Förra regeringens motiv till IUP

Transkript

1

2 Förra regeringens motiv till IUP Regeringen har tagit flera initiativ i syfte att stödja en ökad måluppfyllelse i skolan. En expertgrupp tillsattes för att analysera behovet av insatser för att stärka: måluppfyllelsen den individuella planeringen i grundskolan Ur DS 2001:19 Elevens framgång Skolans ansvar

3 Nuvarande regeringens motiv till IUP Enligt regeringens budgetpropositionen för 2007 ville regeringen skapa former för: stödja elevernas utveckling mot målen och sätta en lägsta garanterad nivå för lärarnas kontinuerliga utvärdering och uppföljning av elevernas kunskapsutveckling Ur regeringens promemoria om IUP med skriftlig omdömen

4 Nuvarande regeringens motiv till IUP Det finns alltså två syften med skärpningen av förordningen med IUP. 1. Undervisningen ska i högre grad inriktas mot de nationella målen. 2. Lärarnas bedömarkompetens behöver utvecklas

5 Skriftliga omdömen En grundläggande förutsättning i ett mål- och resultatstyrt system är att berörda parter är väl förtrogna med de mål som ställts upp för verksamheten. Utan goda målkunskaper är risken uppenbar att man famlar i blindo. Skolverket: Individuella utvecklingsplaner - en studie efter införandet av nya bestämmelser i det obligatoriska skolväsendet

6

7 Hur IUP Utformningen av den individuella utvecklingsplanen är däremot inte nationellt formaliserad och standardiserad. 1. Elevens resultat beskrivs i förhållande till hur långt eleven nått på sin väg till målen enligt den lokala pedagogiska planeringen. 2. Informationen bör vara formativ, d.v.s. läraren lyfter under pågående process fram elevens utvecklingsmöjligheter i syfte att stimulera till fortsatt lärande. Ur departementspromemorian En individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen

8 Hur IUP De skriftliga omdömena ska innehålla en beskrivning av elevens kunskaper i förhållande till den pedagogiska planeringen och de nationella målen. Bedömningarna är underlag för den framåtsyftande planeringen av undervisningen utifrån läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot. Ur Allmänna råd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen med skriftligt omdöme

9 Hur IUP Ur Skolverkets Allmänna råd 1. Om mål Elevens lärare bör beskriva hur de nationella målen har konkretiserats i undervisningen, Den individuella utvecklingsplanen bör sammanfattande ange vilka kunskaper och förmågor eleven ska utveckla,

10 Hur IUP Ur Skolverkets Allmänna råd 2. Om bedömning Elevens lärare bör informera elev och vårdnadshavare om vilka kunskaper och kunskapskvaliteter som ska bedömas. De skriftliga omdömena bör utformas så att eleven och vårdnadshavaren får tydlig information om elevens kunskaper i relation till de nationella målen och lyfta fram elevens utvecklingsmöjligheter i syfte att stimulera fortsatt lärande,

11 Hur IUP Ur Skolverkets Allmänna råd 3. Om undervisning konkret beskriva vad skolan ska göra för att eleven ska utvecklas i riktning mot läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot,

12 Hur IUP Ur Skolverkets Allmänna råd Kommentarer Skolans uppgift är att skapa förutsättningar för att alla elever ska utvecklas så långt som möjligt mot målen att sträva mot i läroplanen och kursplanerna. Varje elevs utveckling och lärande ska stimuleras och stödjas bland annat med hjälp av återkommande utvecklingssamtal. En förutsättning för att ett utvecklingssamtal ska kunna bli ett trepartssamtal är att de nationella målen är kända för elev och vårdnadshavare liksom hur elevens kunskaper har bedömts och att vårdnadshavaren har information om elevens kunskapsutveckling.

13 Hur IUP Ur Skolverkets Allmänna råd Kommentarer Uppföljning och bedömning av elevens lärande och utveckling förutsätter att de nationella mål som undervisningen har inriktats mot är tydliggjorda. Det kan vara svårt för elev och vårdnadshavare att se hur målen i läroplanen och kursplanerna hänger samman med undervisningen. Det är därför viktigt att information om målen i styrdokumenten också kan relateras till en beskrivning av hur undervisningen har genomförts för att konkretisera innebörden i de nationellt fastställda målen.

14 Hur IUP Ur Skolverkets Allmänna råd Kommentarer En förutsättning för att kunna stödja och stimulera elevens lärande är att känna till elevens kunskaper i förhållande till de nationella målen. Tydliga beskrivningar i form av skriftliga omdömen av elevens kunskaper är en utgångspunkt för utvecklingssamtalet där lärare, elev och vårdnadshavare gör en framåtsyftande planering för eleven.

15 Hur IUP Ur Skolverkets Allmänna råd Kommentarer Bedömningarna ska ha en formativ funktion, vilket innebär att de ska stödja elevens fortsatta lärande och lyfta fram elevens utvecklingsmöjligheter. En sådan bedömning beskriver såväl vad eleven kan som vad eleven behöver utveckla vidare och hur detta kan stimuleras. Denna bedömning sker under lärandets gång och påverkar planeringen av det fortsatta lärandet.

16 Hur IUP Ur Skolverkets Allmänna råd Kommentarer Bedömningens syfte är att fastställa var eleverna befinner sig i sitt lärande och med en tydlig inriktning mot läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot. Den ska också vara underlag för undervisningens utformning för att stödja elevernas fortsatta utveckling mot målen. I detta arbete ska elev och vårdnadshavare vara delaktiga.

17 Hur IUP Ur Skolverkets Allmänna råd Kommentarer De kunskaper och förmågor som ska bedömas och vilka mål att sträva mot som undervisningen inriktats mot ska vara kända av elev och vårdnadshavare så att de vet vad lärandet syftar till och ska få för resultat. Bedömningen ska inte enbart gälla kunskaper om fakta och begrepp utan också omfatta förmågor som t.ex. beskriva och förklara, göra jämförelser, dra slutsatser och lösa problem vilket tydligt framgår i kursplanernas avsnitt Bedömningens inriktning.

18 Ur inledning av Skolverkets stödmaterial Just nu pågår en omfattande revidering av läro- och kursplaner samt betygsskalan. MEN Nästa läroplan och kursplaner ska utgå ifrån samma kunskapssyn som Lpo 94. Uppdraget med IUP och skriftliga omdömen kommer att kvarstå. Eleverna kommer att få betyg från årskurs 6.

19 Att arbeta runt kunskap och bedömning Lärare behöver få möjlighet att utveckla och fördjupa Sin förståelse för läroplanens kvalitativa kunskapssyn Sin kursplanekompetens Sin bedömarkompetensen.

20 Att diskutera Ur Läroplanen: Skolans uppdrag att främja lärande förutsätter en aktiv diskussion i den enskilda skolan om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap idag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker.

21 Utveckla kompetens Sammanfattningsvis kan man konstatera att IUP-reformen innebär ett förtydligande av läraruppdraget gällande: - skolans kunskapsuppdrag - kunskapssynen i styrdokumenten - formativ och summativ bedömning (betyg) - dokumentation - professionellt språk - utvecklingssamtalet

22 Sammanfattning Det finns en ökande insikt om: - att processen tar tid och inte kan hoppas över - att arbetet med individuella utvecklingsplaner måste integreras i kvalitetsarbetet och övrigt utvecklingsarbete på skolan

23 Utvecklingsarbete Arbetet sker i flera steg och har sin utgångspunkt i styrdokumenten. Det handlar om att tolka och planera utifrån den syn på kunskap och lärande som finns i Lpo och de reviderade kursplanerna. Kunna bedöma och sätta ord på elevernas lärande. Planering samla elevarbeten studera elevarbeten skriva bedömningsaspekter beskriva elevernas arbeten skapa bedömningsverktyg i första hand matriser skaffa en bank av illustrativa elevarbeten

24 Inte förväxlas En lokal pedagogisk planering är INTE detsamma som lokala kursplaner eller lärares enskilda lektionsplaneringar.

25 Pedagogiska planeringar Skapa gemensamma lokala pedagogiska planeringar För att skapa ett gemensamt, professionellt och sakligt språk bör detta arbete utföras i arbetslag eller i ämneslag. De gemensamma planeringarna kan sedan ligga till grund för den enskilda lärarens lektionsplaneringar. En lokal pedagogisk planering kan vara längre eller kortare. Den kan vara för en hel termin eller över ett arbetsområde med flera ämnen inblandade.

26 Ur allmänna råd kommentarer All undervisning ska vila på en lokal pedagogisk planering (LPP). En LPP är en övergripande planering som en mer detaljerad lektionsplanering kan bygga på. En LPP ska ha följande tre rubriker: 1. MÅL a. nationella mål. b. tolkade och konkretiserade mål 2. BEDÖMNING 3. UNDERVISNING

27 Planeringsmodell 1. MÅL A. Utvalda Kursplan- och läroplansmål B. Tolkade och konkretiserade mål Vilka mål i läroplanen och kursplanerna ska ni arbeta mot? Utgå ifrån Mål att sträva mot, Bedömningens inriktning och eventuellt betygskriterier. Tolka och konkretisera målen så att de blir möjliga för eleverna att förstå. Avgränsa kursplanernas övergripande mål till mål som är lämpligt för aktuellt skolår.

28

29 Identifiering av målen FRÅGA Vilken roll har mål att sträva mot när det gäller betygssättningen? (Lärare). SVAR: Mål att sträva mot är främst tänkta som underlag vid planeringen av utbildningen och undervisningen. Mål att sträva mot sätter inte upp någon gräns för elevens kunskapsutveckling. De anger undervisningens riktning. Mål att sträva mot har emellertid också betydelse för betygssättningen genom att de pekar ut de kvaliteter som undervisningen skall inriktas mot och som skall ligga till grund för bedömningen. Detta framgår tydligt i avsnittet Bedömningens inriktning som inleder grundskolans betygskriterier. Denna text är ett stöd för läraren vid identifieringen av de kvaliteter i kunnandet som skall ligga till grund för bedömningen. Bedömning och betygssättning Kommentarer med frågor och svar

30 Identifiering av målen FRÅGA Vilken roll har mål att sträva mot när det gäller betygssättningen? (Lärare). SVAR: Mål att sträva mot är främst tänkta som underlag vid planeringen av utbildningen och undervisningen. Mål att sträva mot sätter inte upp någon gräns för elevens kunskapsutveckling. De anger undervisningens riktning. Mål att sträva mot har emellertid också betydelse för betygssättningen genom att de pekar ut de kvaliteter som undervisningen skall inriktas mot och som skall ligga till grund för bedömningen. Detta framgår tydligt i avsnittet Bedömningens inriktning som inleder grundskolans betygskriterier. Denna text är ett stöd för läraren vid identifieringen av de kvaliteter i kunnandet som skall ligga till grund för bedömningen. Bedömning och betygssättning Kommentarer med frågor och svar

31 2. BEDÖMNING Planeringsmodell Bestäm VAD (vilka aspekter) som ska fokuseras för att kunna upptäcka och bedöma kvalitetsnivån (utvecklingsnivån) på elevens arbete mot målen Dvs VAD ska bedömas? OBS. Aktiviteten för bedömning t ex utställning eller skriven rapport, ska inte anges här.

32 3. UNDERVISNING Planeringsmodell Med undervisning avses här alla aktiviteter som läraren initierar och leder. Undervisning innebär inte endast att läraren beskriver, förklarar eller ger texter att läsa, utan det inbegriper även samtal och övningar i olika former dessa kan göras enskilt, i grupp eller i helklass. Under denna punkt planeras vilket innehåll undervisningen ska ha. Faktakunskaper Grundläggande färdigheter Vad eleverna måste känna till, få beskrivet, förklarat och insatt i sitt sammanhang Vad eleverna måste träna och automatisera Förmågor som De kunskapskvaliteter förmågor ska utvecklas som är uppsatta som mål för lärandet

33 Planeringsmodell 4. ANVÄNDA OCH VISA UPP KUNSKAPER Formulera en eller flera öppna frågor eller uppgifter som gör att eleverna måste använda det de lärt under det planerade arbetsområdet Dvs eleverna ska använda de byggstenar de arbetat med: fakta, färdigheter och förmågor frågeställningarna, problemen eller de uppgifter som formuleras ska vara öppet formulerade och gärna utmana elevernas tänkande. Den ska var så öppen att den kan lösas på olika sätt och på olika kvalitativa nivåer. (Tanken är att en sådan uppgift kan ersätta ett slutprov )

34 Planeringsmodell Självbedömning av planering Utgå från den planeringsmodell ni fått Är målen hämtade från kursplanerna/ läroplanen? Från vilka mål? I vilken grad är de nationella målen tolkade och bearbetade för att fungera och vara meningsfulla för de skolår som eleverna befinner sig i. Är de tillräckligt utmanande för detta skolår?

35 Planeringsmodell Självbedömning av planering 1. Är målen hämtade från läroplan kursplaner? 2. Bedöms de kunskapskvaliteter som kursplanerna beskriver? Tillkommer mål försvinner mål? 3. Stämmer undervisningens innehåll a. med målen? b. med vad som ska bedömas enligt planeringen? c. med vad som ska bedömas enligt Bedömningens inriktning?

36 Planeringsmodell Med andra ord hänger planeringen samman och bildar en röd tråd? Bildar MÅL UNDERVISNING (aktiviteter) BEDÖMNING en sammanhängande kedja?

37 Planeringsmodell Det är viktigt att skilja mellan mål och medel i lärandet. Kunskapskvaliteter är mål, faktakunskaper och färdigheter är till stor del medel för att nå målen Eleven måste ges tillfälle till att tillämpa kunskapskvaliteterna på problem, frågeställningar eller andra typer av öppna uppgifter.

38 Tänkvärt Planeringsmodell Eleverna är sedan länge tränade på att tänka kunskap och lärande i ett helt annat perspektiv, många gånger handlar det om att kvantitet blir viktigare än kvalitet och mängden fakta viktigare än att utveckla en kompetens. Ett inte ovanligt elevtänkande är att högre antal sidor per automatik innebär ett bättre betyg/omdöme. Syfte att utveckla en gemensam syn på vad som är kunskapsmål

39 Bedömningsnivåer Ett skriftligt omdöme kan utformas som text eller som symboler som i några steg beskriver elevens kunskaper i förhållande till i förväg lokalt bestämda kunskapsnivåer och förmågor. (sid 11) Ur Allmänna råd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen med skriftligt omdöme

40 En arbetsmodell I ett lokalt utvecklingsarbete kan man låta lärare i arbetslag/ ämneslag tillsammans göra en LPP. En eller några av lärarna genomför planeringen. Alla elevarbeten som denna undervisning genererat ligger sedan till grund för samtal om bedömning och skapandet av bedömningsunderlag. OBS! Planeringen ska presenteras för någon/några. Det ska finnas en tydlig tidsplan och organisation.

41 En arbetsmodell När eleverna gjort klart sina arbeten samlas de in för att vara underlag för diskussioner om olika kvalitetsnivåer. Steg 1. Arbetet i arbetslaget / ämneslaget inleds med att varje lärare enskilt efter sin magkänsla intuition bedömer elevarbetena genom att sortera dem i fyra olika kvalitetsnivåhögar Därefter skriva varje lärare ner vilka kriterier man tror sig ha använt sig när bedömningen gjordes.

42 Steg 2. En arbetsmodell Arbetslaget / ämneslaget samlas för att jämföra sina listor med kriterier. I en gemensam diskussion beslutas om vilka kriterier som är lämpliga att använda för att bedöma aktuell typ av elevarbeten. En gemensam kriterielista skapas.

43 Steg 3. En arbetsmodell Arbetslaget / ämneslaget diskuterar och bedömer elevarbetena gemensamt genom att återigen sortera dem i fyra kvalitetshögar.

44 Steg 5. En arbetsmodell Ett (eller max 2) elevarbeten ur varje kvalitetshög väljs ut. Dessa används för att skapa bedömningsunderlag med nivåbeskrivningar. En matris kan skapas genom att: 1. Den kriterielista som skapats bildar den vänstra spalten med matrisens bedömningsaspekter.

45 Steg 5. (fortsättning) En arbetsmodell 2 a. Använd första bedömningsaspekten (kriteriet) på den gemensamma listan b. Ta ett elevarbetet ur högen med den bästa elevarbetena. c. Bestäm genom gemensamma diskussioner på vilket sätt denna elev uttryckt sitt kunnande på detta kriterium. d. Gör en gemensam beskrivning. e. Redigera denna beskrivning till en nivåbeskrivning för högsta nivån (nivå 4) i den blivande matrisen

46 Steg 6. En arbetsmodell 1. Ta ett elevarbete ur den näst bästa nivåhögen och gör om samma procedur. 2. Redigera denna beskrivande bedömning till en nivåbeskrivning för nivå 3 i matrisen. 3. Gör om samma procedur med elevarbetena ur kvalitetsnivåhögarna 1 och 2 och gör nivåerna 1 och två i matrisen.

47 Steg 7. En arbetsmodell 1. Ta nästa kriterium från kriterielistan. Tag det bästa elevarbetet och använd det på samma sätt som tidigare för att skapa en beskrivande nivåbeskrivning. 2. Arbeta med ett kriterium i taget. Tag elevarbetena ett och ett i kvalitetsordning och skapa alla nivåbeskrivningarna i matrisen.

48 Utvecklingsarbete Skapa planeringar Syfte: att tolka och diskutera styrdokument samt skapa ett gemensamt språk Genomföra planeringar Diskutera elevarbeten Syfte: att skapa en gemensam bedömningsgrund samt få en gemensam syn på vad som ska bedömas samt ett gemensamt språk Diskutera vad som bör bedömas i en bedömnings-matris och vad som bör bedömas på annat sätt

49 Fortsättning tillämpning Det är viktigt att skilja mellan mål och medel i lärandet. Kunskapskvaliteter är mål, vetande och färdigheter är till stor del medel för att nå målen Eleven måste ges tillfälle till att tillämpa kunskapskvaliteterna på problem, frågeställningar eller andra typer av öppna uppgifter.

50 Lärarutvärdering En sak jag märkt av är inriktningen på utvecklingssamtalen. Det är lättare att prata om förmågor och starka sidor hos en elev än tidigare. Innan var alla nöjda om de fick höra om betyg och chans att höja detta betyg. Nu har jag t ex kunnat prata om varje elevs starka sidor, om deras roll i grupparbeten och känsla i diskussioner och både elev och förälder har förstått varför. När jag tar med mig matriser på utvecklingssamtalen samt jämför med elevarbeten höjer jag nivån på samtalet. Det är inget snack om att det är jag som har kunskapsövertaget. Det blir tydligt för elever och föräldrar hur vi tänkt. Detta har stärkt mig i min yrkesroll.

51 Lärarutvärdering Genom att samtala om vad som krävs med kollegor, känner jag mig säkrare vid bedömningar av elever. Utbytet med vår samarbetsskola har också varit givande (Lärare skolår 5) Betygssättningen har underlättats. Genom att klart visa kunskapsmål och vilka förmågor som bedöms, och hur, så har samtalet med eleven (och föräldrar) fungerat bra. (Lärare skolår 7-9)

52 Kunskap och bedömning Arbetsgång för att skapa matriser inom projektet. 1. Första matrisen avser att undersöka och formulera den intuitiva bedömarförmågan. Denna matris är även en övningsmatris där grundläggande regler för matrisskapande tränas. Matrisen ska inte användas inom undervisningen. 2. Andra matrisen avser att bedöma de generella kunskapskvaliteter som är mål i många ämnen. Denna matris ska bli en fungerande matris för undervisningen. Denna matris kan kallas för faktamatris

53 Kunskap och bedömning I tredje omgången ska olika grupper skapa olika typer av matriser. Varje grupp ansvar för att skapa en typ av matris. Dessa grupper kan endera bestå av ämnesgrupper på 6-9 skolor eller att arbetslagen tillsammans på en F-6 skola ansvarar för att skapa en typ av matris. Syftet är att få fram de matriser som behövs för att kunna bedöma alla de kunskapskvaliteter som ska bedömas enligt kursplanerna. När man har dessa matriser kan man även använda dessa som skriftliga omdömen.

54 Kunskap och bedömning Följande matriser ska skapas inom projektet Faktamatris (kan användas inom SO, NO, Sv, Språk och även till del inom de praktiskt/estetiska ämnena) Matris för naturvetenskapligt arbetssätt Matris för berättande text i språk Matris för kommunikativ kvalitet inom Eng och M-språk Matris för problemlösning inom Ma Matriser för den olika praktiskt/estetiska ämnena Matris för lärprocesser (gäller för alla ämnen) Matris för presentationsteknik (gäller för alla ämnen)