ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap"

Transkript

1 ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap Övergripande Mål: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället, reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet, resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller, och söka information om livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet. Årskurs 4 Religionskunskap Centralt innehåll Religioner och andra livsåskådningar Berättelser från fornskandinavisk och äldre samisk religion. Hur spår av fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle. Hur olika livsfrågor, till exempel vad som är viktigt i livet och vad det innebär att vara en bra kamrat, skildras i populärkulturen. Några etiska begrepp, till exempel rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet. Kunskapskrav Kan beskriva några drag i fornskandinavisk och samisk religion. Kan ge även på hur fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle. Kan föra resonemang om hur olika livsfrågor, till exempel vad som är viktigt i livet och vad det innebär att vara en bra kamrat, skildras i populärkulturen. Kan föra resonemang om vardagliga moraliska frågor till exempel rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet Årskurs 5 Religionskunskap Centralt innehåll Religioner och andra livsåskådningar Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendomen och i de andra världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism. Kunskapskrav Har kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna och visar det genom att kunna jämföra några religioner. Visar på samband mellan konkreta religiösa uttryck och centrala 1

2 Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristendomen och de andra världsreligionerna, till exempel som de uttrycks i religiösa berättelser i Bibeln och andra urkunder. Vad livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet. Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och pojkars identiteter och roller, jämställdhet, sexualitet, sexuell läggning samt utanförskap och kränkning. tankegångar inom världsreligionerna. Kan föra resonemang om vad livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet. Kan föra resonemang om vardagliga moraliska frågor som rör flickors och pojkars identiteter och roller, jämställdhet, sexualitet, sexuell läggning samt utanförskap och kränkning och vad det kan innebära att göra gott. Gör reflektioner och använder några etiska begrepp. Årskurs 6 Religionskunskap Centralt innehåll Kunskapskrav för betyget E Kunskapskrav för betyget C (f.o.m ) Religioner och andra livsåskådningar Begreppen religion och livsåskådning. Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu. Kristna högtider och traditioner med koppling till kyrkoåret, till exempel sånger och psalmer. olika typer av källor på ett i huvudsak fungerande sätt samt för enkla resonemang om användbarhet. Kan redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra enkla jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur- och samhällsliv förr och nu. olika typer av källor på ett relativt väl fungerande sätt samt för utvecklade resonemang om användbarhet. Kan redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra utvecklade jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur- och samhällsliv förr och nu. Kunskapskrav för betyget A (f.o.m ) olika typer av källor på ett väl fungerande sätt samt för välutvecklade resonemang om användbarhet. Kan redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra välutvecklade och nyanserade jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur- och samhällsliv förr och nu. Kan föra enkla resonemang om Kan föra utvecklade Kan föra välutvecklade och 2

3 Hur olika livsfrågor, till exempel synen på kärlek och vad som händer efter döden, skildras i religioner och andra livsåskådningar. Frågor om vad ett bra liv kan vara och vad det kan innebära att göra gott. hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt. Kan föra enkla resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att göra gott. Gör reflektioner som i huvudsak hör till ämnet och använder några etiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som för resonemanget framåt. Kan föra utvecklade resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att göra gott. Gör reflektioner som för resonemanget framåt och använder några etiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt. nyanserade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det. Kan föra välutvecklade resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att göra gott. Gör då reflektioner som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det och använder några etiska begrepp på ett väl fungerande sätt. PRWEB Religionskunskap ESN Årskurs 6 Kunskapskrav olika typer av källor på ett i huvudsak fungerande sätt samt för enkla resonemang om användbarhet. Kan redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra enkla jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur- och samhällsliv förr och nu. Kan föra enkla resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt. Kan föra enkla resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att göra gott. Gör reflektioner som i huvudsak hör till ämnet och använder några etiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. 3

4 Årskurs 7 Religionskunskap Centralt innehåll Kunskapskrav för betyget E Kunskapskrav för betyget C Kunskapskrav för betyget A Religioner och andra livsåskådningar Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism. Huvuddragen i världsreligionernas historia. Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser. Hur livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar. Har grundläggande kunskaper världsreligionerna och visar det genom att beskriva centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och Kan beskriva enkla samband med enkla och till viss del undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden i olika tider och på olika platser. Kan föra enkla resonemang om hur identiteter kan formas av till viss del för resonemanget framåt. Har goda kunskaper om världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband mellan centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och Kan beskriva förhållandevis komplexa samband med undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden i olika tider och på olika platser Kan föra utvecklade resonemang om hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som för resonemanget framåt. Har mycket goda kunskaper om världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband och generella mönster kring centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Kan beskriva komplexa samband med välutvecklade och väl underbyggda resonemang utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden i olika tider och på olika platser. Kan föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur identiteter kan formas av för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det. Etiska frågor samt kring etiska frågor samt kring etiska frågor samt kring etiska frågor samt 4

5 människosynen i några religioner och andra livsåskådningar, till exempel frihet och ansvar. människosynen i några religioner och andra livsåskådningar, till exempel frihet och ansvar genom att föra enkla och till viss del människosynen i några religioner och andra livsåskådningar, till exempel frihet och ansvar genom att föra utvecklade och relativt väl människosynen i några religioner och andra livsåskådningar, till exempel frihet och ansvar genom att föra välutvecklade och väl PRWEB Religionskunskap ESN Årskurs 7 Kunskapskrav Har kunskaper världsreligionerna och visar det genom att beskriva centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och Kan beskriva samband med resonemang utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden i olika tider och på olika platser. Kan föra resonemang om hur identiteter kan formas av livsåskådningar. kring etiska frågor samt människosynen i några livsåskådningar, till exempel frihet och ansvar. 5

6 Årskurs 8 Religionskunskap Centralt innehåll Kunskapskrav för betyget E Kunskapskrav för betyget C Kunskapskrav för betyget A Religioner och andra livsåskådningar Centrala tankegångar och urkunder inom kristendomen samt utmärkande drag för kristendomens tre stora inriktningar: protestantism, katolicism och ortodoxi. Kristendomen i Sverige. Från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering. Har grundläggande kunskaper om kristendomen och visar det genom att beskriva centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och Kan beskriva enkla samband med enkla och till viss del undersökningar om hur kristendomen i Sverige: från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering, kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden. Har goda kunskaper om kristendomen och visar det genom att förklara och visa på samband mellan centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och Kan beskriva förhållandevis komplexa samband med undersökningar om hur kristendomen i Sverige: från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering, kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden. Har mycket goda kunskaper om kristendomen och visar det genom att förklara och visa på samband och generella mönster kring centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Kan beskriva komplexa samband med välutvecklade och väl underbyggda resonemang utifrån undersökningar om hur kristendomen i Sverige: från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering, kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden. Riter, till exempel namngivning och konfirmation, och deras funktion vid formandet av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang. Kan föra enkla resonemang om riter, till exempel namngivning och konfirmation, och deras funktion vid formandet av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang på ett sätt som till Kan föra utvecklade resonemang om riter, till exempel namngivning och konfirmation, och deras funktion vid formandet av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang på ett sätt som för Kan föra välutvecklade och nyanserade resonemang om riter, till exempel namngivning och konfirmation, och deras funktion vid formandet av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulära 6

7 viss del för resonemanget framåt. resonemanget framåt. sammanhang på ett sätt som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det. PRWEB Religionskunskap ESN Årskurs 8 Kunskapskrav Har kunskaper om kristendomen och visar det genom centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Kan beskriva samband med resonemang utifrån undersökningar om hur kristendomen i Sverige: från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering, kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden. Kan föra resonemang om riter, till exempel namngivning och konfirmation, och deras funktion vid formandet av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang. Årskurs 9 Religionskunskap Centralt innehåll Kunskapskrav för betyget E Kunskapskrav för betyget C Kunskapskrav för betyget A Religioner och andra livsåskådningar Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle. Nya religiösa rörelser, nyreligiositet och privatreligiositet samt hur detta tar sig uttryck. Sekulära livsåskådningar, till exempel humanism. Religionernas roll i några För enkla resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några livsåskådningar. Kan beskriva enkla samband med enkla och till viss del För utvecklade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några livsåskådningar. Kan beskriva förhållandevis komplexa samband med För välutvecklade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar. Kan beskriva komplexa samband med välutvecklade och 7

8 aktuella politiska skeenden och konflikter utifrån ett kritiskt förhållningssätt. Konflikter och möjligheter i sekulära och pluralistiska samhällen, till exempel i frågor om religionsfrihet, sexualitet och synen på jämställdhet. Hur olika livsfrågor, till exempel meningen med livet, relationer, kärlek och sexualitet, skildras i populärkulturen. Föreställningar om det goda livet och den goda människan kopplat till olika etiska resonemang, till exempel dygdetik. Etiska begrepp som kan kopplas till frågor om hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar Vardagliga moraliska dilemman. undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden i t.ex. några aktuella politiska skeenden och konflikter. Kan föra enkla resonemang om hur livsfrågor till exempel meningen med livet, relationer, kärlek och sexualitet, skildras i populärkulturen och hur identiteter kan formas av till viss del för resonemanget framåt. kring moraliska frågeställningar och värderingar genom att föra enkla och till viss del Kan använda etiska begrepp som kan kopplas till frågor om hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar på ett i huvudsak fungerande sätt. undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden i t.ex. några aktuella politiska skeenden och konflikter. Kan föra utvecklade resonemang om hur livsfrågor till exempel meningen med livet, relationer, kärlek och sexualitet, skildras i populärkulturen och hur identiteter kan formas av för resonemanget framåt. kring moraliska frågeställningar och värderingar genom att föra Kan använda etiska begrepp som kan kopplas till frågor om hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar på ett relativt väl fungerande sätt. väl underbyggda resonemang utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden i t.ex. några aktuella politiska skeenden och konflikter. Kan föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur livsfrågor till exempel meningen med livet, relationer, kärlek och sexualitet, skildras i populärkulturen och hur identiteter kan formas av för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det. kring moraliska frågeställningar och värderingar genom att föra välutvecklade och väl Kan använda etiska begrepp som kan kopplas till frågor om hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar på ett väl fungerande sätt. 8

9 Analys och argumentation utifrån etiska modeller, till exempel konsekvens- och pliktetik. Kan använda etiska modeller till exempel konsekvens- och pliktetik på ett i huvudsak fungerande sätt olika typer av källor på ett i huvudsak fungerande sätt samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om trovärdighet och relevans. Kan använda etiska modeller till exempel konsekvens- och pliktetik på ett relativt väl fungerande sätt. olika typer av källor på ett relativt väl fungerande sätt samt för underbyggda resonemang om trovärdighet och relevans. Kan använda etiska modeller till exempel konsekvens- och pliktetik på ett väl fungerande sätt. olika typer av källor på ett väl fungerande sätt samt ger välutvecklade och väl underbyggda resonemang om trovärdighet och relevans. PRWEB Religionskunskap ESN Årskurs 9 Kunskapskrav För resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några livsåskådningar. Kan beskriva samband med resonemang utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden i t.ex. några aktuella politiska skeenden och konflikter. Kan föra resonemang om hur livsfrågor till exempel meningen med livet, relationer, kärlek och sexualitet, skildras i populärkulturen och hur identiteter kan formas av livsåskådningar. kring moraliska frågeställningar och värderingar genom att föra resonemang. Kan använda etiska begrepp som kan kopplas till frågor om hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar. Kan använda etiska modeller till exempel konsekvens- och pliktetik. olika typer av källor samt för resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. 9

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Religioner och andra livsåskådningar

Religioner och andra livsåskådningar Ritualer, levnadsregler och heliga platser Världsreligionerna Kristendom,, islam, judendom, hinduism och buddhism Fornskandinavisk och äldre samisk religion Religion och livsåskådning Religion åk 4-6 -

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen

Läs mer

3.14 RELIGIONSKUNSKAP. Syfte

3.14 RELIGIONSKUNSKAP. Syfte 3.14 LIGIONSKUNSKAP Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför

Läs mer

Studiebesök. Faktatexter och bilder. Berättelser ur olika heliga skrifter. Reflekterande samtal kring död, kärlek och

Studiebesök. Faktatexter och bilder. Berättelser ur olika heliga skrifter. Reflekterande samtal kring död, kärlek och Annerstaskolan Lokal pedagogisk planering för årskurs 5 i ämnet Religion Centralt innehåll Lärområde Tid Delområde Undervisning/ arbetssätt Förmågor Bedömningskriterier Elevens ansvar delaktighet Ritualer

Läs mer

Upptäck Religion. Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11

Upptäck Religion. Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11 Upptäck Religion Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11 DEL 1 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL VAD ÄR RELIGION? KRISTENDOMEN JUDENDOMEN ISLAM TEMA: ETIK HINDUISMEN BUDDHISMEN Religioner och andra ANALYS

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Samhällskunskap Religion Biologi Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet. (bib) Vardagliga moraliska frågor

Läs mer

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A Syfte I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper och analysen om religioner och andra livsåskådningar, i det egna samhället och på andra håll

Läs mer

Hinduism Buddhism år9 Stenkulan

Hinduism Buddhism år9 Stenkulan Hinduism Buddhism år9 Stenkulan Grundskola 7 9 LGR11 Re Under detta arbetsområde kommer vi att studera två världsreligioner som var och en är ganska olika jämfört med de vi tidigare läst om. Kan det finnas

Läs mer

Planering Religion. Kristendom VT:2015 ÅK 7

Planering Religion. Kristendom VT:2015 ÅK 7 Planering Religion Kristendom VT:2015 ÅK 7 Planering Religion VT 2015 Veckomål vecka 15 Man ska ha läst sidan 186-195 Svarat på frågor s. 195 fråga 1-15. Veckomål vecka 16 Tisdag genomgång frågorna sidan

Läs mer

LPP i religion vt. 2016

LPP i religion vt. 2016 LPP i religion vt. 2016 Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? jan 30 14:41 1 1.Vi ser på film Världsreligionerna Vi antecknar

Läs mer

Kursplanen i ämnet religionskunskap

Kursplanen i ämnet religionskunskap DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet religionskunskap Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

. Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.

. Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern. SO: Grovplanering åk 4-5 år 1 Hösttermin Historia Kring forntiden och medeltiden, till cirka 1500. Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.. Nordens kulturmöten

Läs mer

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera. RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer

Läs mer

Välkommen i Adolf-Fredriks kyrka!

Välkommen i Adolf-Fredriks kyrka! Välkommen i Adolf-Fredriks kyrka! Här ska ni få - en idé om Vad är kyrkopedagogik! - lust att få reda på mer! Kyrkopedagogik kan man inte prata om om man inte har upplevd det. (Marion Wrede, tysk kyrkopedagog)

Läs mer

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN Geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

LPP: kristendom, judendom och islam (grupparbete)

LPP: kristendom, judendom och islam (grupparbete) LPP: kristendom, judendom och islam (grupparbete) 1. Bekanta er med religionen ni ska jobba med genom att läsa i både läromedel, uppslagsverk och liknande. Det räcker inte med att använda en källa för

Läs mer

Samhällsorienterade ämnen årskurs 1-3 (Religionskunskap, Geografi, Samhällskunskap och Historia)

Samhällsorienterade ämnen årskurs 1-3 (Religionskunskap, Geografi, Samhällskunskap och Historia) Samhällsorienterade ämnen årskurs 1-3 (Religionskunskap, Geografi, Samhällskunskap och Historia) Centralt innehåll Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Att leva tillsammans Trafikregler och hur man beter sig

Läs mer

"Vi tror olika!!" Klura lite på dessa ord: åttafaldiga vägen, meditation, nirvana, Allah, Ganesha, tempel... I vilken religion hör de hemma?

Vi tror olika!! Klura lite på dessa ord: åttafaldiga vägen, meditation, nirvana, Allah, Ganesha, tempel... I vilken religion hör de hemma? "Vi tror olika!!" En planering som utvecklar elevernas förmåga att jämföra några av våra världsreligioner. Eleverna är med och har elevmedverkan i innehåll i olika uppgifter samt hur de vill visa att de

Läs mer

Judendomen och Kristendomen

Judendomen och Kristendomen Judendomen och Kristendomen Planering i S.o Religion 7D Judendomen och Kristendomen Veckor 46-51 Rolf Johnny Olsen Övergripande Mål från LGR11 Del 2 Att eleven: Mål och riktlinjer tar avstånd från att

Läs mer

Kyrkobesök utifrån läroplanen i Masthuggs och Oscar Fredriks församlingar läsåret

Kyrkobesök utifrån läroplanen i Masthuggs och Oscar Fredriks församlingar läsåret Kyrkobesök utifrån läroplanen i Masthuggs och Oscar Fredriks församlingar läsåret 2016-2017 - Utifrån Lgr11 - Kostnadsfritt - Något för varje skolår Till pedagoger och rektorer på Bild&Form, Fjällskolan,

Läs mer

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt Kursplaner RELIGION Ämnesbeskrivning Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar

Läs mer

Kyrkobesök utifrån läroplanen i Masthuggs och Oscar Fredriks församlingar läsåret

Kyrkobesök utifrån läroplanen i Masthuggs och Oscar Fredriks församlingar läsåret Kyrkobesök utifrån läroplanen i Masthuggs och Oscar Fredriks församlingar läsåret 2015-2016 - Utifrån Lgr11 - Kostnadsfritt - Något för varje skolår Till pedagoger och rektorer på Bild&Form, Fjällskolan,

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Kursmoment En översiktlig lokal konkretisering av Skolverkets kursplan lämnas i bilaga 2.

Kursmoment En översiktlig lokal konkretisering av Skolverkets kursplan lämnas i bilaga 2. Anvisningar för prövning Religionskunskap 1 Centralt innehåll och kunskapskrav Prövningen avser att mäta den prövandes kunskaper på de områden som anges i Skolverkets centrala innehåll för kursen Religionskunskap

Läs mer

"Pay it forward" Med filmen som utgångspunkt kommer vi att arbeta med en mängd intressanta och livsviktiga frågor som: Vad är viktigt i livet?

Pay it forward Med filmen som utgångspunkt kommer vi att arbeta med en mängd intressanta och livsviktiga frågor som: Vad är viktigt i livet? "Pay it forward" Ge Re Sv Skapad 2014-08-07 av Erika Hermansson i Surteskolan, Ale Redigerad senast 2014-08-28 av Erika Hermansson Vårt sista läsår tillsammans, ska vi starta igång med ett projekt som

Läs mer

Planering Religionskunskap

Planering Religionskunskap Planering Religionskunskap Moment 1: Etik och moral följande innehåll utifrån ämnesplanen: Tolkning och analys av olika teorier och modeller inom normativ etik samt hur dessa kan tillämpas. Etiska och

Läs mer

Att arbeta efter Lgr 11 i praktiken. Annika Zetterström Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

Att arbeta efter Lgr 11 i praktiken. Annika Zetterström Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Kort repetition! Gång 1 innehåll följande moment: Vad har bedömning och betyg med lärande att göra? Formativ bedömning i praktiken Summativ bedömning Gång 2 innehåll följande moment: (som vände sig till

Läs mer

Tidsplanering inklusive centralt innehåll för SO-ämnena - språkintroduktion på Opalen lå 16-17

Tidsplanering inklusive centralt innehåll för SO-ämnena - språkintroduktion på Opalen lå 16-17 Tidsplanering inklusive centralt innehåll för SO-ämnena - språkintroduktion på Opalen lå 16-17 1) Religion 7 v a) Världsreligionerna 4 v (v. 36-40) b) Etik, identitet och livsfrågor samt religion och samhälle

Läs mer

Tummen upp! Religion ÅK 6

Tummen upp! Religion ÅK 6 TUMMEN UPP! Ç SO ÅK 6 Anna Lindstam KARTLÄGGNING LGR 11 BIOLOGI RELIGIONSKUNSKAP Tummen upp! Religion ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven

Läs mer

Handlingsplan 0-18 år

Handlingsplan 0-18 år Handlingsplan 0-18 år Minimiutbudet 0-6 år Ålder När Aktivitet Inbjudan Vem gör? Övrigt 0 Hela året Dop Dopinbjudan (en gång i månaden) Expedition Skicka med info om köf, ok fr exp 0 Hela året Dop Präster

Läs mer

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven Religionskunskap Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Den nya läroplanens (Lgr 11) stöd för arbete med livskunskap i skolan

Den nya läroplanens (Lgr 11) stöd för arbete med livskunskap i skolan Den nya läroplanens (Lgr 11) stöd för arbete med livskunskap i skolan Läroplanens avsnitt om värdegrund och uppdrag Större delen av innehållet i läroplanens (Lgr 11) inledande avsnitt om skolans värdegrund

Läs mer

Religion Livsfrågor och etik

Religion Livsfrågor och etik Delmål Delmål 2010-06-14 Religion Skolan strävar efter att eleven: utvecklar förståelse av ställningstaganden i religiösa och etiska frågor samt en grundläggande etisk hållning som grund för egna ställningstaganden

Läs mer

LGR 11. Åk 4 6. The compact version Planeringstöd för lärare. Allan Eriksson www.lektion.se

LGR 11. Åk 4 6. The compact version Planeringstöd för lärare. Allan Eriksson www.lektion.se 1 LGR 11 Åk 4 6 The compact version Planeringstöd för lärare 2 Hej Kollega! Du som jobbar i årskurs 4-6 har ofta många ämnen att hålla reda på. Det är inte ovanligt att en klasslärare har åtta eller flera

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Centralt innehåll. Vardagsrutiner och vardagsmiljö. Omvärld. Leva tillsammans. I årskurs 1-9

Centralt innehåll. Vardagsrutiner och vardagsmiljö. Omvärld. Leva tillsammans. I årskurs 1-9 VARDAGSAKTIVITETER Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Att förvalta jorden så att en hållbar utveckling blir möjlig

Läs mer

RÖDA TRÅDEN SO: GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP OCH SAMHÄLLSKUNSKAP F-KLASS ÅK

RÖDA TRÅDEN SO: GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP OCH SAMHÄLLSKUNSKAP F-KLASS ÅK RÖDA TRÅDEN SO: GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP OCH SAMHÄLLSKUNSKAP F-KLASS ÅK 5 F-KLASS GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP, SAMHÄLLSKUNSKAP ÅK 1 Att leva tillsammans Livet förr och nu Migration

Läs mer

Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument

Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument Utvecklingsavdelningen 1 (15) Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument 2 (15) Innehållsförteckning INLEDNING... 4 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET... 5 1.

Läs mer

Ni skall arbeta i grupper där ni skall jobba med antingen Hinduism eller Buddhism.

Ni skall arbeta i grupper där ni skall jobba med antingen Hinduism eller Buddhism. Hinduism och Buddhism Ni skall arbeta i grupper där ni skall jobba med antingen Hinduism eller Buddhism. Fördjupa er i frågorna nedan och skapa en presentation som ni skall redovisa för en grupp som har

Läs mer

Religion (Sidor: Vit bok: 3, 5-6, 8-9, 22-27, Lila bok: 128-135, 137-141 + A3 -dilemma)

Religion (Sidor: Vit bok: 3, 5-6, 8-9, 22-27, Lila bok: 128-135, 137-141 + A3 -dilemma) Kunskapskrav: Mänskliga rättigheter - humanism & etik Pilar med fet text är grunden som alla ska kunna och övriga pilar för att kunna nå högre nivåer. Religion (Sidor: Vit bok: 3, 5-6, 8-9, 22-27, Lila

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

2. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna

2. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 2. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ SOM MOTSVARAR DEN UTBILDNING SOM GES INOM TRÄNINGSSKOLAN INOM GRUNDSÄRSKOLAN Individ och samhälle Kurskod: SGRIND7 Verksamhetspoäng:

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se

Läs mer

Svar på motion (MP) Toleransprojektet i Kalmar kommun

Svar på motion (MP) Toleransprojektet i Kalmar kommun UTDRAG 1 (2) Sammanträdesdatum 2015-03-18 Barn- och ungdomsnämnden 18 Svar på motion (MP) Toleransprojektet i Kalmar kommun Dnr BUN 2014/0932 Handlingar - Motion (MP) Toleransprojektet i Kalmar kommun.

Läs mer

Provrapport för Nationellt Prov Religionskunskap Årskurs 6 våren 2014

Provrapport för Nationellt Prov Religionskunskap Årskurs 6 våren 2014 Provrapport för Nationellt Prov Religionskunskap Årskurs 6 våren 2014 Inledning De nationella proven i religionskunskap arbetas fram med utgångspunkt från Lgr 11 och dess kursplan för religionskunskap

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Mina två mammor DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Mina två mammor är en berättelse som tar upp frågor som att växa upp i en regnbågsfamilj, att prata om sex med sina föräldrar och olika sätt att se på sex beroende

Läs mer

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför

Läs mer

Religioner I Asien. Hinduism, buddhism, taoism, shinto, zen. Etik och moral

Religioner I Asien. Hinduism, buddhism, taoism, shinto, zen. Etik och moral Religioner I Asien Hinduism, buddhism, taoism, shinto, zen. Etik och moral Vad kommer vi att jobba med? Vi kommer att studera religioner ur ett geografiskt perspektiv Asien. Vi kommer att jobba med studietekniker

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden

Läs mer

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7 1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom grundsärskolan Biologi Kurskod: SGRBIO7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet

Läs mer

analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller, uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella

analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller, uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella SAMHÄLLSKUNSKAP Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade till

Läs mer

samhällskunskap Syfte

samhällskunskap Syfte Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället.

Läs mer

OS i Skolan - SO ÄMNEN (Geografi, Historia, Religion, Samhällskunskap)

OS i Skolan - SO ÄMNEN (Geografi, Historia, Religion, Samhällskunskap) Intresset för de olympiska spelen är både stort och globalt och samlar deltagare från alla kontinenter. Vilka länder får vara med på ett OS? Är hela världen representerad? KURSPLANEMÅL Undervisningen ger

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi

ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet geografi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att analysera

Läs mer

Att leva tillsammans skolår 2-3 (läsår som börjar med jämn HT)

Att leva tillsammans skolår 2-3 (läsår som börjar med jämn HT) Att leva tillsammans skolår 2-3 (läsår som börjar med jämn HT) Grundskola 1 3 LGR11 SO För att det ska fungera bra att leva tillsammans behöver vi försöka förstå varandra. Vi funderar tillsammans och lär

Läs mer

5.15 Religion. Mål för undervisningen

5.15 Religion. Mål för undervisningen 5.15 Religion Uppdraget för undervisningen i religion är att stödja de studerande att utveckla sin allmänbildning i religion och livsåskådning. I religionsundervisningen får de studerande kunskap om religioner,

Läs mer

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera. PRÖVNINGSANVISNING Prövning i Grundläggande BIOLOGI Kurskod Biologi åk 7-9 Poäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Puls Biologi för grundskolans år 7-9, Natur

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.

Läs mer

Individer och gemenskaper

Individer och gemenskaper Samhällskunskap åk 4-6 - Centralt innehåll Familjen och olika samlevnadsformer Sexualitet, könsroller och jämställdhet Social skyddsnätt Samerna och övriga minoriteter i Sverige Individer och gemenskaper

Läs mer

Ämnesproven i grundskolans årskurs 6. Religionskunskap Årskurs 6 Vårterminen 2013

Ämnesproven i grundskolans årskurs 6. Religionskunskap Årskurs 6 Vårterminen 2013 Ämnesproven i grundskolans årskurs 6 Religionskunskap Årskurs 6 Vårterminen 2013 Inledning De nationella proven i religionskunskap har arbetats fram med utgångspunkt från Lgr 11 och dess kursplan för religionskunskap

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i fysik för

Läs mer

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Internationella kvinnodagen inträffar 8 mars varje år och uppmärksammar jämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Den internationella

Läs mer

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Till vem riktar sig materialet? Materialet är i första hand avsett för lärare på gymnasiet, framför allt lärare i historia. Flera av övningarna

Läs mer

Bibeln och bibelberättelser i skolan

Bibeln och bibelberättelser i skolan Bibeln och bibelberättelser i skolan Bibeläventyret en resurs i religionskunskap för årskurs 4 och 5 t Bibeläventyre bidrar till förståelse för religiösa kulturer och traditioner inom judendom, kristendom

Läs mer

Bibeln och bibelberättelser i skolan

Bibeln och bibelberättelser i skolan Bibeln och bibelberättelser i skolan Bibeläventyret en resurs i religionskunskap för årskurs 4 och 5 Bibeläventyret bidrar förståelse för religiösa kulturer och traditioner inom judendom, kristendom och

Läs mer

Fördjupningsuppgift. Jämför de båda religionerna, upptäck likheter och skillnader, skriv en slutsats för varje fråga. Ska lämnas in senast 21/12-16

Fördjupningsuppgift. Jämför de båda religionerna, upptäck likheter och skillnader, skriv en slutsats för varje fråga. Ska lämnas in senast 21/12-16 Fördjupningsuppgift Välj en av de Abrahamitiska religionerna och en av de mindre (storlek) religiösa rörelserna och gör en jämförelse. Välj en rörelse som du tycker verkar intressant. Vill du ha tips på

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Killen bredvid DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Killen bredvid handlar om förälskelse, rätten att få vara den en är och beslutet att gifta sig med den en älskar. Filmen kan väcka tankar kring heteronormativitet och

Läs mer

LÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET RELIGIONSKUNSKAP Lpo 94

LÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET RELIGIONSKUNSKAP Lpo 94 LÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET RELIGIONSKUNSKAP Lpo 94 Period för planering: Åk 7 Under åk 7 arbetar vi med forntidens och antikens religioner. Vi baserar vårt arbete på följande mål att sträva mot ur kursplanen

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet

Läs mer

Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7

Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7 Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7 Syfte Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör samhälle. genomföra systematiska undersökningar

Läs mer

Syfte och mål med kursen

Syfte och mål med kursen Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och

Läs mer

De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen.

De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen. Akustik och Optik Grundskola 7 9 LGR11 Fy De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen. Förmåga att använda kunskaper

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför

Läs mer

Religion 7-9. Ulrik a Enkvist Wallmark Maria Engstrand Filip Paepke Jan Stattin Jörgen Westlander. Capensis förlag ab

Religion 7-9. Ulrik a Enkvist Wallmark Maria Engstrand Filip Paepke Jan Stattin Jörgen Westlander. Capensis förlag ab Religion 7-9 Ulrik a Enkvist Wallmark Maria Engstrand Filip Paepke Jan Stattin Jörgen Westlander Capensis förlag ab Språkgranskning Elin Herrmann Värdefulla synpunkter på innehållet Jonas Cederquist, Eberhard

Läs mer

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I

Läs mer

Att arbeta med genus, sexualitet och relationer i grund- och gymnasieskolan

Att arbeta med genus, sexualitet och relationer i grund- och gymnasieskolan Att arbeta med genus, sexualitet och relationer i grund- och gymnasieskolan Tommy Eriksson Lärare, konsult och sexualupplysare Att arbeta med genus, sexualitet och relationer i grund- och gymnasieskolan

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap)

LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap) LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap) Lokal pedagogisk planering år 2 Förmågor: Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå lösningar, förklara samband, se olika

Läs mer

Religionskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Lärarinformation. Årskurs

Religionskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Lärarinformation. Årskurs Ämnesprov, läsår 2012/2013 Religionskunskap Lärarinformation Årskurs 6 Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m. 2013-06-30.

Läs mer

Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, SO

Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, SO Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, SO För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 6 ingår 30 hp i vart och ett av ämnena svenska, matematik, engelska.

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte 3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

3.13 Historia. Centralt innehåll

3.13 Historia. Centralt innehåll 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför

Läs mer

www.srhr.se/falkoping! Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan!

www.srhr.se/falkoping! Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan! www.srhr.se/falkoping Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan 1 Berör all personal Nu och sen? Förändringsagenter Enskilda lektioner, dagar eller insatser Sex och samlevnad Fånga frågan

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Prö vning i Relrel01 50 pöä ng

Prö vning i Relrel01 50 pöä ng Prö vning i Relrel01 50 pöä ng Prövningsansvarig lärare: Karin Bråberg (ht15) Anders Larsson (vt16) email: Karin.G.Braberg@vellinge.se Anders.M.Larsson@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du

Läs mer