Anna Karlefjärd Bedömning & betygssättning i särskolan

Transkript

1 Anna Karlefjärd 2019 Bedömning & betygssättning i särskolan

2

3 FRIUTRYMME Friutrymme LÄRARE SOM FRONTLINJEBYRÅKRAT

4 Friutrymme och styrdokument När en gympalärare berättar för mig att han förra vintern tog ut hela sin högstadieklass för att åka pulka. Han ville banne mig göra något kul för dom. Men hur han hade tvekat in i det sista. Han kände att det inte var rätt. Inte skola. Hur skulle han få in det i läroplanen och hur skulle detta sedan bedömas. När jag hör berättelser som dessa så knyter det sig i magen på mig. Jag tänker och tänker och tänker. Det måste finnas något annat. Det måste finnas andra sätt att lära. Vad sitter knuten? Micke Gunnarsson 2016

5 Bedömningsuppdrag Befrämja lärande, reflektion och därmed utveckling Var är du nu, vart är du på väg, hur ta dig dit? Utveckla undervisningen, fokus på lärande

6

7 Den formativa bedömningens naturliga hemvist i särskolan

8 ÅTERKOPPLING TILL LÄRAREN ÅTERKOPPLING TILL ELEVEN

9

10

11 Kunskapsbedömning i träningsskolan Lärarens syn på hur lärande går till blir även avgörande för huruvida arbetet med bedömning blir framgångsrikt eller inte. En viktig utgångspunkt i arbetet med bedömning är att sätta fokus på vad eleverna kan snarare än på de svårigheter som finns. Allt arbete behöver genomsyras av tillgänglighet; såväl den fysiska och sociala miljön som den pedagogiska. Det innebär att arbetet med bedömning behöver anpassas till varje elevs behov och förutsättningar, på samma sätt som undervisningen behöver anpassas för att möta varje elevs utvecklingsmöjligheter, färdigheter och förmågor. (s.9)

12 Bedömningsuppdrag Säkra kvalitet och därmed befrämja rättvisa och likvärdighet Hur visar du dina kunskaper på bästa sätt? Att bedöma rättvist, så fritt från slump och med så stor överensstämmelse mellan bedömare som möjligt Att bedöma rätt saker på olika sätt

13 NYTT AR BETYG & BETYGSSÄTTNING

14 AR Professionsstärkande? Lärares professionella yrkeskunnande behöver få mer utrymme i betygssättningen. Betygssättning ska bygga på en allsidig utvärdering av all kunskap eleverna har visat för att betygen ska bli så rättvisande och likvärdiga som möjligt. Betygssättning som i stor utsträckning bygger på automatiserade system riskerar att leda till betyg som inte återspeglar elevernas kunskaper. Det framgår av Skolverkets nya allmänna råd om betyg. - Betygssättningen riskerar att bli en mekanisk avprickning som gör att elever inte får betyg som speglar deras kunskaper. Vi vill se en förflyttning av fokus i skolsverige till att lita på lärarnas professionella yrkeskunnande om bedömning och betygssättning, säger Anna Westerholm. Risker med bedömningsmatriser Detaljerade bedömningsmatriser med formuleringar från ämnets kunskapskrav riskerar att leda till att undervisningen styrs av kunskapskraven och inte ämnets syfte och centrala innehåll i kurs- och ämnesplanerna. Detaljerade matriser kan också leda till att ett litet bedömningsunderlag väger lika tungt som ett större bedömningsunderlag. - Matriser och system kan skapa en skenbar tydlighet och rättssäkerhet men riskerar att försämra kvaliteten i betygssättningen och undervisningen. Lärarnas professionella utrymme krymper och det blir ett orimligt stort fokus på betyg på bekostnad av kunskap och undervisningens innehåll, säger Anna Westerholm, avdelningschef på Skolverket. Behoven och inte systemen ska styra dokumentationen Dokumentationen ska underlätta för lärare att stödja elevernas kunskapsutveckling och att sätta betyg. Ändamålsenlig dokumentation är sådan som lärarna enligt sin professionella bedömning anser att de behöver. Det är till exempel inte ändamålsenligt att dokumentera samma uppgifter flera gånger i olika dokumentationssystem, till exempel både i en fysisk portfolio och i en digital plattform. - Dubbeldokumentation tar värdefull tid för lärarna som de istället kunde använda till att planera och genomföra undervisning. Rektorer och ansvariga i kommuner och i fristående skolor behöver säkra att system inte skapar onödigt merarbete för lärarna, säger Anna Westerholm.

15 Kursplaner Syfte Förmågor Centralt innehåll Kunskapskrav Syftet är ämnesspecifikt och beskriver vilka kunskaper eleverna ska ges möjlighet att utveckla genom undervisningen i ämnet. Förmågor (långsiktiga mål) är ämnesspecifika och beskriver de kunskaper eleverna ska ges förutsättningar att utveckla genom undervisningen i ämnet. De konkretiserar vad av syftet som ska betygsättas. Centrala innehållet anger det innehåll som undervisningen ska behandla i den aktuella kursen. Det finns en tydlig relation mellan mål och centralt innehåll. Det centrala innehållet motiveras av målen. Kunskapskraven utgår från de långsiktiga målen. I kunskapskraven finns kopplingar till det centrala innehållet. Hur specifika kopplingarna är skiljer sig åt från kurs till kurs. Ofta är kopplingarna övergripande. Att sätta betyg är att bedöma med vilken kvalitet en elev gör och visar det som beskrivs i kunskapskraven.

16 AR och kunskapskraven

17 Samhällsorienterande ämnen Genom undervisningen i de samhällsorienterande ämnena ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att jämföra och reflektera över olika historiska händelser, gestalter och tidsperioder, jämföra och reflektera över kristendomen, andra religioner och andra livsåskådningar, jämföra och reflektera över olika geografiska förhållanden, platser, regioner och levnadsvillkor, reflektera över demokratiska värden, principer och arbetssätt, söka, granska och värdera information från olika källor och göra egna överväganden, och använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

18 Samhällsorienterande Krav ämnen på grad av självständighet förefaller vara Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs en skillnad 9 + koppling Eleven kan bidra till resonemang om Sveriges historia från 1850 till till innehåll nutid utifrån olika slags skildringar av människors levnadsvillkor. Med hjälp av tidslinjer visar eleven på historiska händelser och bidrar till resonemang om olika händelser och gestalter under tidsperioden vikingatid till frihetstid. Dessutom bidrar eleven till resonemang om orsaker till och följder av världskrigen samt om förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Konstaterad aktiv medverkan [ ] konstaterat aktivt bidrag Eleven kan medverka i att jämföra och beskriva religionens betydelse i Sverige från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering. Vid jämförelser mellan kristendomen och några andra världsreligioner bidrar eleven till resonemang om heliga platser, ritualer och levnadsregler och ger exempel på likheter och olikheter. Dessutom kan eleven samtala om olika livsfrågor genom att bidra till att framföra och bemöta åsikter samt resonera om vad religion och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet.

19 Träningsskolan Elevens kunskaper bedöms i relation till kunskapskraven i kursplanerna. Bland de elever som går i träningsskolan finns stora skillnader i begåvningsprofiler. När läraren ska bedöma elevens kunskaper i förhållande till kunskapskraven behöver han eller hon därför även utgå ifrån elevens förutsättningar. Av den anledningen kan kunskapskraven ha olika betydelse från elev till elev. Eftersom det inte sätts några betyg i träningsskolan kan den principen användas här men ingen annanstans eftersom betygssättning ställer högre krav på likvärdighet.

20 Kommunikation Genom undervisningen inom ämnesområdet kommunikation ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att samspela med andra, tolka olika former av kommunikativa uttryck, söka information från olika källor, och använda ord, begrepp, symboler och andra uttryckssätt för kommunikation. Kunskapskrav för grundläggande kunskaper i slutet av årskurs 9 (efter elevens förutsättningar) Eleven kan initiera och avsluta kommunikation och uttrycker egna behov och känslor i kända sammanhang och miljöer. Eleven tolkar andras avsikter och visar det genom att samspela i kommunikationen. Eleven reagerar igenkännande på språket i tal, sånger, ljudlekar och återkommande berättelser. Eleven kan på olika sätt söka elevnära information om vad som ska hända och vad som har hänt. Dessutom deltar eleven i att använda kommunikationsverktyg för att förmedla sig. Eleven identifierar ord, begrepp och symboler på ett i sammanhanget relevant sätt genom att visa igenkännande och samspela.

21 Integrerade elever Får de undervisning utifrån rätt läroplan? - Bedöms deras kunnande utifrån ett korrekt underlag? Får en väl anpassad undervisning Får ett fint socialt sammanhang Avsaknad av kollegialt samarbete kring bedömning Avsaknad av uppföljning från skolledare och huvudman Skolinspektionen 2016

22 Varför gör vi det vi gör, när vi gör det och är det, det bästa sättet att göra det på? Hur vet vi det vi vet, när vi vet det och hur vet vi det?

23 Omdömen & betygssättning

24

25 Betygssättning Betyget beskriver den kvalitetsnivå som eleven visat i användningen av förmågorna fram till betygstillfället, det vill säga hur långt eleven kommit i sin utveckling när betyget sätts. Betyget beskriver därför inget genomsnitt av vad eleven presterat under en kurs, termin, läsår eller flera läsår. Alla betygssteg går att använda alla terminer

26 Betygssättning

27 E D C B A Eleven har grundläggande kunskaper om natur-och kulturlandskap och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur. I resonemangen beskriver eleven enkla samband mellan natur-och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt, samt för enkla resonemang om olika källors användbarhet. Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har grundläggande kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt. Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då enkla och till viss del underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen. Dessutom för eleven resonemang om orsaker till och konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i världen och ger då enkla och till viss del underbyggda förslag på hur människors levnadsvillkor kan förbättras. Eleven har goda kunskaper om natur-och kulturlandskap och visar det genom att föra utvecklade och relativt väl Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till underbyggda resonemang övervägande del för C är uppfyllda. om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur. I resonemangen beskriver eleven förhållandevis komplexa samband mellan natur-och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett relativt väl fungerande sätt, samt för utvecklade resonemang om olika källors användbarhet. Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett relativt ändamålsenligt sätt. Eleven har goda kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med relativt god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt. Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då utvecklade och relativt väl underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen. Dessutom för eleven resonemang om orsaker till och konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i världen och ger då utvecklade och relativt väl underbyggda förslag på hur människors levnadsvillkor kan förbättras. Betyget B innebär att kunskapskrave n för C och till övervägande del för A är uppfyllda Eleven har mycket goda kunskaper om natur-och kulturlandskap och visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur. I resonemangen beskriver eleven komplexa samband mellan natur-och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett väl fungerande sätt. Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett väl fungerande sätt, samt för välutvecklade resonemang om olika källors användbarhet. Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven har mycket goda kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt. Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då välutvecklade och väl underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen. Dessutom för eleven resonemang om orsaker till och konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i världen och ger då välutvecklade och väl underbyggda förslag på hur människors levnadsvillkor kan förbättras.

28 Lgr11 och kunskapskraven

29 E D C B A Eleven har grundläggande kunskaper om natur-och kulturlandskap och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur. I resonemangen beskriver eleven enkla samband mellan natur-och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt, samt för enkla resonemang om olika källors användbarhet. Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har grundläggande kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt. Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då enkla och till viss del underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen. Dessutom för eleven resonemang om orsaker till och konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i världen och ger då enkla och till viss del underbyggda förslag på hur människors levnadsvillkor kan förbättras. Eleven har goda kunskaper om natur-och kulturlandskap och visar det genom att föra utvecklade och relativt väl Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till underbyggda resonemang övervägande del för C är uppfyllda. om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur. I resonemangen beskriver eleven förhållandevis komplexa samband mellan natur-och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett relativt väl fungerande sätt, samt för utvecklade resonemang om olika källors användbarhet. Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett relativt ändamålsenligt sätt. Eleven har goda kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med relativt god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt. Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då utvecklade och relativt väl underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen. Dessutom för eleven resonemang om orsaker till och konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i världen och ger då utvecklade och relativt väl underbyggda förslag på hur människors levnadsvillkor kan förbättras. Betyget B innebär att kunskapskrave n för C och till övervägande del för A är uppfyllda Eleven har mycket goda kunskaper om natur-och kulturlandskap och visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur. I resonemangen beskriver eleven komplexa samband mellan natur-och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett väl fungerande sätt. Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett väl fungerande sätt, samt för välutvecklade resonemang om olika källors användbarhet. Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven har mycket goda kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt. Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då välutvecklade och väl underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen. Dessutom för eleven resonemang om orsaker till och konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i världen och ger då välutvecklade och väl underbyggda förslag på hur människors levnadsvillkor kan förbättras.

30 E D C B A Eleven har grundläggande kunskaper om natur-och kulturlandskap och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur. I resonemangen beskriver eleven enkla samband mellan natur-och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt, samt för enkla resonemang om olika källors användbarhet. Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har grundläggande kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt. Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då enkla och till viss del underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen. Dessutom för eleven resonemang om orsaker till och konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i världen och ger då enkla och till viss del underbyggda förslag på hur människors levnadsvillkor kan förbättras. Eleven har goda kunskaper om natur-och kulturlandskap och visar det genom att föra utvecklade och relativt väl Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till underbyggda resonemang övervägande del för C är uppfyllda. om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur. I resonemangen beskriver eleven förhållandevis komplexa samband mellan natur-och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett relativt väl fungerande sätt, samt för utvecklade resonemang om olika källors användbarhet. Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett relativt ändamålsenligt sätt. Eleven har goda kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med relativt god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt. Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då utvecklade och relativt väl underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen. Dessutom för eleven resonemang om orsaker till och konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i världen och ger då utvecklade och relativt väl underbyggda förslag på hur människors levnadsvillkor kan förbättras. Betyget B innebär att kunskapskrave n för C och till övervägande del för A är uppfyllda Eleven har mycket goda kunskaper om natur-och kulturlandskap och visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur. I resonemangen beskriver eleven komplexa samband mellan natur-och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett väl fungerande sätt. Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett väl fungerande sätt, samt för välutvecklade resonemang om olika källors användbarhet. Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven har mycket goda kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt. Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då välutvecklade och väl underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen. Dessutom för eleven resonemang om orsaker till och konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i världen och ger då välutvecklade och väl underbyggda förslag på hur människors levnadsvillkor kan förbättras.

31 Frågor vi utgår ifrån som lärare Hur omfattande Hur betydelsefulla Hur väl utvecklat är elevens kunnande

32 Betygssättning och vikten av allsidighet

33 Kontakt! Anna Karlefjärd