Skolutvecklingens ledarskap strategier, innehåll, möjligheter och utmaningar!
|
|
- Lars-Erik Martinsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Skolutvecklingens ledarskap strategier, innehåll, möjligheter och utmaningar! Läslyftet uppföljande konferens för rektorer Skolutvecklingen och undervisningen! Skolutvecklingens ledarskap! (Att följa) skolutvecklingens (ev.) framsteg!
2 Fokus i skolutvecklingen en sammanfattning! VAD? (innehåll) Elevers lärande och studieresultat (t.ex. läsförståelse, taluppfattning) Lärarnas lärande Kvaliteter i undervisningen (t.ex. målorientering, formativ bedömning) HUR? (form) Systematisk insamling och analys av data om elevers och lärares lärande och om undervisningskvaliteter. Samtal kring sambandet undervisning-lärande. Transparens i planering, genomförande och utvärdering av undervisning.
3 Undervisning och lärande i fokus för skolutvecklingen men hur enkelt är det? If what students will learn as the result of a particular sequence of activities were predictable, designing learning would be simple (Wiliam, 2010, s. 136).
4 Om undervisning! Tre världar : En officiell En social En individuell Sambandet mellan undervisning och lärande inte givet, dvs. Resultatet av undervisning är delvis oförutsägbart, MEN
5 Kategorisering av kvalitetsaspekter i undervisning Jfr Good et.al. (2009)
6 VAD i undervisningen påverkar elevers lärande? En referensram för lärarfaktorer i undervisningen utvecklad inom effektforskning Målinriktning Struktur Frågor Modellering Tillämpning Lärandemiljö Tidsstyrning Bedömning (jfr Creemers & Kyriakides, 2012, s. 35; Håkansson & Sundberg 2016)
7 Individfaktorer mellan undervisning och elevers lärande Viktiga påverkansfaktorer som successivt kan påverkas i hemmet, förskolan och skolan. - Intellektuellt engagemang - Positiva attityder till lärande - Betydelsen av ansträngning (jfr IKEAeffekten ) - Känslan av att vara en lärande individ (jfr Hattie, 2009; Hattie & Yates, 2013)
8 Resultat från en (ny) svensk avhandling elevers motivation och digitala resurser Motivation främjas av variation i undervisningen, eget handlingsutrymme, bedömningspraktikens utformning och relationer till lärare och kamrater. Elever positiva till digitalisering (datorn underlättar, öppnar för egen kontroll och styrning av skolarbetet) stödjer motivation generellt, MEN Motivationen kan också hämmas av brist på studiero, variation i datoranvändning, kompetens hos lärarna osv (Blomgren, 2016)
9 Att fundera på! Vilka (generella) kvaliteter i undervisningen utvecklas (eller inte) i läslyftet?
10 Den fjärde generationens skolutveckling Fortsatt och ökad betoning på ledarskap med koppling till undervisningskvalitet och förbättring av alla elevers studieprestationer. (Håkansson & Sundberg, 2016)
11 Skolutvecklingens ledarskap Olika ledarskapskategorier kompletterar varandra, till exempel: undervisningsledarskap (instructional leadership), ledarskap för lärande (leadership for learning), Påverkar elevers lärande tydligast! förändringsledarskap (transformational leadership) delat ledarskap (shared leadership) OBS! Ej motsättning mellan olika ledarskapskategorier!
12 Professionell kunskap och ledarskap för lärande Vad kännetecknar skolledarskapet på skolor som markant förbättrat studieresultaten (NZ)? Metod: Ljudinspelningar av situationer som illustrerar ledarskap för lärande; intervjuer med rektorer och lärare Tidigare forskning om betydelsen av relationen mellan rektorers professionella kunskap kommunikation/relationer förväntningar (Timperley, 2011)
13 Professionell kunskap och ledarskap för lärande Skolorna utmärks av att alla vill lära mer om hur man blir mer effektiv som lärare (och rektor) normen utmanas (dvs. att låtsas att alla är lika effektiva). Rektorerna har djupa och specialiserade kunskaper om undervisning och lärande vilket utgör grunden för: Stärkande och motiverande relationer/samtal med koppling till effektiv undervisning. Rektorerna har utvidgade förväntningar dvs. inte bara på eleverna utan på lärarna, föräldrarna och sig själva! (Timperley, 2011)
14 Studier av skolförbättring Urval: Fyra grundskolor med dokumenterat låga (mätbara) resultat, hög andel elever med utländsk bakgrund. Elevintervjuer (åk 5,6,7 vt 2014, åk 6,7,8 vt 2015, åk 7,8,9 vt 2016) kring undervisningskvalitet och klassrumsprocesser, motivation och självtillit Lärarskattningar (enkät) kring motsvarande områden, gruppintervjuer med lärare och ledningsgrupper kring bl.a. pedagogiska konsekvenser av utvecklingsarbetet över tid. Insamling av relevant dokumentation: elevresultat, planer för pågående utvecklingsarbete, enkätresultat etc.
15 Konsekvenser av utvecklingsarbetet Spår av förändring som når ut i klassrummen i form av exempelvis en annorlunda bedömningspraktik med tydligare mål, matriser, varierade examinationsformer och feedback: Jag tror att jag är tydligare nu med vad de ska kunna. Det är mycket viktigare nu med den nya läroplanen och kunskapskraven. Allt utgår från kunskapskraven nu. (Lärare).
16 Konsekvenser av utvecklingsarbetet Tecken på språkutvecklande eller språkstärkande arbete i undervisningen, där lärare i högre grad än tidigare förklarar ord och begrepp för eleverna. I matten har jag infört begreppslistor. Det finns så mycket tvåspråkighet i matematiken, matematiken har ett fantastiskt språk och det kommunicerar vi inte tillräckligt. Det gäller inte bara språk till symboler utan hur vi lärare använder språket. Jag har blivit mer medveten om detta bara ett begrepp som vi tog upp idag variabel och då barnen kunde inte prata om det (Lärare).
17 Skolutveckling med störningar Skolledning och lärare är inte överens om: - Vad som är problemet - Vilka insatser som ska prioriteras - Hur olika insatser hänger ihop Det inträffar också: - oförutsedda händelser och konsekvenser, dvs. skolutveckling är sällan linjär eller en störningsfri resa från A till B. (Adolfsson & Håkansson, 2017).
18 Att organisera, styra och leda förbättringsarbete framgångsfaktorer Avgränsningar och fokus (innehåll och volym). Förbättringsaktörer som förmedlande länkar på skolan rektorernas roll i detta. Att bygga upp och konsolidera en infrastruktur som förbättrar verksamheten samtidigt som den inverkar på elevernas lärande och deras kapacitet att lära. (jfr Adolfsson & Håkansson, 2017)
19 Undervisningen och eleverna några lärdomar Vissa undervisningsaspekter påverkas tydligt andra tonar ut eller påverkas inte alls! Att vidmakthålla förbättring av undervisning en krävande uppgift! Elevernas bild av skolförbättring en viktig indikator för att följa utveckling över tid. (jfr Adolfsson & Håkansson, 2017)
20 Konsekvenser för ledning av skolutveckling exempel från följeforskning av grundskolor Att skapa en realistisk bild av var den egna skolan befinner sig i sin utveckling (elevers lärande, undervisning, organisatoriska strukturer). Att stödja sammankoppling mellan skolans subsystem enhetlig bild saknas ibland, vilket kräver Ständig återkoppling från och till personalen om det pågående utvecklingsarbetet. Att se potentialen i elevernas delaktighet i skolans systematiska kvalitetsarbete indikationer på om förbättringar når klassrummet. (Adolfsson & Håkansson, 2017)
21 För: Elever Lärare Undervisning Skolledning Föräldrar Att fundera på Läslyftets konsekvenser hos er?
22 Att följa skolutvecklingens (ev.) framsteg! Lärare filmar, samtalar och skriver
23 Lärare filmar ett svenskt skolexempel Fokus: Utvecklingsarbete kring RT-metoden kopplat till elevers läsförståelse och lässtrategier Bedömning för lärande med fokus på elevers förståelse av målen/kunskapskraven Strategier: Filmning av undervisning (RT), parvisa muntliga reflektioner, skriftliga reflektioner Regelbundna veckovisa samtal i olika konstellationer kring fokusområden Loggboksskrivande kring egen yrkesutveckling (jfr Håkansson & Sundberg, s )
24 Filmningen erfarenheter och lärdomar Att upptäcka saker om sig själv ny kunskap om eget agerande, kroppsspråk, röstläge, talutrymme som ges; att förändra små saker kan förändra mycket! Att utveckla sin didaktiska kompetens arbetet med RT-metoden har bidragit till en vidgad repertoar inom läsundervisningen; egen säkerhet har påverkats i positiv riktning. Interaktionsmönster som förändrats eleverna samtalar mer med varandra, berättar, ställer fler egna frågor osv; i något fall förändrat könsmönster i klassrumssamtalet.
25 Filmningen erfarenheter och lärdomar Utveckling av lärares ledarskap förstärker elevernas delaktighet och inflytande Läraren leder (RT)arbetet på ett tydligare sätt som gör att eleverna själva kan styra lärandet genom att ställa frågor, kommunicera med kamrater och läraren. Lärares dominans av talutrymmet har minskat till förmån för eleverna inte upprepa elevernas svar, hålla egna långa monologer et cetera. Frågor i undervisningen ett uppmärksammat tema att upptäcka att frågorna har stor betydelse; att förbereda frågor som utmanar och får eleverna att ställa egna frågor.
26 Loggböcker, skriftliga reflektioner och elevers resultat spår av skolutveckling? Påvisbar förändring/förbättring av undervisning med ganska små medel! Gemensamt fokus i filmsekvenserna viktigt När byter man fokus? Filmning av undervisning som en kraftfull skolutvecklingsstrategi Kollegial observation, lektionsbesök, extern observation skillnader, föroch nackdelar? Märkbar årskursbaserad progression för läs- och skrivutveckling (tydligast mellan åk 4-5).
27 Komponenter i en förändringsteori för skolutveckling Systemförändring infrastruktur för skolutveckling och kontinuerlig skolförbättring Metodologi repertoar av skolförbättringsstrategier Ledarskap och strategi utvecklingstänkande i vardagsarbetet Kommunikation och engagemang mobilisering av förändringsberedskap och vilja att göra skillnad för eleverna Kapacitetsbyggande infrastruktur för att utveckla läranderesurserna (Håkansson & Sundberg, 2016, s. 280)
28 TACK! OCH LYCKA TILL MED DET FORTSATTA SKOLUTVECKLINGSARBETET!
Skolutvecklingens ledarskap strategier, innehåll, möjligheter och utmaningar!
Skolutvecklingens ledarskap strategier, innehåll, möjligheter och utmaningar! Läslyftet uppföljande konferens för rektorer Skolutvecklingen och undervisningen! Skolutvecklingens ledarskap! (Att följa)
Läs merFörskolechefens och rektorns ledning av det systematiska kvalitetsarbetet
Förskolechefens och rektorns ledning av det systematiska kvalitetsarbetet Perspektiv på Kosta 25 oktober 2017 att utöva ett ledarskap för lärande! jan.hakansson@lnu.se Men först! Vad kan man, enligt dig,
Läs merUtmärkt skolutveckling perspektiv från forskning och praktik
Utmärkt skolutveckling perspektiv från forskning och praktik Skolriksdagen 2017 Jan Håkansson, Anna Karlsdotter, Anders Rosvall Perspektiv på utmärkt skolutveckling framgångsfaktorer, forskning om undervisning
Läs merAtt leda systematiskt kvalitetsarbete i förskolan forskning inom Små barns lärande
Att leda systematiskt kvalitetsarbete i förskolan forskning inom Små barns lärande Håkansson (2016). Organising and leading systematic quality work in the preschool preschool managers perspectives. School
Läs merSmå barns lärande utvecklingsarbete och forskning i samspel. Skövde mars
Små barns lärande utvecklingsarbete och forskning i samspel Skövde mars 2013 jan.hakansson@lnu.se Utgångspunkter Skollagen 1 kap 5 : Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete på vetenskaplig grund. Stora kvalitetsdagen för förskolan Systematiskt kvalitetsarbete och ledarskap i förskolan
Systematiskt kvalitetsarbete på vetenskaplig grund Stora kvalitetsdagen för förskolan 2017 Systematiskt kvalitetsarbete och ledarskap i förskolan Stockholm 2017-04-06 jan.hakansson@lnu.se Ur innehållet!
Läs mer1. Samlande uppdragsvision och lärandeavpassade förutsättningar
Skolinspektionen gav universitetslektorerna Jan Håkansson och Daniel Sundberg, Linnéuniversitetet, i uppdrag att ta fram en forskningsöversikt som skulle belysa sambanden mellan olika undervisningsfaktorer
Läs merAtt leda för lärande om analys, förbättringsarbete och ledarskap i förskola och skola
Att leda för lärande om analys, förbättringsarbete och ledarskap i förskola och skola Regional skolledarkonferens Örebro universitet 2018-04-24 Att analysera resultat och undervisning med stöd i forskning
Läs merAnalys, en del i det systematiska kvalitetsarbetet
Analys, en del i det systematiska kvalitetsarbetet Vad är det som gör att det blir som det blir? Analysens mål är att förstå och förklara vad som kan ha inverkat på måluppfyllelse och resultat och vad
Läs merUndervisningskvalitet och skolors förbättringsarbete forskning och erfarenheter inom området TYLÖSAND 2013 09 27
Undervisningskvalitet och skolors förbättringsarbete forskning och erfarenheter inom området TYLÖSAND 2013 09 27 Hur svårfångat är undervisningskvalitet? Några perspektiv från forskning och praktik Hur
Läs merSynligt lärande DISKUSSIONSMATERIAL
Synligt lärande DISKUSSIONSMATERIAL Synligt lärande hur då? I skriften Synligt lärande presenteras och analyseras resultaten från den Nya Zeeländske forskarens John Hatties banbrytande studie Visible Learning.
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete - med fokus på språk-, läs- och skrivutveckling Göteborg den 24 september 2013 Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Allmänna råd Skolverkets allmänna råd med kommentarer
Läs merVad är analys? Principer för analys (1) Analysen utgår från underlagen från uppföljning och utvärdering
Uppföljning, utvärdering och analys i systematiska kvalitetsarbete och dokumentation Några principer, begrepp och frågor i anslutning till arbetet med analys i det systematiska kvalitetsarbetet. En utvecklad
Läs merForskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik
Forskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik Med fokus på att styra och leda Carl-henrik.adolfsson@lnu.se Fokus för dagens föreläsning Utifrån resultat och lärdomar från två större genomförda skolutvecklingsprojket
Läs merAtt synliggöra undervisningskvalitet... Men sen då? Anna Karlsdotter
Att synliggöra undervisningskvalitet... Men sen då? Anna Karlsdotter Dagens innehåll Kärnan Kartläggning av undervisning Vilka effekter har vi sett hittills? Doktorandstudie Avslutande tankar om skolutveckling
Läs merLäslyftets uppföljande konferens för rektorer, mars 2017 Ildico Hellman och Anna Lindblom. Twitter:#laslyft
Läslyftets uppföljande konferens för rektorer, mars 2017 Ildico Hellman och Anna Lindblom Twitter:#laslyft Program 10.00 Läslyftet tillbakablick och nuläge 13.00 Lunch Erfarenhetsutbyte i mindre grupper
Läs merLärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande
KaPitel 3 Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande Det är svårt att i den vetenskapliga litteraturen hitta stöd för att individuella kompetensutvecklingsinsatser i form av några föreläsningar
Läs merVetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken
Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Med det menas både undervisning och utbildning! Skolverkets
Läs merLeda digitalisering 24 november Ale
Leda digitalisering 24 november Ale Program för dagen 13.00 - Nationell strategi för skolan digitalisering (30 min) 13.30 Presentera effektkedjan i lärgrupperna (30 min) 14.00 - Gemensam reflektion (15
Läs mer09.00-10.00 Storgrupp. Att formulera en lärfråga. Viktningsmodellen som underlag för lärande samtal och att se mönster
Tid 09.00-10.00 Storgrupp Aktivitet Förändringsprocesser Analys och systematisk kunskapsbildning Att se mönster, Att skapa kategorier Pedagogisk verksamhetsidé Lärområden utifrån helhetsidén 10.00-10.30
Läs merLedare för kollegialt lärande
Ledare för kollegialt lärande Att främja ett lärande och utvecklande klimat 4 juni 2019 Lena Göthe lena.gothe@pluspil.se @lenagothe pluspil.se Föreläsningens syfte Att hos ledare för kollegialt lärande
Läs merVälkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken
Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken 09.30-12.00 Skolverkets hållning kring begreppen vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens
Läs merSYNLIGT LÄRANDE Hatties forskning i svensk belysning
SYNLIGT LÄRANDE Hatties forskning i svensk belysning samt några resultat från CARL-projektet internationell och svensk forskning om undervisning och lärande Stockholm 7 februari 2012 Jan Håkansson Dagens
Läs merFRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010
1 FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER Kvalitetsgranskning Undervisningen i särskolan 2009/2010 2 Av denna PM framgår vilka tre centrala frågor som ska granskas och bedömas i denna kvalitetsgranskning. Dessa frågor
Läs merAtt bedöma lärarkvalitet
Att bedöma lärarkvalitet Vad säger forskningen? Frågor Vilka lärarkvaliteter bidrar till goda utbildningsresultat? Vilka metoder finns att bedöma lärarkvalitet? Indelning av lärarkompetens i 6 dimensioner
Läs merAlla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns grundskolor
Alla ska ständigt utvecklas Vision för Laholm kommuns grundskolor Oktober 2018 www.laholm.se Alla ska ständigt utvecklas! Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara
Läs merForskningsbaserat arbetssätt och systematiskt kvalitetsarbete. Jonas Andersson Anna Lindblom
Forskningsbaserat arbetssätt och systematiskt kvalitetsarbete i praktiken Jonas Andersson Anna Lindblom Upplägg 13:00 15:00 Forskningsbaserat arbetssätt i praktiken Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK
Läs merÖkad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket
Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet
Läs merLärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för.
VFU3 LP Lärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för. Agera i möte med elever, personal och vårdnadshavare
Läs merVÅGA VISA frågebank vid observation på skola
1 VÅGA VISA frågebank vid observation på skola Frågebanken är avsedd att användas som stödmaterial vid förberedelse inför intervjuer vid observation. Tänk igenom i förväg vad ni vill få reda på i varje
Läs merEn attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag
En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola
Läs merAktuellt. Vad händer sen?
Aktuellt Vad händer sen? Allmänna råd om betyg och betygssättning Lärares professionella yrkeskunnande Risker med bedömningsmatriser Behoven ska styra, inte systemen Nya webbkurser https://www.skolverket.se/omoss/press/pressmeddelanden/pressmeddelanden/2018-10-29-nyarad-for-mer-rattvisande-och-likvardiga-betyg
Läs merSkola Ansvarig Rektor:
SKA samtal 15/16 Skola Ansvarig Rektor: Samtalen äger rum fyra gånger per år: sep, nov, feb och apr Dokumentationen inför samtalen ska innehålla Rektors analys och Rektors åtgärder Resultat och ledarskap
Läs mer- Det systematiska kvalitetsarbetet enligt kommande skollag och reviderade ( nya ) läroplaner.
Systematiskt kvalitetsarbete i en reformerad skola Några perspektiv på: - Det systematiska kvalitetsarbetet enligt kommande skollag och reviderade ( nya ) läroplaner. - Sambandet mellan det lokala kvalitetsarbetet
Läs merSkolforum 29 oktober Forskning för klassrummet. Hur kan man arbeta med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i skolan?
Skolforum 29 oktober 2012 Forskning för klassrummet. Hur kan man arbeta med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i skolan? Eva Minten Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet hur kan man arbeta
Läs merFörskolechefen och det systematiska kvalitetsarbetet STEG I, KARTLÄGGNING AV FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR LEDARSKAP OCH KOLLEGIALT LÄRANDE
Förskolechefen och det systematiska kvalitetsarbetet STEG I, KARTLÄGGNING AV FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR LEDARSKAP OCH KOLLEGIALT LÄRANDE Jan Håkansson Linnéuniversitetet Syfte, att bidra till Förståelse av förskolechefers
Läs merDen fjärde generationens skolutveckling förutsättningar och utmaningar för den svenska skolan
Den fjärde generationens skolutveckling förutsättningar och utmaningar för den svenska skolan SKOLLEDARKONFERENSEN 29 september 2017 Daniel Sundberg Daniel.Sundberg@lnu.se Var är vi? Vart är vi på väg?
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete i förskolan nya krav och utmaningar
Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan nya krav och utmaningar Några utgångspunkter för projektet Små barns lärande i förhållande till: Läroplans- och skollagsförändringar Allmänna råd om systematiskt
Läs merPedagogiskt ledarskap
kapitel 6 Pedagogiskt ledarskap Vad är pedagogiskt ledarskap? Trots att diskussionen om hur rektors pedagogiska ledarskap ska balanseras mot lärarnas autonomi har pågått sedan 1946 års skolkommission finns
Läs merSTRATEGI. Strategi för att öka kvaliteten i förskolan
STRATEGI Strategi för att öka kvaliteten i förskolan Inledning I Solna stads verksamhetsplan och budget för 2017 har barn- och utbildningsnämnden och kommunstyrelsen fått i uppdrag att ta fram en strategi
Läs merAtt synliggöra och organisera för lärande och förbättring
Att synliggöra och organisera för lärande och förbättring Organisatoriska förutsättningar och strategier för utveckling Forskningssvar och tolkningar för det lokala arbetet Hur kan organisatoriska och
Läs merVälkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken
Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Bakgrund och uppdrag Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
ein B Skolinspektionen Dnr 44-2016:11369 Stiftelsen Umeå Waldorfskola R Karlsson M.fl. Org.nr. 894001-2076 för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Umeå Waldorfskola, grundskola i Umeå kommun Skolinspektionen
Läs merUtmaning. Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning
Dagens innehåll Utmaning Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning Aktivitetsplan- mer i detalj. Starkt önskemål om en ökad integrering
Läs merVad visar inspektionen Beslut efter inspektionsbesök vid Byskeskolan i Skellefteå kommun den oktober 2017
Vad visar inspektionen 2017 Beslut efter inspektionsbesök vid Byskeskolan i Skellefteå kommun den 18-19 oktober 2017 Inspektionen Intervjuer - Två elevgrupper - Två lärargrupper - Rektor Lektionsbesök
Läs merRegional Teknikkonferens Gävle Mats Hansson
Regional Teknikkonferens Gävle 2016-10-31 Mats Hansson Just nu på Skolverket NT-satsningen tar slut i december. Nationellt skolutvecklingsprogram innehåller kompetensutveckling genom moduler och kollegialt
Läs merRUC/LTU kompetensutveckling
RUC/LTU kompetensutveckling 2011-2012 26 januari 2012 utvärdering, uppföljning och utveckling av verksamheten Del 1: Systematiskt kvalitetsarbete Vad är det? Arbetet med målen en grundbult i kvalitetsarbetet!
Läs merLönekriterier för lärare
JÖNKÖPINGS KOMMUN Lönekriterier för lärare Utbildningsförvaltningen 2015-05-29 Innehåll Inledning reviderade lönkriterier 2015... 2 Lönekriterier för lärare... 3 Trygg, stödjande och uppmuntrande lärandemiljö...
Läs merPedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande en källa till inspiration eller dåligt samvete?
Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande en källa till inspiration eller dåligt samvete? Vara 26 april 2016 Lars.svedberg@kau.se Docent & Leg psyk Karlstads universitet En inbjudan att syna din förståelse
Läs merUtvecklingsarbete med rektorer och förskolechefer
Utvecklingsarbete med rektorer och förskolechefer Ledningsgruppens resa från att definiera begreppet pedagogiskt ledarskap till att aktionsforska på sitt pedagogiska ledarskap Från vad till hur via varför
Läs merNyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se
Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent
Läs merInnehåll Vad behövs för en skolförbättringsresa?
Kompetensutveckling för skolförbättring och ökad måluppfyllelse vad kan vi lära av den senaste forskningen? Linnédialogen 6 feb, 2019 Jan Håkansson Daniel Sundberg Innehåll Kompetensutveckling i den fjärde
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete i förskolan bearbetning, analys, bedömning av måluppfyllelse och utvecklingsbehov Eskilstuna 8-9/10 2015
Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan bearbetning, analys, bedömning av måluppfyllelse och utvecklingsbehov Eskilstuna 8-9/10 2015 Analys i det systematiska kvalitetsarbete några allmänna förutsättningar
Läs merProvloggar och föreläsningar
Mathias Hillin Rörläggarvägen 12 16833 Bromma mathias.hillin@sjolinsgymnasium.se Provloggar och föreläsningar Om att aktivera elevernas kognitiva och metakognitiva tänkande före, under och efter en föreläsning
Läs merVälkomna! Närträff 4 april Samordnareen. nyckelfunktion för att stärka utbildningens kvalitet
Välkomna! Närträff 4 april 2017 Samordnareen nyckelfunktion för att stärka utbildningens kvalitet Dagplanering 4 april 2017 10.00 Inledning - Dagens planering kort genomgång - Spridning av broschyr (vi
Läs merUtvecklingsplan. Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018. Upprättat:
Upprättat: 170904 Utvecklingsplan Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018 Det Systematiska Kvalitéts Arbetet (SKA) på Tingbergsskolan Ett systematiskt kvalitetsarbete
Läs merUtveckla förskolan i linje med läroplansmålen
Utveckla förskolan i linje med läroplansmålen Planering, uppföljning, analys och utvärdering som underlag för utvecklingsåtgärder Stockholm den 20 september 2017 Inger Fält 1 17-09-19 Innehåll ò Tolkning
Läs merSkolornas SKA ligger till grund för Grundskolans SKA som sedan ligger till grund för Utbildnings SKA.
Skola Rektor SKA-samtal 18/19 Svedala kommun ska vara en utbildningskommun som varaktigt räknas bland landets tio bästa utifrån SKL:s Öppna jämförelser. Svedala kommun ska ha en utbildningsverksamhet där
Läs merSpecialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM)
Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) Vi arbetar för en lärmiljö som ger bästa möjliga förutsättningar för alla, oavsett funktionsförmåga. Det gör vi genom att ge specialpedagogiskt stöd erbjuda undervisning
Läs merLOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö
LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö GRUNDSKOLA: 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) fungerar under läsåret samt beskriva hur vi tar
Läs merVårt uppdrag SFS 2011:130
Vårt uppdrag Specialpedagogiska skolmyndigheten ska verka för att alla barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning får tillgång till en likvärdig utbildning och annan verksamhet av god kvalitet
Läs merProgram för kvalitetsutveckling. Framgångsrikt lärande
Program för kvalitetsutveckling Framgångsrikt lärande Inledning Våra elever har gett oss ett förtroende uppdraget och möjligheten att spela roll och göra skillnad i deras liv och att ge dem resurser så
Läs merVälkomna. till konferens för samordnare inom nyanländas lärande. Arlanda,
Välkomna till konferens för samordnare inom nyanländas lärande Arlanda, 2016-09-02 Skolverkets arbete Regeringsuppdrag: Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända
Läs merVERKSAMHETSPLAN Mogata skola
1 VERKSAMHETSPLAN 2018-2019 Mogata skola FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM 2 Innehållsförteckning Grundfakta om verksamheten 3 Sammanfattning av läsåret 2018/19 3 Prioriterade områden för kommande verksamhetsår
Läs merFritidshemsnätverk 24/11-16
Fritidshemsnätverk 24/11-16 08.30 Föreläsning Christina och Jenny 9.15 Gruppindelning + hämta fika 9.30 Grupparbete inklusive fika 10.15 Återsamling och summering 10.30 Avslutning, utvärdering och fokus
Läs merGemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18
EKTORPSRINGEN Gemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18 Område Jag... reflektion Exempel: Jag... 1. Trygg, stödjande och uppmuntrande lärandemiljö 1 skapar en positiv atmosfär
Läs merFlerspråkighet en möjlighet!
Flerspråkighet en möjlighet! 35% Sva, modersmål, mottagande av nyanlända Kollegialt lärande Handlingsplan- mål och delmål *** Alla pedagoger och skolledare har god kunskap om sva/modersmål/nyanländas lärande
Läs merDelutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014
Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers
Läs merBedömning för lärande
Bedömning för lärande Workshop för rektorer Med BFL-glasögon i klassrummen 2013-09-19 Mål med dagen: Bidra med tankar om vad man som rektor kan se, fråga efter och följa upp i arbetet med bedömning för
Läs merFutura International Pre-school. Danderyd
Futura International Pre-school Danderyd Observationen genomfördes av: Helena Aldén, Upplands Väsby Susanne Arvidsson Stridsman, Nacka Veckorna 12, 2018 Innehållsförteckning Kort om förskolan Observatörernas
Läs merSatsningarna på IT används inte i skolornas undervisning
Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen
Läs merSkolplan Med blick för lärande
Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan
Läs merVerksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan
Dennis Holm 2015-10-01 Bergvretenskolan Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan 1 Övergripande beskrivning av enheten Bergvretenskolan är belägen i sydöstra delen av Enköpings tätort. Närområdet består
Läs merSammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9
Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.
Läs merConstanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping
Modul: Algebra Del 3: Bedömning för utveckling av undervisningen i algebra Intervju Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping I en undervisning kan olika former
Läs merSystematiskt Kvalitetsarbete Mörtviksskolan
Systematiskt Kvalitetsarbete Mörtviksskolan 2017-2018 Systematiskt kvalitetsarbete Skola Våra elever är morgondagens världsmedborgare och vi utvecklar därför elevernas kommunikativa förmåga, kreativitet
Läs merRektors svar i år 1-9 på följande frågor. 1-9 vidta för ökad måluppfyllelse under våren 2018.
Rektors svar i år 1-9 på följande frågor. Enhet Varför sjunker resultaten över tid? Vilka åtgärder kommer respektive skola år 1-9 vidta för ökad måluppfyllelse under våren 2018. Angelstad Astradskolan
Läs merUppenbar risk för felaktiga betyg
Kvalitetsgranskning Rapport 2014:08 Uppenbar risk för felaktiga betyg En kortrapport om likvärdighet och kvalitet i skolors betygssättning Skolinspektionens rapport 2014:08 Diarienummer 400-2013:200 Stockholm
Läs merBarn- och utbildningsnämndens tematiska uppföljning av verksamheten, 2014
Per Olof Sahlberg Ärendenr BUN 2014/452 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 6 oktober 2014 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämndens tematiska uppföljning av verksamheten, 2014 Förslag
Läs merModern och innovativ skolutveckling
Modern och innovativ skolutveckling Förändringsledning, kunskapsutveckling och systematik i digitala lärmiljöer Ett utbildningsprogram för skolledare och nyckelpersoner Välkommen till 4 dagar med TÄNK
Läs merAlla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns fritidshem
Alla ska ständigt utvecklas Vision för Laholm kommuns fritidshem November 2014 www.laholm.se Alla ska ständigt utvecklas! Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete i praktiken- Resurser i samverkan
Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken- Resurser i samverkan Halmstads kommun Ca 95 000 invånare BUF + UAF 80 förskolor + 27 friförskolor 32 grundskolor + 4 friskolor 3 gymnasieskolor + 3 friskolor Rollen
Läs merRegional nätverksträff 151123
Regional nätverksträff 151123 Aktuellt Information från Skolverket Läslyftet Bedömningsstöd Kunskapskrav åk 1 Utvecklingsmedel till det Regionala nätverket Ge alla elever chansen att lära sig läsa och
Läs merKvalitetsrapport grundskola
RAPPORT 2019-08-08 Kvalitetsrapport grundskola Läsåret 2018/2019 Sammanfattning Som underlag för denna rapport har använts skolenheternas respektive kvalitetsrapporter, resp elevhälsoteams kvalitetsrapport,
Läs merHelhetsidé Trollhättans Stads skolor och förskolor
Helhetsidé Trollhättans Stads skolor och förskolor Vår helhetsidé Varför denna broschyr? Trollhättans kommunfullmäktige har upprättat specifika, politiska mål vad gäller utbildning. Varje barn och elev
Läs merSammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse
Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig
Läs merMatematikutveckling i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer. Helén Sterner Anna Teledahl Maria Sundström Daniela Johansson
Matematikutveckling i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer Helén Sterner Anna Teledahl Maria Sundström Daniela Johansson Innehåll av presentation Kommunens förutsättningar Implementering av Lgr 11
Läs merInnan man startar en insats för lärare med fokus på kollegialt lärande, kan det finnas många frågor som behöver diskuteras och beslutas.
Innan man startar en insats för lärare med fokus på kollegialt lärande, kan det finnas många frågor som behöver diskuteras och beslutas. I det här diskussionsunderlaget finns det dels information om Lärportalens
Läs merSkolverkets besök. Lyssna. Informera. Svara på frågor
Skolverkets besök Lyssna Informera Svara på frågor Idag Handledarrollen Statsbidraget Nytt i modulerna Kompetensutvecklingsmodellen Läslyftets utvärdering Diskussion Aktuellt Frågor Många handledare!
Läs merKriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt
Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt Låg nivå röd Mellannivå gul Hög nivå grön Matematiskt utforskande Arbetslaget arbetar med olika matematiska aktiviteter där barnen får använda matematik.
Läs merFörskolan, före skolan lärande och bärande. Kvalitetsgranskning Rapport 2012:7
Förskolan, före skolan lärande och bärande Kvalitetsgranskning Rapport 2012:7 Förskolan i Sverige 2011 10 000 förskolor 472 000 barn går i förskola 83 % av barnen i ålder 1 5 år 94 % av barnen i ålder
Läs merKriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt
Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt Låg nivå röd Mellannivå gul Hög nivå grön Matematisk utforskande Arbetslaget arbetar med olika matematiska aktiviteter där barnen får använda matematik.
Läs merRegional Teknikkonferens Västerås Johnny Häger
Regional Teknikkonferens Västerås 2016-09-29 Johnny Häger johnny.hager@skolverket.se 0733-77 36 49 Johnny Häger Bor strax utanför Uppsala 4-9 Ma/No-Tk lärare Lärarutbildare UU i Teknik, Naturvetenskap
Läs merFörskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015
Handläggare Datum Pia Ihse 13 2014-08-06 0480-45 20 40 Tingbydals förskola Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015 Öppna förskolan Kroggärdets förskola Smedängens förskola/ nattomsorg Förskolan
Läs merStrategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan
Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan Beslutat av: Kommunfullmäktige för beslut: 11 januari 2017 För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige Ansvarig
Läs merVerksamhetsplan 2015 för Rinkebyskolan
Rinkebyskolan Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (12) 2015-02-09 Handläggare Carina Rennermalm Telefon: Till Rinkebyskolan Verksamhetsplan 2015 för Rinkebyskolan Förslag till beslut Rinkebyskolan 16305 Spånga
Läs merSystematiskt*kvalitetsarbete*i*process*
Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process* Text av Susanne Bertelsen I den bästa av alla världar har skolan en strategi och en struktur för sitt utvecklingsarbete. Nästa steg i kvalitetsarbetet är att finna
Läs merKriterier för mätområde Språkutveckling
Kriterier för mätområde Språkutveckling Låg nivå röd Mellannivå orange Mellanhög nivå gul Hög nivå grön Språkutveckling Språkutveckling Språkutveckling Språkutveckling ses i första hand utifrån språkproduktionsperspektiv;
Läs merUtvecklingsplan för Förskolan i Eda kommun
Utvecklingsplan för Förskolan i Eda kommun 2018-2021 Samverkande Ledstjärnor Nyf tiv a v o Inn iken st nd ja äm so fr äl tid m f ra ro H r Ha e Hela människan i centrum Sida 3 Målbild Ökad måluppfyllelse
Läs merVision och målbild förskola och grundskola
Vision och målbild förskola och grundskola Varje individ är stolt över sig själv, har tilltro till sin förmåga, fungerar väl tillsammans med andra och har drömmar om framtiden. Helhet Varje individ är
Läs mer