Utmärkt skolutveckling perspektiv från forskning och praktik

Transkript

1 Utmärkt skolutveckling perspektiv från forskning och praktik Skolriksdagen 2017 Jan Håkansson, Anna Karlsdotter, Anders Rosvall Perspektiv på utmärkt skolutveckling framgångsfaktorer, forskning om undervisning och systematiskt kvalitetsarbete! Kärnan Att synliggöra och förbättra undervisning, del av det systematiska kvalitetsarbetet i Kristianstads kommun!

2 Komponenter i en förändringsteori för framgångsrik skolutveckling Systemförändring infrastruktur för skolutveckling och kontinuerlig skolförbättring Metodologi repertoar av skolförbättringsstrategier Ledarskap och strategi utvecklingstänkande i vardagsarbetet Kommunikation och engagemang mobilisering av förändringsberedskap och vilja att göra skillnad för eleverna Kapacitetsbyggande infrastruktur för att utveckla läranderesurserna (Håkansson & Sundberg, 2016, s. 280)

3 (Den komplexa) undervisningen i fokus! Tre världar : En officiell En social En individuell

4 Vad är god undervisning och hur får man syn på den? Forskning har under lång tid genererat generella referensramar med kategorier av: - psykologiska och relationsrelaterade aspekter. - ämnes/innehållsrelaterade aspekter. - pedagogiska/didaktiska aspekter. (jfr Håkansson & Sundberg, 2012; Alexander m.fl., 2010; Creemers & Kyriakides, 2012; osv)

5 Utvärdering av lärarskicklighet, undervisningens och skolans kvalitet vad vet vi? En kunskapsöversikt från Kunnskapssenter for Utdanning i Norge (Lillejord m.fl., 2013) diskuterar bland annat: Vad är syftet? Att mäta? Att utveckla? Eller kombinationer av båda?

6 Fem principer för framgång i arbetet! 1. Resurser (expertis, ekonomi, tid) balanseras mot förväntat utfall. 2. Resultatet av utvärderingen upplevs som giltigt och trovärdigt. 3. Avgränsningar till bestämda sidor av arbetet, samtidigt med hänsyn till att det som utvärderas ingår i ett större sammanhang. 4. Inte enbart mäta prestationer, utan också stärka lärandemiljön. 5. Utvärdering har stor inverkan på praxis minimera oönskade konsekvenser av utvärderingen. (Lillejord m.fl., 2013)

7 Former för utvärdering av lärarskicklighet och undervisning som kan ha positiv inverkan på skolans kvalitet! Fyra viktiga förutsättningar 1. Metodkompetens på alla nivåer förståelse och användning! 2. Medverkan, ansvar och tillit på alla nivåer horisontellt (inom nivåer) och vertikalt (mellan nivåer)! 3. Tydlighet och enkelhet vad, hur och användning! 4. Ansvarsfördelning, dialog och uppföljning lokalt handlingsutrymme men uppföljning av att ansvar tas (Lillejord m.fl., 2013).

8 Kärnan En kartläggning av undervisning Stockholm 25/4-2017

9 Utveckla det som verkligen påverkar lärandet! Lokaler, ekonomi, etc. Formalia Kärnan Indikatorer Betyg Lärare Elev Enkät Nat prov Blanketter

10 Organisation Beslut Alla skolor och samtliga lärare får en kartläggning av undervisningen.

11 Metod Observation av lärarens undervisning Samtal och självskattning med läraren Samtal med en grupp elever Bedömning

12 Vad tittar då didaktikerna på?

13

14

15 Kvalitetsdimension Aspekter Reflektioner Syns/Syns till viss del/ Syns ej 1. Målinriktning i förhållande till kunskaper och värden Lärarperspektiv a) utgår från nationella mål och kunskapskrav i sin planering b) kommunicerar mål och kunskapskrav på ett begripligt sätt i undervisningen X Syns Syns till viss del c) anpassar prov och bedömningsunderlag till nationella mål och kunskapskrav Syns ej Elevperspektiv a) förstår vilka mål- och kunskapskrav som styr undervisningen b) med egna ord kan förklara vad undervisningen syftar till c) vet vilka prestationer som krävs för att uppnå mål- och kunskapskrav

16 Kvalitetsdimension Aspekter Reflektioner Syns/Syns till viss del/ Syns ej 1. Målinriktning i förhållande till kunskaper och värden Lärarperspektiv a) utgår från nationella mål och kunskapskrav i sin planering b) kommunicerar mål och kunskapskrav på ett begripligt sätt i undervisningen X Syns Syns till viss del c) anpassar prov och bedömningsunderlag till nationella mål och kunskapskrav Syns ej Elevperspektiv a) förstår vilka mål- och kunskapskrav som styr undervisningen b) med egna ord kan förklara vad undervisningen syftar till c) vet vilka prestationer som krävs för att uppnå mål- och kunskapskrav

17 Kvalitetsdimension Aspekter Reflektioner Syns/Syns till viss del/ Syns ej 1. Målinriktning i förhållande till kunskaper och värden Lärarperspektiv a) utgår från nationella mål och kunskapskrav i sin planering b) kommunicerar mål och kunskapskrav på ett begripligt sätt i undervisningen c) anpassar prov och bedömningsunderlag till nationella mål och kunskapskrav Elevperspektiv a) förstår vilka mål- och kunskapskrav som styr undervisningen b) med egna ord kan förklara vad undervisningen syftar till c) vet vilka prestationer som krävs för att uppnå mål- och kunskapskrav X Syns Syns till viss del Syns ej

18 Vad händer med bedömningarna? Databas Presentation Rapport Skolans resultat i fokus Inte enskilda lärare!

19 Översikt arbetsgång Kartläggning Analys Presentation/Rapport Utvecklingsmöte Genomförande med ev. stöd Uppföljning Kartläggning igen Kontinuerlig återkoppling till förvaltningsledning och huvudman!

20 Vad har detta gett för effekt? Större uppföljning planerad till HT17men vi har kunnat se att: tydligt underlag till skolans systematiska kvalitetsarbete, det kollegiala lärandet har ökat, lärare kan samlas kring gemensamma utvecklingsområden,

21 Vad har detta gett för effekt? lärare blir mer medvetna om undervisningens effekt på elevers lärande, flera lärare förändrar sin undervisning, förstelärare får tydligare uppdrag. Har dock än så länge inte några belägg för ökad måluppfyllelse.

22 När man är trygg känns det i hjärtat och läraren gör så att vi lär oss olika saker. Några röster från elever För att en lektion ska vara intressant måste man veta vad man jobbar för. Man måste veta målen. Vår lärare måste peppa oss mera. Läraren skriker aldrig, det behövs inte. Det var stökigt, ungefär som det brukar.

23 Jag vill ge dem kramar och ramar och hellre förstärka ett rätt än att påpeka ett fel. (Lärare)

24 En annan viktig fråga! Hur utvecklas god undervisning? Evidence shows that schools in which teachers act in collaborative settings to deeply examine teaching and learning, and then discuss effective instructional practices, show academic results for students more quickly than schools that do not (Darling Hammond, 2004).

25 Det systematiska kvalitetsarbetets kretslopp för utveckling av undervisning och lärande! Skolförbättringsstrategier individual monitoring cycle och team monitoring and training cycle (US, s. 225). Kunskapsutveckling Undervisning Övriga läroplansområden Effekter av skolförbättring Jfr skollagen: planera, följa upp, utveckla Elevers behov Lärares behov Skolans behov = Behov av utveckling av undervisning Jfr Timperley, 2011)

26 Gemensamma drag i skolförbättringsstrategier Fokus elevers lärande, studieresultat samt undervisningskvalitet! Data/underlag om ovanstående! Kommunikation kring sambandet undervisning-lärande! Transparens i planering, genomförande och utvärdering av undervisning! (jfr t.ex. Håkansson & Sundberg, 2012; 2016; Timperley, 2013)

27 Utveckling av skolans kärnprocesser nyckeln! Koppla samman de lösa sambanden mellan skolans ledarskap och klassrumspraktiken! Bidra till möjligheter för lärare att förstå behovet av nya eller bättre fungerande undervisningsstrategier. Organisationers inneboende stabilitet kan motverka innovationer. Kasta inte ut existerande rutiner låt utvecklingsrutinerna förnya och ge ny och fördjupad mening åt de redan kända arbetssätten. (jfr Resnick, 2010, s. 293).

28 TACK!