God undervisning UTMÄRKT UNDERVISNING UNDERVISNING PÅ VETENSKAPLIG GRUND VAD ÄR DET?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "God undervisning UTMÄRKT UNDERVISNING UNDERVISNING PÅ VETENSKAPLIG GRUND VAD ÄR DET?"

Transkript

1 UTMÄRKT UNDERVISNING UNDERVISNING PÅ VETENSKAPLIG GRUND VAD ÄR DET? NÅGRA UTGÅNGSPUNKTER FÖR DISKUSSIONEN OM GOD UNDERVISNING Luleå NÅGRA HÅLLPUNKTER! Synteser av forskning om övergripande och generella referensramar för utmärkt undervisning? Lärarkompetens en nyckelfaktor! Några väl undersökta undervisningskontexter Bedömning, specialpedagogik, IKT Hur utvecklas bra undervisning? God undervisning är välorganiserad, planerad och reflekterande, är baserad på gedigen ämneskunskap och en effektiv behandling av denna kunskap i förhållande till eleverna, förutsätter förståelse för elevernas utvecklingsbehov, använder varierande, utmanande och inspirerande ansatser och uppmuntrar eleverna att bli självständiga lärande subjekt (jfr Alexander, 2010) 1

2 God undervisning Kombinerar innehållsaspekter och psykologiska aspekter. Förutsätter att läraren samtidigt kan hantera pedagogiska och didaktiska överväganden. Ovanstående är framgångsfaktorer i läroplansutveckling, lektionsplanering, genomförande av undervisning, pedagogisk bedömning och återkoppling utifrån bedömning (jfr Scheerens m. fl., 2007) En generell referensram för utvecklingen av kvalitativt god undervisning Fem dimensioner av undervisning som bygger på samtalets fulla potential: 1) en kollektiv dimension lärare och elever hanterar lärandeuppgifter tillsammans, i en grupp eller en klass, 2) en ömsesidig dimension, där lärare och elever interagerar och lyssnar på varandra, delar idéer och överväger olika synpunkter. (jfr Alexander, 2010) En generell referensram för undervisning 3) en stödjande dimension eleverna artikulerar idéer fritt utan att vara rädda för att svara fel eller tala om vad de inte förstår och de hjälper också varandra att nå en gemensam förståelse, 4) en målinriktad dimension lärare planerar och styr klassrumskommunikation med vissa pedagogiska målsättningar i sikte, 5) en kumulativ dimension lärare och elever bygger på sina egna och varandras idéer och länkar samman dem till sammanhängande tankelinjer och lärande. 2

3 Generella undervisningsprinciper ur lärarens perspektiv Viktigt att lärare: Har tilltro till elevernas förmåga att lära (och handlar därefter). Kan leda kunskapsarbetet genom att skapa relationer till eleverna inom en varierad undervisningsrepertoar. Omsätter sina ämneskunskaper efter de konkreta sammanhangen och förutsättningarna. Använder väl strukturerade kvalitativa mål och utmanande projekt, just bortom elevernas nuvarande förståelse. (jfr Håkansson & Sundberg, 2012) Generella undervisningsprinciper ur lärarens perspektiv Viktigt att lärare: Arbetar med både summativ och formativ bedömning som en integrerad del av undervisningen (till och från eleverna/ till och från lärare). Själva lär genom att planera, genomföra och följa upp undervisningens förutsättningar, processer och utfall i professionellt lärande gemenskaper. (Håkansson & Sundberg, 2012) Specifika undervisningsstrategier som gynnar utveckling av lärandekapacitet och studieresultat Några exempel: Strukturerad undervisning Studiemetoder metakognitiva strategier Samarbetslärande smågruppsinteraktion Återkoppling Kamratbedömning (jfr Hattie, 2009) 3

4 Exemplet strukturerad undervisning Undervisningssekvenser med: Tydliga mål Identifiering av kritiska innehållsaspekter Handledning Kontroll av förståelse Summeringar och repetitioner (jfr begreppet direct instruction, Hattie, 2009) Exemplet studiemetoder metakognitiva strategier eller lärandestrategier Organisering och transformering Självundervisning Självvärdering Partnerstöd Att upprepa och memorera Målformulering/planering (Håkansson & Sundberg, 2012) Elevers erfarenheter av självreglerat lärande exempel från norska fallstudier i åk 9 10 Exempel på metakognitiva strategier som introducerats: Mål Nyckelord Nyckelmeningar Tankekartor Strukturerade tankekartor Tvåkolumnsanteckningar Spool paper, dvs. kort disposition för essäskrivande Eleverna: Utvecklas metakognitivt (OBS! skillnader mellan grupper). Uppskattar målorientering. Behöver dialog och gruppsammanhang för att utveckla självreglering. Blir ibland uttråkade av betoning på strategier. (Jfr Postholm, 2011) 4

5 Lärarkompetens en nyckelfaktor Lärares kunskapsbas balans mellan kognitiva och sociala/relationella kategorier Lärares ämneskunskaper Lärares värderingar och förhållningssätt Lärares relationer och känslor Lärarkompetens och elevernas lärande Ledarskap i undervisningen (Håkansson & Sundberg, 2012) Från novis till expert i riktning mot bättre studieresultat för eleverna Nybörjarlärare behöver struktur och guidning. Avancerade nybörjarlärare börjar bygga praktiska fallkunskaper. Kompetenta lärare gör medvetna val och har förmåga att särskilja viktigt från oviktigt. Framträdande lärare har ackumulerad fallkunskap och rika källor av beprövad erfarenhet och kan förutsäga hur elever kommer att agera och reagera även i nya situationer. Expertlärare handlar utan begränsningar, flytande och instinktivt. Har djupa reserver av tyst kunskap, är medvetet intuitiva. (Jfr Alexander, 2010; Berliner, 2004) Myter om lärare: Alla lärare är lika effektiva! Forskningens svar: Noviser, erfarna och experter är inte lika effektiva. NBC (National Board Certified) lärare (USA) sätter upp utmanande mål för sina elever, utmanar systematiskt och konsekvent sina elevers tänkande. erbjuder varierade och adekvata uppgifter. är krävande och engagerande. har djup förståelse av sin undervisnings effekter på elevernas lärande. har ett passionerat förhållningssätt till undervisning och lärande. har djup förståelse av sina ämnen. är beredda att improvisera. skapar ett klassrumsklimat som gynnar lärande. känner och visar respekt för sina elever. i högre grad än icke certifierade lärare (Hattie, 2009) 5

6 Några väl undersökta undervisningskontexter Bedömning formativa bedömningsprocesser Specialpedagogik fokus på SPECIAL eller UNDERVISNING? Informations och kommunikationsteknologi (IKT) lärarfaktorns betydelse Formativ bedömning en del av undervisningen Syften: Identifiera elevernas styrkor och svagheter Hjälp att planera undervisning Hjälp till elevernas självvärdering Främja självständighet och ansvar (jfr Andrade & Cizek, 2010) Formativ bedömning strategier Klargöra, dela och förstå mål och kunskapskrav. Skapa undervisningsdiskussioner som lockar fram bevis på lärande. Återkoppling som får eleverna att röra sig framåt. De lärande som resurser för varandra. (jfr Andrade & Cizek, 2010) 6

7 Fyra viktiga aspekter av formativ bedömning Elevernas självaktning fokus på arbetets kvalitet Elevernas självbedömning fokus och ansträngning riktas mot lärande Interaktionen i lärandemiljön trygghet och möjlighet till respons på elevernas tänkande Reflekterande och utforskande dialog mellan lärare och elev Formativ bedömning i kombination med lämplig återkoppling Men inte vilken återkoppling som helst! Viktigt att lärare söker återkoppling från eleverna likaväl som lärare ger återkoppling till eleverna Från eleverna om vad de vet, kan, förstår, var de gör fel, missförstår, inte är engagerade i etcetera. Till eleverna om vad de behöver utveckla/arbeta med för att nå målen (jfr Hattie, 2009) Återkopplingens olika nivåer Uppgiftsnivån (t.ex. korrekta eller felaktiga lösningar, behov av ytterligare information). Processnivån (t.ex. strategier för HUR uppgifter ska lösas och effektivare informationssökning). Självregleringsnivån (t.ex. stöd till den egna förmågan och viljan att lösa uppgiften). Individnivån (t.ex. omedelbart beröm från läraren). OBS! Vanligast men minst effektiv! 7

8 Tre viktiga frågor för eleven (och läraren)! 1) Vart är jag på väg? (Feed up), dvs. Vilka mål och kunskapskrav förväntas jag uppnå? 2) Hur går det för mig? (Feed back), dvs. Vad visar lärarens återkoppling och min självbedömning? 3) Vad är nästa steg? (Feed forward), dvs. Vilka blir de nya målen för mitt lärande? (jfr. Hattie, 2009) Att tänka på om återkoppling! Vilka processer utlöser återkopplingen? Kognitiva reaktioner viktigare än affektiva Vad riktas uppmärksamheten mot? Elevens arbete och engagemang med uppgiften viktigare än eleven som person. (jfr Wiliam, 2010) Specialpedagogik några generella lärdomar Kategorisering av elever grunden för specialpedagogiska insatser Var ligger problemet i biologiska eller sociala / samhälleliga kategorier eller båda delar? Flexibilitet och variation nyckelord 8

9 Betydelsen av: Specialpedagogik några generella lärdomar Struktur i det särskilda stödet mål, förväntningar/krav, kortare sekvenser Kopplingen mellan ansträngning och det resultat som uppnås Undervisning i lärandestrategier IKT vad vet vi idag? IKT användning kan gynna komplexa kognitiva färdigheter, självständighet och samarbetsförmåga. IKT användning kan gynna motivation och engagemang för studier. Inga tydliga eller starka samband mellan IKTanvändning och bättre studieresultat (på det sätt som de mäts). IKT användningens effekter starkt beroende av läraren och den pedagogiska kontexten. Hur utvecklas utmärkt undervisning? Gemensamma drag i strategier som pekas ut i internationell forskning Fokus på elevers lärande och studieresultat. Egna data/underlag om ovanstående. Samtal kring sambandet undervisninglärande. Transparens i planering, genomförande och utvärdering av undervisning. 9

10 Professionella lärande samtal (PLS) inriktas mot Analys Vilka indikationer, eller evidens finns för att barns och elevers lärande har förbättrats? Konstruktiv kritik Konstruktivt peka på förtjänster och brister i undervisningspraktiker utifrån analyser och kunskaper. Utmaning Hur kan vi utmana undervisningspraktiker baserat på analys och konstruktiv kritik? Principer för samspelet mellan forskning och systematisk skolförbättring Hållbart strukturerat utifrån robusta tankemodeller Långsiktigt inriktat mot uthålligt förbättringsarbete Systematiskt grundas på generell och lokal kunskap Ömsesidigt bygger på att lärande sker i växelverkan mellan praktik och forskning Håkansson & Sundberg (2012) Samspelet mellan forskning och beprövad erfarenhet KUNSKAP OM Utifrån förklaringar Forskningskarta över undervisningens och lärandets faktorer. KUNSKAP I Inifrån förståelse Beprövade erfarenheter av undervisning och lärande. KUNSKAP FÖR Nya kunskaper genererade ur växelspelet mellan teori och praktik i lärande gemenskaper. Förändring grundad på robusta utifrånförklaringar och beprövad inifrån-förståelse. Håkansson & Sundberg (2012) 10

UTMÄRKT UNDERVISNING UNDERVISNING PÅ VETENSKAPLIG GRUND VAD ÄR DET?

UTMÄRKT UNDERVISNING UNDERVISNING PÅ VETENSKAPLIG GRUND VAD ÄR DET? UTMÄRKT UNDERVISNING UNDERVISNING PÅ VETENSKAPLIG GRUND VAD ÄR DET? NÅGRA UTGÅNGSPUNKTER FÖR DISKUSSIONEN OM GOD UNDERVISNING Luleå 2012 10 31 jan.hakansson@lnu.se 0708 342498 NÅGRA HÅLLPUNKTER! Synteser

Läs mer

Små barns lärande utvecklingsarbete och forskning i samspel. Skövde mars

Små barns lärande utvecklingsarbete och forskning i samspel. Skövde mars Små barns lärande utvecklingsarbete och forskning i samspel Skövde mars 2013 jan.hakansson@lnu.se Utgångspunkter Skollagen 1 kap 5 : Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Läs mer

Jan Håkansson

Jan Håkansson SYNLIGT LÄRANDE Hatties forskning i svensk belysning samt några resultat från CARL-projektet internationell och svensk forskning om undervisning och lärande Stockholm 22 mars 2012 Jan Håkansson Jan.hakansson@lnu.se

Läs mer

1. Samlande uppdragsvision och lärandeavpassade förutsättningar

1. Samlande uppdragsvision och lärandeavpassade förutsättningar Skolinspektionen gav universitetslektorerna Jan Håkansson och Daniel Sundberg, Linnéuniversitetet, i uppdrag att ta fram en forskningsöversikt som skulle belysa sambanden mellan olika undervisningsfaktorer

Läs mer

Undervisningskvalitet och skolors förbättringsarbete forskning och erfarenheter inom området TYLÖSAND 2013 09 27

Undervisningskvalitet och skolors förbättringsarbete forskning och erfarenheter inom området TYLÖSAND 2013 09 27 Undervisningskvalitet och skolors förbättringsarbete forskning och erfarenheter inom området TYLÖSAND 2013 09 27 Hur svårfångat är undervisningskvalitet? Några perspektiv från forskning och praktik Hur

Läs mer

Alla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns grundskolor

Alla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns grundskolor Alla ska ständigt utvecklas Vision för Laholm kommuns grundskolor Oktober 2018 www.laholm.se Alla ska ständigt utvecklas! Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara

Läs mer

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet en potential för skolan men vad är det och hur kan man göra?

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet en potential för skolan men vad är det och hur kan man göra? Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet en potential för skolan men vad är det och hur kan man göra? En skarp skollagsskrivning Skollagen 1 kap 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad

Läs mer

SYNLIGT LÄRANDE Hatties forskning i svensk belysning

SYNLIGT LÄRANDE Hatties forskning i svensk belysning SYNLIGT LÄRANDE Hatties forskning i svensk belysning samt några resultat från CARL-projektet internationell och svensk forskning om undervisning och lärande Stockholm 7 februari 2012 Jan Håkansson Dagens

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete på vetenskaplig grund. Stora kvalitetsdagen för förskolan Systematiskt kvalitetsarbete och ledarskap i förskolan

Systematiskt kvalitetsarbete på vetenskaplig grund. Stora kvalitetsdagen för förskolan Systematiskt kvalitetsarbete och ledarskap i förskolan Systematiskt kvalitetsarbete på vetenskaplig grund Stora kvalitetsdagen för förskolan 2017 Systematiskt kvalitetsarbete och ledarskap i förskolan Stockholm 2017-04-06 jan.hakansson@lnu.se Ur innehållet!

Läs mer

En undervisning som möter varje elev kompetensutveckling för alla!

En undervisning som möter varje elev kompetensutveckling för alla! En undervisning som möter varje elev kompetensutveckling för alla! Vad är kompetensutveckling? Begreppet kompetens - Kompetensförstärkning handlar om när en individ eller en grupp utökar sina kunskaper

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken 09.30-12.00 Skolverkets hållning kring begreppen vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Bakgrund och uppdrag Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens

Läs mer

Att bedöma lärarkvalitet

Att bedöma lärarkvalitet Att bedöma lärarkvalitet Vad säger forskningen? Frågor Vilka lärarkvaliteter bidrar till goda utbildningsresultat? Vilka metoder finns att bedöma lärarkvalitet? Indelning av lärarkompetens i 6 dimensioner

Läs mer

lärande i klassrummet?

lärande i klassrummet? Vad säger forskningen om Vad säger forskningen om lärande i lärande i klassrummet? klassrummet? Vad är BfL? Fem strategier Andreia Balan Andreia Balan Utgångspunkter Förändrad kunskapssyn - lärande är

Läs mer

Provloggar och föreläsningar

Provloggar och föreläsningar Mathias Hillin Rörläggarvägen 12 16833 Bromma mathias.hillin@sjolinsgymnasium.se Provloggar och föreläsningar Om att aktivera elevernas kognitiva och metakognitiva tänkande före, under och efter en föreläsning

Läs mer

Utmärkt skolutveckling perspektiv från forskning och praktik

Utmärkt skolutveckling perspektiv från forskning och praktik Utmärkt skolutveckling perspektiv från forskning och praktik Skolriksdagen 2017 Jan Håkansson, Anna Karlsdotter, Anders Rosvall Perspektiv på utmärkt skolutveckling framgångsfaktorer, forskning om undervisning

Läs mer

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,

Läs mer

Lärande bedömning. Anders Jönsson

Lärande bedömning. Anders Jönsson Lärande bedömning Anders Jönsson Vart ska eleven? Var befinner sig eleven i förhållande till målet? Hur ska eleven göra för att komma vidare mot målet? Dessa tre frågor genomsyrar hela boken ur ett formativt

Läs mer

Lönekriterier för lärare

Lönekriterier för lärare JÖNKÖPINGS KOMMUN Lönekriterier för lärare Utbildningsförvaltningen 2015-05-29 Innehåll Inledning reviderade lönkriterier 2015... 2 Lönekriterier för lärare... 3 Trygg, stödjande och uppmuntrande lärandemiljö...

Läs mer

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Med det menas både undervisning och utbildning! Skolverkets

Läs mer

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet forskningsbasering som grund för god skolutveckling.

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet forskningsbasering som grund för god skolutveckling. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet forskningsbasering som grund för god skolutveckling. Skollagen Skollagen Kap 1 5 All utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Gäller

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy. För studenter antagna fr.o.m. H 11

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy. För studenter antagna fr.o.m. H 11 UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy För studenter antagna fr.o.m. H 11 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Bedömning för lärande. Andreia Balan

Bedömning för lärande. Andreia Balan Bedömning för lärande Andreia Balan Hur kan så mycket forskning publiceras med så liten effekt på undervisningen? Man inriktar sig ofta på strukturella ting, som klasstorlek, skolval, nivågruppering och

Läs mer

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6 Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Visa intresse att etablera kontakt med elever, skapa relationer med elever, skapa förtroendefulla relationer med Ledarskap Visa ett respektfullt bemötande

Läs mer

Gemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18

Gemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18 EKTORPSRINGEN Gemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18 Område Jag... reflektion Exempel: Jag... 1. Trygg, stödjande och uppmuntrande lärandemiljö 1 skapar en positiv atmosfär

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 OCH 4-6. För studenter antagna fr.o.m. H 11

UTVECKLINGSGUIDE GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 OCH 4-6. För studenter antagna fr.o.m. H 11 UTVECKLINGSGUIDE GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 OCH 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 Utvecklingsguiden som redskap för lärande Syftet med den här utvecklingsguiden är att tydliggöra utvecklandet av lärarstudentens

Läs mer

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande Bedömning för lärande Erfarenheter från arbetet med BfL Reflektion Motivation Lärande Andreia Balan Uppföljning - diskussion Beskriv vilken metod/arbetssätt ni har valt. Hur har eleverna upplevt metoden/arbetssättet?

Läs mer

Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare?

Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare? Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare? Förståelse för vad ett formativt förhållningssätt innebär Förståelse för vad ett formativt förhållningssätt

Läs mer

Analys, en del i det systematiska kvalitetsarbetet

Analys, en del i det systematiska kvalitetsarbetet Analys, en del i det systematiska kvalitetsarbetet Vad är det som gör att det blir som det blir? Analysens mål är att förstå och förklara vad som kan ha inverkat på måluppfyllelse och resultat och vad

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen 2015-02-03 Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund Karin Rönnerman 27 januari, 2015 Förändringsarbete Se lärare som lärande Vad är viktigt i undervisningen Lärare är nyckeln till förändring Karin.ronnerman@gu.se

Läs mer

Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet?

Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet? Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet? En skarp skollagsskrivning Skollagen 1 kap 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete - med fokus på språk-, läs- och skrivutveckling Göteborg den 24 september 2013 Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Allmänna råd Skolverkets allmänna råd med kommentarer

Läs mer

Att synliggöra och organisera för lärande och förbättring

Att synliggöra och organisera för lärande och förbättring Att synliggöra och organisera för lärande och förbättring Organisatoriska förutsättningar och strategier för utveckling Forskningssvar och tolkningar för det lokala arbetet Hur kan organisatoriska och

Läs mer

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande Bedömning/betyg Bedömning för lärande Om du ska lyckas att föra en människa mot ett bestämt mål, Måste jag först finna henne där hon är och börja där. Den som inte kan det lurar sig själv, när hon tror

Läs mer

Bedömningar för lärande - i teori och praktik. Kristina Lohman Flen 21 mars 2012

Bedömningar för lärande - i teori och praktik. Kristina Lohman Flen 21 mars 2012 Bedömningar för lärande - i teori och praktik Kristina Lohman Flen 21 mars 2012 Eftermiddagens innehåll Bedömningar för lärande, teori och praktik varvat med egna erfarenheter! Kaffepaus ca 14.15-14.45

Läs mer

2013-08-27. Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet

2013-08-27. Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet Simon Hjort Från forskningsöversikt till undervisningspraktik: Hur förbättra elevers studieresultat i skolan? Vilka faktorer påverkar elevers studieprestationer

Läs mer

Forskningsbaserat arbetssätt och systematiskt kvalitetsarbete. Jonas Andersson Anna Lindblom

Forskningsbaserat arbetssätt och systematiskt kvalitetsarbete. Jonas Andersson Anna Lindblom Forskningsbaserat arbetssätt och systematiskt kvalitetsarbete i praktiken Jonas Andersson Anna Lindblom Upplägg 13:00 15:00 Forskningsbaserat arbetssätt i praktiken Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK

Läs mer

Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande. Catharina Tjernberg

Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande. Catharina Tjernberg Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande Catharina Tjernberg Rikskonferens i specialpedagogik Växjö 10 aug 2015 Klyftan mellan teori och praktik i läsoch skrivundervisningen Etablerad forskningsbas men

Läs mer

Observationsprotokoll för lektionsbesök

Observationsprotokoll för lektionsbesök Observationsprotokoll för lektionsbesök Datum och tidpunkt för observationen: Observerad lärare: Skola: Antal närvarande elever i klassen/gruppen: Årskurs/årskurser: Lektionens ämne: Lektionens huvudsakliga

Läs mer

Kommunikation. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun

Kommunikation. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun Kommunikation Utmaning Sammanhang Motivation Förväntningar är grunden för vår pedagogiska plattform. Varje utvalt ord i vår plattform vilar på vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet. Läs mer om detta

Läs mer

Den fjärde generationens skolutveckling förutsättningar och utmaningar för den svenska skolan

Den fjärde generationens skolutveckling förutsättningar och utmaningar för den svenska skolan Den fjärde generationens skolutveckling förutsättningar och utmaningar för den svenska skolan SKOLLEDARKONFERENSEN 29 september 2017 Daniel Sundberg Daniel.Sundberg@lnu.se Var är vi? Vart är vi på väg?

Läs mer

Att synliggo ra lärandet exempel från Raseborg. Mia Haglund, Seminarieskolan Bob Karlsson, Ekenäs högstadieskola

Att synliggo ra lärandet exempel från Raseborg. Mia Haglund, Seminarieskolan Bob Karlsson, Ekenäs högstadieskola Att synliggo ra lärandet exempel från Raseborg Mia Haglund, Seminarieskolan Bob Karlsson, Ekenäs högstadieskola Visible learning konferens november 2016, Skanderborg, Danmark Synligt lärande Vad är synligt

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Oxledsskolans mål och verksamhetsidé

Oxledsskolans mål och verksamhetsidé Oxledsskolans mål och verksamhetsidé 2017-2020 Hur har förslagen tillkommit? Ê 23 januari fick alla lag i uppdrag att visionera att skolan fått utmärkelse för bästa skola Ê Tysta samtal med efterföljande

Läs mer

EFFEKTIVITET OCH INKLUDERING GÅR DET ATT KOMBINERA? Claes Nilholm Malmö Högskola

EFFEKTIVITET OCH INKLUDERING GÅR DET ATT KOMBINERA? Claes Nilholm Malmö Högskola EFFEKTIVITET OCH INKLUDERING GÅR DET ATT KOMBINERA? Claes Nilholm Malmö Högskola Disposition 1) Vad är effektivitet? 2) Vad säger forskningen om effektivitet? 3) Vad är inkludering? 4) Vad säger forskningen

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad )

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad ) UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

PBL-guiden. Handbok i problembaserat lärande för studenter och lärare vid Medicinska fakulteten

PBL-guiden. Handbok i problembaserat lärande för studenter och lärare vid Medicinska fakulteten PBL-guiden Handbok i problembaserat lärande för studenter och lärare vid Medicinska fakulteten Vision Linköpings universitet har som vision att vara ett universitet med internationell lyskraft - där människor

Läs mer

Alla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns fritidshem

Alla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns fritidshem Alla ska ständigt utvecklas Vision för Laholm kommuns fritidshem November 2014 www.laholm.se Alla ska ständigt utvecklas! Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

Dina tankar om: Kunna? Förstå? Vilja?

Dina tankar om: Kunna? Förstå? Vilja? Dina tankar om: Kunna? Förstå? Vilja? Responsivt lärande bygger på gensvar och medmänsklighet Pedagogiskt ledarskap Kollegialt lärande Formativ bedömning Två-lärarskap Feedback Meta-studier, ex Hattie

Läs mer

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan

Läs mer

Vad är analys? Principer för analys (1) Analysen utgår från underlagen från uppföljning och utvärdering

Vad är analys? Principer för analys (1) Analysen utgår från underlagen från uppföljning och utvärdering Uppföljning, utvärdering och analys i systematiska kvalitetsarbete och dokumentation Några principer, begrepp och frågor i anslutning till arbetet med analys i det systematiska kvalitetsarbetet. En utvecklad

Läs mer

3. Nyanserad och framåtriktad respons

3. Nyanserad och framåtriktad respons 3. Nyanserad och framåtriktad respons Respons är ett centralt begrepp inom bedömning för lärande. I den engelska forskningslitteraturen, och i viss mån även i Sverige, går den under namnet feedback. Det

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

Lärare som ledare Svedala Pedagogisk Inspiration Malmö Linda Sikström & Daniel Prsa

Lärare som ledare Svedala Pedagogisk Inspiration Malmö Linda Sikström & Daniel Prsa Lärare som ledare Svedala Pedagogisk Inspiration Malmö Linda Sikström & Daniel Prsa Pedagogisk Inspiration Malmö -skapa, driva och utveckla kollegialt lärande -organisera för skolutveckling på vetenskaplig

Läs mer

Bedömning i matematikklassrum

Bedömning i matematikklassrum Bedömning i klassrum För elevers engagemang och lärande Bedömning Ett brett begrepp med konsekvenser för eleven (Pettersson, 2005) Lisa Björklund Boistrup Betyg I den dagliga klassrumskommunikationen Bedömning

Läs mer

Bedömning i matematikklassrummet

Bedömning i matematikklassrummet Modul: Algebra Del 3: Bedömning för utveckling av undervisningen i algebra Bedömning i matematikklassrummet Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping och Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet Bedömning är

Läs mer

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande Bedömning för lärande Erfarenheter från arbetet med BfL Reflektion Motivation Lärande Andreia Balan Uppföljning - diskussion Beskriv vilken metod/arbetssätt ni har valt. Hur har eleverna upplevt metoden/arbetssättet?

Läs mer

Från novis till professionell en professionsutvecklingsmatris

Från novis till professionell en professionsutvecklingsmatris Från novis till professionell en professionsutvecklingsmatris Verksamhetsförlagd utbildning Information för ämneslärarstudenter och kandidatstudenter samt handledare och högskolehandledare Från novis till

Läs mer

Skolutvecklingens ledarskap strategier, innehåll, möjligheter och utmaningar!

Skolutvecklingens ledarskap strategier, innehåll, möjligheter och utmaningar! Skolutvecklingens ledarskap strategier, innehåll, möjligheter och utmaningar! Läslyftet uppföljande konferens för rektorer Skolutvecklingen och undervisningen! Skolutvecklingens ledarskap! (Att följa)

Läs mer

1. Förtydliga och förstå lärandemål och bedömningskriterier

1. Förtydliga och förstå lärandemål och bedömningskriterier 1. Förtydliga och förstå lärandemål och bedömningskriterier En förutsättning för framgångsrikt arbete med bedömning för lärande bygger på att eleverna delges och får förståelse för målen med undervisningen

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Språk i alla ämnen för alla elever ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Meningsfullhet. Utmaning. Utmanande undervisning och formativ bedömning i praktiken Relevant kunskap. Inspiration.

Meningsfullhet. Utmaning. Utmanande undervisning och formativ bedömning i praktiken Relevant kunskap. Inspiration. Relevant kunskap Utmanande undervisning och formativ bedömning i praktiken Inspiration Utvecklingsidéer Simon Hjort www.effektivundervisning.se Utmaning Återkoppling Engagemang Problemlösning Ansträngning

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

Skolforum 29 oktober Forskning för klassrummet. Hur kan man arbeta med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i skolan?

Skolforum 29 oktober Forskning för klassrummet. Hur kan man arbeta med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i skolan? Skolforum 29 oktober 2012 Forskning för klassrummet. Hur kan man arbeta med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i skolan? Eva Minten Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet hur kan man arbeta

Läs mer

Forskningsbaserat arbetssätt och systematiskt kvalitetsarbete. Jonas Andersson

Forskningsbaserat arbetssätt och systematiskt kvalitetsarbete. Jonas Andersson Forskningsbaserat arbetssätt och systematiskt kvalitetsarbete i praktiken Jonas Andersson Upplägg 10:30 11:30 Forskningsbaserat arbetssätt i praktiken Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK 11:30 12:30

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret 2014-2015

Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret 2014-2015 Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret 2014-2015 Elever och personal ska få maximal kunskap, entreprenöriell kompetens och mod att förverkliga egna och andras mål På Djurgårdsskolan hjälper vi varandra

Läs mer

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.

Läs mer

Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan

Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan Beslutat av: Kommunfullmäktige för beslut: 11 januari 2017 För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige Ansvarig

Läs mer

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK UNIVERSITY OF SKÖVDE HANIFE.REXHEPI@HIS.SE Bild 1 AGENDA Vad är kunskap? De fyra F:n Förståelse och lärande i relation till kunskap Vad är kompetens och vad finns det för

Läs mer

Didaktik. - vad är det? Anja Thorsten, IBL

Didaktik. - vad är det? Anja Thorsten, IBL Didaktik - vad är det? Anja Thorsten, IBL Skapa relationer Undervisa Instruera Leda grupper Vara en förebild Trösta Uppmuntra Förklara Vad behöver en lärare kunna? Administrera Bedöma Planera Sitt ämne

Läs mer

Utvecklingsprofil för studenten under VFT

Utvecklingsprofil för studenten under VFT 1 Utvecklingsprofil för studenten under VFT Utvecklingsprofilen är organiserad efter examensordningens mål. Rubrikerna svarar mot fokus i På väg mot läraryrket Mentorer avgör, i samverkan med studenter

Läs mer

Stockholm 15 mars 2013

Stockholm 15 mars 2013 Stockholm 15 mars 2013 Att fundera på Vilket är skolans huvudsakliga uppdrag??? Att fundera på Vad är kunskap? Vilka kunskaper är viktiga? Omsorg kontra kunskaper? Hur ser kunskapsuppdraget ut? Att fundera

Läs mer

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet

Läs mer

Lönekriterier för Utbildningskontorets verksamheter

Lönekriterier för Utbildningskontorets verksamheter Lönekriterier för Utbildningskontorets verksamheter - Lärare UTBILDNINGSKONTORET 2014-08-25 Färdigheter Omsätter goda kunskaper undervisningen. Skapar helhet och sammanhang för eleverna. Har svårt att

Läs mer

Stödinsatser i skolan

Stödinsatser i skolan Stödinsatser i skolan Kompetensutveckling inom specialpedagogik Regeringen: Fler lärare än speciallärare och specialpedagoger får ökade kunskaper om specialpedagogiska förhållningssätt, metoder och arbetssätt

Läs mer

Utvecklingsprofil för studenten under VFT

Utvecklingsprofil för studenten under VFT Utvecklingsprofil för studenten under VFT Utvecklingsprofilen är organiserad efter examensordningens mål. Rubrikerna svarar mot fokus i På väg mot läraryrket Syftet med Utvecklingsprofilen är att: vara

Läs mer

} Förväntningar från olika håll

} Förväntningar från olika håll Vasa 26.9.2014 } Studierna fortsätter... } Delvis samma /delvis olika } Ny miljö } Nya relationer } Nya roller } Mål: ingår i en större helhet /läroplanen (hur känd är den på praktikplatsen?) } Förväntningar

Läs mer

Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan

Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan Att samlas kring ett gemensamt innehåll. Läslyftet Barns språkutveckling är avgörande för deras utveckling och lärande. Vidgat språkbegrepp utvecklas

Läs mer

Bedömningskultur. Utmaning. Utmanande undervisning och formativ bedömning i praktiken Relevant kunskap. Inspiration.

Bedömningskultur. Utmaning. Utmanande undervisning och formativ bedömning i praktiken Relevant kunskap. Inspiration. Relevant kunskap Utmanande undervisning och formativ bedömning i praktiken Inspiration Utvecklingsidéer Simon Hjort www.effektivundervisning.se Utmaning Återkoppling Engagemang Problemlösning Ansträngning

Läs mer

09.00-10.00 Storgrupp. Att formulera en lärfråga. Viktningsmodellen som underlag för lärande samtal och att se mönster

09.00-10.00 Storgrupp. Att formulera en lärfråga. Viktningsmodellen som underlag för lärande samtal och att se mönster Tid 09.00-10.00 Storgrupp Aktivitet Förändringsprocesser Analys och systematisk kunskapsbildning Att se mönster, Att skapa kategorier Pedagogisk verksamhetsidé Lärområden utifrån helhetsidén 10.00-10.30

Läs mer

Forskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik

Forskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik Forskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik Med fokus på att styra och leda Carl-henrik.adolfsson@lnu.se Fokus för dagens föreläsning Utifrån resultat och lärdomar från två större genomförda skolutvecklingsprojket

Läs mer

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande Bedömning för lärande Erfarenheter från arbetet med att förtydliga mål och kriterier Att skapa situationer som gör lärandet synligt Andreia Balan Uppföljning - diskussion Beskriv vilken metod/arbetssätt

Läs mer

Utmaning. Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning

Utmaning. Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning Dagens innehåll Utmaning Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning Aktivitetsplan- mer i detalj. Starkt önskemål om en ökad integrering

Läs mer

Specialpedagogik 1, 100 poäng

Specialpedagogik 1, 100 poäng Specialpedagogik 1, 100 poäng Kurskod: SPCSPE01 Kurslitteratur: Specialpedagogik 1, Larsson Iréne, Gleerups Utbildning ISBN:978-91-40-68213-0 Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande

Läs mer

Din lön Vilka regler gäller för löneprocessen? - Hur förbereder du dig för lönesamtalet?

Din lön Vilka regler gäller för löneprocessen? - Hur förbereder du dig för lönesamtalet? Din lön 2016 - Vilka regler gäller för löneprocessen? - Hur förbereder du dig för lönesamtalet? Tidsplan för löneprocessen 1. Ordningen för 2016 års löneöversyn fastställs av parterna. (protokoll 2015-09-

Läs mer

Vad är icke kognitiva förmågor

Vad är icke kognitiva förmågor Grundskoleavdelningen Goda exempel Sida 1 (5) Vad är icke kognitiva förmågor Hämtad från Sköndals skolor och fil dr Ann S Pihlgren Uppdaterad: 2017-08-22 Det här utvecklingsmaterialet är framtaget av fritidshemspedagoger

Läs mer

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande Bedömning för lärande Workshop för rektorer Med BFL-glasögon i klassrummen 2013-09-19 Mål med dagen: Bidra med tankar om vad man som rektor kan se, fråga efter och följa upp i arbetet med bedömning för

Läs mer

Kompetens. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun

Kompetens. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun Kompetens Utmaning Sammanhang Aktivitet Förväntningar är grunden för vår pedagogiska plattform. Varje utvalt ord i vår plattform vilar på vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet. Läs mer om detta

Läs mer

Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare

Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare Inledning Barn-och utbildningsförvaltningens lönepolitik är en viktig del av Västerviks kommuns samlade lönepolitik. Lönepolitiken

Läs mer

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL KOMMUNIKATION Detta dokument tar upp kommunikation, feeback och SMART:a mål, som ska verka som ett stöd under utvecklingssamtalet. Kommunikation är konsten att förmedla tankegångar, information och känslor

Läs mer

Nyckelstrategier för ett formativt tänkande i lärsituationer. Bitte Sundin Januari 2015

Nyckelstrategier för ett formativt tänkande i lärsituationer. Bitte Sundin Januari 2015 Nyckelstrategier för ett formativt tänkande i lärsituationer Bitte Sundin Januari 2015 John Hatties åtta attityder till undervisning Lärare/ledare tänker att deras huvudsakliga uppgift är att utvärdera

Läs mer

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT SIDA 1/5 FÖR LÄRARE UPPDRAG: DEMOKRATI vänder sig till lärare som undervisar om demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter i åk nio och i gymnasieskolan. Här finns stöd och inspiration i form av ett

Läs mer

F Ö R E L E V E R S E N G A G E M A N G O C H L Ä R A N D E L I S A B J Ö R K L U N D B O I S T R U P

F Ö R E L E V E R S E N G A G E M A N G O C H L Ä R A N D E L I S A B J Ö R K L U N D B O I S T R U P Klassrumsbedömning i matematik F Ö R E L E V E R S E N G A G E M A N G O C H L Ä R A N D E L I S A B J Ö R K L U N D B O I S T R U P Ett klassrum är inte isolerat Nivåer: Forskning Statlig Kommunal Skola

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 OCH GYMNASIUM. För studenter antagna fr.o.m. H 11

UTVECKLINGSGUIDE ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 OCH GYMNASIUM. För studenter antagna fr.o.m. H 11 UTVECKLINGSGUIDE ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 OCH GYMNASIUM För studenter antagna fr.o.m. H 11 Utvecklingsguiden som redskap för lärande Syftet med den här utvecklingsguiden är att tydliggöra utvecklandet

Läs mer

Att leda systematiskt kvalitetsarbete i förskolan forskning inom Små barns lärande

Att leda systematiskt kvalitetsarbete i förskolan forskning inom Små barns lärande Att leda systematiskt kvalitetsarbete i förskolan forskning inom Små barns lärande Håkansson (2016). Organising and leading systematic quality work in the preschool preschool managers perspectives. School

Läs mer