Skolutvecklingens ledarskap strategier, innehåll, möjligheter och utmaningar!

Transkript

1 Skolutvecklingens ledarskap strategier, innehåll, möjligheter och utmaningar! Läslyftet uppföljande konferens för rektorer Skolutvecklingen och undervisningen! Skolutvecklingens ledarskap! (Att följa) skolutvecklingens (ev.) framsteg!

2 Fokus i skolutvecklingen en sammanfattning! VAD? (innehåll) Elevers lärande och studieresultat (t.ex. läsförståelse, taluppfattning) Lärarnas lärande Kvaliteter i undervisningen (t.ex. målorientering, formativ bedömning) HUR? (form) Systematisk insamling och analys av data om elevers och lärares lärande och om undervisningskvaliteter. Samtal kring sambandet undervisning-lärande. Transparens i planering, genomförande och utvärdering av undervisning.

3 Utmärkt skolutveckling vad är det? Framgångsrika skolor kännetecknas av: Effektivt ledarskap Fokus på lärande Positiv skolkultur Höga förväntningar på elever och personal Uppföljning av framsteg på skol- klassrums-, och elevnivå Delaktiga föräldrar Maximerad tidsanvändning för lärande Skolbaserad kompetensutveckling Elever som är delaktiga i undervisningsprocessen (Håkansson & Sundberg, 2016)

4 Undervisning och lärande i fokus för skolutvecklingen men hur enkelt är det? If what students will learn as the result of a particular sequence of activities were predictable, designing learning would be simple (Wiliam, 2010, s. 136).

5 En generell referensram för utvecklingen av kvalitativt god undervisning Fem dimensioner av undervisning som bygger på samtalets fulla potential: 1) en kollektiv 2) en ömsesidig 3) en stödjande 4) en målinriktad 5) och en kumulativ dimension (jfr Alexander, 2010; Håkansson & Sundberg 2012)

6 VAD i undervisningen påverkar elevers lärande? En referensram för lärarfaktorer i undervisningen utvecklad inom effektforskning Målinriktning Struktur Frågor Modellering Tillämpning Lärandemiljö Tidsstyrning Bedömning (jfr Creemers & Kyriakides, 2012, s. 35; Håkansson & Sundberg 2016)

7 Individfaktorer mellan undervisning och elevers lärande Viktiga påverkansfaktorer som successivt kan påverkas i hemmet, förskolan och skolan. - Intellektuellt engagemang - Positiva attityder till lärande - Betydelsen av ansträngning (jfr IKEAeffekten ) - Känslan av att vara en lärande individ (jfr Hattie, 2009; Hattie & Yates, 2013)

8 Resultat från en (ny) svensk avhandling elevers motivation och digitala resurser Motivation aktiveras av känslor och personligt intresse påverkas av omgivningen. Motivation främjas av variation i undervisningen, eget handlingsutrymme, bedömningspraktikens utformning och relationer till lärare och kamrater. Elever positiva till digitalisering (datorn underlättar, öppnar för egen kontroll och styrning av skolarbetet) stödjer motivation generellt, MEN Motivationen kan också hämmas av brist på studiero, variation i datoranvändning, kompetens hos lärarna osv (Blomgren, 2016)

9 Vilka former av kompetensutveckling påverkar då undervisning och lärande? Olika modeller: 1. Träning (training) 2. Certifikatgivande (award-bearing) 3. Briståtgärdande (deficit) 4. Kaskad (cascade) 5. Prestationsbaserad (standards-based) 6. Coachning/mentorsprogram (coaching/mentoring) 7. Gemenskapsbyggande praktiker (professional learning communities) 8. Aktionsforskning (action research) 9. Förändringsfokuserad (transformative) (Kennedy, 2014)

10 Att fundera på! Vilka (generella) kvaliteter i undervisningen utvecklas (eller inte) i läslyftet? Vilken typ av kompetensutveckling är läslyftet (jfr punkt 1-9)?

11 Den fjärde generationens skolutveckling I Fokusförskjutning i riktning mot: en stark betoning på att påverka och förbättra elevers studieprestationer med reformer och skolutvecklingsinsatser; att utnyttja potentialen i regional och lokal styrning och ledning av skolutveckling; en utveckling av professionella lärande gemenskaper och nätverk mellan skolor; fortsatt och ökad betoning på ledarskap med koppling till undervisningskvalitet och förbättring av alla elevers studieprestationer. (Håkansson & Sundberg, 2016)

12 Skolutvecklingens ledarskap Olika ledarskapskategorier kompletterar varandra, till exempel: undervisningsledarskap (instructional leadership), ledarskap för lärande (leadership for learning), Påverkar elevers lärande tydligast! förändringsledarskap (transformational leadership) delat ledarskap (shared leadership) OBS! Ej motsättning mellan olika ledarskapskategorier!

13 Studier av skolförbättring Urval: Fyra grundskolor med dokumenterat låga (mätbara) resultat, hög andel elever med utländsk bakgrund. Elevintervjuer (åk 5,6,7 vt 2014, åk 6,7,8 vt 2015, åk 7,8,9 vt 2016) kring undervisningskvalitet och klassrumsprocesser, motivation och självtillit Lärarskattningar (enkät) kring motsvarande områden, gruppintervjuer med lärare och ledningsgrupper kring bl.a. pedagogiska konsekvenser av utvecklingsarbetet över tid. Insamling av relevant dokumentation: elevresultat, planer för pågående utvecklingsarbete, enkätresultat etc.

14 Konsekvenser av utvecklingsarbetet Spår av förändring som når ut i klassrummen i form av exempelvis en annorlunda bedömningspraktik med tydligare mål, matriser, varierade examinationsformer och feedback: Jag tror att jag är tydligare nu med vad de ska kunna. Det är mycket viktigare nu med den nya läroplanen och kunskapskraven. Allt utgår från kunskapskraven nu. (Lärare).

15 Konsekvenser av utvecklingsarbetet Tecken på språkutvecklande eller språkstärkande arbete i undervisningen, där lärare i högre grad än tidigare förklarar ord och begrepp för eleverna. I matten har jag infört begreppslistor. Det finns så mycket tvåspråkighet i matematiken, matematiken har ett fantastiskt språk och det kommunicerar vi inte tillräckligt. Det gäller inte bara språk till symboler utan hur vi lärare använder språket. Jag har blivit mer medveten om detta bara ett begrepp som vi tog upp idag variabel och då barnen kunde inte prata om det (Lärare).

16 Så kan det vara! Skolutveckling är sällan linjär: Dels är skolledning och lärare inte alltid överens om vilka insatser som ska prioriteras och hur de eventuellt hänger ihop, dels dyker oförutsedda händelser och konsekvenser upp under resans gång, vilket inverkar på möjligheterna att nå de ursprungliga syftena (Adolfsson & Håkansson, 2017).

17 Att organisera, styra och leda förbättringsarbete framgångsfaktorer Avgränsningar och fokus (innehåll och volym). Förbättringsaktörer som förmedlande länkar på skolan rektorernas roll i detta. Att bygga upp och konsolidera en infrastruktur som förbättrar verksamheten samtidigt som den inverkar på elevernas lärande och deras kapacitet att lära. (jfr Adolfsson & Håkansson, 2017)

18 Undervisningen och eleverna några lärdomar Vissa undervisningsaspekter påverkas tydligt andra tonar ut eller påverkas inte alls! Att vidmakthålla förbättring av undervisning en krävande uppgift! Elevernas bild av skolförbättring en viktig indikator för att följa utveckling över tid. (jfr Adolfsson & Håkansson, 2017)

19 Konsekvenser för ledning av skolutveckling exempel från följeforskning av grundskolor Att skapa en realistisk bild av var den egna skolan befinner sig i sin utveckling (elevers lärande, undervisning, organisatoriska strukturer). Att stödja sammankoppling mellan skolans subsystem enhetlig bild saknas ibland, vilket kräver Ständig återkoppling från och till personalen om det pågående utvecklingsarbetet. Att se potentialen i elevernas delaktighet i skolans systematiska kvalitetsarbete indikationer på om förbättringar når klassrummet. (Adolfsson & Håkansson, 2017)

20 För: Elever Lärare Undervisning Skolledning Föräldrar Att fundera på Läslyftets konsekvenser hos er?

21 Att följa skolutvecklingens (ev.) framsteg! Lärare filmar, samtalar och skriver

22 Lärare filmar ett svenskt skolexempel Fokus: Utvecklingsarbete kring RT-metoden kopplat till elevers läsförståelse och lässtrategier Bedömning för lärande med fokus på elevers förståelse av målen/kunskapskraven Strategier: Filmning av undervisning (RT), parvisa muntliga reflektioner, skriftliga reflektioner Regelbundna veckovisa samtal i olika konstellationer kring fokusområden Loggboksskrivande kring egen yrkesutveckling (jfr Håkansson & Sundberg, s )

23 Filmningen erfarenheter och lärdomar Att upptäcka saker om sig själv ny kunskap om eget agerande, kroppsspråk, röstläge, talutrymme som ges; att förändra små saker kan förändra mycket! Att utveckla sin didaktiska kompetens arbetet med RT-metoden har bidragit till en vidgad repertoar inom läsundervisningen; egen säkerhet har påverkats i positiv riktning. Interaktionsmönster som förändrats eleverna samtalar mer med varandra, berättar, ställer fler egna frågor osv; i något fall förändrat könsmönster i klassrumssamtalet.

24 Filmningen erfarenheter och lärdomar Utveckling av lärares ledarskap förstärker elevernas delaktighet och inflytande Läraren leder (RT)arbetet på ett tydligare sätt som gör att eleverna själva kan styra lärandet genom att ställa frågor, kommunicera med kamrater och läraren. Lärares dominans av talutrymmet har minskat till förmån för eleverna inte upprepa elevernas svar, hålla egna långa monologer et cetera. Frågor i undervisningen ett uppmärksammat tema att upptäcka att frågorna har stor betydelse; att förbereda frågor som utmanar och får eleverna att ställa egna frågor.

25 Loggböcker, skriftliga reflektioner och elevers resultat spår av skolutveckling? Påvisbar förändring/förbättring av undervisning med ganska små medel! Gemensamt fokus i filmsekvenserna viktigt men hur viktigt? När byter man fokus? Filmning av undervisning som en kraftfull skolutvecklingsstrategi Kollegial observation, lektionsbesök, extern observation skillnader, föroch nackdelar? Märkbar årskursbaserad progression för läs- och skrivutveckling (tydligast mellan åk 4-5).

26 Komponenter i en förändringsteori för skolutveckling Systemförändring infrastruktur för skolutveckling och kontinuerlig skolförbättring Metodologi repertoar av skolförbättringsstrategier Ledarskap och strategi utvecklingstänkande i vardagsarbetet Kommunikation och engagemang mobilisering av förändringsberedskap och vilja att göra skillnad för eleverna Kapacitetsbyggande infrastruktur för att utveckla läranderesurserna (Håkansson & Sundberg, 2016, s. 280)

27 TACK! OCH LYCKA TILL MED DET FORTSATTA SKOLUTVECKLINGSARBETET!

28 Professionell kunskap och ledarskap för lärande Bakgrund till studien: skolor med markant förbättrade studieresultat (NZ) Metod: Ljudinspelningar av situationer som illustrerar ledarskap för lärande; intervjuer med rektorer och lärare Tidigare forskning om relationen mellan rektorers professionella kunskap kommunikation/relationer förväntningar (Timperley, 2011)

29 Professionell kunskap och ledarskap för lärande Skolorna utmärks av att alla vill lära mer om hur man blir mer effektiv som lärare (och rektor) normen utmanas (dvs. att låtsas att alla är lika effektiva). Rektorerna har djupa och specialiserade kunskaper om undervisning och lärande vilket utgör grunden för: Stärkande och motiverande relationer/samtal med koppling till effektiv undervisning. Rektorerna har utvidgade förväntningar dvs. inte bara på eleverna utan lärarna, föräldrarna och sig själva! (Timperley, 2011)

30 Att diskutera! Hur kan huvudman och förvaltningsledning stödja ett ledarskap för lärande? Vilken norm råder på skolan (alla lika skickliga eller alla vill lära mer)? Vilka ledarhandlingar prioriterar du/ni (t.ex. relationella; organisatoriska, återkoppling)?