Lokal arbetsplan Läsåret

Transkript

1 Bildningsnämnden Lokal arbetsplan Läsåret Lysviks skola

2 Kunskap och kompetens Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare (Skollagen 1 kap, 4 ). Vision för grundskolan i Sunne kommun Eleven ska kunna se tillbaka på sin skoltid och ha en positiv bild av sin utbildning i Sunne, och känna att skoltiden varit utvecklande och kan leda till ytterligare utbildning eller trivsamt jobb. Vad som skall känneteckna undervisningen Vi har höga förväntningar på eleverna eftersom vi vet att alla kan lära sig och att undervisningens kvalitet samt lärarnas kompetens, inte elevernas bakgrund, är avgörande för deras möjligheter att nå bra resultat i skolan. Undervisningen karakteriseras av hög grad av delaktighet och inflytande. I praktiken innebär detta att eleverna är välinformerade om undervisningens innehåll och om vad som krävs av dem för att nå höga betyg. Eleverna har också goda möjligheter att vara med och påverka arbetssätt och arbetsformer samt hur man redovisar vad man lärt sig. Allt lärande utgår från elevens starka sidor och vad hon/han redan kan. För umgänget i skolan finns det tydliga normer för rättigheter och skyldigheter. Ordning och reda är självklarheter.

3 Kunskapsmål för Lysviks skola Alla elever kan läsa på egen hand när de slutar årskurs 1. klarar minst att nå godkändnivån på de nationella ämnesproven i årskurs 3 och 6, Skall, senast i slutet av årskurs 6, klara kunskapskraven för godkänt (betyget E) i samtliga ämnen.! har inblick i, och förståelse för, kunskapskraven i alla skolämnen. Ängelholmsprovet, vilken bild är rätt? I årskurs 1 har vi ett särskilt fokus på läsinlärningen. Vårt arbetssätt är varierande för att eleverna skall kunna finna det som just hon/han lär sig bäst på. Vi arbetar med kunskapsuppföljningar fyra gånger per läsår för att tidigt upptäcka elever som riskerar att inte nå målen. Så snart en elev riskerar att inte nå målen upprättas ett åtgärdsprogram med fokus på vad skolan kan göra för att eleven skall nå målen.! Åk 1-3 har läsläxa varje vecka. Kunskapskraven tydliggörs för eleverna och diskuteras tillsammans med eleverna. Vi arbetar med En läsande klass i alla klasserna. Elever som behöver får extra anpassningar i undervisningen utifrån de organisatoriska möjligheter vi har. Ängelsholmsprovet, Vilken bild är rätt? IUP med skriftliga omdömen och framåtsyftande planering Betygsstatistik i årskurs 6 Kunskapsuppföljning fyra gånger per läsår Resultaten av de nationella proven Skriftliga omdömen som skrivs kontinuerligt under läsåret. Dagliga observationer Dagliga diskussioner i arbetslaget Ängelsholmsprovet, Vilken bild är rätt? Analys av kunskapsuppföljningen Analys av kunskapsresultaten i respektive ämneslag 1 ggr/läsår Analys av resultaten från de nationella ämnesproven tillsammans med förstelärarna i varje ämne. Utvecklingssamtalet

4 Lärandemiljö Mål Alla elever känner det lustfyllt att gå till skolan. Alla elever känner sig trygga på skolan. Alla elever upplever att de har arbetsro i skolan. Alla elever känner att de har goda möjligheter till inflytande över sin utbildning och sin arbetsmiljö. Alla elever känner sig delaktiga i den dagliga verksamheten. Alla elever är förtrogna med Likabehandlingsplanen. Vi arbetar förebyggande i enlighet med Likabehandlingsplanen. Vi har gemensamma uppstarter efter lov med tvärgrupper och samarbetsövningar. Vi har positiva förväntningar på eleverna. Vårt förhållningssätt präglas av att vi uppmuntrar, ger möjlighet till inflytande och delaktighet när det gäller arbetssätt, arbetsformer, planering och utvärderingar. Eleverna deltar, som valda ombud för sin klass, i elevrådet. Organiserad fadderverksamhet från höstterminen. Vi ahr storsamlingar då eleverna får chansen att visa saker de gjort eller uppträda. Vi arbetar med en skolenkät, en trygghetsenkät och trygga/otrygga platser på skolområdet Trygghetsövningar i grupp, kan genomföras när det behövs. Under fritidshemmets dagliga samlingar skall det ges utrymme för varje barn/elev att göra sin röst hörd och bli lyssnad på. Vi arbetar genomgående med kamratstärkande övningar under idrottslektionerna. Personalen visar ett demokratiskt förhållningssätt gentemot barnen/eleverna och andra vuxna. Uppföljning av Likabehandlingsplanen Enkätsammanställningar Klassrådsprotokoll Elevrådsprotokoll Hälso- och trygghetsteamsprotokoll Sammanställning av otrygga platser på skolans område Tillbudsrapporter Elevenkäter Årlig enkät till vårdnadshavare Klassråds- och elevrådsprotokollen analyseras Utvecklingssamtalen Analys av tillbudsrapporter (var sker tillbuden?)

5 Hållbar utveckling Mål Eleverna ges ökat inflytande över sin studiesituation. Rektors samråd med föräldrar dokumenteras och skickas hem till vårdnadshavarna. Föräldramöten dokumenteras och skickas hem till vårdnadshavarna. Matsvinnet minskar. En fruktkompost har påbörjats. I förskoleklass ges barnen möjlighet till olika aktivetetsval. Vid klassråd ges eleverna möjlighet att föra fram sina synpunkter. Detta förs sedan vidare till elevråd. Vid elevens val väljer eleverna i åk 4-6 att arbeta med de mål de själva satt upp under utvecklingssamtalen. En av lärarna ansvarar för att det dokumenteras vid rektors samråd med föräldrarna. En av lärarna ansvarar för att det dokumenteras vid varje föräldramöte. Vi använder en kompost till fruktavfallet. Målen handlar om dokumentation. Anteckningar och protokoll från klassråd och elevråd. Elevens individuella mål vid elevens val dokumenteras. Anteckningarna från rektors samråd med föräldrar. Anteckningarna från föräldramöten. Genom samtal med eleverna. Genom samtal med föräldrarna Vid utvecklingssamtalen utvärderas elevens individuella mål.

6 Skolan i världen Mål Vi lärde oss mer om företag i omgivningen. Vi har fått en ökad kunskap om Lysvik för 50 år sedan. Vi har ökat kunskapen om Sverige för 50 år sedan. Eleverna lärde sig mer om omvärlden. Vi gör företagsbesök/-utbyten genom föräldrar. Vi bjuder in äldra Lysviksbor att berätta. Eleverna följer Lilla Aktuellt i åk 4-6 Nutidskrysset används varje vecka i åk 4-6 Vi gör internationellt utbyte i form av brevväxling med klasser i andra länder Eleverna i åk 2 skickar brev till Belgien genom en nalle som skickats (Diamantjakten) Elevernas beskrivningar av besöken. Brev från brevväxlingen Lärarnas anteckningar från besöken Analys av elevbeskrivningarna och lärares anteckningar Samtal med elever Samtal med föräldrar