Nordmarks skola Tage Nordkvist Rektor. Nordmarks skola

Transkript

1 Nordmarks skola Tage Nordkvist Rektor Nordmarks skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret

2 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Mål Alla elever skall, på de nationella proven i årskurs 3, minst klara att nå godkändnivån skall, vid slutet av årskurs 6, klara de lägsta kunskapskraven i alla ämnen vilket betyder att det lägsta betyget ska vara E 1.2 Måluppfyllelse alla elever i årskurs 2 kunde, vid höstterminens slut 2013, läsa det nationella provet i matematik i årskurs 3 innehöll totalt sju delprov med följande resultat - delprov A klarade 100% av eleverna alla uppgifter - delprov B klarade 50% av eleverna alla uppgifter - delprov C klarade 80% av eleverna alla uppgifter - delprov D klarade 70% av eleverna alla uppgifter - delprov E klarade 80% av eleverna alla uppgifter - delprov F klarade 80% av eleverna alla uppgifter - delprov G klarade 90% av eleverna alla uppgifter det nationella provet i svenska i årskurs 3 innehöll totalt åtta delprov med följande resultat - delprov A klarade 100% av eleverna alla uppgifter - delprov B klarade 100% av eleverna alla uppgifter - delprov C klarade 100% av eleverna alla uppgifter - delprov D klarade 100% av eleverna alla uppgifter - delprov E klarade 100% av eleverna alla uppgifter - delprov F klarade 90% av eleverna alla uppgifter - delprov G klarade 80% av eleverna alla uppgifter - delprov H klarade 60% av eleverna alla uppgifter samtliga elever i årskurs 6 hade, vid läsårets slut, lägst betyget E i alla ämnen det genomsnittliga meritvärde för eleverna som lämnade årskurs 6 var Kriterier för måluppfyllelse Av resultaten, efter rättningen av de nationella proven i årskurs 3, framgick den måluppfyllelse som redovisas under 1.2 ovan. Följande huvudsakliga instrument eller tillvägagångssätt har använts vid utvärderingen av elevernas lärande i förhållande till kunskapskraven dagliga observationer genomförda av klasslärarna läsutvecklingsschema kunskapsuppföljningarna fyra gånger per läsår har analyserats 2

3 resultaten från de nationella proven inklusive resultatanalyser 1.4 Process För att ge eleverna möjlighet att minst nå kunskapskraven i samtliga ämnen har vi arbetat enligt följande särskilt fokus på läsinlärningen i årskurs 1 aktivt och målmedvetet arbete med pedagogiska årsplaneringar genom diskussioner i elevgrupperna har alla elever deltagit i inflytandeoch delaktighetsprocesser avseende arbetssätt och arbetsformer eleverna har fått möjlighet att välja olika sätt att redovisa vunna kunskaper på fyra kunskapsuppföljningar har genomförts under läsåret det särskilda stödet till elever som riskerat att inte nå de lägsta kunskapskraven har varit anpassat efter varje elevs individuella behov åtgärdsprogram har upprättats så snart vi upptäckt att en elev riskerat att inte nå kunskapskraven eleverna har fått stöd i alla ämnen där behov funnits. 1.5 Förbättringsområden Inför läsåret 2012/13 var det prioriterade förbättringsområdet att ge alla elever ytterligare stöd gällande läs- och skrivutvecklingen. Som framgår av resultaten från de nationella proven i årskurs 3 våren 2013 har det insatta stödet, till stor del, resulterat i ökad måluppfyllelse. Den ökade måluppfyllelsen gäller främst elevernas läskunnighet. Kvar att utveckla vidare är skrivutvecklingsdelen. Detta sker under läsåret 2013/14. I matematik står de viktigaste förbättringsområden att finna inom delarna skriftliga räknemetoder och grundtabeller för addition, subtraktion och multiplikation. 2. Värdegrundsuppdraget 2.1 Mål Alla elever ska känna lust att gå till skolan känna sig trygga i skolan uppleva att de har arbetsro i skolan känna att de har goda möjligheter till inflytande över sin utbildning och sin arbetsmiljö känna delaktighet i den dagliga verksamheten. 3

4 2.2 Kriterier för måluppfyllelse Måluppfyllelsen har mätts genom att personalen, under läsåret, genomfört två enskilda trygghetssamtal med varje elev. Eleverna har också anonymt fått besvara en trygghetsenkät. Vidare diskuteras innehållet i klass- och elevrådsprokollen regelbundet. Utvecklingssamtalen två gånger per läsår ger också viktig information om elevernas åsikter om hur värdegrundsuppdraget hanteras. 2.3 Måluppfyllelse För att mäta måluppfyllelsen har den skol-/trygghetsenkät som används i alla skolor använts. Enkätens frågeställningar för förskoleklassen år 3 är På grund av det relativt lilla elevunderlaget finns stor risk att enskilda elever kan identifieras varför resultatet endast redovisas som en sammanfattning för samtliga elever. Fråga 1 Fråga 2 Fråga 3 Fråga 4 Fråga 5 Fråga 6 Fråga 7 svarsalternativ 1 och 2 dominerar svarsalternativ 1 och 2 dominerar frågan med störst spridning men med tyngdpunkt på alternativ 1 och 2 totalt 4

5 Enkäten till elever i årskurserna 4 6 har följande innehåll Resultatet av enkäten Fråga 1 Fråga 2 Fråga 3 Fråga 4 Fråga 5 Fråga 6 Fråga 7 svarsalternativ 2 dominerar svarsalternativ 2 dominerar svarsalternativ 2 dominerar 2.4 Process Arbetsprocessen visavi värdegrundsmålen har skett enligt följande vi har arbetat förebyggande i enlighet med Likabehandlingsplanen vi har genomfört värderingsövningar varje vecka genom t ex beröm och entusiasmerande förhållningssätt ( du kan ju egentligen ) vill vi visa eleverna att vi har höga och positiva förväntningar på dem eleverna har, vid planeringen av temata eller arbetsområden, möjligheter att påverka planeringen, att påverka arbetssätt och arbetsformer och att få välja olika sätt att redovisa sina kunskaper på vi arbetar med olika råd; t ex klassråd och elevråd vi arrangerar kontinuerligt storsamlingar där eleverna deltar i planeringen och val av innehåll i förskoleklassen och på fritidshemmet har vi samlingar varje dag: i dessa ges varje barn/elev möjlighet att ta upp valfri samtalspunkt vi arbetar demokratiskt genom att eleverna ges möjlighet att bidra med olika idéer och förslag. 5

6 2.5 Förbättringsområden Vi skall diskutera med eleverna hur vi kan förbättra och konkretisera informationen angående vad de skall lära sig för att nå kunskapskraven diskutera med eleverna och utifrån deras delaktighet komma överens om hur de och personalen kan ändra sig för att alla skall uppleva att de har arbetsro diskutera med eleverna om hur de anser att skolan på att bättre sätt skall kunna bidra till nyfikenhet och lärande. 3. Vårdnadshavarnas uppfattning av sina barns skola För att undersöka i vilken mån vårdnadshavarna är nöjda eller missnöjda med sina barns skola och dess verksamhet har vi, i samband med utvecklingssamtalen bett vårdnadshavarna besvara en enkät med tre frågor. Svarsalternativen utgörs av en skala från ett till tio där tio står för i högsta grad nöjd och ett för inte alls nöjd. Resultaten redovisas nedan i punkterna Om du tänker på ditt barns skola i sin helhet hur nöjd är du då med dess verksamhet? Kommentar: Som tabellen visar är vårdnadshavarna mycket nöjda med verksamheten i Nordmarks skola. 6

7 3.2 Hur väl uppfyller skolan och dess verksamhet de förväntningar du haft? Kommentar: Nordmarks skola motsvarar i mycket hög grad vårdnadshavarnas förväntningar på verksamheten. 3.3 Tänk dig en perfekt skola. Hur nära ett sådant ideal, tycker du, att ditt barns skola kommer? Kommentar: Vad tänker man på i relation till perfekt skola. Det redovisade resultatet är, utifrån mängden möjliga variabler, mycket gott. 7