Att arbeta efter Lgr 11 i praktiken. Annika Zetterström Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

Transkript

1 Kort repetition! Gång 1 innehåll följande moment: Vad har bedömning och betyg med lärande att göra? Formativ bedömning i praktiken Summativ bedömning Gång 2 innehåll följande moment: (som vände sig till lärare i åk 6 i första hand) Varför betyg och vad kräver det av oss? Att bedöma eleverna summativt Var finns mer stöd att få?

2 Dagens program Föreläsning Hur ska vi prioritera i vårt arbete och planera undervisningen utifrån Lgr 11? Fikapaus fort. föreläsning Smågruppsarbete 1 och LUNCH Miniföreläsning Att motivera elever Smågruppsarbete Fikapaus Miniföreläsning Att få med sig kollegorna i ett utvecklande arbete Smågruppsarbete 3; utvärdering Kort återsamling för frågor

3 Att arbeta efter Lgr 11 i praktiken Annika Zetterström Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

4 Går det att prioritera och hur kan jag tänka? Lagtextens ledord; synlighet, delaktighet ansvar ( 4) Vad säger andra styrdokument? Vad säger min skolledning? Hur tänker jag själv?

5 Läroplanens skrivning i 16 punkter; Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt, kan kommunicera på engelska i tal och skrift samt ges möjligheter att kommunicera på något ytterligare främmande språk på ett funktionellt sätt, kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet, kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv, kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt, kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

6 Fort. kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden, har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet samt fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken, har fått kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia, kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia, har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället, har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling, har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället, kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud, kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning.

7 2.Kursplaneanalys Ev åtgärdsprog. 3. Lpp 8. IUP 1. Lp 7. Utveckl. samtal 6. Skriftligt omdöme 5. Summativ bedömning 4. Formativ bedömning

8 Kunskapskrav för betyget E i Ge år 9 (vissa delar) Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för enkla och till viss del underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människan, samhälle och natur vägs in. Kunskapskrav för betyget C Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för utvecklade och relativt väl underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människan, samhälle och natur vägs in. Kunskapskrav för betyget A Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för välutvecklade och väl underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människan, samhälle och natur vägs in.

9 Ett exempel! Ämnet religion 7 9. Religioner och andra livsåskådningar Centrala tankegångar och urkunder inom kristendomen samt utmärkande drag för kristendomens tre stora inriktningar: protestantism, katolicism och ortodoxi. Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism. Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle. Huvuddragen i världsreligionernas historia. Nya religiösa rörelser, nyreligiositet och privatreligiositet samt hur detta tar sig uttryck. Sekulära livsåskådningar, till exempel humanism. Religion och samhälle Kristendomen i Sverige. Från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering. Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser. Religionernas roll i några aktuella politiska skeenden och konflikter utifrån ett kritiskt förhållningssätt. Konflikter och möjligheter i sekulära och pluralistiska samhällen, till exempel i frågor om religionsfrihet, sexualitet och synen på jämställdhet. Identitet och livsfrågor Hur olika livsfrågor, till exempel meningen med livet, relationer, kärlek och sexualitet, skildras i Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar. Riter, till exempel namngivning och konfirmation, och deras funktion vid formandet av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang. Etik Vardagliga moraliska dilemman. Analys och argumentation utifrån etiska modeller, till exempel konsekvensoch pliktetik. Föreställningar om det goda livet och den goda människan kopplat till olika etiska resonemang, till exempel dygdetik. Etiska frågor samt människosynen i några religioner och andra livsåskådningar.

10 Kunskapskraven Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9 Eleven har mycket goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband och generella mönster kring centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Dessutom för eleven välutvecklade och nyanserade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar. Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva komplexa samband med välutvecklade och väl underbyggda resonemang. Eleven kan också föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det. Eleven kan resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang och använda etiska begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt. Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett väl fungerande sätt samt för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

11 Hur tar jag mig an detta? Vilka förmågor efterfrågas? Förklara Förstå och se samband Resonera Se likheter och skillnader Beskriva Undersöka Underbygga sina resonemang Använda begrepp, modeller och termer Söka information Värdera källor av olika slag

12 Frågor att ställa sig: 1.Vilka frågor/uppgifter behöver mina elever få arbeta med? 2. Hur ska arbetet kunna inspirera alla elever? 3. Hur får jag med bedömningen från början? 4. Vad kan eleverna redan? 5. Hur ska de förstå vad målet är? 6. Kan/bör arbetat vara ämnesövergripande?

13 Frågetyper (rep. gång 2) a) Reproducerande frågor; Under vilken period pågick andra världskriget? b) Problemlösningsfrågor; Vilka konsekvenser fick andra världskriget? c) Kreativa uppgifter; Året är Du är Anne Frank för en dag. Beskriv ett händelseförlopp och dess betydelse för Anne Franks livssituation Kan jag bedöma utan elevens medverkan? Vad kan jag bedöma utan eleven medverkan? Ex 1+1 =1 4 1 = 4

14 Och så det här med demokratin!

15 Mål eller medel? Alla som verkar i skolan ska hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och i denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dem. (Lgr 11, sid. 5) Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läs och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därigenom få tilltro till sin språkliga förmåga/ / Eleven har uttrycks och läranderätt i skolan!

16 MÅL Individ Demokrati Grupp MEDEL

17 De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. (2:3 i Lgr 11)

18 Berätta för varandra hur NI arbetar! 5 min

19 Elevens rätt att förstå vad som krävs Jfr denna checklista Forsberg(2008) : Tydliga texter Pre flight checklist Har du gjort klart för dig vem du skriver texten för och varför? Skriver du det viktigaste först? Innehåller din text bara den information läsaren behöver? Har du formulerat rubrikerna som påståenden, uppmaningar eller frågor? Använder du nyckelord och verb i rubriker? Använder du samma ord varje gång du nämner en företeelse? Har du skrivit ut alla förkortningar? Använder du många engelska ord? Har du slagit upp alla ord du är osäker på? Har du gjort en stavningskontroll? Har du korrekturläst med papper och penna? Har du låtit någon annan läsa din text?

20 Exempel på elevaktiviteter som gör alla till medarbetare (Läxan tills idag) Låt alla få längre tid på sig när du ställer frågor och/eller samarbeta för att svara Låt eleverna rätt prov i grupp och skriva kommentarer Låt eleverna tillsammans göra checklistor i förhållande till uppställd mål Presentera elevexempel på olika nivåer och låt eleverna diskutera kvalitén utifrån uppställda mål Låt eleverna utarbeta uppgifter i smågrupper som de sedan byter mellan sig Låt dem ställa upp hypoteser och ge förslag på hur man kan ta reda på svar Läxhjälpstavla Fyll på genom att i era grupper tala om vad ni själva prövat!

21 Frågor att ställa till elever; Vad tycket du om den här uppgiften? Hur påverkade den här uppgiften dig? Bidrog den till en förändring av det du redan kunde? Beskriv! Om inte, hur kunde den ha gjort det? Hur ser du på det vi satt upp som mål för arbetsområdet? Hur tror du att du kan klara av dem? Vad behöver vi gemensamt göra för att du ska klara av dem? Hur kan jag hjälpa dig? Fråga vidare utan att bedöma rätt eller fel Hur tänker du nu? Vad betyder det? Varför blir det så? Få eleven att gå från jag kan inte till jag förstår inte

22 Och några frågor till oss själva! Eleverna förhåller sig ofta till skolan som en bedömningsplats, inte en övningsplats. Är det så med dina elever? Vad kan du göra åt det? Fel och misslyckanden måste betraktas som en del av lärandet, eller? När talar vi med eleverna om att lärande kan var knepigt och att det mesta av lärandet sker just då vi upplever att vi inte kan? Hur motiverar vi elever? (Jfr Leif Strandberg, Är du med?) Ser mina elever tydligt målet för sitt lärande eller letar de efter vad läraren tycker och tänker? Ger jag återkoppling i en form som gör att eleven vill jobba vidare med svårare uppgifter? (återkommer vi till straxt) Hur tar jag tillvara den information jag får i vardagsarbetet? (Se utdelat material)

23 Anders Jönsson; Lärande bedömning, 2011 Använd realistiska uppgifter, så att eleverna får möjlighet att visa att de kan använda sina kunskaper i verklighetsnära situationer. Ha stöd i bedömningen av tydliga anvisningar, till exempel i bedömningsmatriser, som ger information om elevernas kunskap i kvalitativa termer och bedöm varje mål mer än en gång. Med andra ord försök komma bort från dekontextualiserade mätningar!

24 Hur ska en undervisning mot förståelse snarare än minneskunskaper se ut? Tyngdpunktsförskjutning från genomgångar av vad eleven ska kunna till läraren klargör vilken typ av uppgifter eleven ska kunna lösa för att visa upp sina kunskaper

25 Smågruppsarbetet 1 Ta, i förhållande till ämnet, fram 3 bedömningar/uppgifter som är; 1. Framåtsyftande 2. Bekräftande 3. Motiverande

26 Ett exempel; biologi använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet Uppgift: Ska det vara tillåtet att göra abort? Du ska söka information om abort. Med hjälp av denna information ska du försöka formulera argument både för och emot abort. Du ska också beskriva vilka konsekvenser olika ställningstaganden kan ge och därefter ta ställning i frågan. Du ska kunna motivera din ståndpunkt och diskutera abortfrågan på ett sakligt och respektfullt sätt med dina klasskamrater.

27 Ytterligare ett exempel! Du ska samtala om de tio talen på den här sidan med din kamrat. Hur ska de lösas? Efter samtalet markerar du med dina tre färger; gult, grönt och rött, hur du tycker det var att lösa talen. Hitta själv på två tal av samma typ som du ger klassen att arbeta med.

28 LUNCH fram till kl. 13!

29 Jag vill inte ha betygen kvar! I alla fall inte de jag har Jag vill inte ha utvecklingssamtal, jag vill kräkas Agneta Lind Munther & Gunnel Lindh i Pedagogiska magasinet 2007:3

30 Maria Pascalidou Bortom mammas gata

31 Citat ur Bedömning för lärande För alltför många elever är syftet med skolan oklart och vad som leder till skolframgång ett mysterium. s.89 Eleverna behöver ofta hjälp att se syftet med sina läxor och sätta lärandet i förhållande till konkreta mål. s. 102 Det är av stor betydelse för elevernas lärande att de kan sätta egna ord, eller utveckla en egen förståelse kring de kvaliteter kunskapskraven er uttryck för. sid. 106

32 Mer att tänka på! Carol Dweeks motivationsforskning. Du löste det bra. Du måste vara riktigt smart ELLER Du löste det bra. Du måste ha arbetat riktigt hårt Labbrapporter som behöver bearbetas. Att få veta vad man ska göra bättre nästa gång ELLER att få göra den man får tillbaks bättre! Three stars and a wish 1. Att du. Det gör att.. 2. Att du Det gör att.. 3. Att du Det gör att.

33 Från yttre till inre motivation Traditionella uppfattningar om motivation bygger på föreställning att det går att betinga fram lärande och gott beteende med belöningar och bestraffningar. Det kallas behaviorism. Ny motivationsteori bygger på föreställningar om individens behov av att styra och reglera sig själv mot ökad kompetens. Det kallas Self Determination Theory (SDT) Självbestämmande teori. Eleverna måste utveckla egna motiv till lärandet Copyright Christian Lundahl

34 Att kunna släppa det man tidigare gjort! Vad STÅR det egentligen att eleven ska kunna göra? Se exemplet här; Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar sammansatta motoriska grundformer i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten. I rörelser till musik och i danser anpassar eleven till viss del sina rörelser till takt och rytm. Eleven kan även simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge. Eleven kan samtala om egna upplevelser av fysiska aktiviteter och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur aktiviteterna kan påverka hälsan och den fysiska förmågan.

35 Charterturist eller tågluffare? Charter Vill inte utsätta sig för utmaningar Vill inte anstränga sig för att uppleva saker Programmet klart i förväg Guiden har ansvaret Vill ofta känna igen sig Tågluffning Är beredd på utmaningar och oförutsedda händelser Behöver ständigt anstränga sig för att skaffa information och lösa problem Tar eget ansvar Ingen guide som visar vägen om man inte ber om hjälp Vill uppleva nya saker hela tiden

36 Framgångsalternativ Mikael Stigendal; Framgångsalternativ mötet i skolan mellan utanförskap och innanförskap. Hur ska man förstå och förklara det grundläggande problem som framför allt visar sig i en hög andel underkända elever på skolor med ett stor antal nationaliteter och språk? Det tas för givet att eleverna skaffar sig den bas som krävs för att kunna fungera i samhället. Det tas för givet att betygen mäter hur väl de lyckas. Men tänk om det inte är så? Det vi ser beror på var vi vänder blicken. Det vi inte vänder blicken mot ser vi inte! Relationernas betydelse.

37 Andra smågruppsdiskussionen Fram till kl (prick!) diskuterar ni följande frågor; 1. Vad i föreläsningen fastnade ni för? 2. Varför då? 3. Vad kan det betyda för den undervisning ni bedriver i er verksamhet? 4. Vad skulle ni vilja förändra/utveckla?

38 Att få med sig sina kollegor!

39 Att tänka på vid utvecklingsarbete! Utgå från något du/ni vill förändra! Måste få ta tid! Behöver inte resultera i förändringar! Kan se olika ut! Ge varandra utrymme! Behöver stöttning! Byt tankar! Se till att andra får ta del av resultatet! (Kom ihåg att du antagligen har tänkt längre )

40 Modell för aktionslärande 8. omformulering vad gör vi nästa gång? 7.slutsatser och lärdomar 1. något problem 6. kartläggning ll 2. problemdefinition 5. åtgärder 4. slutsatser 3.kartläggning

41 Datainsamling Litteratursökning Textanalys Enkät Intervju Observationer Foto Ljud och videoupptagningar Loggbok och annat skrivande Experiment Test Attitydundersökningar.

42 Att ställa frågor till sin praktik är att reflektera Vad händer egentligen? Varför händer detta? Vad gör jag och varför gör jag detta? Varför gör jag inte på ett annat sätt? Varför uppfattar jag min praktik så här? Varför tänker jag på just det här sättet? (Fritt efter Mikael Alexandersson)

43 Tredje smågruppsarbetet; utvärdering Då detta är vårt sista tillfälle tillsammans vill jag be er om återkoppling på min medverkan. Jag ber er därför skriva svar på följande frågor och sända dem till Annika Zetterström Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Box Uppsala 1. Dessa inslag har vi haft nytta av genom att 2. Detta kunde du ha slopat eller kortat ner därför att 3. Så här kommer vi att gå vidare på våra skolor 4. För övrigt vill vi säga att

44 TACK FÖR MIG! Hoppas ni snart får en riktigt fin vår!