Bedömning för lärande. Sundsvall

Transkript

1 Bedömning för lärande Sundsvall

2 Program Inledning Lärande samtal Ca fika finns att hämta Återsamling frågandets betydelse Avslutar dagen

3 Från dokumentation mönster och slutsatser/lärdomar Att kunna synliggöra för eleven och för oss själva hur elevens lärande utvecklas genom formativ bedömning. Hur vi använder tid för att få struktur för vår vardagliga bedömning. Förståelse för styrdokumenten. Bedömning sker kontinuerligt i vardagen. Vi måste förändra vårt sätt att se på bedömning! Vi måste också förändra vårt sätt att planera undervisningen så att vi kan bedöma formativt. Trots att vi kommer från olika verksamheter ser vi samma mönster. Se ovan (tydliga mål, struktur, elevernas delaktighet, återkoppling)* Dokumentation, kontinuitet, tidsbrist, struktur, feedback (elev-lärare), reflektionstid. Få med eleverna göra dem medvetna, skapa motivation. Bedömning sker hela tiden. Struktur och dokumentation. Kontinuitet/systematik. Att vi måste träffas och diskutera på respektive skola (lärgrupper) Att processen startar hos oss själva. Anta utmaningen! Annan syn på prov nu. Vi vill inte sätta dit eleverna! Vi måste få tid till reflektion, gärna efter varje arbetspass/dag. Man måste ha en bra relation till eleverna för att lyckas! Behöver nya idéer för hur vi ska lägga upp undervisningen. Intressant att få inblick i olika skolstadier/skolformer. Hur kan bedömning för lärande göras praktiskt så att det gagnar elevernas lärande? Bedömning/respons viktigt att eleverna får en insikt i målet för sitt eget lärande, för att förstå vart eleven står och hur den ska komma framåt. Viktigt att få en samsyn i sin bedömning. Samarbete mellan olika stadier för att tydligt kunna lämna över elev skulle vara bra. Ett stort behov av att få till likvärdig dokumentation finns. Vi ser att när vi får eleverna delaktiga genom t.ex. LPP så ser vi goda resultat. Eleverna blir medvetna.

4 Underlag för dagen: Viktigt att kunna synliggöra för eleven och för oss själva hur elevens lärande utvecklas genom formativ bedömning. Vi måste förändra vårt sätt att planera undervisningen så att vi kan bedöma formativt. Bedömning sker hela tiden. Vi behöver nya idéer för hur vi ska lägga upp undervisningen Hur kan bedömning för lärande göras praktiskt så att det gagnar elevernas lärande? Vi ser att när vi får eleverna delaktiga genom t.ex. LPP så ser vi goda resultat. Eleverna blir medvetna. Få med eleverna göra dem medvetna, skapa motivation

5 Syfte med dagen Bedömning som en integrerad del av undervisningen Arbetet börjar i planeringen Verktyg i bedömningsprocessen Elevinflytande i planeringen Nyckelstrategier: Att tydliggöra mål och kunskaper, Skapa aktiviteter som synliggör lärandet.? Frågandets? betydelse? för lärandet? IT-pedagogiska hjälpmedel, IKT 21/5

6 Film: Pedagog Stockholm - Jan Håkansson Synligt lärande vad säger Hattie om återkoppling?

7 Exempel på en planeringsprocess Förankring i kursplanens syfte Innehåll Konkretisering av mål Arbetsformer Bedömning Dokumentation Skolverket: Diskussionsunderlag för grundskolan

8 Bedömning Utdrag ur läroplanens (LGR-11) första del, 2.7 Bedömning och betyg Skolans mål är att varje elev - utvecklar ett allt större ansvar för sina studier, och - utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna. Utdrag ur läroplanens (GY-11) första del, 2.5 Bedömning och betyg Skolans mål är att varje elev - tar ansvar för sitt lärande och sina studieresultat, och - kan bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven för utbildningen. Lärarna / / vill att eleverna ska förstå vad de förväntas lära sig inom ramen för arbetsområdet och få möjligheter att ta ansvar för sitt lärande. Därför planerar de för hur de fortlöpande ska arbeta med bedömning och feedback inom ramen för arbetsområdet samt hur de ska göra eleverna delaktiga i detta. Lärarna stödjer sig på läroplanens övergripande mål om bedömning och betyg. Exempel ur: Skolverkets diskussionsunderlag för grundskolan

9 Förutsättningar att stödja kunskapsutvecklingen Lärare behöver vid planeringen ta ställning till hur elevernas kunskaper ska utvärderas, vilka bedömningsformer som ska användas och när olika bedömningstillfällen är lämpliga att genomföras. En förutsättning för detta är att läraren har identifierat vilka delar av kunskapskraven som bedömningen ska utgå från i det aktuella arbetsområdet. Genom att göra eleverna delaktiga i detta arbete kan de utveckla ett allt större ansvar för sina studier. Eleverna utvecklar även en förtrogenhet med vad som kommer att bedömas och bedömningstillfällena blir därigenom avdramatiserade, vilket tillsammans med en aktiv återkoppling från läraren är gynnsamt för elevernas lärande.

10 Elevernas inflytande i planeringen Ett led i skolans uppdrag är att eleverna ska få utveckla förmågan att arbeta i demokratiska former. Enligt läroplanen ska eleverna därför vara delaktiga planeringen. Det är dock alltid läraren som utifrån kraven i läroplanen beslutar om planeringen. Det innebär att läraren utifrån tidigare utvärderingar av undervisningen samt utifrån ämnesteoretiska och pedagogiska överväganden gör nödvändiga val och avgränsningar så att eleverna ges förutsättningar att nå så långt som möjligt.

11 Lärande samtal När och hur kan eleverna bli involverade/delaktiga i planeringsprocessen? Möjligheter/dilemman? Utgå från era planeringar. - Utse samtalsledare och dokumentatör - Planera tiden så att ni också hinner se mönster och sammanfatta dokumentationen. - Var och en funderar på egna nyckelord under några minuter (post-it). Därefter låter samtalsledaren var och en berätta om sina tankar omkring frågeställningen. Alla deltagare hjälps åt att ställa förståelsefördjupade till den som har ordet. - Dokumentera på blädderblock och sammanfatta i slutet av samtalet på dokumentationsmallen.

12 Grupp 1, 2, 3 Sal: 829 Grupp 4, 5, 6 Sal: 830 Grupp 7, 8, 9 Sal: 860 Grupp 10, 11 Sal: 880 Gymnasiet

13 16.00 Återsamling Mönster i samtalen

14 Frågandets betydelse för lärandet Utveckla lärarnas förmåga att ställa frågor. Utveckla elevernas förmåga att ställa frågor.

15 utdrag ur Frågandes betydelse, Lindberg G: Frågandet som fenomen har fått en allt större betydelse för mig under min yrkesverksamma period. Jag har nu arbetat inom skolans värld sedan 1971, och genom åren har jag med jämna mellanrum ställts inför detta faktum att frågandet har något i sig som skiljer det från annat, när det gäller lärandet. /.../ Vad är det då hos frågandet som har en så stor kraft i lärandet? - Frågandet leder framåt, eftersom det söker ett svar. - Frågandet lyfter det egna tänkandet till en metanivå. Jag tänker tydligare på vad det är jag söker. - Frågandet hjälper mig att lyssna. Jag måste veta vad jag frågar efter och jag har också ett behov av att lyssna efter svaret på min fråga. - Frågandet hjälper mig att ha kontrollen över mitt lärande. När jag ställer frågorna är det mitt lärande det handlar om och jag kan själv kontrollera detta

16 Att med frågor söka tecken på lärande få eleverna att tala/tänka Copyright Christian Lundahl

17 Copyright Christian Lundahl

18 Nästa BFL-träff för nyckelpersoner 21/5 Digitala hjälpmedel som stöd för bedömningsprocessen.

19 Planering - kommunövergripande * , kl , Åkersviksskolans aula Nätverksträff för nyckelpersoner och intresserade rektorer. * , kl , Åkersviksskolans aula Föreläsning för rektorer och nyckelpersoner av Christian Lundahl * kl Åkersviksskolans aula Nätverksträff för nyckelpersonerna (och intresserade rektorer) * , kl Åkersviksskolans aula Föreläsning för rektorer och nyckelpersoner av Christian Lundahl * , kl Åkersviksskolans aula Nätverksträff för nyckelpersoner och intresserade rektorer.