är de mest angelägna utvecklingsbehoven hos eleverna? Vilken typ av undervisning och vilka aktiviteter skulle bäst stödja era elevers utveckling? Behövs ändringar i scheman? elevgrupper? metodik? Etc 17 november konferens Steg 11: Utvärdering av höstens reflektionstid i tvärgrupper Syfte: Utvärdera