Betyg och bedömning. Föreläsning den 18 februari Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Betyg och bedömning. Föreläsning den 18 februari Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik."

Transkript

1 Betyg och bedömning - hur tar jag reda på vad elever kan? Föreläsning den 18 februari 2013 Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik Lars Nohagen 1 Vad är en bedömning - och varför görs de? 2 Lars Nohagen 2 1

2 Likvärdig bedömning Kan kunskapskrav forumleras så här? En idrottslärare talar i förväg om för sina elever vad som krävs för betyget Godkänd: Eleven skall: vara närvarande på minst 80 % av lektionerna. vara omklädd och delta aktivt, göra sitt bästa Lars Nohagen 4 2

3 Undervisning och lärande - två sidor av samma mynt UTVÄRDERING UNDERVISNING LÄRARE med personliga egenskaper, kunskaper och förmågor u n d e r v i s n i n g s p r o c e s s Vad? Hur? d e t d i d a k t i s k a f ä l t e t undervisningsmål processmål ELEV med personliga egenskaper, kunskaper och förmågor För vem? Varför? l ä r a n d e p r o c e s s LÄRANDE När? lärandemål resultatmål Formativ bedömning BEDÖMNING Summativ bedömning omdöme betyg kunskapskrav 5 Två typer av bedömningar Formativ bedömning att ta reda på var eleven befinner sig i sitt lärande i förhållande till målen för kursen eller utbildningen. Ex. feedback, vägledning, utvecklingssamtal, gensvarsgrupper Summativ bedömning att ta reda på vad eleverna lärt sig efter en kurs eller utbildning. Ex. tentamen, betygsättning Formativ bedömning är när kocken smakar soppan och summativ bedömning är när gästen gör det. (Robert Stakes) Lars Nohagen 6 3

4 Vad är en bedömning? Med bedömning i skolan menas den observation och insamling av information som sker runt en elevs prestationer som tolkas och värderas för att leda till någon form av beslut (t.ex. betyg) och konsekvens (t.ex. åtgärdsprogram). Bedömningen fokuserar på den prestation som en elev utför som svar på en uppgift. Prestationen kan både vara en produkt (resultat) eller en process (arbete). Bedömningen består av en tolkning av prestationen i förhållande till olika kvalitativa kriterier (kunskapskrav). Dessa finns formulerade i kursplanerna. Till hjälp vid tolkningen finns olika bedömningsstöd (t.ex. kunskapstaxonomier och bedömningsmatriser). Lars Nohagen 7 Varför görs bedömningar? Förr gjordes bedömningar för att: rangordna elever genom att bestämma värdet av en elevs prestation i förhållande till övriga elever. Detta kallas för elevrelaterad bedömning. Idag görs bedömningar för att: antingen för att samla information som kan användas för att förbättra elevers lärande eller lärares undervisning. eller fastställa vad elever kan för att kunna ge ett sammanfattande omdöme eller slutbetyg. Detta kallas för kunskapsrelaterad bedömning. Lars Nohagen 8 4

5 Vad ska bedömas? - faktakunskaper, problemlösningsförmåga eller kritiskt tänkande? 9 Lars Nohagen 9 Skolverket: Att organisera kunskap, s Vilka förmågor efterfrågas i dagens samhälle? Att förstå sammanhang Kognitiv kompetens Kommunikativ kompetens kunskap om människan och hennes omvärld. - om hur det varit, hur det är och hur det kanske blir problemlösningsförmåga kritiskt tänkande perspektivseende flexibilitet och kreativitet användbara språkkunskaper interkulturell kompetens informationskompetens samt förtrogenhet med IT Social kompetens samarbetsförmåga organisatorisk förmåga, ledarskapsförmåga en etisk kompass i överensstämmelse med samhällets värdegrund Yrkeskunskap yrkesskicklighet, entreprenörskap, kunna arbeta självständigt och ta ansvar 5

6 Vad är det som ska bedömas? I skolan handlar det numera om att bedöma förmågor. Enligt skolans kunskapssyn är en förmåga uppbyggd av kunskapsformer som fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet som förutsätter och samspelar med varandra. fakta Fakta är kunskap om något. Förståelse är att begripa, uppfatta meningen eller innebörden av något. förståelse färdighet Färdighet är att veta hur något ska göras och sedan kunna utföra det. förtrogenhet Förtrogenhet är när allt detta sitter i ryggmärgen. Ofta en tyst kunskap. Lars Nohagen 11 Vad är en förmåga? erfarenheter erfarenheter upplevelser av att tidigare gjort något liknande kunskaper Teoretiskt eller praktiskt orienterade inre bilder färdighet (förtrogenhet, skicklighet) egenskaper Medfödda eller förvärvade förmågor som t.ex. uthållighet, inlevelseförmåga eller dyslexi kunskaper egenskaper I centrum av en förmåga finns alltid en färdighet En färdighet är att kunna utföra något Lars Nohagen 12 6

7 Det svenska betygsystemet 13 Lars Nohagen 13 Olika betygssystem Kunskapsrelaterat betygsystem Lars Nohagen Elevrelaterat betygsystem 7

8 Varför en ny betygsskala med fler steg? Fler steg ger rättvisare betygssättning. Fler steg ger tydligare information. Fler steg gör det lättare att höja betygen. Betygsstegens uppbyggnad Kvalitet Betyg A Mycket väl godkänd Betyg C Avstånden mellan betygsstegen är okända Betyg E Minimikrav Icke Godkänd Omfång 8

9 En jämförelse Till övervägande del: A Uppfyller kriterierna för A i sin helhet Uppfyller kriterierna för C och till övervägande del för A Uppfyller kriterierna för C i sin helhet C Uppfyller kriterierna för E och till övervägande del för C Uppfyller kriterierna för E i sin helhet E Uppfyller inte kriterierna för E Bedömningsunderlag saknas Hur bedöms mina prestationer? - om de generella kunskapskraven Progressionstabellen Betyg E Betyg C Betyg A Redogöra översiktligt utförligt utförligt och nyanserat Dra slutsatser enkla välgrundade välgrundade och nyanserade Utföra med visst handlag med gott handlag med mycket gott handlag Värdera enkla omdömen nyanserade omdömen nyanserade omdömen samt ger förslag på hur arbetet kan förbättras Dessa ska öka likvärdigheten i betygsättningen mellan olika ämnen 9

10 Att kommunicera mål, bedöma elevprestationer och sätta betyg - lite konkreta tips 19 Lars Nohagen 19 Ämnesplanens uppbyggnad Varför finns ämnet? Ämnets karaktär Undervisningsmål Långsiktiga lärandemål Vad eleverna ska lära sig Vad ska behandlas i undervisningen? Kursplaner Hur visar eleverna kunskaper på olika kvalitativa nivåer? (Betygskriterier) 10

11 Viktiga frågor att ställa inför undervisningen Frågor riktade mot elevers lärande: MÅL Vilka är eleverna? Vad kan de redan? Vilka uppfattningar, intressen och behov har de? Kunskapsinventering, kartläggning Vad ska eleverna kunna efter kursen? Lärandemål och kunskapskrav (A-C-E) Frågor riktade mot undervisningen: MEDEL Hur organiserar jag en undervisning som skapar goda förutsättningar för eleverna att nå sina mål? Undervisningsmål, centralt innehåll, Hur jag reda på vad eleverna lär sig under kursen? Formativ bedömning Hur kommunicerar jag detta till eleverna? Utvecklingssamtal, IUP, skriftliga omdömen Hur tar jag reda på om undervisningen hjälper eleverna att nå sina mål? Formativ utvärdering Hur bedömer elevernas kunskaper och förmågor efter kursen? Summativ bedömning Hur kommunicerar jag detta till eleverna? Betyg, ev. omdömen Hur tar jag efter kursen reda på om undervisningen varit ändamålsenlig? Summativ utvärdering Bedömningens dilemma - coach eller domare? Pettersson (2005): Bedömningens påverkansfaktor. Lars Nohagen 22 11

12 Olika sätt att kommunicera en bedömning betyg Källa: Skolverket. omdöme Lars Nohagen 23 Att formulera tydliga uppgifter Vi uppmanar elever att i olika uppgifter göra exempelvis en tolkning, reflektion eller en utredning. Men vad menar vi egentligen med dessa begrepp? Vad kännetecknar exempelvis en analys? Hur vet vi att en elev kan analysera? Källa: Bedömning av kvalitativ kunskap, Internationella gymnasiet 12

13 Ett exempel: Olika kvalitativa nivåer av en analys i skolämnet historia Källa: Bedömning av kvalitativ kunskap, Internationella gymnasiet Kvalitativ bedömning Cunningham: Avancerad Kvalificerad Lärling Novis Bedömningsmatris för en laborationsrapport i kemi Källa: Bedömning av kvalitativ kunskap, Internationella gymnasiet 13

14 Källa: Skolverket Att skriva lokala kunskapskrav några råd: 1. UTGÅ FRÅN VAD SOM STÅR I ÄMNESPLANEN 2. BÖRJA MED ATT FORMULERA GRÄNSEN FÖR GODKÄND (betyg E) Fastställ först minimikunnandet för godkänt. Bestäm därefter gränserna för övriga betygssteg. 3. FUNDERA TIDIGT PÅ EXAMINATIONSFORMERNA muntligt skriftligt, enskilt gemensamt, memorerande/beskrivande eller undersökande/analyserande 4. GE EXEMPEL PÅ PROVFRÅGOR OCH ELEVSVAR konkretisera gärna betygskriterierna med olika exempel på: - tänkbara provfrågor (uppgiftsprototyper) på olika kvalitativa nivåer, - elevsvar, t.ex. från tidigare prov 5. HÅLL ISÄR DIN EGEN AKTIVITET FRÅN ELEVERNAS Det är elevernas kunskaper som skall bedömas. 6. TÄNK KVALITATIVT! Lars Nohagen 28 14

15 Att skriva tydliga mål veta kunna förstå Ord med vida tolkningsmöjligheter verkligen förstå inse fatta betydelsen av tro integrera skriva Ord med färre tolkningsmöjligheter beskriva med egna ord identifiera särskilja lösa konstruera bygga jämföra Vad menar du när du i en provuppgift vill att eleven ska visa kunnande? Menar du att eleven ska kunna beskriva något med egna ord, lösa ett problem eller konstruera något? Lars Nohagen 29 Kunskapens former - en kunskapsdiamant Vad kan göras åt detta? handla, tillämpa, utföra, lösa GÖRA Varför är det så? FÖRSTÅ analysera, förklara, se samband och finna mening Klimathotet Är det bra eller dåligt? VÄRDERA prioritera, tycka ta ställning VETA Hur är det egentligen? observera, beskriva, samla fakta Lars Nohagen 30 15

16 Lästips Gratismaterial från Skolverkets webbplats: Lars Nohagen 31 Lästips Gratismaterial från Skolverkets webbplats: Lars Nohagen 32 16

17 Lästips Gratismaterial från Skolverkets webbplats: Lars Nohagen 33 17

Betyg och bedömning. Föreläsning den 19 december Lars Nohagen, UHS-institutionen. Lars Nohagen 1. Gymnasieskolan. - intension och verklighet

Betyg och bedömning. Föreläsning den 19 december Lars Nohagen, UHS-institutionen. Lars Nohagen 1. Gymnasieskolan. - intension och verklighet Betyg och bedömning - hur vet jag vad elever kan och inte kan? Föreläsning den 19 december 2011 Lars Nohagen, UHS-institutionen Lars Nohagen 1 Föreläsningsserie om den svenska gymnasieskolan Mån 19/9:

Läs mer

Betyg och bedömning. Del 2. Föreläsning den 29 oktober 2012. Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.

Betyg och bedömning. Del 2. Föreläsning den 29 oktober 2012. Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik. Betyg och bedömning - hur tar jag reda på vad elever kan? Del 2 Föreläsning den 29 oktober 2012 Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik Lars Nohagen 1 Vad ska bedömas?

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kemi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod KEMKEM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov Kemi B, Andersson, Sonesson m.fl, Liber. Kap. 2-4 och 7-14 Ett skriftligt

Läs mer

Bedömning av matematiska förmågor. Per Berggren och Maria Lindroth

Bedömning av matematiska förmågor. Per Berggren och Maria Lindroth Bedömning av matematiska förmågor Per Berggren och Maria Lindroth 2013-01-08 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla

Läs mer

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

LEDARSKAP OCH ORGANISATION LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier

Läs mer

Bedömning för lärande. Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13

Bedömning för lärande. Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13 Bedömning för lärande Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13 Förmågor - Bild Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att kommunicera

Läs mer

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.

Läs mer

Företagsekonomi 1. Daniel Nordström

Företagsekonomi 1. Daniel Nordström Företagsekonomi 1 Daniel Nordström Agenda Ämnesplanens upplägg Ämnesplanen för företagsekonomi Betygsskalan Värdeorden i kunskapskraven Betygsmatris Bedömning Betygsättning Mina förväntningar Era förväntningar

Läs mer

Redovisning 1. Daniel Nordström

Redovisning 1. Daniel Nordström Redovisning 1 Daniel Nordström Agenda Ämnesplanens upplägg Ämnesplanen för Redovisning 1 Betygsskalan Värdeorden i kunskapskraven Betygsmatris Bedömning Betygsättning Mina förväntningar Era förväntningar

Läs mer

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Betyg och bedömning Lokala kursplaner Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Johan Dahlberg 2010 Att arbeta med bedömning och betygssättning så att en rättssäker och likvärdig

Läs mer

Bedömningsstöd i specialidrott. Håkan Larsson, Marie Nyberg, Karin Redelius, Anna Tidén Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Bedömningsstöd i specialidrott. Håkan Larsson, Marie Nyberg, Karin Redelius, Anna Tidén Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH Bedömningsstöd i specialidrott Håkan Larsson, Marie Nyberg, Karin Redelius, Anna Tidén Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH Varför ett bedömningsstöd i specialidrott? 2011, nya ämnesplaner med mål, centralt

Läs mer

Ett nytt betygsystem. Kort genomgång utifrån grundskolans styrdokument

Ett nytt betygsystem. Kort genomgång utifrån grundskolans styrdokument Ett nytt betygsystem Kort genomgång utifrån grundskolans styrdokument Ny skollag 1/7-2011 Ny läroplan Lgr 2011 Mål och riktlinjer Kursplaner Syfte och mål för ämnet Centralt innehåll 1-3, 4-6, 7-9 Kunskapskrav

Läs mer

Göteborg 5 december Teknik

Göteborg 5 december Teknik Göteborg 5 december Teknik Hasse Alfredssons idé Hur löste eleverna problemet? SKOLAN? Elevers idéer till lösning SKOLAN Elevernas lösning på problemet SKOLAN Bikupa Varför teknik i grundskolan? Den nya

Läs mer

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING Ämnet naturvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning förbereder

Läs mer

Bedömningsstödet, en beskrivning

Bedömningsstödet, en beskrivning Se den andre Prov- och bedömningsbank inom ett huvudområde av samhällskunskap för grundskolan Bedömningsstödet, en beskrivning Bedömningsstödet.. Samhällskunskap Två för ämnet grundläggande perspektiv

Läs mer

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Företagsekonomi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod FÖRFÖR2 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Kontakt med examinator Bifogas E2000 Classic Företagsekonomi 2, Faktabok

Läs mer

Modell och verklighet och Gy2011

Modell och verklighet och Gy2011 Modell och verklighet och Gy2011 Innehållet i Modell och verklighet stämmer väl överens med ämnesplanen och det centrala innehållet i Gy2011. I ämnesplanen för Kemi, www.skolverket.se, betonas att undervisningen

Läs mer

Hur formulerar och tillämpar vi betygskriterier?

Hur formulerar och tillämpar vi betygskriterier? Hur formulerar och tillämpar vi betygskriterier? 1. Kort om betygskriterier vs bedömningskriterier. 2. Att offentliggöra sina betygskriterier fördelar och nackdelar. 3. Betygskriterier: en formuleringskonst?

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Kunskapskrav och nationella prov i matematik

Kunskapskrav och nationella prov i matematik Kunskapskrav och nationella prov i matematik Luleå universitet 16 mars 2012 PRIM-gruppen Astrid Pettersson Disposition PRIM-gruppens uppdrag Bedömning Lgr 11 och matematik Det nationella provsystemet PRIM-gruppens

Läs mer

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande kurs W

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande kurs W Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande kurs W Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar

Läs mer

Ramverk för bedömningsprocessen i verksamhetsförlagd utbildning i lärarutbildning

Ramverk för bedömningsprocessen i verksamhetsförlagd utbildning i lärarutbildning 2017-03-30 Ramverk för bedömningsprocessen i verksamhetsförlagd utbildning i lärarutbildning Syftet med ett ramverk för bedömningsprocessen i verksamhetsförlagd utbildning är att åstadkomma en bedömningsprocess

Läs mer

Bedömning och betygssättning på Kungsholmens Gymnasium/Stockholms musikgymnasium

Bedömning och betygssättning på Kungsholmens Gymnasium/Stockholms musikgymnasium Bedömning och betygssättning på Kungsholmens Gymnasium/Stockholms musikgymnasium Inledning Denna text syftar till att klargöra regler kring bedömning och betygssättning och beskriva hur vi på Kungsholmens

Läs mer

BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9)

BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9) UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9) Diskussionsmaterial Vad är detta? I materialet ges förslag på hur man kan arbeta med fortbildning i lärargrupper runt betyg i årskurs

Läs mer

1. Förtydliga och förstå lärandemål och bedömningskriterier

1. Förtydliga och förstå lärandemål och bedömningskriterier 1. Förtydliga och förstå lärandemål och bedömningskriterier En förutsättning för framgångsrikt arbete med bedömning för lärande bygger på att eleverna delges och får förståelse för målen med undervisningen

Läs mer

Det svenska utbildningssystemet. Skollagen och betyg. Mål- och kriterierelaterade betyg. Mål- och kriterierelaterade betyg

Det svenska utbildningssystemet. Skollagen och betyg. Mål- och kriterierelaterade betyg. Mål- och kriterierelaterade betyg Skollagen och betyg Det svenska utbildningssystemet Styrdokument med mål, centralt innehåll och kunskapskrav Gunilla Näsström Pedagogiska institutionen, Umeå universitet 2011-09-08 Gunilla.nasstrom@pedag.umu.se

Läs mer

Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv

Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv Lena Löfgren lena.lofgren@hkr.se Britt Lindahl britt.lindahl@hkr.se Diagnoser ino bakgrund och erfarenheter för arbete med NP Diagnosmaterialets övergripande

Läs mer

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav Mål KUNSKAPSKRAV Läraren ska sätta betyg på varje kurs och det finns prec i serade kunskapskrav för tre av de godkända betygs stegen E, C och A. Kunskapskraven är för

Läs mer

LÄROPLANEN EN HELHET. Att se den röda tråden. Balli Lelinge,

LÄROPLANEN EN HELHET. Att se den röda tråden. Balli Lelinge, LÄROPLANEN EN HELHET Att se den röda tråden Balli Lelinge, balli.lelinge@mah.se 2 Kursplan Läroplan Kunskapskrav Bedömning 3 Läroplan 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. De övergripande målen och riktlinjerna

Läs mer

A-Ö Ämnet i pdf Ämne - Fysik Fysik är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld. Fysik behandlar allt från växelverkan mellan materiens

Läs mer

Nyheter Pedagogiska institutionen, Umeå universitet 1. Gunilla Näsström Pedagogiska institutionen

Nyheter Pedagogiska institutionen, Umeå universitet 1. Gunilla Näsström Pedagogiska institutionen Nyheter 2011 Pedagogiska institutionen 2010-11-04 Alla gör olika Likvärdig utbildning: 1994 Alla elever ska få möjlighet 2010 Alla elevers möjlighet att uppnå alla målen Resultatkontroll Pedagogisk frihet

Läs mer

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärare Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärares möte med eleven Förmåga Acceptabel Bra Mycket bra Bedöma och dokumentera enskilda elevers behov och anpassa undervisningen

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Kunskapskrav, sid 1 [6] för kursen entreprenörskap, 100 p

Kunskapskrav, sid 1 [6] för kursen entreprenörskap, 100 p Kunskapskrav, sid 1 [6] Betyg E Betyg C Betyg A Entreprenörskap Du redogör, med hjälp av några exempel, översiktligt för vad entreprenörskapet innebär för individer, organisationer, företag och samhällen.

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan LÄRARHANDLEDNING LEDARSKAP OCH ORGANISATION ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB REDAKTION Anders Wigzell FORMGIVNING Eva Jerkeman PRODUKTION Adam Dahl ILLUSTRATIONER

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng.

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. = Gäller fr.o.m. vt 10 LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. Becoming Litterate and Numerate in a

Läs mer

Ny läroplan 2011. Föräldrainformation

Ny läroplan 2011. Föräldrainformation Ny läroplan 2011 Föräldrainformation Anna Karlefjärd 2013 Skolans uppdrag Skolan ska klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Lärande bedömning. Anders Jönsson

Lärande bedömning. Anders Jönsson Lärande bedömning Anders Jönsson Vart ska eleven? Var befinner sig eleven i förhållande till målet? Hur ska eleven göra för att komma vidare mot målet? Dessa tre frågor genomsyrar hela boken ur ett formativt

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Sambedömning - en modell för pedagogisk utveckling?

Sambedömning - en modell för pedagogisk utveckling? Pia Thornberg Skolledarkonferens Tylösand 27 september 2013 Sambedömning - en modell för pedagogisk utveckling? Vad är sambedömning? Varför sambedömning? Vilka effekter kan sambedömning ge? Hur kan sambedömning

Läs mer

Underlag för bedömning av verksamhetsförlagd utbildning (VFU)

Underlag för bedömning av verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Institutionen för hälsa och lärande Yrkeslärarprogrammet HT16 Underlag för bedömning av verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Kurs: Pedagogiska processer verksamhetsförlagd utbildning PE538G, 15hp Omfattning

Läs mer

Varmt välkomna v till Klagshamns rektorsområde

Varmt välkomna v till Klagshamns rektorsområde Varmt välkomna v till Klagshamns rektorsområde Vision för f Klagshamns ro På Klagshamns rektorsområde ska elever, personal och föräldrar f känna k stolthet över sin skola och förskola. f Ledorden kunskap,

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet gymnasieingenjören i praktiken inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år;

Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet gymnasieingenjören i praktiken inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år; Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet gymnasieingenjören i praktiken inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år; beslutade den -- maj 2015. Skolverket föreskriver följande med stöd

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Den här broschyren

Läs mer

Skriftliga omdömen och betygssättning i praktiken

Skriftliga omdömen och betygssättning i praktiken Skriftliga omdömen och betygssättning i praktiken Hur ser vägen från kursplaner till skriftliga omdömen och betyg ut i praktiken? Vilka tankesteg tar läraren på vägen? Referenspunkter för skriftliga omdömen

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SOCIOLOGI Ämnet sociologi behandlar sociala sammanhang och relationen mellan människan och samhället på individ-, grupp- och samhällsnivå. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet sociologi ska syfta till att

Läs mer

Kursplanen i ämnet engelska

Kursplanen i ämnet engelska DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet engelska Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,

Läs mer

Handbok Unikum vårdnadshavare Unikum verktyg för IUP med skriftliga omdömen

Handbok Unikum vårdnadshavare Unikum verktyg för IUP med skriftliga omdömen Handbok Unikum vårdnadshavare Unikum verktyg för IUP med skriftliga omdömen Ny läroplan nytt IUP-verktyg I samband med införandet av en ny läroplan tas ett nytt verktyg för att stödja arbetet med IUP med

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen Det här materialet är riktat till lärare och lärarlag och är ett stöd för skolans nulägesbeskrivning av matematikundervisning. Målet är

Läs mer

Bedömning för lärande i matematik i praktiken. Per Berggren och Maria Lindroth

Bedömning för lärande i matematik i praktiken. Per Berggren och Maria Lindroth Bedömning för lärande i matematik i praktiken Per Berggren och Maria Lindroth 2012-10-30 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar

Läs mer

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING Ämnet humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering möjliggör en tvärvetenskaplig eller inomvetenskaplig fördjupning inom ett valt kunskapsområde.

Läs mer

Välkomna till Nacka gymnasium

Välkomna till Nacka gymnasium Välkomna till Nacka gymnasium Nacka gymnasium EK Ekonomi EK Juridik ES Bild och formgivning ES Musik/Musikproduktion SA Medier, information och kommunikation Samhälle Helen Bejmar, rektor Johan Lundström,

Läs mer

Bedömning av matematiska förmågor. Per Berggren och Maria Lindroth 2012-01-26

Bedömning av matematiska förmågor. Per Berggren och Maria Lindroth 2012-01-26 Bedömning av matematiska förmågor Per Berggren och Maria Lindroth 2012-01-26 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla

Läs mer

Bedömning i praktik och teori HT-16, distans (LPAG02), 7.5 hp

Bedömning i praktik och teori HT-16, distans (LPAG02), 7.5 hp Bedömning i praktik och teori HT-16, distans (LPAG02), 7.5 hp Grundskollärare F-3 (telebild förmiddagar) Vecka Datum & tid Lärare Innehåll Lärandemål kopplat till respektive kurstillfälle 35 TELEBILD Onsdag

Läs mer

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet. PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kommunikation PEDKOU0 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med Examinator Bifogas Enligt lärares

Läs mer

Lärarkonferens om Gy2011

Lärarkonferens om Gy2011 Lärarkonferens om Gy2011 Program 09.30 11.30 inklusive paus Inledning och bakgrund Skollagen Studievägar och programstrukturer Examensmål och ämnesplaner 11.30 13.00 Lunch 13.00 16.00 Programseminarier

Läs mer

Förankring Lgr11. Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2013

Förankring Lgr11. Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2013 Teknikåttans intentioner med årets Klassuppgift är att den ska vara väl förankrad i Lgr 11. Genom att arbeta med Klassuppgiften tror vi att eleverna kommer att ha goda möjligheter att utveckla förmågorna

Läs mer

Riktlinjer och mallar för betygskriterier inom grundutbildningen i biologi (beslutat av BIG: s styrelse den 13 juni 2007)

Riktlinjer och mallar för betygskriterier inom grundutbildningen i biologi (beslutat av BIG: s styrelse den 13 juni 2007) Riktlinjer och mallar för betygskriterier inom grundutbildningen i biologi (beslutat av BIG: s styrelse den 13 juni 2007) Rektors och fakultetens riktlinjer Rektor utfärdade i juni 2006 riktlinjer för

Läs mer

Betygssystemets antaganden och historia

Betygssystemets antaganden och historia Betygssystemets antaganden och historia Vi skiljer påp sakerna i vår v r världv En stol har vissa (avgörande) egenskaper Ett bord har andra (avgörande) egenskaper Vi skiljer påp eleverna i vår v r skola

Läs mer

HÖGSKOLAN FÖR DESIGN OCH KONSTHANTVERK

HÖGSKOLAN FÖR DESIGN OCH KONSTHANTVERK HÖGSKOLAN FÖR DESIGN OCH KONSTHANTVERK LLSL45 Slöjd för lärare åk 7-9, ingår i lärarlyftet, 45 högskolepoäng Sloyd for teachers year 7-9, within Fastställande Kursplanen är fastställd av Konstnärliga fakultetsnämnden

Läs mer

På webbsidan Matriskonstruktion kan du följa hur en matris kan byggas upp. Det här exemplet utvecklar tankar från den visade matrisen.

På webbsidan Matriskonstruktion kan du följa hur en matris kan byggas upp. Det här exemplet utvecklar tankar från den visade matrisen. Exempelmatris På webbsidan Matriskonstruktion kan du följa hur en matris kan byggas upp. Det här exemplet utvecklar tankar från den visade matrisen. Utgångspunkten för matrisen är att läsa såväl ämnets

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap

Läs mer

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar

Läs mer

Nya samlade läroplaner

Nya samlade läroplaner Nya samlade läroplaner Nya reformer Den nya skollagen En förändrad läroplan för förskolan Nya läroplaner för den obligatoriska skolan En ny gymnasieskola En ny betygsskala 350 lärare, didaktiker och experter

Läs mer

Lärande Bedömning Betygsättning

Lärande Bedömning Betygsättning LAU 325 28 januari 2013 Lärande Bedömning Betygsättning Göteborgs universitet Inst. för pedagogik och specialpedagogik Uppfattningar om bedömning Garanti för lärande, rättvisa och likvärdighet Granskning,

Läs mer

GYMNASIEINGENJÖREN I PRAKTIKEN

GYMNASIEINGENJÖREN I PRAKTIKEN GYMNASIEINGENJÖREN I PRAKTIKEN Ämnet gymnasieingenjören i praktiken behandlar ingenjörsmässiga arbetsmetoder, färdigheter och förhållningssätt. Det omfattar också ledarskap, projektledning, grupprocesser,

Läs mer

Teknik gör det osynliga synligt

Teknik gör det osynliga synligt Kvalitetsgranskning sammanfattning 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i teknikundervisningen

Läs mer

Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt

Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt Om ämnet Modersmål Ämnesplanen utgår från att kunskaper i och om det egna modersmålet är avgörande för lärande och intellektuell utveckling. EU betonar vikten av modersmål som en av sina åtta nyckelkompetenser.

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

Kunskapskraven. 1. Inledning

Kunskapskraven. 1. Inledning DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLEUTBILDNINGEN 2012-07-05 Diskutera Kunskapskraven 1. Inledning 2. Förslag på arbetssätt 3. Ett lärarlags arbete med att ta fram bedömningsaspekter i ämnet svenska 4. Övrigt

Läs mer

Mål och resultatstyrning

Mål och resultatstyrning Mål och resultatstyrning 1. Vart ska eleven? 2. Var är eleven? MÅL Lokal pedagogisk planering 3. Hur går vi vidare? BEDÖMNING Skriftligt omdöme UTVECKLINGSPLAN Vad ska skolan göra? Vad kan elev och föräldrar

Läs mer

PLÅTSLAGERI. Ämnets syfte

PLÅTSLAGERI. Ämnets syfte PLÅTSLAGERI Ämnet plåtslageri behandlar grundläggande planering och genomförande av plåtslageriarbeten. Det behandlar arbetsmetoder inom såväl byggnads- som ventilationsplåtslageri. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

HUSBYGGNAD SPECIALYRKEN

HUSBYGGNAD SPECIALYRKEN HUSBYGGNAD SPECIALYRKEN Ämnet husbyggnad specialyrken behandlar olika arbetstekniker inom valt specialyrke, från planering och utförande till det att objektet är färdigt att användas. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som

Läs mer

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENTREPRENÖRSKAP Ämnet entreprenörskap är tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom psykologi och företagsekonomi, men även andra kunskapsområden såsom retorik och juridik ingår. Med hjälp av begrepp, teorier,

Läs mer

Den verksamhetsförlagda utbildningen i ämneslärarprogrammet

Den verksamhetsförlagda utbildningen i ämneslärarprogrammet 2013-09-12 Programrådet för ämneslärarexamen inom nämnden för lärarutbildning Den verksamhetsförlagda utbildningen i ämneslärarprogrammet Syftet med detta dokument är att på ett kortfattat sätt beskriva

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse De nya styrdokumenten- stöd och krav Lärande för hållbar utveckling - kopplingen till andra prioriterade områden Entreprenörskap/entreprenöriellt

Läs mer

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande Bedömning för lärande Varför BfL Fem strategier Förtydliga och förstå mål och kriterier Andreia Balan Utgångspunkter Förändrad kunskapssyn - lärande är en meningsskapande process och inte överföring av

Läs mer

KONSTRUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KONSTRUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet KONSTRUKTION Ämnet konstruktion behandlar konstruktionsprocesser från idé till färdig produkt, där syftet är att utforma och dimensionera produkter med sikte på ändamålsenlig formgivning, funktion och

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Kursplaner YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: 201500540 Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Utbildningen består av sju kurser om totalt 200 YH-poäng och genomförs som en distansutbildning

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken. Pedagogisk planering i svenska. Ur Lgr 11 Kursplan i svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin identitet, uttrycker sina känslor

Läs mer

Specialpedagogik 1, 100 poäng

Specialpedagogik 1, 100 poäng Specialpedagogik 1, 100 poäng Kurskod: SPCSPE01 Kurslitteratur: Specialpedagogik 1, Larsson Iréne, Gleerups Utbildning ISBN:978-91-40-68213-0 Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande

Läs mer

beslutade den 26 september 2013. Skolverket föreskriver med stöd av 1 kap. 4 tredje stycket gymnasieförordningen

beslutade den 26 september 2013. Skolverket föreskriver med stöd av 1 kap. 4 tredje stycket gymnasieförordningen 2013-09-26 1 (12) Dnr: 62-2013:589 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:161) om ämnesplan för ämnet anläggningsförare i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial

Läs mer

Kemi 2. Planering VT2016

Kemi 2. Planering VT2016 Kemi 2 (KEM02, NA2) Planering VT2016 Pär Leijonhufvud CC $\ BY: 20160208 C Denna planering gäller för VT2016, med andra ord den andra halvan av kursen. Centralt innehåll Fet stil skolverkets text, med

Läs mer

SKOLAN ÄR TILL FÖR DIG EN BROSCHYR OM DE NYA LÄROPLANERNA & DEN NYA SKOLLAGEN

SKOLAN ÄR TILL FÖR DIG EN BROSCHYR OM DE NYA LÄROPLANERNA & DEN NYA SKOLLAGEN SKOLAN ÄR TILL FÖR DIG EN BROSCHYR OM DE NYA LÄROPLANERNA & DEN NYA SKOLLAGEN Sammanfattat av Annie Alström, klass 9EA, Västerskolan, 2011 I den här broschyren kan du som elev på grundskolan, specialskolan,

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Betyg och bedömning. Information till föräldrar. Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik.

Betyg och bedömning. Information till föräldrar. Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik. Betyg och bedömning Information till föräldrar Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik. Summativ bedömning Summativ: Kontrollera vad eleverna kan efter genomförd undervisning. Till

Läs mer

LÄROPLANEN EN HELHET Balli Lelinge,

LÄROPLANEN EN HELHET Balli Lelinge, 1 LÄROPLANEN EN HELHET Balli Lelinge, balli.lelinge@mah.se 2 Från två olika dokument till en samlad läroplan När Lpo 94 kom fick många nöja sig med att få Lpo 94 samt ett utdrag ur kursplanen för de ämnen

Läs mer

3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör.

3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör. Prövning i Fysik1 Prövning i Fy 1 omfattar 1: Skriftligt prov Ett skriftligt prov görs på hela kursen 2: Laborationer I kursen ingår laborationer och att skriva rapporter. Laborationerna görs en torsdag

Läs mer