Undervisningskvalitet och skolors förbättringsarbete forskning och erfarenheter inom området TYLÖSAND

Transkript

1 Undervisningskvalitet och skolors förbättringsarbete forskning och erfarenheter inom området TYLÖSAND Hur svårfångat är undervisningskvalitet? Några perspektiv från forskning och praktik Hur utvecklas undervisningskvalitet? Några exempel med grund i tidigare och pågående forskning

2 Ett multidimensionellt perspektiv på undervisningskvalitet Kvalitet i undervisningen uppstår sammantaget genom ett samspel mellan logiska och intellektuella (innehållsliga) didaktiska (undervisningsmässiga) och moraliska (värdemässiga) ställningstaganden i den konkreta undervisningssituationen (jfr Fenstermacher & Richardsson, 2005).

3 Av detta följer Svårigheter att slutgiltigt fastställa fasta kriterier för vad som är bra undervisning oberoende av kulturell, politisk eller social kontext. MEN Forskning visar att undervisning inte är helt kontextuell. Över tid har grundläggande och generella kriterier för kvalitativt god undervisning vuxit fram (jfr Håkansson & Sundberg, 2012)

4 Till exempel är god undervisning välorganiserad, planerad och reflekterande, baserad på gedigen ämneskunskap och en effektiv behandling av denna kunskap i förhållande till eleverna, baserad på förståelse för elevernas utvecklingsbehov, varierande, utmanande och inspirerande samt uppmuntrar eleverna att bli självständiga lärande subjekt (jfr Alexander, 2010).

5 Systematiskt kvalitetsarbete Två infallsvinklar: undervisningskvalitet Undervisningskvalitet syns i elevernas studieprestationer! Undervisningskvalitet utvärderas inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet! Kvalitetsarbetet omfattar såväl målen för verksamhetens genomförande som målen för barns och elevers lärande och utveckling (Skolverket, 2012)

6 Systematiskt kvalitetsarbete undervisningskvalitet LÄRARE Analyser av planering och genomförande av undervisning fokus på möjligheter för eleverna att utvecklas mot målen. Identifiering av utvecklingsbehov i den egna undervisningen. REKTORN TILLSAMMANS MED LÄRARNA Uppföljning av ovanstående samt använda slutsatserna som utgångspunkt för det systematiska kvalitetsarbetet (jfr Skolverket, 2011).

7 Ny forskning om rektorers användning av data i utvecklingsarbetet Vilka attityder hos skolledare väger tyngst när det kommer till användning av resultatsammanställningar? Kognitiva attityder vet att data är användbara Förmågeattityder tror att de kan använda data Affektiva attityder är inte entusiastiska inför dataanvändning i utvecklingsarbetet (Van Hoof, 2013)

8 Ny forskning om rektorers användning av data i utvecklingsarbetet Två förhållningssätt till analys av data INTERN diagnostisk, problemsökande EXTERN summerande, lösningsrapporterande (Wildy, 2013)

9 Ny forskning om rektorers användning av data i utvecklingsarbetet Två kulturer i relation till analys av egna resultat och data: ACCEPTERANDE Det här är precis vad vi kan förvänta oss med de elever vi har UNDERSÖKANDE Är detta verkligen allt vi kan förvänta oss av våra elever? (Wildy, 2013)

10 Exemplet Kristianstads kommun övergripande kvalitetsdimensioner för kartläggning av undervisning, inklusive lärar och elevperspektiv på dessa kvaliteter Undervisning av hög kvalitet präglas av: 1) Målinriktning i förhållande till kunskaper och värden Undervisningen är målinriktad när läraren: utgår från nationella mål och kunskapskrav i sin planering. kommunicerar mål och kunskapskrav på ett begripligt sätt i undervisningen. anpassar prov och bedömningsunderlag till nationella mål och kunskapskrav.

11 Undervisningen är målinriktad när eleven: förstår vilka mål och kunskapskrav som styr undervisningen. med egna ord kan förklara vad undervisningen syftar till. vet vilka prestationer som krävs för att uppnå måloch kunskapskrav.

12 Och några till 1. Pedagogisk kunskapsförankring 2. Successiv kunskapsfördjupning 3. Struktur, variation och samspel 4. Individanpassning, stöd och utmaningar 5. Inflytande och delaktighet i lärandet 6. Trygg, stödjande och uppmuntrande lärandemiljö

13 Principer för samspelet mellan forskning och systematisk skolförbättring Hållbart strukturerat utifrån robusta tankemodeller Långsiktigt inriktat mot uthålligt förbättringsarbete Systematiskt grundas på generell och lokal kunskap Ömsesidigt bygger på att lärande sker i växelverkan mellan praktik och forskning Håkansson & Sundberg (2012)

14 Samspelet mellan forskning och beprövad erfarenhet KUNSKAP OM Utifrån förklaringar Forskningskarta över undervisningens och lärandets faktorer. KUNSKAP I Inifrån förståelse Beprövade erfarenheter av undervisning och lärande. KUNSKAP FÖR Nya kunskaper genererade ur växelspelet mellan teori och praktik i lärande gemenskaper. Förändring grundad på robusta utifrånförklaringar och beprövad inifrån-förståelse. Håkansson & Sundberg (2012)

15 Att starta och genomföra en skolförbättringsresa (HUR?) Positionsbestämning! Bristande, godtagbar, god, utmärkt eller excellent kvalitet i förskola och skola? Styrkor svagheter Navigering! Strategier för att genomföra förbättringsresan. Uppföljning! Konkreta måttstockar för att avläsa förbättring. (OBS! koppling till de nationella målen)

16 Strategier för skolutveckling i internationell litteratur Starka effekter hos likartade strategier: Micro-teaching (Hattie) Learning Study (Marton; Sahlström) Learning walks (Resnick) Professional learning evidence informed conversations (Timperley) Professional learning communities (Stoll) Collaborative practice (Muorshed, Chijioke, Barber)

17 Gemensamma drag i strategierna Fokus elevers lärande och studieresultat Data/underlag om ovanstående Kommunikation kring sambandet undervisning-lärande Transparens i planering, genomförande och utvärdering av undervisning Håkansson & Sundberg (2012)

18 Utvecklingsstrategier i internationell forskning The Learning Walk Routine - University of Pittsburgh (Resnick, 2010). Lärarlag, skolledare och lärarcoacher genomför kortare observationer av alla lärares undervisning enligt en arbetsgång som systematiskt upprepas. Mål främja professionellt lärande och att förbättra undervisningen och elevernas lärande. Inrymmer åtta steg som genomförs i kontinuerliga cykler av observationer och gemensamt lärande.

19 Utveckling av skolans kärnprocesser nyckeln! Dessa kan koppla samman de ofta lösa sambanden mellan skolans ledarskap och klassrumspraktiken! Bidra till möjligheter för lärare att förstå behovet av nya eller bättre fungerande undervisningsstrategier. I organisationer finns ofta en inneboende stabilitet i hur saker görs, vilket kan motverka innovationer. Kasta inte ut existerande rutiner låt utvecklingsrutinerna förnya och ge ny och fördjupad mening åt de redan kända arbetssätten (jfr Resnick, 2010, s. 293).

20 Lärdomar kring utvecklingsstrategier från svensk forskning Interna och externa samarbetsformer lärande i fokus Kompetensutveckling utvecklingsbehov på skolan Ledarskap undervisningsnära och läroplansorienterad kommunikation (jfr Ärlestig, 2008, Björkman, 2009)

21 Lärdomar från svensk forskning förutsättningar för skolutveckling Förmåga till organisatoriskt lärande Utvecklade organisationsföreställningar Transparens kring lärares arbete Arbetslag=lärlag Kollektiv disciplinering Organisatoriskt ledarskap (Larsson & Löwstedt, 2011)

22 Lärande förskolor och skolor samspel forskning-skolutveckling Exemplet Kalmar kommun två av fem skolområden Följa och studera pågående utvecklingsarbete Urval efter ledarnas motiveringar, gemensamma innehållsområden, förbättra måluppfyllelse Skolområde I: Ledarskap i barngrupp och klassrum Skolområde II: Språkutvecklande arbetssätt

23 VAD GÖRS I DE ÖVERGRIPANDE FASERNA (FRÅN ÅR 1 TILL ÅR 3)? A. POSITIONSBESTÄMNING elever - Skattningar av lärare, skolledare, - Analyser av resultatunderlag - Intervjuer med lärare, elever - Dokumentanalyser

24 B. NAVIGERING Professionellt lärande samtal Hearings (erfarenhetsutbyten mellan olika utvecklingsarbeten) Dokumentation från undervisningsronder Videoanalyser Undersökningar av skolförbättringsstrategier

25 C. UPPFÖLJNING Analyser och synteser av observationsprotokoll Skattningar av skolledare, lärare och elever Analyser av statistiska underlag

26 Några resultat från lärarskattningar i enkätundersökningen Skolområde I Svagt samband mellan pedagogisk yrkeserfarenhet och uppfattad ledarkompetens. Dock starkt samband mellan uppfattad ledarkompetens och professionella pedagogiska samtal i arbetslagen.

27 Preliminära slutsatser från korrelationsanalysen Relativt stor skillnad mellan enheter i lärares beredskap för utvecklingsarbete. De lärare som väl känner till målen med pågående utvecklingsarbeten har en större förändringsberedskap. De lärare som anser att det finns en tydlig styrning och ledning av utvecklingsarbetet har en större förändringsberedskap.

28 Professionella lärande samtal (PLS) inriktas mot Analys Vilka indikationer, eller evidens finns för att barns och elevers lärande har förbättrats? Konstruktiv kritik Konstruktivt peka på förtjänster och brister i undervisningspraktiker utifrån analyser och kunskaper. Utmaning Hur kan vi utmana undervisningspraktiker baserat på analys och konstruktiv kritik?

29 Lärande grundskolor exemplet Stockholms stad Särskild satsning på 17 av stadens grundskolor för att på lång sikt höja resultaten. Fokus på förbättring av undervisningen, samarbetet på skolorna och det systematiska kvalitetsarbetet. Men även på att hitta utvecklingsmöjligheter när det gäller skolans organisation, resursutnyttjande och kompetenssammansättning.

30 Samverkan Lnu-Stockholms stad Följeforskning i det pågående utvecklingsarbetet på 17 grundskolor. Urval av sex grundskolor med fokus på åk olika erfarenheter av systematiskt kvalitetsarbete. Särskilt fokus på konsekvenser av utvecklingsarbetet på elevnivå, men även kopplat till skolans (och stadens) strategier för utveckling.

31 Samverkan Lnu-Stockholms stad Höstterminen 2013 Planeringsfas Urval av skolor i samarbete med utbildningsförvaltningen och rektorer, Två möten med rektorer och nyckelpersoner bland lärare från de utvalda skolorna Insamling av bakgrundsmaterial från skolorna (finns delvis hos utbildningsförvaltningen) Identifiering av lokala fokuseringar i skolornas utvecklingsarbete och relevanta utfallsmått (för uppföljningsfasen)

32 Att fundera på! 1.Vilka är de vanligaste skolutvecklingsstrategierna som du/ni använder? Vilka fungerar/fungerar inte? 1.Vilka kort och långsiktiga effekter har formulerats för utvecklingsarbetet? 2.Vilken roll spelar forskning i era skolutvecklingsprocesser?

33 Läs mer i Håkansson (2013) Krav på kvalitetsarbete. Om mål och hur mål kan formuleras. Uppföljning, utvärdering och datainsamling. Analys och utvecklingsarbete.