Bedömning & betyg MED FOKUS PÅ GYMNASIETS YRKESÄMNEN
|
|
- Per Arvidsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bedömning & betyg MED FOKUS PÅ GYMNASIETS YRKESÄMNEN Anna Karlefjärd 2015
2 Innehåll Formativ bedömning vad, varför, hur? Kursplaner förmågor & kunskapskrav Bedömning dokumentation Betygssättning Diskussioner och frågor
3 Bedömning i yrkesämnen Likvärdiga och kvalitativt bra bedömningar kräver kunniga bedömare, nämligen att vara kunnig inom bedömning och inom yrkesområdet. Bedömaren kan då identifiera ett meningsfullt bedömningsobjekt vad, välja och skifta mellan olika bedömningsformer och metoder hur, värdera objektet i förhållande till kvalitetsnivåer samt kommunicera och argumentera för sin bedömning på ett för alla parter begripligt sätt. Kvalitet i bedömningar bygger dels på korrekt information och relevanta iakttagelser, tolkade på ett rimligt sätt, dels tillförlitliga insamlingsmetoder (validitet och reliabilitet). Helena Tsagalidis 2012
4 NORDYRK NORDYRK vill bidra till att synliggöra, stärka och förmedla yrkespedagogisk och yrkesdidaktisk forskning utveckla och stärka yrkeslärarutbildningen, och därigenom även yrkesutbildningen initiera forskning och utvecklingsprojekt inom verksamhetsområdet stärka kontakter och samverkan mellan universitet/högskolor, skolor, näringsliv och offentlig verksamhet.
5 Bedömning i yrkesämnen Det är lätt hänt att tänka på de krav som ställs i en praktisk vardagssituation i yrket när man bedömer en elevs arbetssätt, yrkesskicklighet eller sätt att bemöta kunder. De erfarenheter som läraren har från sin egen yrkeserfarenhet kan ibland överskugga de beskrivningar av mål och kunskapskrav som finns i skolans styrdokument. Jag trillar lätt in i att utgå från den yrkespraxis jag känner och som präglar branschen, säger Johanna. Risken med detta är att hon riskerar att förbigå de kunskapskrav som står i ämnesplanen, att hon istället skapar en inofficiell och delvis dold uppsättning krav och förväntningar.
6
7
8
9 ÅTERKOPPLING TILL LÄRAREN ÅTERKOPPLING TILL ELEVEN
10 SUMMATIV FORMATIV
11
12
13
14 Formativ bedömning i Lgr11 & Gy11 Ur Lgr11 kap 2.7 och Gy Bedömning och betyg Mål Skolans mål är att varje elev: utvecklar ett allt större ansvar för sina studier, och utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna.
15 Formativ bedömning & dokumentation Forskningen visar: Pedagogisk planering - Större fokus på summativ bedömning än formativ Mål för undervisningen hur syfte och innehåll kombineras - Den formativa bedömningens effekter på måluppfyllelse Bedömningsform och Bra bedömningskrav bedömning: 1. Överensstämmer med målen 2. Formativ Tydliga krav bedömning och anvisningar 3. Systematiska och förankrade i bevis 4. Allsidiga Utvecklingssamtal Vad eleven kan Vad eleven behöver utveckla vidare Återkoppling som stöttar lärandet: Något om hur 1. Utgår från uppgiften (ej person) 2. Beskriver vad eleven kan 3. Ger konkreta förslag på hur elevens prestation skall bli bättre 4. Kombineras med själv- och kamratbedömning
16 Eleverna anser att lärares återkoppling ofta är generell, att det är skriftliga uppgifter som ligger till grund för bedömning och att kunskapskravens termer är abstrakta. De flesta tycker att kamratbedömning är svårt och att det inte är deras uppgift att bedöma sina kamrater. Elevernas utsagor ger grund för att fundera över vilka slags lärandeprocesser som lärare behöver understödja, för att elever ska erfara mer delaktighet i bedömning. M Wyszynska Johansson & I Henning Loeb
17 E: Det var hemskt. E: Det var värdelöst (skratt). E: Det var hemskt att man kan sitta och döma en i klassen. Elever: Ja, mm. E: Vi vet ju inte hur vi ska bedöma heller, det är svårt att se på ens egen uppgift och var man ligger. E: Ja, väldigt jobbigt. I: Hur gjorde ni? E: Vi hade betygskriterierna bredvid och så fick vi kolla och så fick man varandras uppgifter vad klasskamraterna har skrivit så fick man sitta och läsa igenom och så skriva kommentarer. Var man trodde det betyget låg eller vad man fick för betyg på uppgiften då så skulle man sätta det betyget på I: Vad var det för kurs? E: Pedagogiskt ledarskap tror jag. Elever: Det var det. E: Det blir svårare när man ska dö - bedöma en kompis tycker jag. Man vill ju inte göra. I: Varför inte? E: Man har inte ledarrollen /paus/. Man ska inte behöva känna sig som ledare eller förstår du hur jag menar? (skratt) Man vill inte sitta och typ E: Man vill inte vara lärare E: Ja, precis. E: för sina kompisar. E: Man kommer inte att sitta och berätta för den andre hur den ska göra istället och jag tycker det är jobbigt. E: Det är svårt att se. Jag vet inte Elever: (skratt). E: När jag skriver uppsatser så vet jag inte om jag har högt betyg eller om jag har lågt för jag bara skriver (skratt). M Wyszynska Johansson
18 Fem nyckelstrategier Leahy, Lyon, Thompson, & Wiliam Översättning från Pedagogstockholm
19 2. Lärande klassrum! Undervisningen bör utformas så att det framgår både för lärare och för elever i vilken utsträckning eleverna har lärt eller förstått det vill säga var de befinner sig i förhållande till målen. ½ och/eller ¾ in i ett arbetsområde Under lektionen Avslutar ett arbetsområde
20 2. Lärande klassrum I det formativa klassrummet gör läraren uppgifter för att få igång en diskussion eller för att få information om hur eleverna tänker. Ibland kan det vara svårt för eleverna att våga visa vad de inte kan. Men i ett formativt klassrum vill eleverna visa det. Det ger större möjlighet att utveckla sin förståelse. Formativ bedömning innebär att läraren genom täta och effektiva bedömningar får information om elevernas kunskaper och kan planera efter den. Torulf Palm, Umeå universitet
21 2. Lärande klassrum Att tillfredsställa läraren är en stor drivkraft och märkligt nog har det smugit sig in en attityd som säger att man ska undvika att fråga läraren om råd. Det kan tolkas som brist på självständighet och kan ge sämre betyg. Anders Eklöf, Göteborgs Universitet i samråd efter samråd
22 Formativ klassrumspraktik 0.9 sek
23 Formativ klassrumspraktik NO HANDS UP & GLASSPINNAR Om inte eleven har en fråga!
24 Vad ställer vi för frågor? Vilken kunskap ges eleven möjlighet att visa med hjälp av våra frågor? Årligen ställer lärarna ca frågor (Tienken, 2010) eller 50 frågor i timman (Walsh & Sattes, 2005). Hur går vi från kvantitet till kvalitet?
25 3. Feedback gensvar återkoppling - som leder lärandet framåt Återkoppling bör kunna användas av eleven för att minska avståndet mellan nuvarande förmåga och den förmåga som undervisningen syftar till att utveckla.
26 Applådpaus!
27 Applådmatris! BEDÖMNINGSKVALITETER BEDÖMNINGSASPEKTER Heidi Andrade och Pär Wholin
28 4. Elever som ägare av sitt eget lärande Arbeta med metakognition - Tolka. Värdera. Ha omdömen om. Reflektera. Lösa problem med anpassning till en viss situation, syfte eller sammanhang. Avgöra rimligheten. Välja mellan olika strategier. Pröva och ompröva. (Lgr11 och Gy11) Metakognition & förtrogenhet Eleverna har gjort kunskaperna till sina egna, de kan använda dem i olika kontexter och till exempel förklara till olika målgrupper på olika sätt.
29 Formativ klassrumspraktik Underlag för självbedömning Elevens lösning Matris Modellsvar Uppgift: Jämför din lösning med modellsvaret. Vilka likheter och skillnader hittar du? Hur skulle din lösning kunna förbättras? Utgå från jämförelsen.
30 Formativ klassrumspraktik Kamratbedömning Ge eleverna blanka uppsättningar av prov som de tidigare har genomfört individuellt och som de arbetar med i grupp för att formulera de bästa svaren. Eleven får möjlighet till en lärande situation där han eller hon tillsammans med andra samarbetar kring stoffet och kommer överens om de bästa svaren och formuleringarna
31 Vad ska eleverna lära sig? Målen måste vara tydliga och begripliga för eleverna och de bör få möjlighet att lära sig förstå skillnader i kvalitet mellan olika prestationer.
32 Kursplaner Syfte Förmågor Centralt innehåll Kunskapskrav Syftet är ämnesspecifikt och beskriver vilka kunskaper eleverna ska ges möjlighet att utveckla genom undervisningen i ämnet. Förmågor (långsiktiga mål) är ämnesspecifika och beskriver de kunskaper eleverna ska ges förutsättningar att utveckla genom undervisningen i ämnet. De konkretiserar vad av syftet som ska betygsättas. Centrala innehållet anger det innehåll som undervisningen ska behandla i den aktuella kursen. Det finns en tydlig relation mellan mål och centralt innehåll. Det centrala innehållet motiveras av målen. Kunskapskraven utgår från de långsiktiga målen. I kunskapskraven finns kopplingar till det centrala innehållet. Hur specifika kopplingarna är skiljer sig åt från kurs till kurs. Ofta är kopplingarna övergripande.
33 Ur syftestexten för ämnet Elektroteknik: Undervisningen i ämnet elektroteknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: 1. Förmåga att utföra elarbete, verkstadsarbete, installationsteknik, mekaniskt arbete och sammanfogningsteknik. 2. Färdigheter i att använda ritningar, scheman, instruktioner, standarder och föreskrifter. 3. Förmåga att välja och använda olika verktyg, instrument, material och övrig utrustning som används inom området. 4. Kunskaper om miljökrav och bestämmelser inom området. 5. Färdigheter i att avhjälpa fel och underhålla elanläggningar. 6. Förmåga att arbeta säkert, arbetsmiljömässigt, ergonomiskt och estetiskt. 7. Förmåga att dokumentera sitt arbete.
34 Kurskod: ELRELK0 Kursen elektromekanik omfattar punkterna 1 4 och 6 7 under rubriken Ämnets syfte. I kursen behandlas grundläggande kunskaper i ämnet. Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Elarbete, till exempel losskoppling och anslutning av apparater samt funktionsprovning. Enklare verkstadsarbete, till exempel mjuklödning, skruvförband och popnitning. Ritningsläsning inom verkstadstekniken. Pressverktyg för olika kontakttyper som används inom yrkesområdet. Fästteknik, materialkunskap och mekanisk mätning. Handverktyg som används inom de olika yrkesområdena. Elsäkerhet för personer och egendom. Egenkontroll, ergonomi, elsäkert arbete, kvalitetskrav, arbetsmiljö och säkerhet. Säkerhet i heta arbeten, ställningsbyggande och arbete från stege.
35 Betyget E Betyget C Betyget A Eleven utför med visst handlag enkelt elarbete, verkstadsarbete, mekaniskt arbete och sammanfogningsteknik inom området. Eleven gör en enkel planering av arbetet utifrån de ritningar, scheman, standarder och föreskrifter som är relevanta för uppgiften. Inför arbetet väljer eleven i samråd med handledare verktyg, instrument, material och övrig utrustning avsedd för uppgiften samt använder den med visst handlag och på ett miljömässigt sätt. Eleven utför arbetet på ett sätt som är säkert för eleven själv och andra samt med hänsyn till arbetsmiljö, ergonomi och estetik. Eleven gör en enkel dokumentation av sitt arbete. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav. Eleven utför med gott handlag enkelt elarbete, verkstadsarbete, mekaniskt arbete och sammanfogningsteknik inom området. Eleven gör en genomarbetad planering av arbetet utifrån de ritningar, scheman, standarder och föreskrifter som är relevanta för uppgiften. Inför arbetet väljer eleven efter samråd med handledare verktyg, instrument, material och övrig utrustning avsedd för uppgiften samt använder den med gott handlag och på ett miljömässigt sätt. Eleven utför arbetet på ett sätt som är säkert för eleven själv och andra samt med hänsyn till arbetsmiljö, ergonomi och estetik. Eleven gör en noggrann dokumentation av sitt arbete. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav. Eleven utför med mycket gott handlag enkelt, men även mer avancerat, elarbete, verkstadsarbete, mekaniskt arbete och sammanfogningsteknik inom området. Eleven gör en genomarbetad planering av arbetet utifrån de ritningar, scheman, standarder och föreskrifter som är relevanta för uppgiften. Inför arbetet väljer eleven efter samråd med handledare verktyg, instrument, material och övrig utrustning avsedd för uppgiften samt använder den med mycket gott handlag och på ett miljömässigt sätt. Eleven utför arbetet på ett sätt som är säkert för eleven själv och andra samt med hänsyn till arbetsmiljö, ergonomi och estetik. Eleven gör en noggrann och utförlig dokumentation av sitt arbete. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav.
36 Inför arbetet väljer eleven i samråd med handledare verktyg, instrument, material och övrig utrustning avsedd för uppgiften samt använder den med visst handlag och på ett miljömässigt sätt. 1. Vad ska eleven göra? Välja material/utrustning och använda det med handlag och på ett miljömässigt sätt. 2. Vad bedömer ni? Med vilken kvalitet eleven gör sin val och använder materialet/utrustning (E) i samråd, med visst handlag (C) efter samråd, med gott handlag (A) efter samråd, med mycket gott handlag 3. Frågor att tänka på: Vilken undervisning krävs? Vilka bedömningsformer är möjliga? Vad innebär värdeorden och hur påverkar det undervisning och bedömningsformer? Vad innebär på ett miljömässigt sätt och hur påverkar det undervisning och bedömningsformer?
37 Ur syftestexten för ämnet Sammanfogningsteknik: Undervisningen i ämnet sammanfogningsteknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: 1. Förmåga att planera, organisera och utföra sammanfogning av material med utrustning som är lämplig för materialet. 2. Förmåga att tolka instruktioner och tillverkningsunderlag. 3. Förmåga att hantera och vårda utrustningen enligt givna instruktioner, utföra underhåll av och enklare reparationer på utrustningen samt hålla god ordning på arbetsplatsen. 4. Förmåga att arbeta på ett sätt som är säkert både för en själv och andra samt ergonomiskt och med hänsyn till miljön. 5. Förmåga att korrigera formavvikelser samt lösa produktionstekniska problem. 6. Kunskaper om utrustningars funktion och olika metoder. 7. Förmåga att bedöma kvalitet på utfört arbete. 8. Förmåga att kommunicera med olika målgrupper och använda begrepp och uttryck som är relevanta för ämnesområdet.
38 Kurskod: SAASVT00S Svets grund Kursen svets grund omfattar punkterna 1 7 under rubriken Ämnets syfte. I kursen behandlas grundläggande kunskaper i ämnet. Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Vanliga svetsmetoder för svetsning i kälfogar och stumsvetsar i enkla svetslägen. Svetsning och lödning med oxygen och acetylen. Skärande i metalliska material med termisk utrustning. Enklare tillverkningsunderlag för lödning och svetsning. Utrustningens funktion och användningsområden samt säkerhetsanordningar. Lagar och andra bestämmelser om arbetsmiljö, systematiskt arbetsmiljöarbete samt säkerhetsföreskrifter. Betydelsen av dessa för organisation och genomförande av det egna arbetet. Metoder för reparation av enkla fel som uppstått under sammanfogningen. Standarder för kvalitetsbedömning av sammanfogning.
39 Betyget E Betyget C Betyget A Eleven planerar och organiserar i samråd med handledare svetsning och lödning med relevanta metoder. I planeringen tolkar eleven med viss säkerhet instruktioner och tillverkningsunderlag. Vidare väljer eleven i samråd med handledare arbetsmetoder, verktyg, utrustning och material som passar för uppgiften. Eleven planerar och organiserar efter samråd med handledare svetsning och lödning med relevanta metoder. I planeringen tolkar eleven med viss säkerhet instruktioner och tillverkningsunderlag. Vidare väljer eleven efter samråd med handledare arbetsmetoder, verktyg, utrustning och material som passar för uppgiften. Eleven planerar och organiserar efter samråd med handledare svetsning och lödning med relevanta metoder. I planeringen tolkar eleven med säkerhet instruktioner och tillverkningsunderlag. Eleven förutser också svårigheter som kan uppstå och anpassar planering och organisation efter det. Vidare väljer eleven efter samråd med handledare arbetsmetoder, verktyg, utrustning och material som passar för uppgiften. Eleven utför med noggrannhet och i samråd med handledare svetsning och lödning med relevanta metoder i enlighet med säkerhetsföreskrifter samt givna instruktioner och kravspecifikationer. Resultatet av arbetet är tillfredsställande utifrån givna kvalitetskrav. I arbetet använder eleven med viss säkerhet instruktioner och tillverkningsunderlag. Eleven hanterar material, utrustning och verktyg med visst handlag och håller god ordning på arbetsplatsen. Eleven arbetar ergonomiskt och på ett sätt som är säkert både för eleven själv och andra samt med hänsyn till miljön. Under arbetet upptäcker eleven eventuella formavvikelser som uppkommer och åtgärdar dem i samråd med handledare. När arbetsuppgiften är utförd gör eleven en enkel dokumentation av arbetsprocessen och resultatet. Eleven redogör översiktligt för material, teknik, metoder och verktyg som använts för arbetsuppgiften samt förklarar översiktligt hur dessa faktorer påverkat kvalitet och slutresultat. Eleven redogör översiktligt för eventuella avvikelser från specifikationen samt den egna arbetsinsatsen. Dessutom utvärderar eleven sitt arbete och resultat med enkla omdömen. I redogörelser och förklaringar använder eleven med viss säkerhet korrekt fackspråk. Eleven utför med noggrannhet och efter samråd med handledare svetsning och lödning med relevanta metoder i enlighet med säkerhetsföreskrifter samt givna instruktioner och kravspecifikationer. Resultatet av arbetet är tillfredsställande utifrån givna kvalitetskrav. I arbetet använder eleven med viss säkerhet instruktioner och tillverkningsunderlag. Eleven hanterar material, utrustning och verktyg med gott handlag och håller god ordning på arbetsplatsen. Eleven arbetar ergonomiskt och på ett sätt som är säkert både för eleven själv och andra samt med hänsyn till miljön. Under arbetet upptäcker eleven eventuella formavvikelser som uppkommer och åtgärdar dem efter samråd med handledare. När arbetsuppgiften är utförd gör eleven en noggrann dokumentation av arbetsprocessen och resultatet. Eleven redogör utförligt för material, teknik, metoder och verktyg som använts för arbetsuppgiften samt förklarar utförligt hur dessa faktorer påverkat kvalitet och slutresultat. Eleven redogör utförligt för eventuella avvikelser från specifikationen samt den egna arbetsinsatsen. Dessutom utvärderar eleven sitt arbete och resultat med nyanserade omdömen. I redogörelser och förklaringar använder eleven med viss säkerhet korrekt fackspråk. Eleven utför med noggrannhet och efter samråd med handledare svetsning och lödning med relevanta metoder i enlighet med säkerhetsföreskrifter samt givna instruktioner och kravspecifikationer. Resultatet av arbetet är gott utifrån givna kvalitetskrav. I arbetet använder eleven med säkerhet instruktioner och tillverkningsunderlag. Eleven hanterar material, utrustning och verktyg med mycket gott handlag och håller god ordning på arbetsplatsen. Eleven arbetar ergonomiskt och på ett sätt som är säkert både för eleven själv och andra samt med hänsyn till miljön. Under arbetet upptäcker eleven eventuella formavvikelser som uppkommer och åtgärdar dem efter samråd med handledare. När arbetsuppgiften är utförd gör eleven en noggrann och utförlig dokumentation av arbetsprocessen och resultatet. Eleven redogör utförligt och nyanserat för material, teknik, metoder och verktyg som använts för arbetsuppgiften samt förklarar utförligt och nyanserat hur dessa faktorer påverkat kvalitet och slutresultat. Eleven redogör utförligt och nyanserat för eventuella avvikelser från specifikationen samt den egna arbetsinsatsen. Dessutom utvärderar eleven sitt arbete och resultat med nyanserade omdömen samt ger förslag på hur arbetet kan förbättras. I redogörelser och förklaringar använder eleven med viss säkerhet korrekt fackspråk. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav.
40 Eleven redogör för material, teknik, metoder och verktyg som använts för arbetsuppgiften samt förklarar hur dessa faktorer påverkat kvalitet och slutresultat. Eleven redogör för eventuella avvikelser från specifikationen samt den egna arbetsinsatsen. Dessutom utvärderar eleven sitt arbete och resultat med omdömen. I redogörelser och förklaringar använder eleven korrekt fackspråk. 1. Vad ska eleven göra? Redogöra för material/utrustning, förklara hur faktorer påverkar kvalitet och slutresultat. Redogöra för avvikelser, utvärdera sitt arbete och använda korrekt fackspråk. 2. Vad bedömer ni? Med vilken kvalitet eleven gör sin val och använder materialet/utrustning (E) översiktligt, enkla, med viss säkerhet (C) utförligt, nyanserade, med viss säkerhet (A) utförligt och nyanserat, nyanserade, med viss säkerhet 3. Frågor att tänka på: Vilken undervisning krävs? Vilka bedömningsformer är möjliga? Vad innebär värdeorden och hur påverkar det undervisning och bedömningsformer? Vad innebär ett korrekt fackspråk och hur påverkar det undervisning och bedömningsformer?
41 Hygien 100 p kunskapskrav i matrisform Betyget E Betyget C Betyget A Eleven identifierar med viss säkerhet förekomster av mikroorganismer samt beskriver översiktligt deras betydelse i samband med livsmedelshantering. Dessutom beskriver eleven översiktligt livsmedelsburna smittor och förgiftningar. I sitt arbete hanterar eleven livsmedel på ett hygieniskt sätt samt redogör översiktligt för risker i hanteringen och arbetet. Dessutom utför eleven i samråd med handledare provtagningar på råvaror och färdiga livsmedelsprodukter. Efter genomfört arbete rengör eleven noggrant utrustning och lokaler enligt krav för säker livsmedelshantering. Eleven följer lagar och andra bestämmelser, följer system för kontroll av livsmedelshygien samt utför i samråd med handledare egenkontroll. Eleven motiverar översiktligt sitt handlande utifrån god hygienpraxis, lagar och andra bestämmelser. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav. Eleven identifierar med viss säkerhet förekomster av mikroorganismer samt beskriver utförligt deras betydelse i samband med livsmedelshantering. Dessutom beskriver eleven utförligt livsmedelsburna smittor och förgiftningar. I sitt arbete hanterar eleven livsmedel på ett hygieniskt sätt samt redogör utförligt för risker i hanteringen och arbetet. Dessutom utför eleven efter samråd med handledare provtagningar på råvaror och färdiga livsmedelsprodukter. Efter genomfört arbete rengör eleven noggrant utrustning och lokaler enligt krav för säker livsmedelshantering. Eleven följer lagar och andra bestämmelser, följer system för kontroll av livsmedelshygien samt utför efter samråd med handledare egenkontroll. Eleven motiverar utförligt sitt handlande utifrån god hygienpraxis, lagar och andra bestämmelser. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav. Eleven identifierar med säkerhet förekomster av mikroorganismer samt beskriver utförligt och nyanserat deras betydelse i samband med livsmedelshantering. Dessutom beskriver eleven utförligt och nyanserat livsmedelsburna smittor och förgiftningar. I sitt arbete hanterar eleven livsmedel på ett hygieniskt sätt samt redogör utförligt och nyanserat för risker i hanteringen och arbetet. Dessutom utför eleven efter samråd med handledare provtagningar på råvaror och färdiga livsmedelsprodukter. Efter genomfört arbete rengör eleven noggrant och metodiskt utrustning och lokaler enligt krav för säker livsmedelshantering. Eleven följer lagar och andra bestämmelser, följer system för kontroll av livsmedelshygien samt utför efter samråd med handledare egenkontoll. Eleven motiverar utförligt och nyanserat sitt handlande utifrån god hygienpraxis, lagar och andra bestämmelser. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav.
42 Att tänka på gällande Hygien 100p: 1. Fundera över vad värdeorden betyder för er, utifrån den generella beskrivningen från Skolverket gällande översiktligt och utförligt & nyanserat 2. Tänk på begreppen i samråd och efter samråd både på C och A står det efter samråd hur ser ni på skillnaden mellan de båda? Tänk också på att även den elev som utför sitt kunnande med A-kvalitet också får fråga och be om hjälp dvs. efter samråd. 3. När det gäller värdeorden Med viss säkerhet så skriver man i Gymnasieboken 2011 att det i t.ex. yrkesämnen handlar om säkert handlag/procedurkunskap (se sid.54 och framåt)
43 Värdeord Översiktligt Tar upp väsentliga delar Ungefärlig och inte så exakt Kortfattad (kvantitativ) Utförligt och nyanserat Mer exakt, Fyllig och innehållsrik Flera olika perspektiv Ur Skolverkets kommentarmaterial
44 Värdeord och kunskapskraven Enkla omdömen basala analyser är övergripande till sin karaktär har tydliga inslag av subjektiva värderingar. Utvecklade/Nyanserade omdömen djupare analyser är mer specifika till sin karaktär värderingarna är sakliga snarare än subjektiva.
45 Värdeorden Enkla motiveringar Allmänt hållna Subjektiva värdeomdömen Utvecklade motiveringar Väger in flera olika aspekter Baseras på allt mer tydliggjorda argumentationer och tankegångar
46 Värdeorden Att till exempel en slutsats är välgrundad innebär att eleven bygger den på relevanta fakta och sakförhållanden samt har förankrat den väl i tillförlitliga källor och eventuella teorier. Det innebär också att logiken i slutsatserna eller resonemangen är välgrundade. En elev som drar enkla slutsatser har inte samma goda förankring i källor och eventuella teorier, men elevens slutsatser är ändå till viss del underbyggda av källor och eventuella teorier. När slutsatserna dessutom är nyanserade kan eleven belysa saken ur flera olika perspektiv.
47 Elever och värdeord I: Men vad betyder nyanserat? Elever: (skratt). E: Det är väl mer utförligt eller? E: mm. E: Alltså väldigt mycket egna ord liksom. E: Ja. E: Och egna tankar och egna slutsatser. E: Ja, egna tankar. E: Väldigt mycket reflektioner, diskussion som vi får på inlämningar typ. Det är väl nästan det man ska skriva mest, det de kollar på tror jag ( ). E: Diskussioner man har med sig själv. E: Precis. E: Det är det de sätter betygen på egentligen. E: Det tror jag. E: Fakta är jättelätt att hitta. E: Det är bara att skriva av. E: Ja, men att själv tycker saker och /ska/ kunna dra, sammanfatta, sammanfattningar. E: Visa att man har lärt sig det. E: Förstått. E: Ja, precis.
48 Specifika yrkeskunskaper identifieras bäst i sitt sammanhang. I alla karaktärsämneskurserna behöver eleverna utföra verklighetsanknutna aktiviteter som är relaterade till yrket. Övergripande yrkesaktiviteter beskrivs till exempel som vanligt förekommande arbetsuppgifter, mer avancerade eller mer specifikt som vanligt förekommande elinstallationer. Komplexiteten i uppgifterna beskrivs med begrepp som enklare eller avancerade. Nivåerna innehåller beskrivningar om vad eleven ska göra eller utföra som eleven redogör, beskriver eller utför något. Kvalitetsnivån på arbetet, beskrivs som med säkerhet, med viss säkerhet, på ett säkert sätt och på ett yrkesmässigt sätt eller noggrant. För att vi ska uppnå likvärdighet och kvalitet i bedömningar kräver dessa nivåbeskrivningar att lärarna är tydliga. Eleverna kan inte veta vad till exempel på ett yrkesmässigt sätt innebär, eftersom de inte har de nödvändiga yrkesmässiga erfarenheterna. Detta får inte vara lärarens tysta kunskap i bedömningssituationer. Skolverket Bedömning i yrkesämnen dilemman och möjligheter
49 Kursplanerna
50 Kommunikativ kursplan Eleven kan utförligt och nyanserat diskutera frågor med naturvetenskapligt innehåll som har betydelse för individ och samhälle. I diskussionen använder eleven kunskaper om naturvetenskap för att ställa utforskande frågor samt för att ge komplexa förklaringar och argument. Dessutom kan eleven ge några exempel på tänkbara ställningstaganden eller handlingsalternativ samt ger välgrundade och nyanserade argument för dessa. Varför måste vi prata hela tiden!?!
51 Kommunikativ förmåga En förmåga som Eva Lönn upplever kan blända är kommunikativ förmåga. Branschen vill många gånger ha kommunikativt skickliga medarbetare. Detta vet läraren och riskerar därmed att bli ensidig i sin bedömning. Det är inte givet att en elev som är kommunikativ, serviceinriktad och kundorienterad också har yrkeskompetenser inom andra områden av utbildningen. Läraren bör utforma olika bedömningssituationer, för att få underlag om elevens kunskaper och färdigheter från alla delar av kursen. Skolverket Bedömning i yrkesämnen dilemman och möjligheter
52 E (enkel, grundläggande..) Bedömningsaspekter (komplext, mycket goda) A Magert innehåll Bredd: Utförligt innehåll Korta resonemangskedjor Djup: Långa resonemangskedjor Vardagsord Begreppsanvändning: Ämnesbegrepp Ur ett perspektiv Problematisering: Ur olika perspektiv Exemplifierar ej Konkretisering: Relevanta exempel
53 Bedömning Att göra det viktigaste bedömbart och inte det lätt bedömningsbara viktigast Astrid Petterson & Gudrun Erickson
54 Bedömning Validitet bedöma det som ska bedömas, eller mäta det som skall mätas. vad mäter bedömningen och hur går jag till väga när jag bedömer detta (relevans & trovärdighet). Reliabilitet rättvisa, likvärdighet och att minimera inflytandet av slump. En bedömning har maximal reliabilitet om den leder till samma omdöme oavsett vem som bedömer eller när och var bedömningen sker (tillförlitlighet). Interbedömarreliabilitet Samverka kring bedömning.
55 Samstämmighet Kunskapskrav i fysik årskurs 6. Eleven har grundläggande kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att ge exempel på och beskriva (förklara ) dessa med viss användning av begrepp. A. Vem sägs ha upptäckt den allmänna gravitationslagen efter att ett äpple fallit ner i huvudet? (hög reliabilitet men låg validitet) B. Beskriv hur en boll rör sig när den kastas snett uppåt. Förklara också varför den rör sig som den gör. (hög validitet men låg reliabilitet) Om man hårdrar slutsatsen kan man säga att : Det som går att mäta är ointressant och det som är intressant att mäta går inte att mäta
56 Betygsättning
57 Formativ bedömning och betyg Det är viktigt att eleverna upplever att bedömningarna ända fram till att slutbetyg sätts är till för att stödja deras kunskapsutveckling AR sid.25 Formativ bedömning Formativ bedömning Utvecklingssamtal Betyg
58 Betygsättning Betyget beskriver den kvalitetsnivå som eleven visat i användningen av förmågorna fram till betygstillfället, det vill säga hur långt eleven kommit i sin utveckling när betyget sätts. Betyget beskriver därför inget genomsnitt av vad eleven presterat under en kurs, termin, läsår eller flera läsår. Alla betygssteg går att använda alla terminer
59 E D C B A Eleven har grundläggande kunskaper om natur-och kulturlandskap och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur. I resonemangen beskriver eleven enkla samband mellan natur-och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt, samt för enkla resonemang om olika källors användbarhet. Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har grundläggande kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt. Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då enkla och till viss del underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen. Dessutom för eleven resonemang om orsaker till och konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i världen och ger då enkla och till viss del underbyggda förslag på hur människors levnadsvillkor kan förbättras. Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Eleven har goda kunskaper om natur-och kulturlandskap och visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur. I resonemangen beskriver eleven förhållandevis komplexa samband mellan natur-och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett relativt väl fungerande sätt, samt för utvecklade resonemang om olika källors användbarhet. Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett relativt ändamålsenligt sätt. Eleven har goda kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med relativt god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt. Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då utvecklade och relativt väl underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen. Dessutom för eleven resonemang om orsaker till och konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i världen och ger då utvecklade och relativt väl underbyggda förslag på hur människors levnadsvillkor kan förbättras. Betyget B innebär att kunskapskrave n för C och till övervägande del för A är uppfyllda Eleven har mycket goda kunskaper om natur-och kulturlandskap och visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur. I resonemangen beskriver eleven komplexa samband mellan natur-och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett väl fungerande sätt. Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett väl fungerande sätt, samt för välutvecklade resonemang om olika källors användbarhet. Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven har mycket goda kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt. Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då välutvecklade och väl underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen. Dessutom för eleven resonemang om orsaker till och konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i världen och ger då välutvecklade och väl underbyggda förslag på hur människors levnadsvillkor kan förbättras.
60 Bedömning blir betyg
61 APL Att överbrygga skillnaderna mellan lärarens referensram och handledarens är svårt, menar Erica. Det är inte ovanligt att handledaren ställer för höga krav. Ett sådant område är självständighet, där många handledare vill att eleven ska vara helt självgående. Läraren ser däremot att eleven fortfarande håller på att lära sig. Själva ordet handledning kan också betyda olika saker: Inom industrin tror man att handledning betyder gå vid sidan om. Istället handlar det om att ha någon att rådfråga, säger hon. Skolverket Bedömning i yrkesämnen dilemman och möjligheter
62 Bedömning blir betyg Vad betyder För att få A måste alla delar på A vara uppfyllt?
63 Bedömning blir betyg Vad händer om en elev är sjuk vid ett bedömningstillfälle?
64 Bedömning blir betyg Vad händer om en elev inte visar på tillräcklig kvalitet vid ett bedömningstillfälle?
65 Lgr11 och kunskapskraven
66 E D C B A Eleven har grundläggande kunskaper om natur-och kulturlandskap och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur. I resonemangen beskriver eleven enkla samband mellan natur-och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt, samt för enkla resonemang om olika källors användbarhet. Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har grundläggande kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt. Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då enkla och till viss del underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen. Dessutom för eleven resonemang om orsaker till och konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i världen och ger då enkla och till viss del underbyggda förslag på hur människors levnadsvillkor kan förbättras. Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Eleven har goda kunskaper om natur-och kulturlandskap och visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur. I resonemangen beskriver eleven förhållandevis komplexa samband mellan natur-och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett relativt väl fungerande sätt, samt för utvecklade resonemang om olika källors användbarhet. Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett relativt ändamålsenligt sätt. Eleven har goda kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med relativt god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt. Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då utvecklade och relativt väl underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen. Dessutom för eleven resonemang om orsaker till och konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i världen och ger då utvecklade och relativt väl underbyggda förslag på hur människors levnadsvillkor kan förbättras. Betyget B innebär att kunskapskrave n för C och till övervägande del för A är uppfyllda Eleven har mycket goda kunskaper om natur-och kulturlandskap och visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur. I resonemangen beskriver eleven komplexa samband mellan natur-och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett väl fungerande sätt. Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett väl fungerande sätt, samt för välutvecklade resonemang om olika källors användbarhet. Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven har mycket goda kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt. Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då välutvecklade och väl underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen. Dessutom för eleven resonemang om orsaker till och konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i världen och ger då välutvecklade och väl underbyggda förslag på hur människors levnadsvillkor kan förbättras.
67 E D C B A Eleven har grundläggande kunskaper om natur-och kulturlandskap och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur. I resonemangen beskriver eleven enkla samband mellan natur-och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt, samt för enkla resonemang om olika källors användbarhet. Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har grundläggande kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt. Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då enkla och till viss del underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen. Dessutom för eleven resonemang om orsaker till och konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i världen och ger då enkla och till viss del underbyggda förslag på hur människors levnadsvillkor kan förbättras. Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Eleven har goda kunskaper om natur-och kulturlandskap och visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur. I resonemangen beskriver eleven förhållandevis komplexa samband mellan natur-och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett relativt väl fungerande sätt, samt för utvecklade resonemang om olika källors användbarhet. Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett relativt ändamålsenligt sätt. Eleven har goda kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med relativt god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt. Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då utvecklade och relativt väl underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen. Dessutom för eleven resonemang om orsaker till och konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i världen och ger då utvecklade och relativt väl underbyggda förslag på hur människors levnadsvillkor kan förbättras. Betyget B innebär att kunskapskrave n för C och till övervägande del för A är uppfyllda Eleven har mycket goda kunskaper om natur-och kulturlandskap och visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur. I resonemangen beskriver eleven komplexa samband mellan natur-och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett väl fungerande sätt. Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett väl fungerande sätt, samt för välutvecklade resonemang om olika källors användbarhet. Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven har mycket goda kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt. Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då välutvecklade och väl underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen. Dessutom för eleven resonemang om orsaker till och konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i världen och ger då välutvecklade och väl underbyggda förslag på hur människors levnadsvillkor kan förbättras.
68 Diskussion & Frågor
69 Kontakt! Anna Karlefjärd
Förmiddagen. Formativ organisation & Systematiskt kvalitetsarbete. Bedömning blir betyg - Hur skapar vi en klok bedömningskultur
Anna Karlefjärd 2018 Förmiddagen Formativ bedömning - Vad vet vi idag Bedömning blir betyg - Hur skapar vi en klok bedömningskultur Formativ organisation & Systematiskt kvalitetsarbete FRIUTRYMME Friutrymme
Läs merAnna Karlefjärd Bedömning & betygssättning i särskolan
Anna Karlefjärd 2019 Bedömning & betygssättning i särskolan FRIUTRYMME Friutrymme LÄRARE SOM FRONTLINJEBYRÅKRAT Friutrymme och styrdokument När en gympalärare berättar för mig att han förra vintern tog
Läs merUndervisningen i ämnet elektroteknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
ELEKTROTEKNIK Ämnet elektroteknik behandlar enklare installationer och elarbeten på elanläggningar samt vanligt verkstadsarbete inom området. I allt arbete med elektricitet är säkerhetsfrågor centrala
Läs merELEKTROTEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ELEKTROTEKNIK Ämnet elektroteknik behandlar enklare installationer och elarbeten på elanläggningar samt vanligt verkstadsarbete inom området. I allt arbete med elektricitet är säkerhetsfrågor centrala
Läs merNy läroplan 2011. Föräldrainformation
Ny läroplan 2011 Föräldrainformation Anna Karlefjärd 2013 Skolans uppdrag Skolan ska klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter
Läs merPRODUKTUTVECKLING. Ämnets syfte
PRODUKTUTVECKLING Ämnet produktutveckling behandlar arbetsprocessen för att skapa en produkt samt produktens material, konstruktion och design. Ämnet behandlar också hur olika intressenters krav samordnas
Läs merBETYG GYMNASIESKOLAN
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BETYG GYMNASIESKOLAN Diskussionsmaterial Vad är detta? I materialet ges förslag på hur man kan arbeta med fortbildning i lärargrupper runt betyg i gymnasieskolan. Det kan i sin
Läs merHUSBYGGNAD SPECIALYRKEN
HUSBYGGNAD SPECIALYRKEN Ämnet husbyggnad specialyrken behandlar olika arbetstekniker inom valt specialyrke, från planering och utförande till det att objektet är färdigt att användas. Ämnets syfte Undervisningen
Läs merPLÅTSLAGERITEKNIK. Ämnets syfte
PLÅTSLAGERITEKNIK Ämnet plåtslageriteknik behandlar hur man planerar och genomför plåtslageriarbeten. Det behandlar även arbetsmetoder och olika plåtmaterials egenskaper samt hur man väljer lämpliga verktyg
Läs merRENGÖRINGSSERVICE. Ämnets syfte
RENGÖRINGSSERVICE Ämnet rengöringsservice behandlar hur man säkert och systematiskt arbetar med rengöring med för ändamålet avsedda metoder, medel, redskap och maskiner. Det behandlar också rengöringens
Läs merVENTILATIONSPLÅTSLAGERI
VENTILATIONSPLÅTSLAGERI Ämnet ventilationsplåtslageri behandlar ventilationstekniska system och deras uppbyggnad samt hur ett väl fungerande inneklimat påverkar vår boende- och arbetsmiljö. Ämnets syfte
Läs merPLÅTSLAGERI. Ämnets syfte
PLÅTSLAGERI Ämnet plåtslageri behandlar grundläggande planering och genomförande av plåtslageriarbeten. Det behandlar arbetsmetoder inom såväl byggnads- som ventilationsplåtslageri. Ämnets syfte Undervisningen
Läs merNationella prov i NO årskurs 6
Nationella prov i NO årskurs 6 Frank Bach 1 Samverkan Skolverket har gett Göteborgs universitet, Högskolan Kristianstad och Malmö högskola uppdraget, att i samverkan, utveckla nationella prov biologi,
Läs merGOLVLÄGGNING. Ämnets syfte
GOLVLÄGGNING Ämnet golvläggning behandlar läggning av olika golvmaterial såsom plastmattor och homogena parkettgolv. Det behandlar dessutom uppsättning av olika väggmattor. Ämnets syfte Undervisningen
Läs merBETYG ÅRSKURS 6 ( - 9)
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9) Diskussionsmaterial Vad är detta? I materialet ges förslag på hur man kan arbeta med fortbildning i lärargrupper runt betyg i årskurs
Läs merRedovisning 1. Daniel Nordström
Redovisning 1 Daniel Nordström Agenda Ämnesplanens upplägg Ämnesplanen för Redovisning 1 Betygsskalan Värdeorden i kunskapskraven Betygsmatris Bedömning Betygsättning Mina förväntningar Era förväntningar
Läs merGRAFISK PRODUKTION. Ämnets syfte
GRAFISK PRODUKTION Ämnet behandlar den grafiska processen, hur en grafisk produkt utvecklas från idé till färdig produkt och de arbetsflöden processen bygger på. Det behandlar även betydelsen av samarbete
Läs merANLÄGGNING. Ämnets syfte
ANLÄGGNING Ämnet anläggning behandlar mark- och anläggningsbyggande från planering till det att objektet är färdigt att brukas. Det behandlar också olika jord- och bergmaterials egenskaper. Ämnets syfte
Läs merFöretagsekonomi 1. Daniel Nordström
Företagsekonomi 1 Daniel Nordström Agenda Ämnesplanens upplägg Ämnesplanen för företagsekonomi Betygsskalan Värdeorden i kunskapskraven Betygsmatris Bedömning Betygsättning Mina förväntningar Era förväntningar
Läs merBYGG OCH ANLÄGGNING. Ämnets syfte
BYGG OCH ANLÄGGNING Ämnet bygg och anläggning behandlar byggandet från planeringsstadiet till färdigställande och drift. Det behandlar även bygg- och anläggningsbranschens olika yrken och arbetsvillkor.
Läs merMOBILA ARBETSMASKINER
MOBILA ARBETSMASKINER Ämnet mobila arbetsmaskiner behandlar olika typer av jordförflyttande och lyftande anläggningsmaskiner, deras utrustning samt hur de hanteras vid olika typer av anläggningsarbete.
Läs merSPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte
SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor
Läs merHur blir flera bedömningar ett betyg?
Hur blir flera bedömningar ett betyg? Styrdokument Dokumentation Att värdera bedömningars kvalitet Till övervägande del Lärare ska Lärare bör Lärare kan Lärare ska utifrån de nationella kunskapskrav som
Läs merbeslutade den 26 september 2013. Skolverket föreskriver med stöd av 1 kap. 4 tredje stycket gymnasieförordningen
2013-09-26 1 (12) Dnr: 62-2013:589 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:161) om ämnesplan för ämnet anläggningsförare i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial
Läs merPRODUKTIONSUTRUSTNING
PRODUKTIONSUTRUSTNING Ämnet produktionsutrustning behandlar industriteknisk utrustning, dess användningsområden samt gällande säkerhetsföreskrifter. Det handlar också om hur utrustningen vårdas samt hur
Läs merFörankring Lgr11. Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2013
Teknikåttans intentioner med årets Klassuppgift är att den ska vara väl förankrad i Lgr 11. Genom att arbeta med Klassuppgiften tror vi att eleverna kommer att ha goda möjligheter att utveckla förmågorna
Läs merAPL-plats: Period: 2014, vecka 11-14. Specialpedagogik 2, 100 poäng
Elev: Klass: VO11 APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14 Kurs: Specialpedagogik 2, 100 poäng Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kursen: SPECIALPEDAGOGIK 2 1. Planering,
Läs merBELÄGGNING. Ämnets syfte
BELÄGGNING Ämnet beläggning behandlar beläggningsarbete, från tillverkning av asfalt till det att vägobjektet är färdigt att brukas. I samhället ställs allt högre krav på vägars utformning och kvalitet.
Läs merJÄRNVÄGSBYGGNAD. Ämnets syfte
JÄRNVÄGSBYGGNAD Ämnet järnvägsbyggnad behandlar byggandet av järnvägar från planeringsstadiet till färdig räls. Byggandet av järnvägar bidrar till utformningen av infrastrukturen och de miljöer vi vistas
Läs merTEKNISKA SYSTEM VVS. Ämnets syfte
TEKNISKA SYSTEM VVS Ämnet tekniska system VVS behandlar den arbetsprocess där man projekterar och dokumenterar tekniska system och anläggningar inom teknikområdet VVS-installation. I projektering ingår
Läs merLARM OCH SÄKERHETSTEKNIK
LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK Larm- och säkerhetstekniska systems huvuduppgift är att varna för eller skydda mot olika typer av faror för människa eller egendom. Allt arbete med denna typ av system kräver ett
Läs merLärares verktyg i bedömningsprocessen. Svårfångat lärande elever i behov av anpassning och särskilt stöd
Lärares verktyg i bedömningsprocessen Svårfångat lärande elever i behov av anpassning och särskilt stöd Personalen uppmärksammar att en elev riskerar att inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanen
Läs merPedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan Förankring Lgr11
Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2015 Teknikåttans intentioner med årets Klassuppgift är att den ska vara väl förankrad i Lgr 11. Genom att arbeta med Klassuppgiften tror vi att eleverna
Läs merMÅLERI. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet måleri ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MÅLERI Ämnet måleri behandlar byggnadsmåleri från planering och utförande till det att objektet är färdigt att brukas. Det behandlar även färgens estetiska värden och skyddande egenskaper. Ämnets syfte
Läs merHUSBYGGNAD. Ämnets syfte
HUSBYGGNAD Ämnet husbyggnad behandlar husbyggnadsprocessens alla stadier från projektering till det att objektet är färdigt att användas. Det behandlar även svensk byggtradition och arkitektur samt olika
Läs merPLÅTSLAGERITEKNIK. Ämnets syfte
PLÅTSLAGERITEKNIK Ämnet plåtslageriteknik behandlar hur man planerar och genomför plåtslageriarbeten. Det behandlar även arbetsmetoder och olika plåtmaterials egenskaper samt hur man väljer lämpliga verktyg
Läs merKursplanen i ämnet geografi
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet geografi Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan
Läs merDe förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen.
Akustik och Optik Grundskola 7 9 LGR11 Fy De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen. Förmåga att använda kunskaper
Läs merMOBILA ARBETSMASKINER
MOBILA ARBETSMASKINER Ämnet mobila arbetsmaskiner behandlar olika typer av jordförflyttande och lyftande anläggningsmaskiner, deras utrustning samt hur de hanteras vid olika typer av anläggningsarbete.
Läs merPedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi
Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Förutsättningarna för ett liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar at förvalta jorden så at
Läs merNATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING
NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING Ämnet naturvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning förbereder
Läs merBetyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal
Läs merTÄTSKIKT VÅTRUM. Ämnets syfte
TÄTSKIKT VÅTRUM Ämnet tätskikt våtrum behandlar olika tätskiktssystem i våtrum och underliggande konstruktioner. Det behandlar hur arbetet utförs vid såväl ombyggnader och tillbyggnader som vid nyproduktioner.
Läs merÄMNESPLANENS STRUKTUR. Progressionstabellen
Progressionstabellen Nivåerna för betygsstegen E, C och A i kunskapskraven är formulerade med hjälp av en progressionstabell. Progressionstabellen är utgångspunkt för kunskapskraven i samtliga kurser för
Läs merGenom att praktiskt tillämpa sina kunskaper ska eleverna ges möjlighet att pröva olika arbetsuppgifter som förekommer inom ämnesområdet.
MATLAGNINGSKUNSKAP Ämnet matlagningskunskap behandlar grundläggande matlagningsmetoder och variationer av dem samt hur matlagningens historia och olika mattraditioner påverkar dagens matlagning. I ämnet
Läs merKUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I
Läs merESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi
ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet geografi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att analysera
Läs merMUR- OCH PUTSVERK. Ämnets syfte
MUR- OCH PUTSVERK Ämnet mur- och putsverk behandlar murararbetet från planering och utförande till det att objektet är färdigt att brukas. Det behandlar grundmurar, murverk och putsade ytor. Ämnets syfte
Läs merStudieplan i Fysik. Elev: Arbetsområde: Ifylld i samråd med förälder: JA NEJ
Studieplan i Fysik Elev: Arbetsområde: Ifylld i samråd med förälder: JA NEJ Syftet med att fylla i denna studieplan är att du ska reflektera över och bli mer förtrogen med dina förmågor, samt bli medveten
Läs merPedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2016
Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2016 Teknikåttans intentioner med årets Klassuppgift är att den ska vara väl förankrad i Lgr 11. Genom att arbeta med Klassuppgiften tror vi att eleverna
Läs merPRODUKTUTVECKLING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
PRODUKTUTVECKLING Ämnet produktutveckling behandlar arbetsprocessen för att skapa en produkt samt produktens material, konstruktion och design. Ämnet behandlar också hur olika intressenters krav samordnas
Läs merKopplingar till kursplaner för grundskolan
Kopplingar till kursplanen, Gålö Bilaga 12:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats
Läs merÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV
Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav Mål KUNSKAPSKRAV Läraren ska sätta betyg på varje kurs och det finns prec i serade kunskapskrav för tre av de godkända betygs stegen E, C och A. Kunskapskraven är för
Läs merPrivatjuridik. Daniel Nordström
Privatjuridik Daniel Nordström Agenda Ämnesplanens upplägg Ämnesplanen för privatjuridik Betygsskalan Värdeorden i kunskapskraven Betygsmatris Bedömning Betygsättning Mina förväntningar Era förväntningar
Läs merBERGHANTERING. Ämnets syfte
BERGHANTERING Ämnet berghantering behandlar borrning och sprängning av bergmaterial för såväl ledningar, vägar och tunnlar till industriell verksamhet som gruvor och större dagbrott. Det behandlar även
Läs merBetyg och bedömning. Föreläsning den 18 februari Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
Betyg och bedömning - hur tar jag reda på vad elever kan? Föreläsning den 18 februari 2013 Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik Lars Nohagen 1 Vad är en bedömning -
Läs merKUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.
Läs merINFORMATION OCH KOMMUNIKATION
INFORMATION OCH KOMMUNIKATION Ämnet information och kommunikation behandlar såväl verbal som ickeverbal kommunikation i yrkessammanhang samt hur sociala medier används. Det handlar om hur man utformar
Läs merHANTVERK. Ämnets syfte
HANTVERK Ämnet hantverk behandlar hantverkstekniker och material, verktyg, maskiner och annan utrustning inom det hantverksområde som eleven har valt. Det behandlar också yrkesetik under arbetsprocessen
Läs merHem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011
Hem- och konsumentkunskap Göteborg 9 november 2011 lärare, didaktiker och experter i referens- och arbetsgrupper Lärare från ca. 30 referensskolor Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
Läs merANLÄGGNING. Ämnets syfte
ANLÄGGNING Ämnet anläggning behandlar mark- och anläggningsbyggande från planering till det att objektet är färdigt att brukas. Det behandlar också olika jord- och bergmaterials egenskaper. Ämnets syfte
Läs merSkriftliga omdömen och betygssättning i praktiken
Skriftliga omdömen och betygssättning i praktiken Hur ser vägen från kursplaner till skriftliga omdömen och betyg ut i praktiken? Vilka tankesteg tar läraren på vägen? Referenspunkter för skriftliga omdömen
Läs merLokal pedagogisk plan
Syfte med arbetsområdet: Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i fysik
Läs merGuide för bedömning. Lgr11 den samlade läroplanen
Guide för bedömning Lgr11 den samlade läroplanen Innehåll Kursplanens olika delar Hjälp att förstå kunskapskraven Risk vid planering Hur ska jag tänka för att göra korrekta bedömningar Har jag rätt fokus
Läs merINDUSTRIRÖR SVETS VVS
INDUSTRIRÖR SVETS VVS Ämnet industrirör svets VVS behandlar sammanfogning med olika svetsmetoder och är till sin karaktär både praktiskt och teoretiskt. I ämnet läggs grunderna för hantverkskunnande, yrkesidentitet
Läs merHÄLSA. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
HÄLSA Ämnet hälsa är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, socialmedicin och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa och hälsofrämjande arbete utifrån ett individ-, gruppoch samhällsperspektiv.
Läs merSpecialpedagogik 1, 100 poäng
Specialpedagogik 1, 100 poäng Kurskod: SPCSPE01 Kurslitteratur: Specialpedagogik 1, Larsson Iréne, Gleerups Utbildning ISBN:978-91-40-68213-0 Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande
Läs merSkolverket föreskriver följande med stöd av 2 kap. 11 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning.
Senaste lydelse av SKOLFS 2012:18 Utkom från trycket den 31 maj 2012 Skolverkets föreskrifter om kursplaner för kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå; beslutade den 18 april 2012. (Senaste ändring
Läs merför samtalen och diskussionerna framåt
Kopplingar till kursplaner, Björnö Bilaga 10:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats
Läs merAkutsjukvård 200 poäng Palliativ vård 100 poäng. Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kurserna; AKUTSJUKVÅRD
Elev: APL-plats: Klass: Period: Kurs: Akutsjukvård 200 poäng Palliativ vård 100 poäng Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kurserna; AKUTSJUKVÅRD Vård och omsorgsåtgärder
Läs merKurs: Fritids- och friskvårdsverksamheter. Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll:
Elev: APL-plats: Klass: Period: Kurs: Fritids- och friskvårdsverksamheter Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll: Förtydligande av begrepp kopplade till kunskapskrav
Läs merLokal pedagogisk plan
Syfte med arbetsområdet: Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i fysik
Läs merSkolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet tekniska system inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år;
Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet tekniska system inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år; beslutade den -- maj 2015. Skolverket föreskriver följande med stöd av 2 kap. 2 förordning
Läs merFÖRETAGSEKONOMI. Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,
Läs merANLÄGGNINGSFÖRARE. Ämnets syfte
ANLÄGGNINGSFÖRARE Ämnet anläggningsförare behandlar olika typer av jordförflyttande anläggningsmaskiner och deras utrustning samt hur de hanteras. Det behandlar även olika typer av anläggningsarbeten.
Läs merTRÄ. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet trä ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
TRÄ Ämnet trä behandlar arbete med olika konstruktioner i trämaterial. Det behandlar även alla typer av skivmaterial i byggnadskonstruktioner. Vidare behandlar ämnet olika slag av utvändig beklädnad på
Läs merFÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Geografi, 150 verksamhetspoäng Ämnet behandlar människans livsvillkor, naturmiljö och samhälle samt miljöförändringar i olika delar av världen över tid. Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga
Läs mer3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi
3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merDRIFTSÄKERHET OCH UNDERHÅLL
DRIFTSÄKERHET OCH UNDERHÅLL Ämnet driftsäkerhet och underhåll handlar om hur ett välutvecklat underhåll får teknisk utrustning att fungera på ett optimalt sätt. Det behandlar tekniska utrustningars uppbyggnad,
Läs merKurs: Geografi. Kurskod: GRNGEO2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Geografi Kurskod: GRNGEO2 Verksamhetspoäng: 150 Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att förvalta jorden så att en hållbar
Läs merLEDARSKAP OCH ORGANISATION
LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier
Läs merKYL- OCH VÄRMEPUMPSTEKNIK
KYL- OCH VÄRMEPUMPSTEKNIK Att kyl- och värmepumpsanläggningar är installerade på ett riktigt sätt är väsentligt ur miljösynpunkt och för effektiv energihushållning. Ämnet kyl- och värmepumpsteknik behandlar
Läs merEtt skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.
PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kommunikation PEDKOU0 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med Examinator Bifogas Enligt lärares
Läs merKurs: Fritids- och friskvårdsverksamheter. Förklaring av begrepp kopplade till bedömning
Elev: APL-plats: Klass: Period: Kurs: Fritids- och friskvårdsverksamheter Förklaring av begrepp kopplade till bedömning Enkla: Eleven kan beskriva delar av det som studeras kopplat till relevant fakta.
Läs merBAGERI- OCH KONDITORIKUNSKAP
BAGERI- OCH KONDITORIKUNSKAP Ämnet bageri- och konditorikunskap behandlar hantverksmässiga metoder för att framställa olika typer av bröd och konditorivaror. Hur råvaror används samt betydelsen av produktkvalitet
Läs merSAMISK MAT OCH MATKULTUR
SAMISK MAT OCH MATKULTUR Ämnet samisk mat och matkultur behandlar traditionella och moderna samiska metoder för matlagning och förädling av råvaror. I ämnet behandlas tillvaratagande av såväl de råvaror
Läs merGenom praktisk tillämpning ska undervisningen ge eleverna möjlighet att erfara olika arbetsuppgifter som förekommer inom dagligvaruhandeln.
MAT OCH BUTIK Ämnet mat och butik behandlar hur råvaror och andra produkter inom olika varugrupper i dagligvaruhandeln kan användas, kombineras och tillagas. I ämnet behandlas också grunderna i matlagning
Läs merSKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg
1 (15) Dnr 2013:454 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:94) om ämnesplan för ämnet hälsa i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den
Läs merSenaste lydelse av SKOLFS 2012:18
Senaste lydelse av SKOLFS 2012:18 Utkom från trycket den 31 maj 2012 Skolverkets föreskrifter om kursplaner för kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå; beslutade den 18 april 2012. (Senaste ändring
Läs merGöteborg 5 december Teknik
Göteborg 5 december Teknik Hasse Alfredssons idé Hur löste eleverna problemet? SKOLAN? Elevers idéer till lösning SKOLAN Elevernas lösning på problemet SKOLAN Bikupa Varför teknik i grundskolan? Den nya
Läs merTeknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system.
Teknik : I kursplanen för teknik får eleven: Identifiera och utveckla tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag
Läs merMARIN EL OCH ELEKTRONIK
MARIN EL OCH ELEKTRONIK Ämnet marin el och elektronik behandlar den elektronik, de elektriska installationer och elektriska system som förekommer i fritidsbåtar. Ämnet behandlar även materiallära samt
Läs merBedömning av matematiska förmågor. Per Berggren och Maria Lindroth
Bedömning av matematiska förmågor Per Berggren och Maria Lindroth 2013-01-08 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla
Läs merLARM OCH SÄKERHETSTEKNIK
LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK Larm- och säkerhetstekniska systems huvuduppgift är att varna för eller skydda mot olika typer av faror för människa eller egendom. Allt arbete med denna typ av system kräver ett
Läs merLARM OCH SÄKERHETSTEKNIK
LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK Larm- och säkerhetstekniska systems huvuduppgift är att varna för eller skydda mot olika typer av faror för människa eller egendom. Allt arbete med denna typ av system kräver ett
Läs merÖvergripande planering Reviderad:
Övergripande planering Reviderad: 2019-08-21 Ämne: So Årskurs:6 Ansvarig lärare: Marie Nilsson Frank Sundberg Resurs: Bilaga 1. Kursplan för ämnet Bilaga 2. Kunskapskrav Bilaga 3. Planering för året Bilaga
Läs merLokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9
Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället.
Läs merRöda temat Min värld, mitt liv! Centralt innehåll åk 4
Röda temat Min värld, mitt liv! Centralt innehåll åk 4 Geografi Samhällskunskap Fysik De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.
Läs merLokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015
Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att
Läs mer"Densitet, Tryck, Värme, Väder"
"Densitet, Tryck, Värme, Väder" Grundskola 7 8 1 Densitet, tryck, värme, väder Skapad 216-11-1 av Daniel Spångberg i Björkvallsskolan, Uppsala Baserad på "Mall för pedagogisk planering Björkvallsskolan"
Läs mer