Projektplan för att utveckla och fördjupa lärares läroplans- och bedömarkompetens

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projektplan för att utveckla och fördjupa lärares läroplans- och bedömarkompetens"

Transkript

1 Projektplan för att utveckla och fördjupa lärares läroplans- och bedömarkompetens Projekt runt kunskap och bedömning Syftet med projektet är att utveckla och fördjupa läroplan- och bedömarkompetens. Genom detta ökar möjligheterna att utveckla en mer likvärdig bedömning samt att eleverna får bättre förutsättningar att utveckla de kunskaper och förmågor som ska bedömas enligt kunskapskraven. Projektet har även en tydlig koppling till utvecklingssamtal samt IUP med skriftliga omdömen. Projektet genomförs med stöd av Helena Moreau och Steve Wretman, Fortbildnings AB. Projektet innebär att personalen arbetar med att implementera Lgr 11 i praktiken. I projektet varvas föreläsningar med eget arbete, diskussioner och handledning. Pedagogiska planeringar En viktig del av projektet är att skapa en skriftlig planering som tydligt kopplas till läroplanen och kursplanerna. Att en sådan planering ska göras är föreskrivet i Skolverkets föreskrifter om utvecklingssamtal, i de Allmänna råden om IUP och Allmänna råden med kommentarer om planering och genomförande av undervisningen. Dessutom visar pedagogisk forskning att det finns ett klart samband mellan hur väl eleverna förstår målen för undervisningen och nivån på deras lärande. Läroplanens kunskapssyn och tolkning och konkretisering av kursplanerna är ett av utvecklingsmålen inom projektet. Att gemensamt skapa pedagogiska planeringar gör vi av flera skäl: Ett skriftligt omdöme ska beskriva elevens kunskapsutveckling i relation till pedagogisk planering i varje ämne. När man skapar dessa planeringar gemensamt kommer man även kunna utveckla ett gemensamt språk. Det blir tydligare för eleven hur mål, undervisning och bedömning hänger samman. För att skapa ett gemensamt, professionellt och sakligt språk bör detta arbete utföras i arbetslag eller i ämneslag. De gemensamma planeringarna kan sedan ligga till grund för den enskilda lärarens lektionsplaneringar. En pedagogisk planering kan vara längre eller kortare. Den kan vara för en hel termin eller över ett arbetsområde med flera ämnen inblandade. Första planeringen sätter fokus på att tolka läroplan och kursplaner och skapa en planering utifrån läroplanens kvalitativa typ av kunskap. Lärarna ska skapa en planering för ett arbetsområde som tar runt 3 veckor att genomföra med eleverna. Minst en lärare i arbetslaget/ämneslaget ska genomföra planeringen efter respons och ev. bearbetning En process i tre steg Projektet är indelat i tre olika steg och varje steg byggs i sin tur upp av tre olika moment planera undervisa bedöma. Arbetet sker i arbetslag eller ämneslag och arbetet i gruppen leds av en s.k. samtalsledare. Samtalsledarens uppgift är inte att vara expert eller den som gör allt arbete i gruppen. Samtalsledaren har en mer administrativ uppgift och ska vara en länk mellan arbetslaget eller ämneslaget och Steve Wretman och Helena Moreau.

2 Läroplanens kunskapssyn och tolkning och konkretisering av Lgr 11 är ett av utvecklingsmålen inom projektet. Andra hörnpelare är summativ och formativ bedömning. Steve och Helena tillhandahåller förebilder för bedömningsmatriser som efter behov justeras eller vidareutvecklas. Undervisningsmodeller som bygger på internationell forskning om undervisning och bedömning kommer att visas och förklaras. Obligatorisk planeringsmodell En viktig del av projektet är att skapa en skriftlig planering som tydligt kopplas till läroplanen och kursplanerna. Att en sådan planering ska göras är föreskrivet i Skolverkets föreskrifter om utvecklingssamtal och i Allmänna råd från Skolverket. Dessutom visar pedagogisk forskning att det finns ett klart samband mellan hur väl eleverna förstår målen för undervisningen och nivån på deras lärande. Inom projektet ska den planeringsmodell som utdelats användas. Den ska inte betraktas som en rekommendation eller som ett förslag. Planeringsmodellen är obligatorisk för det arbete som bedrivs inom projektets ram. Varje arbetslag eller ämneslag ska till varje steg i projektet tillsammans göra en undervisningsplanering, d v s minst två eller tre planeringar under projektets gång. Det vanliga i skolan är att varje lärare gör sin egen planering. Inom projektet är de däremot en kollektiv produkt. Kursplanens syfte med de långsiktiga målen och kunskapskraven måste tolkas och konkretiseras så att de passar den ålder och mognad som eleverna har. Denna tolkning och konkretisering är en kreativ process där teoretiska insikter och praktiska lärarerfarenheter möts. Ett av syftena med projektet är att diskussionerna i lärarlaget/ämneslaget ska kretsa kring hur läroplanens kunskapssyn och styrdokumenten kan omsättas i undervisningen. Planeringen ska göras i två delar: 1. En formell del, lärardel där kursplanerna citeras ordagrant. 2. En elevdel som skrivs på ett elevnära språk och som består av en tolkning och konkretisering av kursplanetexterna. Formell del Syfte: Citera direkt från kursplanen. De långsiktiga målen finns med. Kunskapskrav: Citera de kunskapskrav som passar in på detta arbetsområde. Rekommendation att man utgår från den högsta nivån eftersom alla elever ska ges möjlighet att komma dit. Man ska även tänka på att det är samma kunskapskrav när det gäller förmågor som återkommer för alla nivåer. Centralt innehåll: Viktigt att citera det centrala innehåll som är aktuellt i arbetsområdet. Elevdel Inledning: En kort inledning som förklarar syfte med arbetsområdet (t ex under denna period kommer vi att arbeta sagor från olika länder) Mål för arbetsområdet (konkretiserade mål): Här konkretiseras syfte (långsiktiga mål)och kunskapskrav och kopplas till det centralt innehållet. Detta blir de konkretiserade målen för ar-

3 betsområdet. Vad ska eleven lära sig? Man formulerar målen så att det tydligt framgår vad eleven ska utveckla och lära samt hur eleven ska kunna visa sin kunskap. Bedömning: Här beskrivs vad som skall bedömas i elevens arbete och hur eleven ska visa sin kunskap. (Denna del ska ha en tydlig koppling till kunskapskraven) Viktigt att det framförallt är förmågor som är formulerade som kunskapsmål men det kan även finnas både fakta och färdigheter som man vill bedöma. Det är viktigt att denna del blir tydlig så att eleverna inte tvekar på vad läraren kommer att bedöma i deras arbeten. Undervisning: Här skriver man hur undervisningen kommer att gå till för att eleven ska utvecklas mot målen. Det bör vara en balans mellan fakta, förmågor och färdigheter. Här bör det även finnas en tydlig koppling till det centrala innehållet. Bedömning Efter det att lärarna genomfört undervisning utefter upprättade planeringar genomförs diskussion om hur man gemensamt bedömer elevarbeten. Lärare har här plockat fram sin intuitiva bedömarkompetens för att sedan göra en gemensam bedömning av elevernas arbete. Återigen sätts utveckling av ett gemensamt och sakligt språk i fokus. I detta läge har Helena och Steve gett verktyg för hur man arbetar med att skapa beskrivande och inte värderande bedömningar för respons och skriftliga omdömen. Det handlar om att på ett sakligt och icke värderande sätt kunna sätta ord på elevernas lärande. (Detta är en viktig del inför skapande av en IUP). Samtidigt har Helena och Steve återkopplat hur elevernas arbeten överensstämmer med de mål som fanns i planeringen. Helena och Steve har förtydligat att det finns olika typer av bedömning. D.v.s. få alla att förstå tanken med formativ bedömning (dvs. en bedömning som stimulerar elevernas lärande och där eleverna involveras i bedömningsprocessen, det är bl.a. detta som elevinflytande handlar om). De erfarenheter man har gjort dels genom respons, dels genom att studera elevernas arbeten leder fram till en ny pedagogisk planering. Även denna gång med respons. Till skillnad mot den första omgången har Helena och Steve försökt leda in lärare på att skapa planeringar som riktas in mot olika förmågor för att sedan kunna bygga upp en bank med kvalitetssäkrade planeringar. När planeringarna har genomförts har lärarna även skrivit en kort kommentar/reflektion. Bedömningsmatriser Nästa steg i projektet blir att skapa bedömningsmatriser. Tanken med att skapa bedömningsmatriser är att dessa blir ett bra verktyg i den dokumentation som ska ligga till grund för utvecklingssamtalet som i sin tur ska leda fram till en IUP. Matriserna blir även ett bra verktyg för att skapa en gemensam syn på bedömning och de underlättar för eleverna när de ska göra självbedömningar. De blir även ett konkret underlag för lärares betygsdiskussioner med eleverna. Utgångspunkten är att lärare får det lättare att förstå sitt uppdrag genom att få arbeta praktiskt med att skapa planeringar parallellt med föreläsningar och läsande om kunskapssyn och bedömning, än om de enbart får lyssna till föreläsningar.

4 Bakgrundsmaterial (som ligger till grund för hur Helena och Steve bygger upp sitt arbete) Om kraven för skolan uttrycks i form av mycket preciserade kunskaper som varje elev ska ha tillägnat sig, är det lätt att pröva exakt vilket resultat en elev nått. När kunskaperna i stället formuleras som kunskapskvaliteter som kan utvecklas genom studier inom olika kunskapsområden och med olika urval av stoff, blir bedömningen betydligt svårare. Vill vi ha en skola där elever utifrån givna ramar får studera efter behov och intressen och där elever får utveckla sina kunskaper utifrån en mångfald av möjligheter, blir konsekvensen ett mer krävande system för bedömning. (ur Allmänna råd för en likvärdig bedömning och betygsättning) Som utgångspunkt för arbetet används även Proposition 2009/10:165, Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet. I denna finns en del som handlar om bedömning och betyg men även om vikten av tydliga planeringar: Bedömningen syftar till att identifiera elevers kunskaper för att beskriva starka och svaga sidor och ge ett bra underlag för att planera elevens fortsatta utveckling. Betygen ska visa i vilken utsträckning eleven har uppnått de nationellt uppställda kunskapskraven och även visa kvaliteten i kunskaperna. Nationella ämnesprov och andra prov är därvid en del av bedömningsunderlaget. Arbetet förutsätter att information om mål och kunskapskrav ges till alla elever i början av ett ämne, ett ämnesblock eller en kurs samt under utbildningens gång. Statens skolverks inspektionsrapport från 2003 liksom Skolverkets nationella utvärdering av grundskolan (NU 03) visar emellertid att det finns stora brister i den information elever får och i hur väl de förstår målen. Många missförstånd som gäller enskilda betyg kan undanröjas genom att informationen om kunskapskraven i början av studierna förbättras. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att en bestämmelse om en sådan informationsskyldighet ska finnas i skollagen för att markera skolans och lärarens ansvar. Varför matriser? Arbetet leder fram till att skapa bedömningsmatriser som kan tolkas av både lärare, elever men även av föräldrar. Dessa matriser bör även kunna användas som skriftliga omdömen i olika ämnen. Lärare ska kunna se och beskriva en elevs kunskapsutveckling utan att värdera eleven (bra-dålig). Tanken med matriser är att de ska kunna användas dels för självärdering för eleverna, dels som grund till en individuell utvecklingsplan och vid utvecklingssamtal. Under arbetsprocessen är också förhoppning att man på skolan skapar ett gemensamt språk för vad det är vi bedömer. Det är viktigt att bedömning blir synlig för eleverna men även mellan lärare. Det är genom de kollegiala samtalen om vad och hur vi bedömer som vi skapar en bedömaröverensstämmelse. Det bör finnas en dokumentation inför ett utvecklingssamtal/en IUP. För denna dokumentation är det viktigt att lärare utvecklar och använder ett sakligt och gemensamt språk. Dokumentation-

5 en måste grunda sig på en bedömning och en analys vad eleverna befinner sig i förhållande till målen. En IUP ska sedan kunna visa eleven riktning på utvecklingen. Detta arbete underlättas av väl utvecklade matriser. Arbetet handlar i första hand om formativ bedömning, dvs en bedömning vars mål är att stimulera elevernas fortsatta lärande. En del av arbetet är att skapa verktyg (bedömningsmatriser) som stöd för att eleverna ska kunna utveckla metakognition. Inom forskning visas tydligt att just självvärdering är viktig för elevens lärprocess. Metakognition beskrivs ofta som ett medel för att uppnå självreglering (self regulation), dvs att eleverna ska bli självständiga och kunna styra sitt eget lärande. Med hjälp av adekvat undervisning kan elever förbättra sin metakognition. Black (1999) nämner flera studier, som påvisar samband mellan graden av metakognition hos elever och deras studieresultat. Exempelvis Brown & Ferrara (1985) har visat att elever som har en historia av svaga prestationer i skolan och som har fått hjälp med att utveckla sin metakognition har gjort snabba framsteg. (ur rapporten Kunskapsbedömning, Myndigheten för skolutveckling 2003) Om sambandet formativ bedömning och elevens lärande (Samtliga citat hämtade från rapporten Kunskapsbedömning 2003) Det är processen, som ska stå i fokus vid den formativa bedömningen och inte resultatet: det är betydligt lättare att rätta ett felaktigt svar än att bedöma den process om lett fram till svaret. Ofta säger svaret inte mycket om hur eleven har resonerat och kan då heller inte vara till stor nytta när det gäller att hjälpa eleven vidare därför får eleven bara höra att han borde ha läst mer, ansträngt sig mera, lyssnat bättre etc. Det är inte heller alltid lätt för eleven att utifrån ett svar dra sig till minnes hur han resonerade vid det tillfälle då han svarade, menar Bonniol. Bonniol påpekar vidare, att det pedagogiska skälet för att man rättar elevers felaktiga svar oftast är att man vill att eleven ska lära sig något (vad som blev fel, och vilket sätt att tänka och göra som hade varit mera framgångsrikt). Förhoppningen är att denna erfarenhet kan göra att eleven, nästa gång han eller hon ställs inför en liknande uppgift, handlar annorlunda, d v s justerar sitt eget beteende. Om eleven faktiskt gör det är emellertid en annan fråga, Bonniol poängterar det faktum att eftersom ingen person utifrån kan justera någon annans beteende, så kan läraren egentligen inte ändra sina elevers beteende det kan de bara göra själva. Perrenoud pekar på vikten av, att formativa bedömningar utformas och genomförs utifrån sitt specifika syfte; om de utformas enligt de kriterier som är viktiga vid summativ bedömning (betygsbedömning) förlorar de i effektivitet och kvalitet: För att formativ bedömning ska bli effektiv, menar Perrenoud, ska insamling och bearbetning av olika slags data om elevernas kunskaper inte styras av strävan att vara systematisk eller rättvis, eller att passa vissa utvärderingssystem, utan (...) förse läraren med den information som han behöver för att kunna påverka villkoren för elevernas lärande eller elevernas inlärningsprocesser på ett effektivt sätt varken mer eller mindre. Formativ bedömning är viktig för: att diagnostisera problem och identifiera elevens behov av hjälp och stöd i lärandet att inventera elevers förkunskaper/förförståelse för att kunna planera undervisningen

6 att hjälpa elever att reflektera över sitt eget lärande och bli varse om sin progression och sina svårigheter och behov att vägleda elever i utvecklingen av effektiva inlärnings- och tankestrategier att definiera den aktuella disciplinens kunskap för eleverna, d v s markera diskursens gränser och överföra kulturella begrepp och förståelsehorisonter att motivera elever i skolarbetet De engelska forskarna Black & William, drog av den metaanalys av 40 kontrollerade studier av fall där man försökt utveckla provens formativa egenskaper, följande slutsatser: elevernas genomsnittliga studieresultat (mätt i prestationer på de vanliga nationella proven) förbättrades påtagligt den största förbättringen skedde i de svagast presterande grupperna, d v s skillnaden mellan hög- och lågpresterande elever minskade att eleverna själva är involverade i bedömningsprocessen har goda effekter på lärandet bedömning och självbedömning påverkar elevernas motivation och självvärdering eleverna kan bara bedöma sig själva om de har en klar uppfattning om undervisningsmålen om eleverna enbart får poäng eller betyg, så gynnas deras lärande inte Shepard beskriver en studie där matematiklärare gav kvalitativ feedback kommenterade fel och dåliga strategier, föreslog förbättringar och betonade förståelse snarare än ytlig kunskap. Studien visade att eleverna blev signifikant duktigare i matematik, att deras attityder till ämnet förbättrades och att pojkarnas ursprungliga försprång minskade. Shepard betonar att eleverna behöver förstå bedömningsprocedurerna och -målen som medel för att utveckla sin förmåga att se sitt eget lärande. Teori och praktik Läroplanen har en teoretisk grund. Det teoretiska perspektivet, är ett viktigt redskap för att kunna urskilja, förstå och förhålla sig till den pedagogiska verksamheten i skolan. Målen i sig, som de är formulerade i läroplanen, räcker inte som utgångspunkt för det praktiska arbetet. Målen måste dels: Ses i det teoretiska perspektiv utifrån vilket de är formulerade Som lärare måste man ha kunskap om det innehåll som respektive mål refererar till Det betyder att målen måste tolkas både utifrån styrdokumenten och utifrån lärares professionalitet. För att förstå hela uppdraget behövs att man sätter sig in i de teorier som styrdokumenten vilar på. Därför kommer en del av utvecklingsarbetet vara att läsa vissa utdrag ur bakgrundsarbetena till styrdokumenten samt olika artiklar som belyser detta.

Förra regeringens motiv till IUP

Förra regeringens motiv till IUP Förra regeringens motiv till IUP Regeringen har tagit flera initiativ i syfte att stödja en ökad måluppfyllelse i skolan. En expertgrupp tillsattes för att analysera behovet av insatser för att stärka:

Läs mer

Den individuella utvecklingsplanen

Den individuella utvecklingsplanen SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD 2008 Allmänna råd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen Beställningsadress: Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm. Tel: 08-690 95 76, Fax: 08-690

Läs mer

Handbok Unikum vårdnadshavare Unikum verktyg för IUP med skriftliga omdömen

Handbok Unikum vårdnadshavare Unikum verktyg för IUP med skriftliga omdömen Handbok Unikum vårdnadshavare Unikum verktyg för IUP med skriftliga omdömen Ny läroplan nytt IUP-verktyg I samband med införandet av en ny läroplan tas ett nytt verktyg för att stödja arbetet med IUP med

Läs mer

Kravet på individuell utvecklingsplan i den utbildningspolitiska strategin och ändring i skollagen (2010:800) vad gäller kravet på IUP

Kravet på individuell utvecklingsplan i den utbildningspolitiska strategin och ändring i skollagen (2010:800) vad gäller kravet på IUP 2013-10-30 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr UBN 2013/211-619 Utbildningsnämnden Kravet på individuell utvecklingsplan i den utbildningspolitiska strategin och ändring i skollagen (2010:800) vad gäller kravet

Läs mer

Kursplanen i ämnet hem- och konsumentkunskap

Kursplanen i ämnet hem- och konsumentkunskap DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet hem- och konsumentkunskap Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av grundskolans mål- och uppföljningssystem m.m. Dir. 2006:19. Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2006

Kommittédirektiv. Översyn av grundskolans mål- och uppföljningssystem m.m. Dir. 2006:19. Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2006 Kommittédirektiv Översyn av grundskolans mål- och uppföljningssystem m.m. Dir. 2006:19 Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall se över

Läs mer

Kursplanen i ämnet engelska

Kursplanen i ämnet engelska DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet engelska Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan

Läs mer

Uppenbar risk för felaktiga betyg

Uppenbar risk för felaktiga betyg Kvalitetsgranskning Rapport 2014:08 Uppenbar risk för felaktiga betyg En kortrapport om likvärdighet och kvalitet i skolors betygssättning Skolinspektionens rapport 2014:08 Diarienummer 400-2013:200 Stockholm

Läs mer

Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen

Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN 2010-08-18 Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen Innehållsförteckning IUP-PROCESSEN 2 STOCKHOLM STADS FRAMTAGNA RAMAR FÖR ELEVDOKUMENTATION 4 ÖVERSIKT

Läs mer

Betyg och bedömning. Information till föräldrar. Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik.

Betyg och bedömning. Information till föräldrar. Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik. Betyg och bedömning Information till föräldrar Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik. Summativ bedömning Summativ: Kontrollera vad eleverna kan efter genomförd undervisning. Till

Läs mer

Diskussionsfrågor om de gymnasiegemensamma ämnena

Diskussionsfrågor om de gymnasiegemensamma ämnena DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GYMNASIESKOLAN Diskutera Diskussionsfrågor om de gymnasiegemensamma ämnena I den nya gymnasieskolan finns nio ämnen som är gemensamma för hela gymnasieskolan engelska, historia,

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

10 olika sätt att genomföra IUP-processen

10 olika sätt att genomföra IUP-processen 10 olika sätt att genomföra IUP-processen augusti 2012 Visualisera och effektivisera IUP-processen på er skola? Hur ska ni genomföra IUP-processen pedagogisk, undervisning, skriftliga omdömen, framåtsyftande

Läs mer

Betyg och bedömning. Föreläsning den 18 februari Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.

Betyg och bedömning. Föreläsning den 18 februari Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik. Betyg och bedömning - hur tar jag reda på vad elever kan? Föreläsning den 18 februari 2013 Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik Lars Nohagen 1 Vad är en bedömning -

Läs mer

Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv

Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv Lena Löfgren lena.lofgren@hkr.se Britt Lindahl britt.lindahl@hkr.se Diagnoser ino bakgrund och erfarenheter för arbete med NP Diagnosmaterialets övergripande

Läs mer

FÖRSLAG. Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogrammet 9

FÖRSLAG. Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogrammet 9 FÖRSLAG Allmänna råd för DEN INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN med skriftliga omdömen Innehåll Förord 2 Inledning 3 Utgångspunkter för den individuella utvecklingsplanen 4 Den individuella utvecklingsplanens

Läs mer

IUP-plan för Sofia skola

IUP-plan för Sofia skola Utbildningsförvaltningen Sida 1 (6) Sofia skola 2013-11-25 IUP-plan för Sofia skola I denna IUP-plan finns beskrivning av hur vi på Sofia skola kommunicerar runt elevers lärande. Här finns också en beskrivning

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent

Läs mer

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärare Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärares möte med eleven Förmåga Acceptabel Bra Mycket bra Bedöma och dokumentera enskilda elevers behov och anpassa undervisningen

Läs mer

Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process*

Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process* Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process* Text av Susanne Bertelsen I den bästa av alla världar har skolan en strategi och en struktur för sitt utvecklingsarbete. Nästa steg i kvalitetsarbetet är att finna

Läs mer

Rutiner för arbetet med Individuella utvecklingsplaner på Beta School

Rutiner för arbetet med Individuella utvecklingsplaner på Beta School Rutiner för arbetet med Individuella utvecklingsplaner på Beta School Läsår 2011-2012 1 Innehåll Inledning..S.3 Syfte.S.4 Utvecklingsplanens innehåll.s.5 Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogram

Läs mer

Välkomna Kontaktpersoner BoB 2011-03-09

Välkomna Kontaktpersoner BoB 2011-03-09 Välkomna Kontaktpersoner BoB 2011-03-09 Dagens agenda Implementeringsarbetet på Klastorp-Essinge skolor och Kullskolan Diskussion IUP-processen i Lgr11? Ett dokumentationsverktyg som följer IUP-processen?

Läs mer

www.gubbangsskolan.stockholm.se

www.gubbangsskolan.stockholm.se www.gubbangsskolan.stockholm.se SID 2 (7) STYRDOKUMENT I SKOLAN I skolan finns det styrdokument på flera nivåer: läroplanen Lgr 11 på nationell nivå samt Stockholms stads vision En skola i världsklass

Läs mer

Mål, friutrymme, process

Mål, friutrymme, process Mål, friutrymme, process - Lgr 11 och några idéer kring lokal pedagogisk planering Niklas Gustafson niklas.gustafson@mah.se 1 Innehåll Pendling mellan mål och process Resultat av en studie Två historielärares

Läs mer

Kursplanen i ämnet religionskunskap

Kursplanen i ämnet religionskunskap DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet religionskunskap Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

10 kap. Grundskolan. Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan

10 kap. Grundskolan. Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan IUP och omdöme me i Skollagen 2010:800 10 kap. Grundskolan [ ] Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan 12 Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal

Läs mer

Bedömning och betygssättning. - Allmänna råd för gymnasieskolan

Bedömning och betygssättning. - Allmänna råd för gymnasieskolan Bedömning och betygssättning - Allmänna råd för gymnasieskolan Allmänt om bedömning och betygssättning Betygssättning är myndighetsutövning som kräver en rättssäker hantering Beslut måste grundas på dokumentation

Läs mer

Den individuella utvecklingsplanen

Den individuella utvecklingsplanen SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD 2005 Allmänna råd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen Beställningsadress: Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm. Tel: 08-690 95 76, Fax: 08-690 95 50, e-post: skolverket@fritzes.se

Läs mer

Kursplanen i ämnet modersmål

Kursplanen i ämnet modersmål DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet modersmål Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan

Läs mer

Bedömning för lärande. Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13

Bedömning för lärande. Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13 Bedömning för lärande Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13 Förmågor - Bild Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att kommunicera

Läs mer

Bedömning för lärande. Andreia Balan

Bedömning för lärande. Andreia Balan Bedömning för lärande Andreia Balan Hur kan så mycket forskning publiceras med så liten effekt på undervisningen? Man inriktar sig ofta på strukturella ting, som klasstorlek, skolval, nivågruppering och

Läs mer

Individuella utvecklingsplaner IUP

Individuella utvecklingsplaner IUP Individuella utvecklingsplaner IUP 1 SYFTE OCH BAKGRUND Regeringen har beslutat att varje elev i grundskolan skall ha en individuell utvecklingsplan (IUP) från januari 2006. I Säffle är det beslutat att

Läs mer

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 1(7) 2011-08-29 s plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 18 august-20 december Steg 1: Ämnesläraren dokumenterar Syfte synliggöra utvecklingsbehov Ämnesläraren dokumenterar elevens

Läs mer

Utvecklingssamtal och skriftlig information KOMMENTARER

Utvecklingssamtal och skriftlig information KOMMENTARER Utvecklingssamtal och skriftlig information KOMMENTARER Förord Under 2000-talets första år fick debatten om skolans bedömningssystem ny fart. I några kommuner försökte man återinföra betygssättning för

Läs mer

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010 1 FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER Kvalitetsgranskning Undervisningen i särskolan 2009/2010 2 Av denna PM framgår vilka tre centrala frågor som ska granskas och bedömas i denna kvalitetsgranskning. Dessa frågor

Läs mer

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett

Läs mer

Bedömning för lärande. Sundsvall

Bedömning för lärande. Sundsvall Bedömning för lärande Sundsvall 2012-03-29 Program 2012-03-29 13.00 Inledning 13.45 Lärande samtal Ca 15.00 fika finns att hämta 16.00 Återsamling frågandets betydelse 16.30 Avslutar dagen Från dokumentation

Läs mer

Kursplanen i ämnet svenska

Kursplanen i ämnet svenska DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet svenska Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan

Läs mer

Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, utbildningsnämnden, Lärarnas

Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, utbildningsnämnden, Lärarnas PM 2013: RIV (Dnr 001-687/2013) Tid för undervisning - lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (DS 2013:23) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 24 juli 2013 Borgarrådsberedningen

Läs mer

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en

Läs mer

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Utbildningsinspektion i Gotlands kommun Klinteskolan Dnr 53-2007:3378 Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2

Läs mer

Policy för utvecklingssamtal på Lemshaga Akademi

Policy för utvecklingssamtal på Lemshaga Akademi 110826 Policy för utvecklingssamtal på Lemshaga Akademi Utvecklingssamtal Vad säger styrdokumenten? Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan 12 Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och

Läs mer

LÄROPLANEN EN HELHET. Att se den röda tråden. Balli Lelinge,

LÄROPLANEN EN HELHET. Att se den röda tråden. Balli Lelinge, LÄROPLANEN EN HELHET Att se den röda tråden Balli Lelinge, balli.lelinge@mah.se 2 Kursplan Läroplan Kunskapskrav Bedömning 3 Läroplan 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. De övergripande målen och riktlinjerna

Läs mer

Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan Beställningsuppgifter: Fritzes kundservice 106

Läs mer

Svar till Skolinspektionen från Fjärdhundraskolan. Dnr: 43-2010:5179. Rektor Mats Holm Telefon 0171-62 68 21 mats.holm@fjardhundra.enkoping.

Svar till Skolinspektionen från Fjärdhundraskolan. Dnr: 43-2010:5179. Rektor Mats Holm Telefon 0171-62 68 21 mats.holm@fjardhundra.enkoping. Dnr: 43-2010:5179 Rektor Mats Holm Telefon 0171-62 68 21 mats.holm@fjardhundra.enkoping.se Svar till Skolinspektionen från Fjärdhundraskolan Foto BananaStock 2 (9) Skola: Fjärdhundraskolan Dnr: 43-2010:5179

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

Utbildningsinspektion i den fristående grundskolan Friskolan i Kärna i Kungälvs kommun

Utbildningsinspektion i den fristående grundskolan Friskolan i Kärna i Kungälvs kommun Inspektionsrapport från Skolverket 2006:127 Utbildningsinspektion i den fristående grundskolan Friskolan i Kärna i Kungälvs kommun Bes lut S kolrapport Beslut Mona Hurtig Skol AB Solskiftegatan 4 442 53

Läs mer

Varmt välkomna v till Klagshamns rektorsområde

Varmt välkomna v till Klagshamns rektorsområde Varmt välkomna v till Klagshamns rektorsområde Vision för f Klagshamns ro På Klagshamns rektorsområde ska elever, personal och föräldrar f känna k stolthet över sin skola och förskola. f Ledorden kunskap,

Läs mer

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Information om verksamhetsplanen Verksamhetsplanen är en del av det ständigt pågående kvalitetsförbättringsarbetet i skolan. I verksamhetsplanen formuleras

Läs mer

Kursplanen i ämnet idrott och hälsa

Kursplanen i ämnet idrott och hälsa DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet idrott och hälsa Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

kultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund

kultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund kultursyn kunskapssyn elevsyn Pedagogik förmågan att inte ingripa? Kultursyn Inlärning perception produktion Kunskapssyn perception Lärande produktion reflektion inre yttre Estetik gestaltad erfarenhet

Läs mer

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen Skolinspektionen Bilaga 1 Verksam hetsrapport Verksamhetsrapport efter kvalitetsgranskning av läs- och skrivundervisningen inom ämnena svenska/svenska som andraspråk i årskurserna 4-6 vid Smygeskolan i

Läs mer

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav Mål KUNSKAPSKRAV Läraren ska sätta betyg på varje kurs och det finns prec i serade kunskapskrav för tre av de godkända betygs stegen E, C och A. Kunskapskraven är för

Läs mer

Den individuella utvecklingsplanen. med skriftliga omdömen

Den individuella utvecklingsplanen. med skriftliga omdömen Den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen 1 Från mål- och resultatstyrning med stor frihetsgrad till ökad tydlighet och mer kontroll Individuella utvecklingsplaner (2005) Tydliga mål och

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö

LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö GRUNDSKOLA: 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) fungerar under läsåret samt beskriva hur vi tar

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Bakgrund och uppdrag Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Läs mer

Barn och Familj Språkutveckling

Barn och Familj Språkutveckling Barn och Familj Språkutveckling Framtiden kommer av sig själv, framsteget gör det inte. Poul Henningsen Kommunövergripande språkutvecklare - KSU Agneta Bengtsson Helén Lysmo Pia Persson Uppföljning och

Läs mer

Bedömning & Utvecklingssamtal på särvux

Bedömning & Utvecklingssamtal på särvux Bedömning & Utvecklingssamtal på särvux Jönköping 2010-09-30 Åsa Hirsh asa.hirsh@hlk.hj.se Gradskillnad inte artskillnad Alla elever omfattas av samma rätt-och skyldigheter när det gäller skolgång Alla

Läs mer

Pedagogiskt ledarskap i praktiken

Pedagogiskt ledarskap i praktiken Pedagogiskt ledarskap i praktiken -En möjlighet att förbättra elevernas resultat och skolans kvalité Aronsborg 2013-10-25 Lars Thorin Presentation Lars Thorin 43 år från Bräcke, Jämtland Lärare 1-7 Sv/So/Idri

Läs mer

Umeå Universitet NMD Naturvetenskapernas och matematikens Didaktik. Studieguide till Matematik för F 3, kurs 2 Ht MN023

Umeå Universitet NMD Naturvetenskapernas och matematikens Didaktik. Studieguide till Matematik för F 3, kurs 2 Ht MN023 Umeå Universitet NMD Naturvetenskapernas och matematikens Didaktik Studieguide till Matematik för F 3, kurs 2 Ht 2014 6MN023 Kursnamn: Matematik för åk F 3, kurs 2, 7,5 hp Termin: H 14 Kurskod: 6MN023

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Bjälbotullskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652

Regelbunden tillsyn i Bjälbotullskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652 Regelbunden tillsyn i Bjälbotullskolan i Mjölby kommun Delbeslut Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2009:1652 Delbeslut Regelbunden tillsyn i Bjälbotullskolan Mjölby kommun Datum 2009-09-16 Dnr 43-2009:1652

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara språk-och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Vi har inte satt ord på det

Vi har inte satt ord på det Sammanfattning Rapport 2012:8 Vi har inte satt ord på det En kvalitetsgranskning av kunskapsbedömning i grundskolans årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat lärares utgångspunkter i arbetet

Läs mer

Kursplanen i ämnet bild

Kursplanen i ämnet bild DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet bild Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och

Läs mer

Nyheter Pedagogiska institutionen, Umeå universitet 1. Gunilla Näsström Pedagogiska institutionen

Nyheter Pedagogiska institutionen, Umeå universitet 1. Gunilla Näsström Pedagogiska institutionen Nyheter 2011 Pedagogiska institutionen 2010-11-04 Alla gör olika Likvärdig utbildning: 1994 Alla elever ska få möjlighet 2010 Alla elevers möjlighet att uppnå alla målen Resultatkontroll Pedagogisk frihet

Läs mer

Skola och hemmet. Per Berggren och Maria Lindroth 2014-03-04

Skola och hemmet. Per Berggren och Maria Lindroth 2014-03-04 Skola och hemmet Per Berggren och Maria Lindroth 2014-03-04 Skolans uppdrag Att ge förutsättningar för: Goda medborgare Fortsatta studier Personlig utveckling Lgr11 - läroplan med kursplaner Första delen

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Den här broschyren

Läs mer

matrisertext: Cristina Nordman

matrisertext: Cristina Nordman Elever tycker matrisertext: Cristina Nordman I en magisteruppsats vid Malmö högskola har elevers uppfattningar kring bedömningsmatriser och formativ bedömning undersökts. En utvecklingsmatris kan fungera

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN. Skriftliga omdömen och kommentarbanker

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN. Skriftliga omdömen och kommentarbanker UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN Skriftliga omdömen och kommentarbanker UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN 2009-08-12 SKRIFTLIGA OMDÖMEN OCH KOMMENTARBANKER Individuell utvecklingsplan

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

Att undvika att det rör sig om helt separata delar Mats Burström

Att undvika att det rör sig om helt separata delar Mats Burström Att undvika att det rör sig om helt separata delar Mats Burström 120827 Många skolor brister i utvärderingen av elevernas kunskapsutveckling. På en del skolor utgår inte lärarnas bedömningar från de nationella

Läs mer

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal

Läs mer

Kunskap och bedömning för utveckling och lärande

Kunskap och bedömning för utveckling och lärande Kunskap och bedömning för utveckling och lärande Från samtal till verkstad Ett kompetensutvecklingsprojekt i Luleå kommun 2011-2014 Så började det Den förändring som den nya regeringen presenterar i betygsfrågan

Läs mer

Nya samlade läroplaner

Nya samlade läroplaner Nya samlade läroplaner Nya reformer Den nya skollagen En förändrad läroplan för förskolan Nya läroplaner för den obligatoriska skolan En ny gymnasieskola En ny betygsskala 350 lärare, didaktiker och experter

Läs mer

Matematiklyftet. Malmöbiennetten 2013. Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet. Anette Jahnke

Matematiklyftet. Malmöbiennetten 2013. Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet. Anette Jahnke Matematiklyftet Malmöbiennetten 2013 Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet Anette Jahnke #malyft Matematiklyftet Matematiklyftet Fortbildning av alla lärare som undervisar i

Läs mer

Beslut för fristående grundskola

Beslut för fristående grundskola Internationella Engelska Skolan i Sverige AB Rektorn vid Internationella Engelska Skolan i Järfälla Beslut för fristående grundskola efter tillsyn av Internationella Engelska Skolan i Järfälla kommun Skolinspektionen,

Läs mer

Så här jobbar vi i Halmstads kommun

Så här jobbar vi i Halmstads kommun Några steg på vägen i arbetet med matematik och systematisk uppföljning av flickors och pojkars lärande och utveckling Så här jobbar vi i Halmstads kommun Malin Lindwall, verksamhetsutvecklare Annalena

Läs mer

lärande i klassrummet?

lärande i klassrummet? Vad säger forskningen om Vad säger forskningen om lärande i lärande i klassrummet? klassrummet? Vad är BfL? Fem strategier Andreia Balan Andreia Balan Utgångspunkter Förändrad kunskapssyn - lärande är

Läs mer

Bedömning Begrepp och benämningar

Bedömning Begrepp och benämningar BEDÖMNING Bedömning Begrepp och benämningar Summativ bedömning är en form av bedömning som summerar en persons samlade kunskaper vid ett specifikt tillfälle. Exempel på summativ bedömning: Avslutning på

Läs mer

GR Omdöme Så här kan det användas

GR Omdöme Så här kan det användas Funktionspaket Omdöme kan användas till många olika syften: Skriftliga omdömen, dokumentation av kunskapskrav, insamling av statistik m.m. Hur en undersökning bör utformas beror på syftet. För att få ett

Läs mer

Utbildningsinspektion i den fristående grundskolan Vassbo skola i Uddevalla

Utbildningsinspektion i den fristående grundskolan Vassbo skola i Uddevalla Inspektionsrapport från Skolverket 54-2007:2183 Utbildningsinspektion i den fristående grundskolan Vassbo skola i Uddevalla Bes lut Skolrapport Beslut Explicarium AB Råane 9 451 91 Uddevalla 2008-05-08

Läs mer

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är

Läs mer

1. Förtydliga och förstå lärandemål och bedömningskriterier

1. Förtydliga och förstå lärandemål och bedömningskriterier 1. Förtydliga och förstå lärandemål och bedömningskriterier En förutsättning för framgångsrikt arbete med bedömning för lärande bygger på att eleverna delges och får förståelse för målen med undervisningen

Läs mer

Skolverkets nya stödmaterial för förskoleklassen

Skolverkets nya stödmaterial för förskoleklassen Skolverkets nya stödmaterial för förskoleklassen Varför stödmaterial för förskoleklassen? Ny skollag och ny läroplan Förbättra likvärdigheten Tydliggöra rektorns ansvar Bidra till kompetensutveckling diskussionsfrågor

Läs mer

Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare?

Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare? Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare? Förståelse för vad ett formativt förhållningssätt innebär Förståelse för vad ett formativt förhållningssätt

Läs mer

Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10

Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Matteusskolan Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10 Innehåll Inledning...1

Läs mer

Pedagogisk planering år 2 Skriva meningar

Pedagogisk planering år 2 Skriva meningar 2015-10-06 Pedagogisk planering år 2 Skriva meningar Följande förmågor, kunskapskrav och centralt innehåll i lgr11 ligger till grund för detta arbetsområde i ämnet Svenska: Inom detta arbetsområde ska

Läs mer

Företagsekonomi 1. Daniel Nordström

Företagsekonomi 1. Daniel Nordström Företagsekonomi 1 Daniel Nordström Agenda Ämnesplanens upplägg Ämnesplanen för företagsekonomi Betygsskalan Värdeorden i kunskapskraven Betygsmatris Bedömning Betygsättning Mina förväntningar Era förväntningar

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell

Läs mer

Ämnesblock matematik 112,5 hp

Ämnesblock matematik 112,5 hp 2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.

Läs mer

En försöksverksamhet med betyg från årskurs 4 Yttrande till regeringen över promemoria U2016/02376/S

En försöksverksamhet med betyg från årskurs 4 Yttrande till regeringen över promemoria U2016/02376/S 2016-08-16 1 (6) Tjänsteskrivelse KFKS 2016/384 Kommunstyrelsen En försöksverksamhet med betyg från årskurs 4 Yttrande till regeringen över promemoria U2016/02376/S Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Underlag för bedömning av verksamhetsförlagd utbildning (VFU)

Underlag för bedömning av verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Institutionen för hälsa och lärande Yrkeslärarprogrammet HT16 Underlag för bedömning av verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Kurs: Pedagogiska processer verksamhetsförlagd utbildning PE538G, 15hp Omfattning

Läs mer

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen Det här materialet är riktat till lärare och lärarlag och är ett stöd för skolans nulägesbeskrivning av matematikundervisning. Målet är

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av målstyrning.

Revisionsrapport Granskning av målstyrning. Revisionsrapport Granskning av målstyrning. Nämnden för Bildning, Fritid och Kultur Härjedalens Kommun 23 januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Granskningsresultat... 3 3. Bedömning

Läs mer

Plan för matematikutvecklingen

Plan för matematikutvecklingen Plan för matematikutvecklingen i förskola, förskoleklass och skola i Ale kommun Det faktiska matematiska syns i alltsammans. Anne-Marie Körling 2010-10-20 1 Innehåll Allmän del Inledning Vad är det att

Läs mer