Mål och resultatstyrning

Transkript

1

2 Mål och resultatstyrning 1. Vart ska eleven? 2. Var är eleven? MÅL Lokal pedagogisk planering 3. Hur går vi vidare? BEDÖMNING Skriftligt omdöme UTVECKLINGSPLAN Vad ska skolan göra? Vad kan elev och föräldrar göra?

3 Regeringens syfte med IUP Syftet med bägge IUP-reformerna är ökad måluppfyllelse. Dvs att undervisningen och elevernas lärande i all högre grad ska inriktas mot läroplanens och kursplanernas mål. NU-03 och betänkandet tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan visar klart att Lpo 94 i genomförts i den svenska skolan. Ett av skälen till detta är brister i styrsystemet.

4 Nya läroplaner Lpf 94 och Lpo 94 Förändringarna i läroplanen blev omfattande i förhållande till tidigare läroplaner. De nya inslagen i målsystemet måste ses som närmast revolutionerande, men också som en teoretisk konstruktion som det inte fanns någon praktisk erfarenhet av. (sid 75) Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan (SOU 2007:28)

5 Nya läroplaner Lpf 94 och Lpo 94 Ingen på styrande nivå Läroplanskommittén eller Skolverk begrep hur läroplanen skulle omsättas till undervisning. Det fanns t.ex. inte personer eller organisationer som skulle ha kunnat utbilda lärare och handledare för det som komma skulle. (sid 75) Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan (SOU 2007:28)

6 Nya läroplaner Lpf 94 och Lpo 94 Inte heller Skolverkets personal förstod reformen. och inte heller fick Skolverkets personal någon utbildning i sin nya roll som ansvarig myndighet. (sid 67) Genomförandet av reformen från statens sida låg på en ny och, jämfört med tidigare statlig skoladministration, personellt lågt bemannad och oerfaren myndighet Skolverket. (sid 75) Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan (SOU 2007:28)

7 Nya läroplaner Lpf 94 och Lpo 94 Samtidigt var det en medveten strategi från Skolverket att hålla sig på avstånd En bakomliggande tanke var att staten i enlighet med decentraliseringsreformen inte skulle tala om hur saker och ting skulle göras eller tolkas. (sid 75) Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan (SOU 2007:28)

8 Nya läroplaner Lpf 94 och Lpo 94 Ingen på någon nivå verkar ha förstått hur läroplanerna skulle omsättas till praktisk undervisning. Jag drar slutsatsen att hela utbildningssystemet har varit oerfaret och otillräckligt förberett inför läroplansförändringen, något som gäller såväl regering, myndigheter och skolhuvudmän som lärare, skolledare och annan berörd personal. Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan (SOU 2007:28)

9 Mål i Lpo 94 Sammanlagt finns över 700 mål och betygskriterier. Flera strecksatser har inom sig flera mål vilket medför att mängden mål blir betydligt fler. Sid 84 Tydliga mål och kunskapskrav i Grundskolan (SOU 2007:28)

10 Mål i Lpo 94 Om man antar att det i genomsnitt finns 3 mål per strecksats i kursplanerna finns det i kursplanerna över mål För varje elev ska lärare: i ett 1-9 års perspektiv undervisa medvetet mot mål bedöma och dokumentera med vilken kvalitet varje elev uppnått dessa mål och informera föräldrarna

11 Mål i Lpo 94 Antalet mål skiljer sig åt mellan kursplanerna och analysen visar att sambandet mellan antalet mål och timplanen är lågt. Det talas ofta, t.ex. i NU-03 om målträngsel i kursplanerna. Jag konstaterar med stöd av resultaten i NU-03 och i mina samtal med lärare att det finns en överambition i vissa kursplaner. Målambitionen verkar inte stå i proportion till ämnenas omfattning enligt timplanen. Sid 84 Tydliga mål och kunskapskrav i Grundskolan (SOU 2007:28)

12 utvecklar en språklig säkerhet i tal och skrift och kan, vill och vågar uttrycka sig i många olika sammanhang samt genom skrivandet och talet erövrar medel för tänkande, lärande, kontakt och påverkan, 1. utvecklar en språklig säkerhet i tal 2. utvecklar en språklig säkerhet i skrift 3. kan uttrycka sig i många olika sammanhang 4. vill uttrycka sig i många olika sammanhang 5. vågar uttrycka sig i många olika sammanhang 6. genom skrivandet erövrar medel för tänkande 7. genom skrivandet erövrar medel för lärande 8. genom skrivandet erövrar medel för kontakt 9. genom skrivandet erövrar medel för påverkan 10.genom talet erövrar medel för tänkande 11.genom talet erövrar medel för lärande 12.genom talet erövrar medel för kontakt 13.genom talet erövrar medel för påverkan

13 Förarbeten Styrsystemet Betänkanden från utredningar Propositioner från regeringen Grundläggande värderingar, kunskapssyn Lagar och förordningar Skollag, Grundskoleförordning Läroplan Kursplaner Betygskriterier Konkretiseringar Styrande anvisningar Anvisningar från Skolverket Allmänna råd Kommentarmaterial

14 Skolans nya kunskapsuppdrag Skolan i kunskapssamhället står nu inför uppgiften att förmedla kunskaper i vidare mening än tidigare. Eleverna måste tillägna sig begrepp och strukturer från olika ämnesområden på ett sätt så att de kan användas som intellektuella verktyg i andra sammanhang. ur betänkande Skola för bildning kap 2

15 Skolans nya kunskapsuppdrag Läroplanerna över hela västvärlden har under den senaste tioårsperioden gått mot en ökad fokusering av djup-strukturell kunskap, kognitiva färdigheter, reflexion, metakognition, etik och social kompetens. Ur forskningsrapporten Kunskapsbedömning hur, vad och varför

16

17 Behavioristisk kunskaps- och inlärningsteori I den empiristiska traditionen föreställer man sig att: kunskapen är objektiv och kvantitativ; den finns utanför individen och kan avgränsas och delas. att kunskap och information överförs mellan människor på så sätt att sändaren kodar ett budskap i språklig form. Olga Dysthe i Dialog, samspel och lärande

18 Behavioristisk kunskaps- och inlärningsteori Den empiristiska synen på kunskap har i skolan tillämpats genom en behavioristisk syn på lärande. Olga Dysthe i Dialog, samspel och lärande

19

20 Lärande Enligt Ference Marton kan lärande definieras som att det sker en kvalitativ förändring i det sätt på vilket någon uppfattar något. När man lär sig är det alltså inte i första hand fråga om en kvantitativ förändring att man kan mer än innan, utan att man förstår ett fenomen på ett nytt sätt.

21 Konstruktivism Teoretisk kunskap är inte en "avbildning" av världen utan en mänsklig konstruktion för att göra världen hanterbar och begriplig. Kunskap är på det viset inte sann eller osann, utan något som kan argumenteras för och prövas. Kunskap är diskuterbar. Betänkandet Skola för bildning kap 2

22 NO i årskurs 2 Ämnets syfte och roll i utbildningen Kemiämnet syftar till att beskriva och förklara omvärlden ur ett kemiskt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen befästa upptäckandes fascination och glädje och människans förundran och nyfikenhet såväl inför vardagslivets fenomen som naturens uppbyggnad. Ämnets karaktär och uppbyggnad Kemiämnet tar sin utgångspunkt i vardagen och lyfter i detta perspektiv fram frågor rörande naturresurser och hälsa. Grundläggande är begrepp som materiens uppbyggnad och egenskaper, kemiska reaktioner, kretslopp och transport.

23 NO i årskurs 2 Mål att sträva mot Skolan skall i sin undervisning i kemi sträva efter att eleven beträffande natur och människa utvecklar förståelse av materiens oförstörbarhet, omvandlingar, kretslopp och spridning,

24 ur Kriterier för betyget VG i Kemi Eleven använder begrepp, modeller och teorier från biologi, fysik och kemi i situationer som är nya för henne eller honom för att beskriva och förklara förlopp och företeelser i omvärlden.

25

26

27

28 ur Kriterier för betyget VG i FYSIK Eleven använder begrepp, modeller och teorier från biologi, fysik och kemi i situationer som är nya för henne eller honom för att beskriva och förklara förlopp och företeelser i omvärlden.

29 Bedömning Kriterier för betyget Väl godkänd (Historia) Eleven gör egna studier som bygger på historiskt källmaterial samt sammanställer resultaten, drar slutsatser och presenterar arbetet.

30 Bedömning Skriftligt omdöme i Kemi Har ej nått målen X Har nått målen Har nått målen med marginal Ett kvalitativt kunskapsmål kan nås på olika kvalitativa nivåer. Vad innebär det då att eleven: Har nått målen Har nått målen med marginal

31 IUP med skriftligt omdöme I kommentarer till allmänna råden sägs att: Ett skriftligt omdöme kan utformas som text eller som symboler som i några steg beskriver elevens kunskaper i förhållande till i förväg bestämda kunskapsnivåer och förmågor. Om ett omdöme utformas med hjälp av symboler eller med t.ex. kryss i en mall är det viktigt att omdömet kompletteras med en mer nyanserad beskrivning för att göra informationen om elevens kunskaper tydlig Ur Allmänna råd för den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen

32 ur betänkandet Kursplaner för Grundskolan sägs om Mål att uppnå att: Målen skall inte vara något planeringsunderlag eller läsas som uttryck för ett visst innehåll i undervisningen. De har i stället som främsta syfte att utgöra referenspunkter: för utvärdering för åtgärder

33 ur betänkandet Kursplaner för Grundskolan om Mål att sträva mot Genom dessa mål anger kursplanen vilken inriktning undervisningen skall ha i termer av elevens utveckling av insikter färdigheter förståelse erfarenheter osv. Målen uttrycker en kvalitativ inriktning.

34 Mål i skolan Eftersom nationella mål och kriterier i stor utsträckning är formulerade som kunskapskvaliteter kan lokalt utvecklade riktlinjer för bedömningen inte endast uttrycka ett antal faktaområden eller moment som eleverna ska ha kunskaper om. De måste också tydliggöra hur kvaliteter i elevernas kunnande, som t.ex. förmåga att uppfatta helheter, göra jämförelser och se samband, kan urskiljas. Däremot utgör fakta- eller kunskapsområden en nödvändig del i undervisningen. (sid 25) Allmänna råd och kommentarer Likvärdig bedömning och betygsättning

35 Mål i skolan I grundskolans kursplaner finns också avsnittet Bedömningens inriktning, som sammanfattar vad bedömningen av eleverna ska grundas på. Bedömningens inriktning anger inte nivåer, utan klargör vilka kunskapskvaliteter som ska bedömas. Det kan gälla t.ex. förmågan att bearbeta information, förmågan att följa matematiska resonemang eller förmågan att förstå talad engelska. (sid 15) Allmänna råd och kommentarer Likvärdig bedömning och betygsättning

36 Identifiering av målen FRÅGA Vilken roll har mål att sträva mot när det gäller betygssättningen? (Lärare). SVAR: Mål att sträva mot är främst tänkta som underlag vid planeringen av utbildningen och undervisningen. Mål att sträva mot sätter inte upp någon gräns för elevens kunskapsutveckling. De anger undervisningens riktning. Mål att sträva mot har emellertid också betydelse för betygssättningen genom att de pekar ut de kvaliteter som undervisningen skall inriktas mot och som skall ligga till grund för bedömningen. Detta framgår tydligt i avsnittet Bedömningens inriktning som inleder grundskolans betygskriterier. Denna text är ett stöd för läraren vid identifieringen av de kvaliteter i kunnandet som skall ligga till grund för bedömningen. Bedömning och betygssättning Kommentarer med frågor och svar

37 Identifiering av målen FRÅGA Vilken roll har mål att sträva mot när det gäller betygssättningen? (Lärare). SVAR: Mål att sträva mot är främst tänkta som underlag vid planeringen av utbildningen och undervisningen. Mål att sträva mot sätter inte upp någon gräns för elevens kunskapsutveckling. De anger undervisningens riktning. Mål att sträva mot har emellertid också betydelse för betygssättningen genom att de pekar ut de kvaliteter som undervisningen skall inriktas mot och som skall ligga till grund för bedömningen. Detta framgår tydligt i avsnittet Bedömningens inriktning som inleder grundskolans betygskriterier. Denna text är ett stöd för läraren vid identifieringen av de kvaliteter i kunnandet som skall ligga till grund för bedömningen. Bedömning och betygssättning Kommentarer med frågor och svar

38 Mål i skolan Frågan om vad som ska ingå i undervisningen är nära förknippad med frågan om hur undervisningen ska bedrivas. Dagens kursplaner innehåller varken anvisningar om hur undervisningen ska organiseras och bedrivas eller om vilket stoff som ska väljas. Att välja och besluta om hur arbetet ska organiseras, läggas upp och genomföras är en uppgift för de professionella. Allmänna råd och kommentarer Likvärdig bedömning och betygsättning

39 Mål i skolan I ett lokalt perspektiv ska frågan klargöra vad undervisningen ska bestå i för att målen i kursplanen ska kunna nås. Frågan är därmed nära kopplad till vilket stoff som ska användas för att utveckla de önskade kunskapskvaliteterna. Mängden stoff är oändlig. Detta är särskilt påtagligt i vissa ämnen, t.ex. de samhällsorienterande, där utgångspunkterna för undervisning och lärande kan vara många och av skilda slag. (sid 20) Allmänna råd och kommentarer Likvärdig bedömning och betygsättning

40 Få kunskap om få kännedom om få insikt i Ämnesfakta INPUT Tolka - analysera bearbeta information Beskriva sammanfatta Formulera problem identifiera problem föreslå lösningar Rammål 1 Arbeta med källor - Förståelse Söka information använda källor sovra information urval av fakta Bedöma källor värdera källor Bedöma innehåll värdera innehåll kritiskt granska innehåll

41 Ämnets kärna och inriktning Använda kunskaper använda fakta Använda centrala begrepp använda teorier använda modeller Generella förmågor Dra slutsatser - förklara argumentera motivera Jämföra likhet och skillnad likhet och olikhet Lösa problem bearbeta problem använda tänkande Kommunikation uttrycka kunskaper redovisa argumentera motivera uttrycka erfarenheter Använda språket använda estetiskt språk Rammål 2 Bearbeta - använda kunskapskvaliteter och centrala begrepp Rammål 3 Kommunicera resultat - förståelse

42 Processer för lärande Metakognition reflektera - metakognitivt utvärdera - metakognitivt värdera - metankognitivt Rammål 4 Metakognition Självvärdering, lärarvärdering uthållighet följa instruktioner organisera planera slutföra arbeten samarbeta självständighet ta ansvar ta initiativ utveckla idéer utveckla kreativitet Rammål 5 Personliga förmågor för lärande

43 Medel Mål Ett skolämne Centrala begrepp Färdigheter Ämnets kärna Målet inriktning är att eleven ska använda begrepp och strukturer som intellektuella, kommunikativa, Stoff praktiskt/esteiska verktyg Generella förmågor

44 Betygssättning - myndighetsutövning Att göra lokala bearbetningar av de nationella målen som ska uppnås och betygskriterierna innebär således inte främst att dessa bryts ner eller att nya mer detaljerade kriterier utformas. Utgångspunkten är istället att relatera den planerade undervisningen till de nationella målen och kriterierna, dvs. tolka dessa utifrån det innehåll och det arbetssätt som läraren beslutat om tillsammans med eleverna. (S. 25) Skolverket Allmänna råd och kommentarer Likvärdig bedömning och betygssättning

45 Betygssättning - myndighetsutövning Att klargöra vad som krävs för ett betyg Det urval av stoff som görs och det sätt på vilket detta behandlas ska således ge eleverna möjlighet att utveckla de kunskaper som anges i de nationellt fastställda kursplanerna. (S. 24) Skolverket Allmänna råd och kommentarer Likvärdig bedömning och betygssättning

46 Betygssättning - myndighetsutövning Av skrivningarna i läroplanen framgår att betyg ska gälla kunskaper i ämnet och att bedömning och betygsättning ska ske med kursplanernas mål och betygskriterierna som utgångspunkt. Det innebär i sin tur att närvaro, flit, ambition, läxläsning, lektionsarbete m.m. inte i sig ska vara grund för betygsättningen, såvida de inte är en direkt förutsättning för att målen ska kunna nås, till exempel i form av laborationsarbete. (S. 30) Skolornas lokala tolkningar får inte strida mot, inskränka eller lägga till krav till de nationella målen (S. 35) Skolverket Allmänna råd och kommentarer Likvärdig bedömning och betygssättning

47 Betygssättning - myndighetsutövning Denna bestämmelse gäller betygen som sätts terminsvis i årskurs 8 och hösten i årskurs 9. Läraren ska bedöma de kunskaper eleven har vid betygsättningstillfället. Bedömningen sker utifrån mål som bestäms lokalt med hänsyn tagen till de mål eleven ska ha nått då ämnet avslutas. Alla mål, både de som endast finns formulerade för det femte skolåret och de som bestämts lokalt, ska vara uppfyllda för att eleven ska få betyget Godkänd. Även för de högre betygen gäller att bedömningen ska ske utifrån kriterier som bestäms lokalt när den görs vid tidpunkter då ämnet eller ämnesblocket inte avslutats. (S. 35) Skolverket Allmänna råd och kommentarer Likvärdig bedömning och betygssättning

48 IUP med skriftligt omdöme Betygsliknande omdömen skiljer sig från betyg på ett flertal punkter. Betyg är en formaliserad och standardiserad information till elev och föräldrar i ett nationellt system. Nationella kursplaner anger mål och vilka kunskaper eleverna ska utveckla. Betygskriterierna beskriver och preciserar de kunskapskvaliteter som gäller för respektive betyg. Betygssättning är till sin karaktär summativ, d.v.s. en avslutad verksamhet värderas i efterhand. Betygssättning är myndighetsutövning med krav på dokumentation, insyn och likabehandling. Ur regeringens promemoria om IUP med skriftlig omdömen

49 IUP med skriftligt omdöme Utformningen av den individuella utvecklingsplanen är däremot inte nationellt formaliserad och standardiserad. Elevens resultat beskrivs i förhållande till hur långt eleven nått på sin väg till målen enligt den lokala pedagogiska planeringen. De skriftliga omdömena kan uttryckas i form av en text eller en symbol som beslutas lokalt på den enskilda skolan och som anpassas till elevernas ålder och mognad. Informationen bör vara formativ, d.v.s. läraren lyfter under pågående process fram elevens utvecklingsmöjligheter i syfte att stimulera till fortsatt lärande. Ur regeringens promemoria om IUP med skriftlig omdömen

50 Inför nästa seminarietillfälle Frågeställningar att bearbeta inför nästa seminarietillfälle. 1. Vilken kunskapssyn framskymtar i dina/era lärares planeringar? Dvs vad utgår undervisningen ifrån Lpo 94 eller äldre läroplaner? 2. Vilka kunskaper bedömer dina/era lärare kvantitativa eller kvalitativa? 3. I vilken grad beskriver dina/era lärares IUP:er hur undervisningen ska utvecklas?