Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva"

Transkript

1 Betyg och bedömning Lokala kursplaner Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Johan Dahlberg 2010

2 Att arbeta med bedömning och betygssättning så att en rättssäker och likvärdig betygsättning kan garanteras ställer stora krav på oss som pedagoger. Betygsättning och utfärdande av betyg utgör, i vart fall när det gäller slutbetyg, myndighetsutövning gentemot eleven. I bestämmelserna klargörs att det är läraren som har ansvaret att sätta betyg. Läraren gör vid betygsättningen en värdering av elevens studieresultat, en värdering som har stor betydelse för elevens möjligheter att komma in på andra utbildningar och för att få arbete. Slutbetyget har med andra ord rättsverkningar för eleven och det finns ytterst begränsade möjligheter att ändra på ett slutbetyg. Det är därför viktigt att bestämmelserna om bedömning och betyg tillämpas på ett likvärdigt och rättssäkert sätt. Skolverkets allmänna råd 2004, Allmänna råd och kommentarer: Likvärdig bedömning och betygsättning För att få en så likvärdig betygssättning som möjligt är det viktigt att både lärare och elever har synliggjort kurskriterierna. Ett sätt att göra detta på är att arbeta med lokala tolkningar av kurskriterierna och med deltagande målstyrning. För gymnasieskolan ges de övergripande målen och riktlinjerna för undervisningen i Lpf94. Nästa steg som konkretiserar dessa läroplaner är de nationella kursplanerna, där målen formuleras något mer utförligt. Kursplanerna ska visa hur ett ämne eller en kurs kan bidra till att eleverna utvecklas i enlighet med de värden och mål som anges i läroplanen. Kursplanerna är utformade så att de lämnar stort utrymme för en lokal och professionell tolkning. Det slutgiltiga arbetet ligger dock på det lokala planet. Det är varje skolas ledning och lärare som tillsammans ska utarbeta innehållet i den lokala kursplanen. Ur skolverkets allmänna råd 2004, Allmänna råd och kommentarer: Likvärdig bedömning och betygsättning kan följande läsas Betygskriterierna kräver lokala tolkningar, Läroplanernas och kursplanernas utformning lämnar utrymme för en lokal utveckling av verksamheten. Detta har ofta benämnts det lokala frirummet. Det är detta som ger lärare och elever möjligheter att tillsammans fatta beslut om hur arbetet ska bedrivas och vilket stoff som ska väljas för att främja en utveckling mot uppsatta mål. Detta är väsentligt för att undervisningen ska bli effektiv och för att ge såväl elever som lärare ett reellt inflytande på verksamheten. Nationella styrdokument och en lokal, professionell tolkning av dessa ska borga för en effektiv, stimulerande och likvärdig utbildning, även om undervisningen både kan och ska gestaltas på olika sätt. Kursplanerna är, som behandlats tidigare i texten, utformade så att de lämnar stort utrymme för en lokal och professionell tolkning. Målen beskriver kunskapskvaliteter som inte kan utvecklas utan att relateras till ett stoff och till ett sätt att förhålla sig till detta stoff. Det senare kan handla om hur stoffet disponeras och presenteras, på vilket sätt eleverna kan söka och utveckla 1

3 kunskaper, hur resultat redovisas och hur förvärvade kunskaper följs upp och sammanvävs med andra kunskaper. Kursplanerna är riktade till läraren och är inte fullbordade förrän läraren i samråd med eleverna har utvecklat hur de ska gestaltas i undervisningen. Detta kallas ibland deltagande målstyrning. De betygskriterier som Skolverket fastställt är bindande föreskrifter. Det innebär att de lokala tolkningar av betygskriterierna som görs av skolorna inte får strida mot, inskränka eller lägga till krav till de nationella betygskriterierna. Vi har alltså ett uppdrag från skolverket att arbeta med lokala kursplaner. Dessa ska borga för en effektiv, stimulerande och likvärdig utbildning. Det är viktigt att jag som pedagog tänker igenom vilket stoff i mitt ämne som jag kan arbeta med och relatera det till de kunskapskvaliteter som målen beskriver. Jag behöver föra en aktiv dialog kring detta med mina kollegor både på skolan och på andra skolor i landet. Jag skall också i samråd med eleverna utveckla hur kursplanerna ska gestaltas i undervisningen. Detta kan hjälpa oss att skapa likvärdiga förutsättningar för undervisningen och bedömningen av eleverna. Allmänna råd om det lokala arbetet med tillämpningen av nationella mål och betygskriterier (SKOLFS 2004:23) Nationella kursplaner bör tolkas och utvecklas lokalt på ett sådant sätt att det klargörs vad undervisningen ska innehålla och hur den ska utformas för att leda mot de nationellt fastställda målen. Nationella betygskriterier bör tolkas och utvecklas lokalt på ett sådant sätt att det klargörs vilka kunskaper eleven ska ha utvecklat för att få ett visst betyg utifrån de nationella betygskriterierna. Det lokala arbetet för att tydliggöra och konkretisera de nationella målen och betygskriterierna har olika syften. Det utgör ett underlag för planeringen av undervisningen, det ligger till grund för information, diskussion och samråd med elever och föräldrar och för bedömningen av elevens kunskaper. Det är viktigt att det lokala planeringsarbetet bedrivs på olika nivåer i en skola, att varje nivå behandlar för denna nivå relevanta frågor och att skäligt utrymme för den lokala utformningen lämnas till den undervisande läraren och dennes elever. Överenskommelser som görs i det lokala planeringsarbetet bör dokumenteras och varje lärare bör dokumentera de planer som utformas i samråd med eleverna. De lokala tolkningarna av betygskriterierna bör jämföras med tolkningar som görs av andra lärare och analyseras utifrån bl.a. resultaten på nationella prov. De lokala tolkningarna tillsammans med de nationella betygskriterierna ligger till grund för information till eleverna om vilka kunskaper de ska ha utvecklat för att erhålla ett visst betyg. Det är viktigt att det förs diskussioner om de lokala tolkningarna av kursplaner och betygskriterier mellan lärare i olika program, årskurser och skolor, både för att inspirera och lära av varandra och för att skapa likvärdiga förutsättningar för undervisningen och bedömningen av elever i skolan och i olika skolor. Rektor ansvarar för att sådana diskussioner kommer till stånd. 2

4 I arbetet med lokala kursplaner diskuterar skolverket i sina kommentarer till de allmänna råden följande fyra punkter; När ska undervisningen äga rum? Vad ska vi undervisa om? Hur ska undervisningen utformas? Varför ska vi undervisa om detta och göra det på detta sätt? De är alla viktiga att reflektera kring när vi planerar hur en kurs kan tolkas lokalt. När det gäller frågan om när undervisningen ska äga rum; Men frågan om hur tiden ska disponeras måste även ses i ett grupp- och individperspektiv. Elever utvecklas olika och vid olika tidpunkter och de kan ha mycket skilda behov av undervisning inom ett område. I dessa fall är det läraren som tillsammans med eleverna gör en bedömning av vad som är lämpligt. Det är viktigt att skolan eller lärargrupper inom skolan inte gör sådana överenskommelser att de förhindrar den enskilde lärarens handlingsfrihet och möjligheter att agera i samråd med den egna klassen och den enskilda eleven. Frågan När? har i princip samma innebörd på nationell och lokal nivå. De nationella styrdokumenten ger viss vägledning, men det är på den lokala nivån som den huvudsakliga tidsplaneringen äger rum. På frågan vad vi ska undervisa om; I ett lokalt perspektiv ska frågan klargöra vad undervisningen ska bestå i för att målen i kursplanen ska kunna nås. Frågan är därmed nära kopplad till vilket stoff som ska användas för att utveckla de önskade kunskapskvaliteterna. Mängden stoff är oändlig. Detta är särskilt påtagligt i vissa ämnen, t.ex. de samhällsorienterande, där utgångspunkterna för undervisning och lärande kan vara många och av skilda slag. Den lokala bearbetningen av innehållet måste givetvis utgå från de mål och intentioner för ämnet som fastställts i de nationella kursplanerna, men ska ge dessa ett mervärde i form av mer konkreta beskrivningar av vad som ska tas upp i undervisningen. Detta innebär i sin tur inte att studiegången måste läggas fast i alla sina delar i den lokala planeringen för t.ex. ett läsår. Självfallet måste det finnas utrymme för att fatta successiva beslut om hur undervisningen ska gestaltas. Eleverna påverkas av många faktorer, t.ex. händelser såväl i närmiljön som i fjärran länder, och elevernas utveckling, motivation och intressen kan aldrig helt förutses. Det är också svårare för eleverna att vara med och göra långsiktiga planeringar av områden som de ännu inte studerat än att stanna upp vid flera tillfällen och fundera över vilket stoff som känns intressant och viktigt att gå vidare med. En långsiktig planering bör således innehålla frihetsgrader när det gäller valmöjligheter och detaljer. Detta är viktigt för att eleverna ska kunna ha ett reellt inflytande över sina studier. 3

5 Frågan Vad? har en unik betydelse på lokal nivå. Självfallet måste hela den nationella kursplanen studeras för att frågan ska kunna behandlas på ett sätt som stämmer med de intentioner som kommer till uttryck i kursplanen. Det handlar dock här om konkretiseringar och val av stoff som inte anges på den nationella nivån. Den nationella kursplanen anger målen för och inriktningen av undervisningen. När det gäller hur undervisningen ska utformas tas bland annat följande upp; Frågan om vad som ska ingå i undervisningen är nära förknippad med frågan om hur undervisningen ska bedrivas. Dagens kursplaner innehåller varken anvisningar om hur undervisningen ska organiseras och bedrivas eller om vilket stoff som ska väljas. Att välja och besluta om hur arbetet ska organiseras, läggas upp och genomföras är en uppgift för de professionella. De anvisningar som finns för utformningen av undervisningen är formulerade företrädesvis i läroplanerna. Här ges riktlinjer för både lärarna och hela skolans personal, och rektors ansvar tydliggörs. Detta är naturligtvis, tillsammans med målen i läroplanen, viktiga utgångspunkter för besluten om hur undervisningen ska utformas. Men lika viktiga är de texter i läroplanen som beskriver skolans värdegrund och uppdrag. Här uttrycks de värden som ska ligga till grund för skolans arbete och som ska genomsyra hela samhället. Olika sätt att arbeta kan ge mycket olika effekter när det gäller elevernas värderingar av sig själva och deras attityder till medmänniskor och samhälle. Frågan Hur? ägs i huvudsak helt av den lokala nivån. De nationella styrdokumenten anger mål och intentioner som ska ligga till grund för de lokala besluten. I läroplanen finns också riktlinjer som styr verksamhetens utformning. På frågan; Varför ska vi undervisa om detta och göra på detta sätt? Belyses följande; Frågan utgör kittet mellan de nationella kursplanernas mål och den lokala planeringen av undervisningen. Frågan ger svar på hur olika stoff och olika sätt att arbeta kan bidra till att eleverna utvecklas i enlighet med målen och når de mål som ska nås. Frågan är därmed kärnan i den professionella diskussionen om vad som är god pedagogik och effektiv undervisning. I ett engagerat lokalt planeringsarbete är frågan Varför? alltid central. Det är viktigt att diskussioner som förs, reflektioner som görs och slutsatser som dras, t.ex. i ett arbetslag, inte enbart blir något som man talat om. Motiven för de ställningstaganden och de val man som lärare gör i den lokala planeringen bör också dokumenteras. De utgör en viktig grund för att utvärdera om de val jag som lärare gjorde verkligen bidrog till att utveckla eleverna så som jag hade tänkt. Likaså utgör de en viktig grund för nya diskussioner om vad som är god pedagogik och effektiv undervisning. Frågan Varför? på nationell nivå har en innebörd som inte behöver behandlas på lokal nivå. Frågan ger svar på varför ämnet finns och vilken inriktning 4

6 utbildningen därmed ska ha. På lokal nivå får frågan en helt annan betydelse: Varför väljer vi detta stoff och detta sätt att arbeta? Frågan blir därmed nära förknippad med frågan Vad? på den nationella nivån, dvs. vilka mål eleven ska nå. Kursplanerna är utformade så att de lämnar stort utrymme för en lokal och professionell tolkning. Målen beskriver kunskapskvaliteter som inte kan utvecklas utan att relateras till ett stoff och till ett sätt att förhålla sig till detta stoff. Det kan vara svårt för både elever och lärare att se vad mål i läroplan och kursplaner har för reella innebörder för undervisningen. Skolverket menar att det därför viktigt att informationen om målen i styrdokumenten sker parallellt med en diskussion om den lokala tolkningen av dem. På så sätt kan tankar om hur undervisningen ska läggas upp konkretisera innebörden i de nationellt fastställda målen. Olika tänkbara urval av stoff liksom olika sätt att bedriva undervisningen kan jämföras och värderas. Skolverket skriver; En information om de nationellt fastställda målen bör således kombineras med en redovisning av hur undervisningen kan bidra till att målen nås. Varför föreslår vi som lärare detta urval? Vilka alternativ finns? Vilka frihetsgrader finns för den enskilde eleven? Varför föreslår vi detta sätt att arbeta? Alternativ? Idéer och förslag från eleverna? En fokusering på dessa frågor gör det tydligt att utformningen av en lokal plan för undervisningen aldrig kan omfatta enbart en uppräkning av moment eller stoff som ska behandlas, även om detta kan vara en nog så viktig del i sitt sammanhang. Det urval av stoff som görs och det sätt på vilket detta behandlas ska således ge eleverna möjlighet att utveckla de kunskaper som anges i de nationellt fastställda kursplanerna. I gymnasieskolan har kriterier utarbetats för vart och ett av betygsstegen Godkänd, Väl godkänd och Mycket väl godkänd. Undervisningen måste tillföras ett stoff och lärare och elever måste förhålla sig på ett övertänkt sätt till detta stoff för att målen ska kunna nås. På samma sätt måste bedömningen av en elevs kunskaper relateras till det som studeras. Det är utifrån detta urval av stoff och detta sätt att arbeta som eleven ska kunna utveckla mer generaliserad kunskap. Eftersom nationella mål och kriterier i stor utsträckning är formulerade som kunskapskvaliteter kan lokalt utvecklade riktlinjer för bedömningen inte endast uttrycka ett antal faktaområden eller moment som eleverna ska ha kunskaper om. De måste också tydliggöra hur kvaliteter i elevernas kunnande, som t.ex. förmåga att uppfatta helheter, göra jämförelser och se samband, kan urskiljas. Däremot utgör fakta- eller kunskapsområden en nödvändig del i undervisningen. Det är alltid de nationellt fastställda målen och kriterierna som utgör grunden för bedömningen av eleven. Det är läraren som ansvarar för att de val av stoff och metoder som lärare och elever gör tillsammans leder mot uppställda mål och ger eleverna möjlighet att uppfylla de nationellt fastställda kriterierna. Läraren har också ansvaret för att varje elev får 5

7 möjligheter att visa sina kunskaper så att de kan bedömas utifrån kriterierna. En god planering av undervisningen tillsammans med eleverna lägger en god grund för tydliga krav på eleverna. Genom att eleverna är med och diskuterar möjliga val av stoff, varför ett visst urval av stoff görs, vilka jämförelser som kan göras om olika företeelser eller fakta studeras och vilka kunskaper detta ska ge, kan de mål och intentioner som uttrycks i kursplanerna bli centrala under hela studietiden. Därmed skapas också en medvetenhet hos eleverna om vad som kommer att bedömas när betygen sätts. Att göra lokala bearbetningar av de nationella målen som ska uppnås och betygskriterierna innebär således inte främst att dessa bryts ner eller att nya mer detaljerade kriterier utformas. Utgångspunkten är istället att relatera den planerade undervisningen till de nationella målen och kriterierna, dvs. tolka dessa utifrån det innehåll och det arbetssätt som läraren beslutat om tillsammans med eleverna. De kollegiala samtalen på skolan och mellan lärare på olika skolor är ett viktigt inslag för att betygsättningen ska bli så rättvis och likvärdig som möjligt. 6

8 Modell för arbete med lokala kursplaner 1. Läs igenom texten, markera allt du reagerar på. Reflektera över hur ditt arbetssätt är idag kring planering och bedömning i en vald kurs. Är du nöjd med din situation eller kan ovanstående text tillföra dig något. Skriv. Diskutera sedan med kolegor. Var befinner vi oss idag? Kan vi med hjälp av lokala kriterier hjälpa eleverna att nå målen? Kan detta sätt att arbeta på leda till en rättvisare bedömning? Varför? Hur? 2. Väj en kurs. Skriv ner förslag på stoff som kursen bör innehålla för att eleverna ska nå de uppsatta målen. Diskutera dessa med kolegor. Varför föreslår vi som lärare detta urval? Främjar detta stoff en utveckling mot de uppsatta målen? Vilka alternativ finns? Idéer och förslag från eleverna? Leder detta urval av stoff till att eleven utvecklar en mer generaliserad kunskap? 3. Utarbeta ett förslag till lokala kursplaner som ligger för en grund för arbetet med en lokal planering tillsammans med eleverna. Vilka alternativ finns? Vilka frihetsgrader finns för den enskilde eleven? Varför föreslår vi detta sätt att arbeta? Leder detta detta sätt att arbeta till att eleven utvecklar en mer generaliserad kunskap. Alternativ? Idéer och förslag från eleverna? 4. Kan bedömningen hjälpa eleven i processen att nå målen? Arbete med formativ bedömning har visat sig hjälpa eleverna att nå målen. Med hjälp av bedömningsmatriser kan eleverna få en tydlig bild av situationen i kursen. Det ger eleven en vägledning till vilka färdigheter respektive kunskaper som ska utvecklas för att nå målen. Arbeta fram ett par förslag på bedömningsmatriser. 5. Skriv en lokal kursplan tillsammans med eleverna. Dokumentera reflektioner du gör under kursens gång, dra slutsatser. Motiven för de ställningstaganden och de val du som lärare gjort i den lokala planeringen bör också dokumenteras. De utgör en viktig grund för att utvärdera om de valen verkligen bidrog till att utveckla eleverna så som du hade tänkt. Likaså utgör de en viktig grund för nya diskussioner om vad som är god pedagogik och effektiv undervisning. 6. Diskutera och dela med dig av både goda och mindre bra erfarenheter.

Bilaga 7. Författningsstöd till Undervisningen i fysik i grundskolan

Bilaga 7. Författningsstöd till Undervisningen i fysik i grundskolan Bilaga 7. Författningsstöd till Undervisningen i fysik i grundskolan Skollagen 2 kap. Den kommunala organisationen för skolan 2 För ledningen av utbildningen i skolorna skall det finnas rektorer. Rektorn

Läs mer

Bedömning och betygssättning. - Allmänna råd för gymnasieskolan

Bedömning och betygssättning. - Allmänna råd för gymnasieskolan Bedömning och betygssättning - Allmänna råd för gymnasieskolan Allmänt om bedömning och betygssättning Betygssättning är myndighetsutövning som kräver en rättssäker hantering Beslut måste grundas på dokumentation

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652

Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652 Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun Delbeslut Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2009:1652 Delbeslut Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan Mjölby kommun Datum 2009-10-23 Dnr 43-2009:1652

Läs mer

Bedömning. Hur pratar vi bedömning? Anita Attestål

Bedömning. Hur pratar vi bedömning? Anita Attestål Bedömning Hur pratar vi bedömning? Gymnasieförordningen innehåller bestämmelser om gymnasieskolan och konkretiserar skollagens bestämmelser 4 kap. Lärotider Utbildningens innehåll och omfattning Arbetsplatsförlagt

Läs mer

Skolplan för Tierps kommun 2004-2007

Skolplan för Tierps kommun 2004-2007 Skolplan för Tierps kommun 2004-2007 Fastställd av kommunfullmäktige 2004-02-24 I skolplanen innefattas all verksamhet i förskola, förskoleklass, grundskola, särskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, fritidshem

Läs mer

Betyg och bedömning. Föreläsning den 18 februari Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.

Betyg och bedömning. Föreläsning den 18 februari Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik. Betyg och bedömning - hur tar jag reda på vad elever kan? Föreläsning den 18 februari 2013 Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik Lars Nohagen 1 Vad är en bedömning -

Läs mer

Uppföljning av regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Framnäs skola i Danderyds kommun

Uppföljning av regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Framnäs skola i Danderyds kommun Framnäsgruppen AB Danderydsvägen 6 182 68 Danderyd 1 (5) Uppföljning av regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Framnäs skola i Danderyds kommun Bakgrund Skolinspektionen har genomfört regelbunden

Läs mer

Myndighetens syn på. utbildningsplan och kursplaner

Myndighetens syn på. utbildningsplan och kursplaner Myndighetens syn på utbildningsplan och kursplaner 1 2 Utgiven av Myndigheten för yrkeshögskolan 2012 Dnr: YH 2012/3 ISBN-nr: 978-91-87073-03-8 Grafisk form: Markant Reklambyrå AB Myndighetens syn på utbildningsplan

Läs mer

Göteborg 5 december Teknik

Göteborg 5 december Teknik Göteborg 5 december Teknik Hasse Alfredssons idé Hur löste eleverna problemet? SKOLAN? Elevers idéer till lösning SKOLAN Elevernas lösning på problemet SKOLAN Bikupa Varför teknik i grundskolan? Den nya

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG Curriculum Studies and Communication, 10 Credit Points (15 ECTS) LÄRDOK-KOD: 1. BESLUT OCH RIKTLINJER

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Vasaskeppets skola

Regelbunden tillsyn i Vasaskeppets skola Regelbunden tillsyn i Ludvika kommun Vasaskeppets skola Dnr 43-2008:438 Regelbunden tillsyn i Vasaskeppets skola Förskoleklass Grundskola 1 3 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Ludvika

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1992:403) om kommunal vuxenutbildning; SFS 2001:159 Utkom från trycket den 19 april 2001 utfärdad den 1 mars 2001. Regeringen föreskriver

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Rutiner för arbetet med Individuella utvecklingsplaner på Beta School

Rutiner för arbetet med Individuella utvecklingsplaner på Beta School Rutiner för arbetet med Individuella utvecklingsplaner på Beta School Läsår 2011-2012 1 Innehåll Inledning..S.3 Syfte.S.4 Utvecklingsplanens innehåll.s.5 Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogram

Läs mer

Den individuella utvecklingsplanen

Den individuella utvecklingsplanen SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD 2008 Allmänna råd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen Beställningsadress: Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm. Tel: 08-690 95 76, Fax: 08-690

Läs mer

Bedömning och betygssättning på Kungsholmens Gymnasium/Stockholms musikgymnasium

Bedömning och betygssättning på Kungsholmens Gymnasium/Stockholms musikgymnasium Bedömning och betygssättning på Kungsholmens Gymnasium/Stockholms musikgymnasium Inledning Denna text syftar till att klargöra regler kring bedömning och betygssättning och beskriva hur vi på Kungsholmens

Läs mer

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal

Läs mer

Nyheter Pedagogiska institutionen, Umeå universitet 1. Gunilla Näsström Pedagogiska institutionen

Nyheter Pedagogiska institutionen, Umeå universitet 1. Gunilla Näsström Pedagogiska institutionen Nyheter 2011 Pedagogiska institutionen 2010-11-04 Alla gör olika Likvärdig utbildning: 1994 Alla elever ska få möjlighet 2010 Alla elevers möjlighet att uppnå alla målen Resultatkontroll Pedagogisk frihet

Läs mer

NATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande

NATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande NATURVETENSKAP OCH TEKNIK Planera och organisera för kollegialt lärande ISBN: 978-91-7559-230-5 Grafisk form: Typisk form och AB Typoform Foto: Elke Welzbacher och Lena Katarina Johansson Tryck: Elanders

Läs mer

Uppföljning av tillsyn i den fristående gymnasieskolan John Bauergymnasiet i Sundsvall

Uppföljning av tillsyn i den fristående gymnasieskolan John Bauergymnasiet i Sundsvall Novum Kompetens och Datautveckling AB Box 3147 550 03 Jönköping linda.rudelius@jbeducation.se Dnr 44-2010:5054/U 1 (7) Rektor Bosse Carlsson bosse.carlsson@johnbauer.nu Uppföljning av tillsyn i den fristående

Läs mer

Titel: Själv eller tillsammans? Författare: Fehmi Duraku Nyckelord: studieplaner, eget arbete, grupparbete, barnperspektiv, pedagogperspektiv.

Titel: Själv eller tillsammans? Författare: Fehmi Duraku Nyckelord: studieplaner, eget arbete, grupparbete, barnperspektiv, pedagogperspektiv. M a l m ö h ö g s k o l a L ä r a r u t b i l d n i n g e n K S 1 0 3 F Tr e d i m e n s i o n e l l t h a n t v e r k / s l ö j d F e h m i D u r a k u S KRIVUPPGIFT Titel: Själv eller tillsammans? Författare:

Läs mer

Samverkan för bästa skola

Samverkan för bästa skola Samverkan för bästa skola Nu genomför vi på Skolverket insatser för att höja kvaliteten hos utvalda skolor. Syftet är att förbättra elevernas resultat och även öka likvärdigheten inom och mellan skolor

Läs mer

Mål och resultatstyrning

Mål och resultatstyrning Mål och resultatstyrning 1. Vart ska eleven? 2. Var är eleven? MÅL Lokal pedagogisk planering 3. Hur går vi vidare? BEDÖMNING Skriftligt omdöme UTVECKLINGSPLAN Vad ska skolan göra? Vad kan elev och föräldrar

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Individuella gymnasiet

Regelbunden tillsyn i Individuella gymnasiet Regelbunden tillsyn i Ekerö kommun Individuella gymnasiet Dnr 43-2009:675 Regelbunden tillsyn i Individuella gymnasiet Gymnasieskola Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Ekerö kommun

Läs mer

Kunskap, utveckling och lärande Ankarsrums skola

Kunskap, utveckling och lärande Ankarsrums skola 2015-09-13 Kunskap, utveckling och lärande Ankarsrums skola Beskrivning av resultat Hur blev det? Hur ser resultaten ut på din skola, enkäter, måluppfyllelse, nationella prov övrigt? Bedömning av elevens

Läs mer

Det svenska utbildningssystemet. Skollagen och betyg. Mål- och kriterierelaterade betyg. Mål- och kriterierelaterade betyg

Det svenska utbildningssystemet. Skollagen och betyg. Mål- och kriterierelaterade betyg. Mål- och kriterierelaterade betyg Skollagen och betyg Det svenska utbildningssystemet Styrdokument med mål, centralt innehåll och kunskapskrav Gunilla Näsström Pedagogiska institutionen, Umeå universitet 2011-09-08 Gunilla.nasstrom@pedag.umu.se

Läs mer

Utvecklingssamtal och skriftlig information KOMMENTARER

Utvecklingssamtal och skriftlig information KOMMENTARER Utvecklingssamtal och skriftlig information KOMMENTARER Förord Under 2000-talets första år fick debatten om skolans bedömningssystem ny fart. I några kommuner försökte man återinföra betygssättning för

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

Vuxenutbildning 46 skolor

Vuxenutbildning 46 skolor Vuxenutbildning 46 skolor Bedömningspunkt Brist Förbättringso mråde Brist och förbättringsområde Ej bedömt Antal Antal Antal Andel (%) Antal Kunskaper 1.1.1. De studerande känner till målen för den egna

Läs mer

Den nya skollagen 2010:800

Den nya skollagen 2010:800 Den nya skollagen 2010:800 - avsnitt som berör r grundskolan 3 kap. Barns och elevers utveckling mot målen Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling 3 Alla barn och elever ska ges den ledning

Läs mer

FÖRSLAG. Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogrammet 9

FÖRSLAG. Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogrammet 9 FÖRSLAG Allmänna råd för DEN INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN med skriftliga omdömen Innehåll Förord 2 Inledning 3 Utgångspunkter för den individuella utvecklingsplanen 4 Den individuella utvecklingsplanens

Läs mer

Uppenbar risk för felaktiga betyg

Uppenbar risk för felaktiga betyg Kvalitetsgranskning Rapport 2014:08 Uppenbar risk för felaktiga betyg En kortrapport om likvärdighet och kvalitet i skolors betygssättning Skolinspektionens rapport 2014:08 Diarienummer 400-2013:200 Stockholm

Läs mer

Lathund för pedagoger Grundskola med:

Lathund för pedagoger Grundskola med: Att skriva omdo men Lathund för pedagoger Grundskola med: Utdrag ur Skolverkets allmänna råd Exempel på olika sätt att skriva omdömen Steg för steg instruktioner om hur du gör i Unikum Sida 1 av 13 Allma

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av målstyrning.

Revisionsrapport Granskning av målstyrning. Revisionsrapport Granskning av målstyrning. Nämnden för Bildning, Fritid och Kultur Härjedalens Kommun 23 januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Granskningsresultat... 3 3. Bedömning

Läs mer

Göteborg 19 oktober Idrott och hälsa. lars-ake.backman@skolverket.se

Göteborg 19 oktober Idrott och hälsa. lars-ake.backman@skolverket.se Göteborg 19 oktober Idrott och hälsa lars-ake.backman@skolverket.se Varför idrott och hälsa i grundskolan? Varför idrott och hälsa? Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Regelbunden tillsyn av skolenhet

Regelbunden tillsyn av skolenhet 1 (5) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Grundsärskola Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt stöd 3. Bedömning och betygssättning

Läs mer

Lathund för pedagoger Grundskola med:

Lathund för pedagoger Grundskola med: Att skriva omdo men Lathund för pedagoger Grundskola med: Utdrag ur Skolverkets allmänna råd Exempel på olika sätt att skriva omdömen Steg för steg instruktioner om hur du gör i Unikum Gäller er som arbetar

Läs mer

Dnr , 610 (60) KVALITETSRAPPORT lä sä ret Rektor Birgittä Lindstro m Gymnäsiesä rskolän Anderstorp/Bälder

Dnr , 610 (60) KVALITETSRAPPORT lä sä ret Rektor Birgittä Lindstro m Gymnäsiesä rskolän Anderstorp/Bälder 2015-02-05 Dnr 2014.249, 610 (60) KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2013-2014 Rektor Birgittä Lindstro m Gymnäsiesä rskolän Anderstorp/Bälder REKTORS KVALITETSRAPPORT Analys 1 KUNSKAPER Måluppfyllelse och resultat

Läs mer

LÄROPLANEN EN HELHET. Att se den röda tråden. Balli Lelinge,

LÄROPLANEN EN HELHET. Att se den röda tråden. Balli Lelinge, LÄROPLANEN EN HELHET Att se den röda tråden Balli Lelinge, balli.lelinge@mah.se 2 Kursplan Läroplan Kunskapskrav Bedömning 3 Läroplan 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. De övergripande målen och riktlinjerna

Läs mer

Handlingsplan för en rättssäker och likvärdig betygssättning

Handlingsplan för en rättssäker och likvärdig betygssättning 1 (10) 00-2004:556 Handlingsplan för en rättssäker och likvärdig betygssättning Sammanfattning Hösten 1994 infördes dagens målrelaterade betygssystem där lärarna ska betygssätta varje elev i förhållande

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Den här broschyren

Läs mer

Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att ställa sig bakom yttrande

Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att ställa sig bakom yttrande Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (3) Datum 2014-03-10 Tjänsteskrivelse Vår referens Katarina Falk Katarina.falk@malmo.se Uppföljning av tillsyn av Bellevue gymnasium Ärende 6 Dnr

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

Den verksamhetsförlagda utbildningen i ämneslärarprogrammet

Den verksamhetsförlagda utbildningen i ämneslärarprogrammet 2013-09-12 Programrådet för ämneslärarexamen inom nämnden för lärarutbildning Den verksamhetsförlagda utbildningen i ämneslärarprogrammet Syftet med detta dokument är att på ett kortfattat sätt beskriva

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan

Sammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan Sammanfattning Rapport 2010:13 Undervisningen i matematik i gymnasieskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i undervisningen i matematik på 55 gymnasieskolor spridda över landet.

Läs mer

Handbok Unikum vårdnadshavare Unikum verktyg för IUP med skriftliga omdömen

Handbok Unikum vårdnadshavare Unikum verktyg för IUP med skriftliga omdömen Handbok Unikum vårdnadshavare Unikum verktyg för IUP med skriftliga omdömen Ny läroplan nytt IUP-verktyg I samband med införandet av en ny läroplan tas ett nytt verktyg för att stödja arbetet med IUP med

Läs mer

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet

Läs mer

Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning

Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning 1 (11) Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning och betygssättning Uppdraget Regeringen har i beslut 1 24 november 2011 givit Skolinspektionen i uppdrag att närmare granska hur väl betygssättningen

Läs mer

Bedömningsstödet, en beskrivning

Bedömningsstödet, en beskrivning Se den andre Prov- och bedömningsbank inom ett huvudområde av samhällskunskap för grundskolan Bedömningsstödet, en beskrivning Bedömningsstödet.. Samhällskunskap Två för ämnet grundläggande perspektiv

Läs mer

Vanliga frågor och svar om bedömning och betygsättning

Vanliga frågor och svar om bedömning och betygsättning 1 (80) Vanliga frågor och svar om bedömning och betygsättning Senast uppdaterad: 2007-01-29 2 (80) UNDERLAG FÖR BEDÖMNING OCH BETYGSÄTTNING...4 FRÅNVARO...11 LIKVÄRDIGHET OCH RÄTTVISA...12 ELEVERS RÄTT

Läs mer

Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Säters utbildningscentrum

Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Säters utbildningscentrum Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Säters utbildningscentrum Version 2010-03-02 1 Innehåll INLEDNING... 3 UNDERLAG... 3 KUNSKAPER... 3 KUNSKAPSRESULTAT... 3 UPPFÖLJNING OCH KOMMUNIKATION

Läs mer

Kalmar februari Ingela Aksell, Helena Karis. Skolverket

Kalmar februari Ingela Aksell, Helena Karis. Skolverket Kalmar februari 2017 Ingela Aksell, Helena Karis Skolverket Nya skrivningar i läroplanerna Övergång och samverkan Förskoleklassen Fritidshemmet Uppdraget Ökad kvalitet och likvärdighet för elever. Avsnitten

Läs mer

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är

Läs mer

Projektplan för att utveckla och fördjupa lärares läroplans- och bedömarkompetens

Projektplan för att utveckla och fördjupa lärares läroplans- och bedömarkompetens Projektplan för att utveckla och fördjupa lärares läroplans- och bedömarkompetens Projekt runt kunskap och bedömning Syftet med projektet är att utveckla och fördjupa läroplan- och bedömarkompetens. Genom

Läs mer

Kursplaner och kunskapskrav i grundskolan, specialskolan och sameskolan

Kursplaner och kunskapskrav i grundskolan, specialskolan och sameskolan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2010-01-18 Handläggare: Betina Hellström Telefon: 08-508 335 92 Elisabeth Forsberg Uvemo Telefon: 08-508 330 10 Till Utbildningsnämnden

Läs mer

Lokal arbetsplan. Bollstanäs skola. Läsåret 2009/2010. Bollstanäs skola. Stora vägen Upplands Väsby

Lokal arbetsplan. Bollstanäs skola. Läsåret 2009/2010. Bollstanäs skola. Stora vägen Upplands Väsby Bollstanäs skola Stora vägen 80 194 68 Upplands Väsby Lokal arbetsplan Bollstanäs skola Läsåret 2009/2010 Arbetsplan/verksamhetsplan 2009/10 grundskola för Bollstanäs Inledning Skolans organisation Bollstanäs

Läs mer

www.gubbangsskolan.stockholm.se

www.gubbangsskolan.stockholm.se www.gubbangsskolan.stockholm.se SID 2 (7) STYRDOKUMENT I SKOLAN I skolan finns det styrdokument på flera nivåer: läroplanen Lgr 11 på nationell nivå samt Stockholms stads vision En skola i världsklass

Läs mer

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

Mål, friutrymme, process

Mål, friutrymme, process Mål, friutrymme, process - Lgr 11 och några idéer kring lokal pedagogisk planering Niklas Gustafson niklas.gustafson@mah.se 1 Innehåll Pendling mellan mål och process Resultat av en studie Två historielärares

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING, 2015. Särskild utbildning för vuxna, Hagfors kommun. Sammanfattning Mål för verksamheten, 2015

KVALITETSREDOVISNING, 2015. Särskild utbildning för vuxna, Hagfors kommun. Sammanfattning Mål för verksamheten, 2015 KVALITETSREDOVISNING, 2015 Särskild utbildning för vuxna, Hagfors kommun Sammanfattning Mål för verksamheten, 2015 Lisa Svensson lisa.svensson@skolor.hagfors.se Kvalitetsredovisning, 2015 Riktlinjer Målen

Läs mer

Utvecklingsprofil för studenten under VFT

Utvecklingsprofil för studenten under VFT 1 Utvecklingsprofil för studenten under VFT Utvecklingsprofilen är organiserad efter examensordningens mål. Rubrikerna svarar mot fokus i På väg mot läraryrket Mentorer avgör, i samverkan med studenter

Läs mer

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958 Huvudmän inom skolväsendet 1 (10) Information om Matematiklyftet I detta dokument finns information om Matematiklyftet samt hur man som huvudman ska gå tillväga om man vill ansöka om statsbidrag för matematikhandledare

Läs mer

Regeringsuppdrag. Översyn av kursplaner och kunskapskrav. Nya betygsskalan: A, C och E. Verksamhetspoäng

Regeringsuppdrag. Översyn av kursplaner och kunskapskrav. Nya betygsskalan: A, C och E. Verksamhetspoäng OH-mallen Regeringsuppdrag Översyn av kursplaner och kunskapskrav Nya betygsskalan: A, C och E Verksamhetspoäng Kommunal vuxenutbildning, grundläggande nivå Kurser Engelska Biologi Fysik Kemi Samhällskunskap

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Beslut 2012-11-23 Dnr 400-2011:6483 Huvudmannen för Jensen Uppsala Rektorn vid Jensen Uppsala Beslut för gymnasieskola efter riktad tillsyn av Jensen Uppsala i Uppsala kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se P O L H E M POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se Vision Mål och mått Polhemsskolans processer Huvudprocess Ledningsprocess Informationsprocess Stödprocess Alla elever ska klara sin utbildning

Läs mer

Bedömningsunderlag - Lärare

Bedömningsunderlag - Lärare Bedömningsunderlag - Lärare Nulägesbeskrivning medarbetare Med Vittras löften och enhetens utvecklingsområden och prioriterade mål nedan som utgångspunkt gör du en nulägesbeskrivning av dig själv som lärare

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Förskolan i Östra Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi

Läs mer

Likvärdig bedömning och betygsättning 1 (40)

Likvärdig bedömning och betygsättning 1 (40) Likvärdig bedömning och betygsättning 1 (40) 2 (40) Del 2 Bestämmelser för likvärdig bedömning och betygsättning 3 (40) Betygsättning och utfärdande av betyg utgör, i vart fall när det gäller slutbetyg,

Läs mer

Kursplanen i ämnet religionskunskap

Kursplanen i ämnet religionskunskap DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet religionskunskap Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Bjälbotullskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652

Regelbunden tillsyn i Bjälbotullskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652 Regelbunden tillsyn i Bjälbotullskolan i Mjölby kommun Delbeslut Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2009:1652 Delbeslut Regelbunden tillsyn i Bjälbotullskolan Mjölby kommun Datum 2009-09-16 Dnr 43-2009:1652

Läs mer

Om ämnet Idrott och hälsa

Om ämnet Idrott och hälsa Om ämnet Idrott och hälsa Bakgrund och motiv Ämnet idrott och hälsa är ett gymnasiegemensamt ämne där eleven ska utveckla färdigheter i och kunskaper om rörelseaktiviteter och hur olika livsstilsfaktorer

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning för Gärde skola och fritidshem 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda Portfolio ett utvecklingsarbete Regnbågen 2010 Amanda, Lasse, Mats och Linda Vt.2010 Frågeställningar Varför dokumenterar vi, i vilket syfte och för vem? Vad väljer vi för bilder/material/alster att spara

Läs mer

Vägen till entreprenörskap!

Vägen till entreprenörskap! Vägen till entreprenörskap! Styrdokument 2011 I skollagen står det att skolan ska främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Likvärdig utbildning i svensk grundskola? Elevers möjligheter att uppnå goda studieresultat

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK

Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK Vad innebär kvalitetsarbete inom skolväsendet? 4 kap. 3-8 skollagen Kvalitet och inflytande Systematiskt kvalitetsarbete Varje huvudman och varje förskole- och skolenhet

Läs mer

RIKTIGA BETYG ÄR BÄTTRE ÄN HÖGA BETYG FÖRSLAG TILL OMPRÖVNING AV BETYG Betänkande av Betygsprövningsutredningen (SOU 2010:96)

RIKTIGA BETYG ÄR BÄTTRE ÄN HÖGA BETYG FÖRSLAG TILL OMPRÖVNING AV BETYG Betänkande av Betygsprövningsutredningen (SOU 2010:96) Dokument Sida YTTRANDE 1 (5) Datum Referens: Samhällspolitik och analys/kristina Persdotter 2011-05-022011-02-21 11-0009 Direkttel: 08-782 91 93 E-post: kristina.persdotter@tco.se Utbildningsdepartementet

Läs mer

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Koppling till gymnasieskolans styrdokument Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har

Läs mer

Regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Skanör Falsterbo Montessoriskola, Vellinge kommun

Regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Skanör Falsterbo Montessoriskola, Vellinge kommun Regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Skanör Falsterbo Montessoriskola, Vellinge kommun Beslut och rapporter Rapport regelbunden tillsyn Dnr 44-2008:697 Beslut Skanör Falsterbo Montessoriskola

Läs mer

Allmänna råd med kommentarer om planering och genomförande av undervisningen

Allmänna råd med kommentarer om planering och genomförande av undervisningen 1 (32) Allmänna råd med kommentarer om planering och genomförande av undervisningen - för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. 2 (32) Förord Hösten 2011 börjar nya läroplaner, kursplaner

Läs mer

Från Eva Annerås OH-bilder:

Från Eva Annerås OH-bilder: Från Eva Annerås OH-bilder: Innebörden i begrepp som identitet, sexualitet, kärlek och jämställdhet växlar över tid medan behovet av att få reflektera är tidlöst Teman: Kärlek, förälskelse, svartsjuka

Läs mer

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng.

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. = Gäller fr.o.m. vt 10 LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. Becoming Litterate and Numerate in a

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM

VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM 2009/2010 1. Vision Gångsätra gymnasium är en skola i tiden där kunskap, kommunikation, kultur och kreativitet är i fokus. Alla på skolan skall i samverkan utveckla

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU!

För huvudmän inom skolväsendet. Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU! För huvudmän inom skolväsendet Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU! Innehåll Fortbildning för alla matematiklärare 2 Läraren

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2012/13 Datum 130909 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2012/13 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå

Läs mer

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Fr o m 2011-07-01 2011-01-28 Sida 1 Innehållsförteckning Elev och föräldrainflytande... 2 Förskolechefs, rektors ansvar... 2

Läs mer

1. Skollagen 2. Läroplanen Lpo 94 / Lpf Grundskole- / Gymnasieförordningen

1. Skollagen 2. Läroplanen Lpo 94 / Lpf Grundskole- / Gymnasieförordningen Olika styrdokument har olika dignitet 1. Skollagen 2. Läroplanen Lpo 94 / Lpf 94 3. Grundskole- / Gymnasieförordningen Riksdagen Regeringen Utskott SOU Departement (utbildnings-) Statliga verk (Skolverket)

Läs mer

Skola Ansvarig Rektor:

Skola Ansvarig Rektor: SKA samtal 15/16 Skola Ansvarig Rektor: Samtalen äger rum fyra gånger per år: sep, nov, feb och apr Dokumentationen inför samtalen ska innehålla Rektors analys och Rektors åtgärder Resultat och ledarskap

Läs mer

Varmt välkomna v till Klagshamns rektorsområde

Varmt välkomna v till Klagshamns rektorsområde Varmt välkomna v till Klagshamns rektorsområde Vision för f Klagshamns ro På Klagshamns rektorsområde ska elever, personal och föräldrar f känna k stolthet över sin skola och förskola. f Ledorden kunskap,

Läs mer

BARN- OCH UTBILDNINGSPLAN för Ystads kommun

BARN- OCH UTBILDNINGSPLAN för Ystads kommun arkivbild.se BARN- OCH UTBILDNINGSPLAN för Ystads kommun 2010-2014 Antagen av Kommunfullmäktige 2010-04-15-1 - 123 456 Aa Hej! - 2 - Vi ska uppfattas som regionens bästa alternativ för barns och vuxnas

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

Ansvaret för förskola, skola och vuxenutbildning

Ansvaret för förskola, skola och vuxenutbildning Det svenska skolsystemet: Skolhuvudmän Publicerad 01.11.2007 Ansvaret för förskola, skola och vuxenutbildning I Sverige delas ansvaret för förskolan, skolan och vuxenutbildningen mellan riksdag, regering,

Läs mer

Kursplanen i ämnet hem- och konsumentkunskap

Kursplanen i ämnet hem- och konsumentkunskap DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet hem- och konsumentkunskap Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

Genomförd regelbunden tillsyn i den fristående gymnasieskolan JENSEN gymnasium i Malmö

Genomförd regelbunden tillsyn i den fristående gymnasieskolan JENSEN gymnasium i Malmö Beslut JENSEN education college AB Box 111 24 100 61 Stockholm 17 augusti 2009 1 (3) Dnr 44-2008:703 Genomförd regelbunden tillsyn i den fristående gymnasieskolan JENSEN gymnasium i Malmö Skolinspektionen

Läs mer