Strukturerat försteläraruppdrag. för skolutveckling tillsammans

Transkript

1 Strukturerat försteläraruppdrag för skolutveckling tillsammans 1

2 Pedagogisk ledningsgrupp på Blackebergsskolan Henrik Nöbbelin Rektor Sara Fransson Biträdande rektor Förstelärare Johannes Berggren Betyg och bedömning Andrés Gröndahl Matematik Rebecka Reinholdsson Svenska som andraspråk Linda Sörensson Ämnesövergripande arbete Anna Weinander Svenska 2

3 3

4 1 Tydligt uppdrag och mandat»många förstelärare har pekat på svårigheterna att driva sina uppdrag som förstelärare och att fungera som katalysatorer i förbättringsarbetet.» Uppdragets omfattning och öppna utformning Förstelärarnas (bristande) legitimitet Kollegornas förändringsberedskap inför kollegial ledning Tid och uppbackning från ledning Håkansson & Sundberg (2016) 4

5 1 Tydligt uppdrag och mandat»avgörande är att man har en tydlig bild av och en överenskommelse med sin rektor vad som förväntas och att detta är transparent för alla på skolan. Om man har fått ett skolutvecklande uppdrag ska detta vara tydligt definierat.» Förstelärarnas uppdrag på Blackebergsskolan är utformat och reviderat i samråd med ledningen Uppdraget som det är formulerat och presenterat på skolan skapar tydlighet för kollegiet och för förstelärarna själva Kornhall (2015) 5

6 1 Tydligt uppdrag och mandat Förstelärarnas uppdrag på Blackebergsskolan Leda, i samarbete med övriga förstelärare, konferenser och studiedagar som har fokus på Läsa, sätta sig in i och delge kollegiet aktuell forskning och relevant litteratur som har fokus på Läsa, sätta sig in i och delge kollegiet nya bestämmelser eller aktuella publikationer från Skolverket som rör Stödja lärarna i deras arbete med Samarbeta med övriga förstelärare och med skolledning i syfte att utveckla skolans pedagogiska och didaktiska arbete. 6

7 2 Avgränsat innehåll och tydligt fokus Undervisnings- och klassrumsfokus PRIO Tidigare års arbete med Lesson study gav en bakgrund till att fortsätta undersöka klassrumspraktiken Bedömning för lärande: Omskrivna strategier som hjälpt oss att fokusera på klassrummet, vad som händer där och hur vi planerar, genomför och utvärderar undervisningen. Våga välja bort annat. 7

8 3 Struktur som stödjer innehållet Kollegialt lärande» en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där kollegor genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskaper ur ett brett kunskapsbegrepp som också innehåller förmågor och färdigheter i den dagliga praktiken.»»hittills är forskningen som entydigt visar påverkan på eleverna från kollegialt lärande i arbetet eller andra kompetensutvecklingsinsatser begränsad. Däremot visar forskning som inriktas på mer specifika syften att elevers lärande och studieresultat förbättras.» Lomos m.fl. (2011) framhåller i sin metaanalys att relationen mellan kollegialt samarbete och elevers studieprestationer är»positivt och signifikant.» Kornhall (2015), Håkansson & Sundberg (2016) 8

9 3 Struktur som stödjer innehållet Lärande gemenskaper (Professional Learning Communities)» en form av kapacitetsbyggande arbete för att stödja skolförbättring. Lärande gemenskaper innehåller inkluderande, reflekterande, ömsesidigt stödjande och samarbetande grupper av människor som finner vägar, innanför och utanför sitt eget sammanhang, för att undersöka och lära mer om sin praktik» Håkansson & Sundberg (2016) 9

10 3 Struktur som stödjer innehållet Kännetecken på lärande gemenskaper A Lokalt och skolbaserat lärande med stöd av litteraturläsning Formativ bedömning Carolin Heyer & Ingeborg Hull Handbok i formativ bedömning Dylan Wiliam & Siobhán Leahy 45 minuter var tredje vecka har kollegiet träffats och diskuterat den lästa litteratur och genomförda övningar. 10

11 3 Struktur som stödjer innehållet Kännetecken på lärande gemenskaper B Lärandeprocesser med inslag av självvärdering, resultatanalys Moch analys av problem som är tydligt relaterade till elevers Mlärande. C Fokus på läroplansmål och undervisning Ny mall för pedagogisk planering och introduktion av lärandematriser skapade diskussion om undervisningen. 11

12 3 12

13 3 Struktur som stödjer innehållet Kännetecken på lärande gemenskaper B Lärandeprocesser med inslag av självvärdering, resultatanalys Moch analys av problem som är tydligt relaterade till elevers Mlärande. C Fokus på läroplansmål och undervisning Ny mall för pedagogisk planering och introduktion av lärandematriser skapade diskussion om undervisningen. Workshop om pedagogisk planering och lärandematriser. Studiedag om bedömning för lärande. Arbete i lärararbetslagen med pedagogisk planering/matriser i fokus och implementering av tekniker kring bedömning för lärande. Bedömningspolicy 13

14 3 Struktur som stödjer innehållet Kännetecken på lärande gemenskaper D Generera tillit genom lektionsobservationer och bryta Mlärarisoleringen.»Skolor kan inte hjälpa alla elever att lära sig om pedagogerna arbetar isolerat. Skolorna måste skapa strukturer och kulturer som gynnar effektivt samarbete mellan pedagogerna ett samarbete som fokuserar på faktorer inom vår inflytelsesfär för att påverka elevernas studieresultat på ett positivt sätt.»»bollplank» att skapa en öppendörrkultur Lesson study samt Matematik- och Läslyftet Hattie (2012) 14

15 4 Förstelärararbetet inget ensamjobb»det känns som en stor förpliktelse och det kan vara jobbigt att vara ensam förstelärare på en skola. På skolor där det finns flera förstelärare upplevs det som enklare för man får stöd i det vardagsnära arbetet med kollegorna.» På många skolor är förstelärararbetet ett ensamjobb. Arbeta bort konkurrens mellan förstelärare. Alla bidrar när någons uppdrag står i förgrunden. Alvunger (2015) 15

16 Resultat på Blackebergsskolan Utdrag ur brukarundersökningen 2016 Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i alla olika ämnen % 41% % 6% 29% 29% 32% % 16% 8% 32% 36% 16

17 Resultat på Blackebergsskolan Utvärdering från kollegiet»kontinuerligt arbete gör att jag utvecklas, vågar/måste testa återkoppla och diskutera med kolleger.»»gett mig mer verktyg och utvecklat mitt sätt att utvärdera kunskap hos och med eleverna, använt mer exit-ticket, matriser och olika bedömningar. Detta tillsammans med uppgifterna från Mattelyftet, synsättet som Wiliams har genomsyrar sättet vi pratar undervisning på och det blir mer lustbetonat trots högre fokus på kunskapen.»»ge mig mer.»»super! Vill ha fler liknande workshops/studiedagar.»»jag ska nog ta tillfället i akt och gå på bollplanket. Jag tror mina matriser kan bli mycket bättre.» 17

18 Resultat på Blackebergsskolan Bedömningspolicyn Ett arbete som växt fram parallellt med det kollegiala lärandet. Ett dokument i syfte att koppla skolans arbete till en vetenskaplig grund och svara mot nya krav och riktlinjer i styrdokument och allmänna råd. 18

19 Resultat på Blackebergsskolan Bedömningspolicyns innehåll Planera utifrån ämnets förmågor Formulera/presentera kunskapskrav på ett begripligt sätt Informera om bedömningsuppgifter Skapa valida bedömningsuppgifter Tydliggör framgångskriterier som ställs på uppgiften Samla in ett allsidigt bedömningsunderlag Skapa aktiviteter som tar fram belägg för lärande Ge effektiv återkoppling Använd kamrat- och självbedömning Dokumentera för att minnas De nationella ämnesproven Betyg Den skriftliga individuella utvecklingsplanen och utvecklingssamtalet 19

20 20

21 Resultat på Blackebergsskolan Exempel från bedömningspolicyn På Blackebergsskolan konkretiseras kunskapskrav till ett kunnande med hjälp av lärandematriser och/eller elevexempel synliggör lärandematriser och/eller elevexempel vilka bedömningsaspekter som är aktuella för en bedömningsuppgift. 21

22 Sammanfattning Tydligt uppdrag och mandat MTydligt definierat försteläraruppdrag inför hela Mkollegiet Avgränsat innehåll och tydligt fokus MVåga välja bort annat Struktur som stödjer innehållet MKollegialt lärande för större delaktighet Förstelärararbetet inget ensamjobb MArbeta tillsammans oavsett uppdrag, med stöd Mav ledningen 22

23 Tack för oss! Sara Fransson Henrik Nöbbelin Johannes Berggren Anna Weinander 23