ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

Transkript

1 ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap Övergripande Mål: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället, reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet, resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller, och söka information om livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet. Årskurs 4 Religionskunskap Centralt innehåll Religioner och andra livsåskådningar Berättelser från fornskandinavisk och äldre samisk religion. Hur spår av fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle. Hur olika livsfrågor, till exempel vad som är viktigt i livet och vad det innebär att vara en bra kamrat, skildras i populärkulturen. Några etiska begrepp, till exempel rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet. Kunskapskrav Kan beskriva några drag i fornskandinavisk och samisk religion. Kan ge även på hur fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle. Kan föra resonemang om hur olika livsfrågor, till exempel vad som är viktigt i livet och vad det innebär att vara en bra kamrat, skildras i populärkulturen. Kan föra resonemang om vardagliga moraliska frågor till exempel rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet Årskurs 5 Religionskunskap Centralt innehåll Religioner och andra livsåskådningar Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendomen och i de andra världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism. Kunskapskrav Har kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna och visar det genom att kunna jämföra några religioner. Visar på samband mellan konkreta religiösa uttryck och centrala 1

2 Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristendomen och de andra världsreligionerna, till exempel som de uttrycks i religiösa berättelser i Bibeln och andra urkunder. Vad livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet. Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och pojkars identiteter och roller, jämställdhet, sexualitet, sexuell läggning samt utanförskap och kränkning. tankegångar inom världsreligionerna. Kan föra resonemang om vad livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet. Kan föra resonemang om vardagliga moraliska frågor som rör flickors och pojkars identiteter och roller, jämställdhet, sexualitet, sexuell läggning samt utanförskap och kränkning och vad det kan innebära att göra gott. Gör reflektioner och använder några etiska begrepp. Årskurs 6 Religionskunskap Centralt innehåll Kunskapskrav för betyget E Kunskapskrav för betyget C (f.o.m ) Religioner och andra livsåskådningar Begreppen religion och livsåskådning. Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu. Kristna högtider och traditioner med koppling till kyrkoåret, till exempel sånger och psalmer. olika typer av källor på ett i huvudsak fungerande sätt samt för enkla resonemang om användbarhet. Kan redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra enkla jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur- och samhällsliv förr och nu. olika typer av källor på ett relativt väl fungerande sätt samt för utvecklade resonemang om användbarhet. Kan redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra utvecklade jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur- och samhällsliv förr och nu. Kunskapskrav för betyget A (f.o.m ) olika typer av källor på ett väl fungerande sätt samt för välutvecklade resonemang om användbarhet. Kan redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra välutvecklade och nyanserade jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur- och samhällsliv förr och nu. Kan föra enkla resonemang om Kan föra utvecklade Kan föra välutvecklade och 2

3 Hur olika livsfrågor, till exempel synen på kärlek och vad som händer efter döden, skildras i religioner och andra livsåskådningar. Frågor om vad ett bra liv kan vara och vad det kan innebära att göra gott. hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt. Kan föra enkla resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att göra gott. Gör reflektioner som i huvudsak hör till ämnet och använder några etiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som för resonemanget framåt. Kan föra utvecklade resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att göra gott. Gör reflektioner som för resonemanget framåt och använder några etiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt. nyanserade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det. Kan föra välutvecklade resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att göra gott. Gör då reflektioner som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det och använder några etiska begrepp på ett väl fungerande sätt. PRWEB Religionskunskap ESN Årskurs 6 Kunskapskrav olika typer av källor på ett i huvudsak fungerande sätt samt för enkla resonemang om användbarhet. Kan redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra enkla jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur- och samhällsliv förr och nu. Kan föra enkla resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt. Kan föra enkla resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att göra gott. Gör reflektioner som i huvudsak hör till ämnet och använder några etiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. 3

4 Årskurs 7 Religionskunskap Centralt innehåll Kunskapskrav för betyget E Kunskapskrav för betyget C Kunskapskrav för betyget A Religioner och andra livsåskådningar Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism. Huvuddragen i världsreligionernas historia. Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser. Hur livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar. Har grundläggande kunskaper världsreligionerna och visar det genom att beskriva centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och Kan beskriva enkla samband med enkla och till viss del undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden i olika tider och på olika platser. Kan föra enkla resonemang om hur identiteter kan formas av till viss del för resonemanget framåt. Har goda kunskaper om världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband mellan centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och Kan beskriva förhållandevis komplexa samband med undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden i olika tider och på olika platser Kan föra utvecklade resonemang om hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som för resonemanget framåt. Har mycket goda kunskaper om världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband och generella mönster kring centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Kan beskriva komplexa samband med välutvecklade och väl underbyggda resonemang utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden i olika tider och på olika platser. Kan föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur identiteter kan formas av för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det. Etiska frågor samt kring etiska frågor samt kring etiska frågor samt kring etiska frågor samt 4

5 människosynen i några religioner och andra livsåskådningar, till exempel frihet och ansvar. människosynen i några religioner och andra livsåskådningar, till exempel frihet och ansvar genom att föra enkla och till viss del människosynen i några religioner och andra livsåskådningar, till exempel frihet och ansvar genom att föra utvecklade och relativt väl människosynen i några religioner och andra livsåskådningar, till exempel frihet och ansvar genom att föra välutvecklade och väl PRWEB Religionskunskap ESN Årskurs 7 Kunskapskrav Har kunskaper världsreligionerna och visar det genom att beskriva centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och Kan beskriva samband med resonemang utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden i olika tider och på olika platser. Kan föra resonemang om hur identiteter kan formas av livsåskådningar. kring etiska frågor samt människosynen i några livsåskådningar, till exempel frihet och ansvar. 5

6 Årskurs 8 Religionskunskap Centralt innehåll Kunskapskrav för betyget E Kunskapskrav för betyget C Kunskapskrav för betyget A Religioner och andra livsåskådningar Centrala tankegångar och urkunder inom kristendomen samt utmärkande drag för kristendomens tre stora inriktningar: protestantism, katolicism och ortodoxi. Kristendomen i Sverige. Från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering. Har grundläggande kunskaper om kristendomen och visar det genom att beskriva centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och Kan beskriva enkla samband med enkla och till viss del undersökningar om hur kristendomen i Sverige: från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering, kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden. Har goda kunskaper om kristendomen och visar det genom att förklara och visa på samband mellan centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och Kan beskriva förhållandevis komplexa samband med undersökningar om hur kristendomen i Sverige: från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering, kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden. Har mycket goda kunskaper om kristendomen och visar det genom att förklara och visa på samband och generella mönster kring centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Kan beskriva komplexa samband med välutvecklade och väl underbyggda resonemang utifrån undersökningar om hur kristendomen i Sverige: från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering, kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden. Riter, till exempel namngivning och konfirmation, och deras funktion vid formandet av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang. Kan föra enkla resonemang om riter, till exempel namngivning och konfirmation, och deras funktion vid formandet av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang på ett sätt som till Kan föra utvecklade resonemang om riter, till exempel namngivning och konfirmation, och deras funktion vid formandet av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang på ett sätt som för Kan föra välutvecklade och nyanserade resonemang om riter, till exempel namngivning och konfirmation, och deras funktion vid formandet av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulära 6

7 viss del för resonemanget framåt. resonemanget framåt. sammanhang på ett sätt som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det. PRWEB Religionskunskap ESN Årskurs 8 Kunskapskrav Har kunskaper om kristendomen och visar det genom centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Kan beskriva samband med resonemang utifrån undersökningar om hur kristendomen i Sverige: från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering, kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden. Kan föra resonemang om riter, till exempel namngivning och konfirmation, och deras funktion vid formandet av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang. Årskurs 9 Religionskunskap Centralt innehåll Kunskapskrav för betyget E Kunskapskrav för betyget C Kunskapskrav för betyget A Religioner och andra livsåskådningar Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle. Nya religiösa rörelser, nyreligiositet och privatreligiositet samt hur detta tar sig uttryck. Sekulära livsåskådningar, till exempel humanism. Religionernas roll i några För enkla resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några livsåskådningar. Kan beskriva enkla samband med enkla och till viss del För utvecklade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några livsåskådningar. Kan beskriva förhållandevis komplexa samband med För välutvecklade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar. Kan beskriva komplexa samband med välutvecklade och 7

8 aktuella politiska skeenden och konflikter utifrån ett kritiskt förhållningssätt. Konflikter och möjligheter i sekulära och pluralistiska samhällen, till exempel i frågor om religionsfrihet, sexualitet och synen på jämställdhet. Hur olika livsfrågor, till exempel meningen med livet, relationer, kärlek och sexualitet, skildras i populärkulturen. Föreställningar om det goda livet och den goda människan kopplat till olika etiska resonemang, till exempel dygdetik. Etiska begrepp som kan kopplas till frågor om hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar Vardagliga moraliska dilemman. undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden i t.ex. några aktuella politiska skeenden och konflikter. Kan föra enkla resonemang om hur livsfrågor till exempel meningen med livet, relationer, kärlek och sexualitet, skildras i populärkulturen och hur identiteter kan formas av till viss del för resonemanget framåt. kring moraliska frågeställningar och värderingar genom att föra enkla och till viss del Kan använda etiska begrepp som kan kopplas till frågor om hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar på ett i huvudsak fungerande sätt. undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden i t.ex. några aktuella politiska skeenden och konflikter. Kan föra utvecklade resonemang om hur livsfrågor till exempel meningen med livet, relationer, kärlek och sexualitet, skildras i populärkulturen och hur identiteter kan formas av för resonemanget framåt. kring moraliska frågeställningar och värderingar genom att föra Kan använda etiska begrepp som kan kopplas till frågor om hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar på ett relativt väl fungerande sätt. väl underbyggda resonemang utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden i t.ex. några aktuella politiska skeenden och konflikter. Kan föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur livsfrågor till exempel meningen med livet, relationer, kärlek och sexualitet, skildras i populärkulturen och hur identiteter kan formas av för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det. kring moraliska frågeställningar och värderingar genom att föra välutvecklade och väl Kan använda etiska begrepp som kan kopplas till frågor om hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar på ett väl fungerande sätt. 8

9 Analys och argumentation utifrån etiska modeller, till exempel konsekvens- och pliktetik. Kan använda etiska modeller till exempel konsekvens- och pliktetik på ett i huvudsak fungerande sätt olika typer av källor på ett i huvudsak fungerande sätt samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om trovärdighet och relevans. Kan använda etiska modeller till exempel konsekvens- och pliktetik på ett relativt väl fungerande sätt. olika typer av källor på ett relativt väl fungerande sätt samt för underbyggda resonemang om trovärdighet och relevans. Kan använda etiska modeller till exempel konsekvens- och pliktetik på ett väl fungerande sätt. olika typer av källor på ett väl fungerande sätt samt ger välutvecklade och väl underbyggda resonemang om trovärdighet och relevans. PRWEB Religionskunskap ESN Årskurs 9 Kunskapskrav För resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några livsåskådningar. Kan beskriva samband med resonemang utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden i t.ex. några aktuella politiska skeenden och konflikter. Kan föra resonemang om hur livsfrågor till exempel meningen med livet, relationer, kärlek och sexualitet, skildras i populärkulturen och hur identiteter kan formas av livsåskådningar. kring moraliska frågeställningar och värderingar genom att föra resonemang. Kan använda etiska begrepp som kan kopplas till frågor om hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar. Kan använda etiska modeller till exempel konsekvens- och pliktetik. olika typer av källor samt för resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. 9