Program för kvalitetsutveckling. Framgångsrikt lärande

Transkript

1 Program för kvalitetsutveckling Framgångsrikt lärande

2 Inledning Våra elever har gett oss ett förtroende uppdraget och möjligheten att spela roll och göra skillnad i deras liv och att ge dem resurser så att de är väl rustade för framtiden. Målet för UBF:s Program för kvalitetsutveckling är att utveckla verksamheten med insatser som påverkar elevers lärande positivt och som ger bättre studieresultatet för alla elever var det bara två av tre gymnasieelever som fick ett slutbetyg efter tre år, trots att nästan alla elever i Göteborg får en plats på det gymnasieprogram och den skola de valt. Vi kan inte vänta. Det är här och nu det gäller! Idag finns det omfattande forskning om vad som har mest positiv inverkan på elevers lärande, om framgångsrika arbetssätt och metoder och om vad som utmärker framgångsrika skolsystem. Det finns praktiska exempel runt om i världen på hur negativa resultat kan vändas till positiva och på vad som skapar framgång för elever. Forskningsresultaten pekar på att det är det som sker i lärsituationen som har mest betydelse, i samspelet mellan elever och mellan lärare och elever. Därför är det alla medarbetare ute i verksamheterna som är viktigast för kvalitetsarbetet. Det är bara genom deras kunskaper, erfarenheter och gemensamma utvecklingsarbete som en kvalitetshöjning är möjlig. UBF:s Program för kvalitetsutveckling är vårt sätt att arbeta systematiskt och forskningsbaserat för att alla elever ska lyckas bättre och nå längre i sina studier än de trodde var möjligt. Utgångspunkten är att gemensamt kunna utveckla förutsättningarna för elevers lärande genom ett system som hela tiden utgår från styrkor och kvaliteter snarare än brister och felaktigheter och där utveckling sker både genom att dela med sig av kunskaper och lära av andra. UBF:s Program för kvalitetsutveckling bygger på sex gemensamma ståndpunkter, kopplade till varsin kritisk framgångsfaktor. Ståndpunkterna utgår från vad svensk och internationell forskning säger är kännetecknande för framgångsrik utbildning och framgångsrikt förändringsarbete i skolan ett kollektivt, ömsesidigt samarbete och lärande, en öppen, generös och icke fördömande kultur, med utrymme för att våga pröva nytt utan rädsla, och slutligen höga, positiva förväntningar; på alla elever och på alla nivåer i organisationen. Att framgångsfaktorerna är kritiska innebär att de är nödvändiga, dvs. de säger vad som krävs för att ståndpunkten ska gälla eller vad den oundvikligen leder till. Ståndpunkter och kritiska framgångsfaktorer gäller för hela verksamheten, all personal och alla elever. 3

3 Höga, positiva förväntningar på elever och på medarbetare på alla nivåer i organisationen Alla elever kan nå utbildningsmålen Goda resultat nås tillsammans Utbyte av erfarenheter leder till utveckling Ett kollektivt, ömsesidigt lärande där vi hjälper varandra att nå målen Alla med anknytning till skolan förväntar sig att alla elever ska lyckas Positiv utveckling genom samarbete med utbyte av kunskaper och erfarenheter Vi vill och verkar för varandras framgång Strukturerat samarbete för kunskaps- och erfarenhetsutbyte Vad kan vi göra för att nå längre? Två arbetsgrupper, med lärare, specialpedagoger och rektorer, arbetade under hösten 2012 med verktyg och metoder för självvärdering och speglingsbesök. Det räcker inte att veta vilket mål man vill nå, man måste också veta var man är för att komma vidare. En av ståndpunkterna handlar om att lärandet ska vara synligt för den som lär sig och att det ska finnas synligt lärande och formativ bedömning på alla nivåer i organisationen. Självvärdering på olika nivåer blir en skattning av nuläget som synliggör var man är en tydlig startpunkt för kunskapsutveckling och kvalitetsutveckling och en grund för hur man ska gå vidare. Speglingsbesök i kombination med självvärdering ger tydligt underlag för systematisk kvalitetsutveckling. När besökare från andra skolor tittar på verksamheten, kan den besökta skolan få syn på vad som fungerar bra och bli medveten om områden att utveckla. Besökarna, i sin tur, får med sig idéer och tankar till den egna verksamheten. Strävan är att lyfta fram det positiva och att göra en så objektiv värdering som möjligt. En öppen, generös och icke fördömande kultur med utrymme för att våga pröva nytt utan rädsla Den som vågar pröva lär sig mer Tillåtande kultur med tillit och respekt Den som lär sig ska bli medveten om och kunna styra sin inlärning lärandet ska vara synligt för den som lär sig Ståndpunkt Kritisk framgångsfaktor Verktyg för självvärdering och speglingsbesök Verktyg för att påverka Ser jag den här kritiska och förbättra framgångsfaktorn... Vilka tecken ser jag som tyder på att den finns? Vilka påverkansfaktorer finns?...i skolan? Lärandet ska vara synligt för den som lär sig Ledarskap ska ge engagemang och inspiration Synligt lärande och formativ bedömning på alla nivåer i hela organisationen Stöd, uppmuntran och inspiration i utvecklingsarbetet genom engagerat ledarskap Stöd och uppmuntran på alla nivåer i hela organisationen...hos lärarna?...i undervisningen?...hos eleverna? Behöver vi stärka och förbättra? Vad säger forskningen? Vilka faktorer med positiv effekt finns att satsa på? Ståndpunkter och framgångsfaktorer fastställdes av förvaltningsledningen under våren

4 Vid självvärdering och speglingsbesök söker vi inom fyra olika områden i skolan, hos lärarna, i undervisningen och hos eleverna efter tecken på de sex kritiska framgångsfaktorerna. Inom alla fyra områdena finns sådant som har betydelse för elevers resultat; i skolan, med sin organisation och ledning av verksamheten och sin sammansättning av utbildningar, personal och elever; hos lärarna i form av samlade erfarenheter och kunskaper från utbildning och fortbildning, men också i form av förhållningssätt till uppdraget och till eleverna; i undervisningen, ur både elevens och lärarens perspektiv vilka strategier och metoder används och hur ser samspelet ut; och slutligen hos eleverna själva i form av förväntningar, erfarenheter, bakgrund, attityder, förhållningssätt och stöd från familj och omgivning. Vid en självvärdering är det den eller de som värderat som styr över det som kommit fram och resultat av speglingsbesök ägs av den skola som besökts. Om värderingen visar att en kritisk framgångsfaktor behöver stärkas någonstans, så finns det många resultat från forskningen och rön från beprövad erfarenhet som visar vad som fungerar och vad som kan ge en bättre måluppfyllelse. Samtidigt är utgångspunkten alltid den egna situationen och metoder och angreppssätt kan behöva anpassas. Kommunikation och ledning Vi är många medarbetare på många skolor som alla behöver kunna dela med oss och ta del av idéer, information och erfarenheter. På Hjärntorget, under aktiviteten UBF:s Program för kvalitetsutveckling, finns informationssidor kring programmet och länkar till dokument, webbplatser och videoklipp att använda i utvecklingsarbetet. Viktig information kan inte bara vara skriftlig eller publiceras på nätet, utan behöver också bäras av verkliga personer mellan olika delar och mellan olika grupper. Organisationsbilden visar hur olika grupper och nivåer styrs och hänger ihop och hur en grupp representeras genom medlemskap i andra grupper. Rektor leder kvalitetsarbetet på skolan Skånegatan Burgården Katrinelund Munkebäck Bernadotte Lindholmen Polhem Lindholmen Esters, MTG Bräcke Centrum Angered IHGR Hvitfeldtska Schillerska Gymnasiesär GS ind progr GS nat progr Ansvarar för förankring Återkopplar Informerar sina kollegor Stödjer områdeschefen i förändringsledningen Programgruppen I programgruppen finns en rektor per område samt de två utvecklingsledarna för kvalitet från utbildningskansliet. Återkopplar Förvaltningsledningen Styrgrupp 6 7

5 Var kan vi börja? Kollegialt samarbete För utveckling och nya kunskaper, är kollektivt, ömsesidigt lärande, det som fungerar bäst. All forskning visar att samarbete, där man kan stötta varandra, lära sig nytt tillsammans och dela med sig av positiva erfarenheter, är det bästa sättet att nå långsiktig och hållbar förändring och förbättring. En av de sex ståndpunkterna handlar om just detta med den kritiska framgångsfaktorn Strukturerat samarbete för kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Aktiviteten på Hjärntorget innehåller bra material att börja med. Förväntningar och förhållningssätt Förhållningssätt och värderingar betyder mycket för elevers studieresultat. Var finns det mer information? Hjärntorget Hjärntorgsaktiviteten UBF:s Program för kvalitetsutveckling uppdateras kontinuerligt med aktuell information om programmet. Här finns material att använda i utvecklingsarbetet dokument, länkar till webbplatser, videoklipp med mera från svensk och internationell forskning. Alla anställda på Utbildningsförvaltningen har tillgång till aktiviteten. I Hjärntorgsaktiviteten finns också mer om metoder och stöd för självvärdering och speglingsbesök och mer om hur man kan arbeta. Där du kan också hitta rapporten från de två arbetsgruppernas arbete med underlag och mallar att använda och en kort forskningsöversikt. Så här hittar du aktiviteten på Hjärntorget en första gång: Forskningen säger att alla kan nå längre än vad de tror och att alla elever har möjlighet att nå bättre resultat. Den viktigaste förutsättningen för det är höga, positiva förväntningar från alla inblandade och att vi tror att alla kan lära sig mer och att målet går att nå. Det gäller inte bara lärares förväntningar, och vad eleverna själva tror, utan också vilka förväntningar alla andra som arbetar i skolan signalerar i mötet med eleven och slutligen vad de som finns runt omkring, familj, släkt, vänner och kamrater, tror och förväntar sig. Om alla elever når längre och lyckas bättre med sina studier blir förändringen störst för den som tidigare inte lyckats så bra och skillnaderna mellan hög- och lågpresterande minskar. Men också duktiga elever vinner på kunskapen att begåvning och fallenhet kan förbättras och förändras med målmedvetet arbete och träning och att de egna förmågorna och resurserna är möjliga att utveckla. För att man ska våga pröva nya vägar, till exempel nya sätt att arbeta, och för att man ska våga be om hjälp och vilja hjälpas åt, behövs en öppen, tillåtande och generös kultur på alla nivåer, från eleverna i klassrummet och kollegor emellan och till skolledningar och skolor som samarbetar. Det behövs en kultur där alla visar varandra tillit och respekt och där problem som uppstår blir lösta tillsammans. Välj Aktiviteter 1 Välj Visa alla mina aktiviteter 2 8 9

6 Boktips På svenska Hattie, John; Synligt lärande för lärare; Natur & Kultur 2012 Håkansson, Jan, Sundberg, Daniel; Utmärkt undervisning; Natur & Kultur 2012 Lundahl, Christian; Bedömning för lärande; Nordstedts 2010 Lundahl, m.fl.; Bedömning i och av skolan: praktik, principer, politik; Studentlitteratur 2010 William, Dylan; Att följa lärande: formativ bedömning i praktiken; Studentlitteratur 2013 På engelska Fullan, Michael; Motion Leadership in Action; Corwin 2013 Fullan, Michael, Hargreaves, Andy; Professional Capital; Routledge 2012 Fullan, Michael; The Moral Imperative Realized; Corwin 2010 Hattie, John; Visible Learning, A Synthesis of Over 800 Meta-Analyses Relating to Achievement; Routledge 2009 Levin, Ben; More High School Graduates; Corwin

7 Forskningen säger att alla kan nå längre än vad de tror och att alla elever kan nå bättre resultat. För att våga pröva nya vägar och för att våga be om hjälp och vilja hjälpas åt behövs en öppen, tillåtande och generös kultur på alla nivåer, från eleverna i klassrummet och kollegor emellan och till skolledningar och skolor som samarbetar en kultur med tillit och respekt där man löser problem som uppstår tillsammans. Göteborgs Stad Grafiska gruppen Utskriftsoriginal