ELEKTROTEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
|
|
- Erik Lindberg
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ELEKTROTEKNIK Ämnet elektroteknik behandlar enklare installationer och elarbeten på elanläggningar samt vanligt verkstadsarbete inom området. I allt arbete med elektricitet är säkerhetsfrågor centrala eftersom ett misstag kan orsaka stora skador både på personer och på egendom. För att utföra arbete med el krävs därför i de flesta fall särskilda behörigheter. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet elektroteknik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i att planera och utföra elarbete, verkstadsarbete, mekaniskt arbete och olika sammanfogningstekniker samt färdigheter i att hantera material, verktyg och utrustning. Den ska också bidra till att eleverna förstår betydelsen av energieffektivisering och av att utföra arbetet säkert samt kan tillämpa föreskrifter, standarder och bestämmelser inom området. Undervisningen ska även ge eleverna möjlighet att utveckla förmåga att avhjälpa fel och underhålla elanläggningar. Undervisningen ska leda till att eleverna utvecklar förmåga att utifrån scheman och ritningar utföra elarbeten och verkstadsarbeten. Eleverna ska ges möjlighet att planera arbetsuppgifter samt utveckla förmåga att använda material och utrustning på ett ansvarsfullt sätt. Genom att både praktiskt och teoretiskt arbeta med uppgifterna ska eleverna ges möjlighet att öva sin förmåga att arbeta ergonomiskt, yrkesetiskt, miljömässigt och estetiskt. 1. Förmåga att utföra elarbete, verkstadsarbete, installationsteknik, mekaniskt arbete och sammanfogningsteknik. 2. Färdigheter i att använda ritningar, scheman, instruktioner, standarder och föreskrifter. 3. Förmåga att välja och använda olika verktyg, instrument, material och övrig utrustning som används inom området. 4. Kunskaper om miljökrav och bestämmelser inom området. 5. Färdigheter i att avhjälpa fel och underhålla elanläggningar. 6. Förmåga att arbeta säkert, arbetsmiljömässigt, ergonomiskt och estetiskt. 7. Förmåga att dokumentera sitt arbete. Kurser i ämnet Elektromekanik, 100 poäng. Elkraftteknik, 100 poäng. Antenn- och kabel-tv-teknik, 100 poäng, som bygger på kursen elkraftteknik. Data- och medianät, 100 poäng, som bygger på kursen elkraftteknik. 1
2 Antenn- och kabel-tv-teknik, 100 poäng Kurskod: ELRANT0 Kursen antenn- och kabel-tv-teknik omfattar punkterna 1 7 under rubriken Ämnets syfte. I kursen behandlas fördjupade kunskaper i ämnet. Centralt innehåll Planering, installation och driftsättning samt underhåll av antenn- och kabel-tv-anläggningar för mark- och satellitdistribuerad tv. Digital tv-teknik och tv-signalens uppbyggnad vid satellit- och kabelsändningar. Uppbyggnad och funktionssätt hos bredbandiga multifunktionsnät för fastigheter (BMF-nät) samt hybrid-, fiber- och coaxnät (HFC-nät). Användning och tolkning av de mättekniska begreppen decibel, dämpning och förstärkning, samt intermodulationsavstånd och carrier to noise (C/N). Skalning av kablar och montering av kontakter. Standarder, normer och systemkrav för antenn- och kabel-tv-anläggningar. Europanormens krav på distributionssystem för television och ljudradio. Krav på strålningsimmunitet hos komponenter och kablar för att minska ledningsbundna störningar. Antenner, mottagningsutrustningar och mätinstrument för satellitmottagning. Antenner för tv-mottagning och mätinstrument för kontroll av signalnivå och kvalitet. Felsökning och reparation av antenn- och kabel-tv-anläggningar. Kontrollmätning och signalnivåjustering i kabel-tv-anläggningar. Registrering av mätdata och dokumentation av arbetet. Kunskapskrav Betyget E Eleven utför med visst handlag enkelt installationsarbete på antenn- och kabel-tv. Eleven gör en enkel planering av arbetet utifrån de ritningar, scheman, standarder och föreskrifter som är relevanta för uppgiften. Inför arbetet väljer eleven i samråd med handledare verktyg, instrument, material och övrig utrustning avsedd för uppgiften samt använder den med visst handlag och på ett miljömässigt sätt. Under arbetet upptäcker eleven eventuella problem och fel i såväl nya som befintliga installationer, samt löser och reparerar dem i kontrollerar säkerheten med tillfredsställande resultat, gör en enkel dokumentation av sitt arbete och tar i drift installationen. Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget C Eleven utför med gott handlag enkelt installationsarbete på antenn- och kabel-tv. Eleven gör en genomarbetad planering av arbetet utifrån de ritningar, scheman, standarder och föreskrifter som är relevanta för uppgiften. Inför arbetet väljer eleven efter samråd med handledare verktyg, instrument, material och övrig utrustning avsedd för uppgiften samt använder den med gott handlag och på ett miljömässigt sätt. Under arbetet upptäcker eleven eventuella problem och fel i såväl nya som befintliga installationer, samt löser och reparerar dem efter kontrollerar säkerheten med tillfredsställande resultat, gör en noggrann dokumentation av sitt arbete och tar i drift installationen. 2
3 Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Betyget A Eleven utför med mycket gott handlag enkelt, men även mer avancerat, installationsarbete på antenn- och kabel-tv. Eleven gör en genomarbetad planering av arbetet utifrån de ritningar, scheman, standarder och föreskrifter som är relevanta för uppgiften. Inför arbetet väljer eleven efter samråd med handledare verktyg, instrument, material och övrig utrustning avsedd för uppgiften samt använder den med mycket gott handlag och på ett miljömässigt sätt. Under arbetet upptäcker eleven eventuella problem och fel i såväl nya som befintliga installationer, samt löser och reparerar dem efter kontrollerar säkerheten med gott resultat, gör en noggrann och utförlig dokumentation av sitt arbete och tar i drift installationen. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav. 3
4 Data- och medianät, 100 poäng Kurskod: ELRDAA0 Kursen data- och medianät omfattar punkterna 1 7 under rubriken Ämnets syfte. I kursen behandlas fördjupade kunskaper i ämnet. Centralt innehåll Planering, installation, driftsättning och registrering samt underhåll av data- och medianätinstallationer. Funktion och uppbyggnad hos data- och medianät. Uppbyggnad och funktionssätt hos bredbandiga multifunktionsnät för fastigheter (BMF-nät) samt hybrid-, fiber- och coaxnät (HFC-nät). Datakommunikationsteknikens grunder. Inkoppling av fiberboxar och användaruttag. Kabelförläggning och regler vid samförläggning. Skarvnings- och inslipningsteknik för optofiberkabel. Kontaktering av fiberkabel och kategori 5- och 6-nät. Mätteknik och mätinstrument för inmätning och provning i fibernät. Felsöknings- och reparationsteknik för data- och medianät. Mät- och felsökningsteknik för fibernät. Kunskapskrav Betyget E Eleven utför med visst handlag enkelt installationsarbete på data- och medianät. Eleven gör en enkel planering av arbetet utifrån de ritningar, scheman, standarder och föreskrifter som är relevanta för uppgiften. Inför arbetet väljer eleven i samråd med handledare verktyg, instrument, material och övrig utrustning avsedd för uppgiften samt använder den med visst handlag och på ett miljömässigt sätt. Under arbetet upptäcker eleven eventuella problem och fel i såväl nya som befintliga installationer, samt löser och reparerar dem i kontrollerar säkerheten med tillfredsställande resultat, gör en enkel dokumentation av sitt arbete och tar i drift installationen. Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget C Eleven utför med gott handlag enkelt installationsarbete på data- och medianät. Eleven gör en genomarbetad planering av arbetet utifrån de ritningar, scheman, standarder och föreskrifter som är relevanta för uppgiften. Inför arbetet väljer eleven efter samråd med handledare verktyg, instrument, material och övrig utrustning avsedd för uppgiften samt använder den med gott handlag och på ett miljömässigt sätt. Under arbetet upptäcker eleven eventuella problem och fel i såväl nya som befintliga installationer, samt löser och reparerar dem efter kontrollerar säkerheten med tillfredsställande resultat, gör en noggrann dokumentation av sitt arbete och tar i drift installationen. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. 4
5 Betyget A Eleven utför med mycket gott handlag enkelt, men även mer avancerat, installationsarbete på data- och medianät. Eleven gör en genomarbetad planering av arbetet utifrån de ritningar, scheman, standarder och föreskrifter som är relevanta för uppgiften. Inför arbetet väljer eleven efter samråd med handledare verktyg, instrument, material och övrig utrustning avsedd för uppgiften samt använder den med mycket gott handlag och på ett miljömässigt sätt. Under arbetet upptäcker eleven eventuella problem och fel i såväl nya som befintliga installationer, samt löser och reparerar dem efter kontrollerar säkerheten med gott resultat, gör en noggrann och utförlig dokumentation av sitt arbete och tar i drift installationen. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav. 5
6 Elektromekanik, 100 poäng Kurskod: ELRELK0 Kursen elektromekanik omfattar punkterna 1 4 och 6 7 under rubriken Ämnets syfte. I kursen behandlas grundläggande kunskaper i ämnet. Centralt innehåll Elarbete, till exempel losskoppling och anslutning av apparater samt funktionsprovning. Enklare verkstadsarbete, till exempel mjuklödning, skruvförband och popnitning. Ritningsläsning inom verkstadstekniken. Pressverktyg för olika kontakttyper som används inom yrkesområdet. Fästteknik, materialkunskap och mekanisk mätning. Handverktyg som används inom de olika yrkesområdena. Elsäkerhet för personer och egendom. Egenkontroll, ergonomi, elsäkert arbete, kvalitetskrav, arbetsmiljö och säkerhet. Säkerhet i heta arbeten, ställningsbyggande och arbete från stege. Kunskapskrav Betyget E Eleven utför med visst handlag enkelt elarbete, verkstadsarbete, mekaniskt arbete och sammanfogningsteknik inom området. Eleven gör en enkel planering av arbetet utifrån de ritningar, scheman, standarder och föreskrifter som är relevanta för uppgiften. Inför arbetet väljer eleven i samråd med handledare verktyg, instrument, material och övrig utrustning avsedd för uppgiften samt använder den med visst handlag och på ett miljömässigt sätt. gör en enkel dokumentation av sitt arbete. Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget C Eleven utför med gott handlag enkelt elarbete, verkstadsarbete, mekaniskt arbete och sammanfogningsteknik inom området. Eleven gör en genomarbetad planering av arbetet utifrån de ritningar, scheman, standarder och föreskrifter som är relevanta för uppgiften. Inför arbetet väljer eleven efter samråd med handledare verktyg, instrument, material och övrig utrustning avsedd för uppgiften samt använder den med gott handlag och på ett miljömässigt sätt. gör en noggrann dokumentation av sitt arbete. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Betyget A Eleven utför med mycket gott handlag enkelt, men även mer avancerat, elarbete, verkstadsarbete, mekaniskt arbete och sammanfogningsteknik inom området. Eleven gör en genomarbetad planering av arbetet utifrån de ritningar, scheman, standarder och föreskrifter som är relevanta för uppgiften. Inför arbetet väljer eleven efter samråd med handledare verktyg, instrument, material och övrig utrustning avsedd för uppgiften samt använder den med mycket gott handlag och på ett miljömässigt sätt. 6
7 gör en noggrann och utförlig dokumentation av sitt arbete. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav. 7
8 Elkraftteknik, 100 poäng Kurskod: ELRELF0 Kursen elkraftteknik omfattar punkterna 1 7 under rubriken Ämnets syfte. I kursen behandlas grundläggande kunskaper i ämnet. Centralt innehåll Anslutning, losskoppling och funktionsprovning av apparater och utrustning. Montering och flyttning i befintliga gruppledningar. Elmotorer med enklare tillhörande startutrustningar. Kopplingsutrustningar, apparatskåp och enklare styrutrustning. Förläggning och anslutning av ledningar. Ritning och schemaläsning inom området. Föreskrifter, standarder och bestämmelser enligt gällande behörighet. Olika materials egenskaper och kapslingsklasser. Mätning av vanligt förekommande elektriska storheter. Begreppen elkvalitet och elektromagnetisk kompatibilitet. Felsökning och underhåll av befintlig elutrustning. Personligt skydd vid arbete med spänningssatta föremål och arbete nära spänning samt elfara för personer och egendom. Kontroll inför drifttagning. Kunskapskrav Betyget E Eleven utför med visst handlag enkelt elarbete inom området. Eleven gör en enkel planering av arbetet utifrån de ritningar, scheman, standarder och föreskrifter som är relevanta för uppgiften. Inför arbetet väljer eleven i samråd med handledare verktyg, instrument, material och övrig utrustning avsedd för uppgiften samt använder den med visst handlag och på ett miljömässigt sätt. Under arbetet upptäcker eleven eventuella problem och fel i såväl nya som befintliga elinstallationer, samt löser och reparerar dem i kontrollerar säkerheten med tillfredsställande resultat, gör en enkel dokumentation av sitt arbete och tar i drift elinstallationen. Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget C Eleven utför med gott handlag enkelt elarbete inom området. Eleven gör en genomarbetad planering av arbetet utifrån de ritningar, scheman, standarder och föreskrifter som är relevanta för uppgiften. Inför arbetet väljer eleven efter samråd med handledare verktyg, instrument, material och övrig utrustning avsedd för uppgiften samt använder den med gott handlag och på ett miljömässigt sätt. Under arbetet upptäcker eleven eventuella problem och fel i såväl nya som befintliga elinstallationer, samt löser och reparerar dem efter kontrollerar säkerheten med tillfredsställande resultat, gör en noggrann dokumentation av sitt arbete och tar i drift elinstallationen. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. 8
9 Betyget A Eleven utför med mycket gott handlag enkelt, men även mer avancerat, elarbete inom området. Eleven gör en genomarbetad planering av arbetet utifrån de ritningar, scheman, standarder och föreskrifter som är relevanta för uppgiften. Inför arbetet väljer eleven efter samråd med handledare verktyg, instrument, material och övrig utrustning avsedd för uppgiften samt använder den med mycket gott handlag och på ett miljömässigt sätt. Under arbetet upptäcker eleven eventuella problem och fel i såväl nya som befintliga elinstallationer, samt löser och reparerar dem efter kontrollerar säkerheten med gott resultat, gör en noggrann och utförlig dokumentation av sitt arbete och tar i drift elinstallationen. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav. 9
Undervisningen i ämnet elektroteknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
ELEKTROTEKNIK Ämnet elektroteknik behandlar enklare installationer och elarbeten på elanläggningar samt vanligt verkstadsarbete inom området. I allt arbete med elektricitet är säkerhetsfrågor centrala
INSTALLATIONSTEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
INSTALLATIONSTEKNIK Ämnet installationsteknik handlar om hur man bygger nya elinstallationer samt hur man bygger om och utökar befintliga elanläggningar. Ämnet behandlar också felsökning och hur man avhjälper
LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK
LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK Larm- och säkerhetstekniska systems huvuduppgift är att varna för eller skydda mot olika typer av faror för människa eller egendom. Allt arbete med denna typ av system kräver ett
INSTALLATIONSTEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
INSTALLATIONSTEKNIK Ämnet installationsteknik handlar om hur man bygger nya elinstallationer samt hur man bygger om och utökar befintliga elanläggningar. Ämnet behandlar också felsökning och hur man avhjälper
MARIN EL OCH ELEKTRONIK
MARIN EL OCH ELEKTRONIK Ämnet marin el och elektronik behandlar den elektronik, de elektriska installationer och elektriska system som förekommer i fritidsbåtar. Ämnet behandlar även materiallära samt
LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK
LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK Larm- och säkerhetstekniska systems huvuduppgift är att varna för eller skydda mot olika typer av faror för människa eller egendom. Allt arbete med denna typ av system kräver ett
LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK
LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK Larm- och säkerhetstekniska systems huvuduppgift är att varna för eller skydda mot olika typer av faror för människa eller egendom. Allt arbete med denna typ av system kräver ett
Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet tekniska system inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år;
Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet tekniska system inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år; beslutade den -- maj 2015. Skolverket föreskriver följande med stöd av 2 kap. 2 förordning
TEKNISKA SYSTEM VVS. Ämnets syfte
TEKNISKA SYSTEM VVS Ämnet tekniska system VVS behandlar den arbetsprocess där man projekterar och dokumenterar tekniska system och anläggningar inom teknikområdet VVS-installation. I projektering ingår
Undervisningen i ämnet järnvägsteknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
JÄRNVÄGSTEKNIK Ämnet järnvägsteknik behandlar underhåll, ombyggnation, nybyggnation och felsökning av järnvägsanläggningars el- och signalsystem. I ämnet ställs höga krav på både trafik- och elsäkerhet
MEDICINSK TEKNIK. Ämnets syfte
MEDICINSK TEKNIK Inom området medicinsk teknik används teknik och naturvetenskap för att ta fram nya behandlingar och diagnostik för sjukvården. Där integreras fysik, matematik och biovetenskap med tekniskt
TEKNISKA SYSTEM EL. Ämnets syfte
TEKNISKA SYSTEM EL Ämnet tekniska system el behandlar den arbetsprocess där man projekterar och dokumenterar tekniska system och anläggningar inom teknikområdet elinstallation. I projektering ingår utrednings-
BYGG OCH ANLÄGGNING. Ämnets syfte
BYGG OCH ANLÄGGNING Ämnet bygg och anläggning behandlar byggandet från planeringsstadiet till färdigställande och drift. Det behandlar även bygg- och anläggningsbranschens olika yrken och arbetsvillkor.
PRODUKTIONSUTRUSTNING
PRODUKTIONSUTRUSTNING Ämnet produktionsutrustning behandlar industriteknisk utrustning, dess användningsområden samt gällande säkerhetsföreskrifter. Det handlar också om hur utrustningen vårdas samt hur
KYL- OCH VÄRMEPUMPSTEKNIK
KYL- OCH VÄRMEPUMPSTEKNIK Att kyl- och värmepumpsanläggningar är installerade på ett riktigt sätt är väsentligt ur miljösynpunkt och för effektiv energihushållning. Ämnet kyl- och värmepumpsteknik behandlar
HUSBYGGNAD SPECIALYRKEN
HUSBYGGNAD SPECIALYRKEN Ämnet husbyggnad specialyrken behandlar olika arbetstekniker inom valt specialyrke, från planering och utförande till det att objektet är färdigt att användas. Ämnets syfte Undervisningen
VENTILATIONSPLÅTSLAGERI
VENTILATIONSPLÅTSLAGERI Ämnet ventilationsplåtslageri behandlar ventilationstekniska system och deras uppbyggnad samt hur ett väl fungerande inneklimat påverkar vår boende- och arbetsmiljö. Ämnets syfte
Kommunikationsnät 1 Kurskod: INSKOM01
Kommunikationsnät 1 Kurskod: INSKOM01 innehåll: Mindmap över kurs Kurslitteratur/referensmaterial Planering för våren 2013 Kursbeskrivning Betygskriterier MindMap över kurs Kurslitteratur/referensmaterial
Elev. Datorteknik 100p. 80% 20% Energiteknik 100p. 80% 20% Grundläggande systemförståelse inom tillämpligaenergiområden samt effektiv energihantering.
Elev teori & praktik skola Praktik & Teori APL Datorteknik 100p. 80% 20% Bedömning handledare * 1 Datorsystemets uppbyggnad, komponenter och kringutrustningar. Grunderna i OSI-modellen (open systems interconnection)
ELLÄRA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ELLÄRA Ämnet ellära behandlar lik- och enfasväxelströmskretsar samt trefassystem med belastningar av olika slag. Det behandlar också ledningsburna störningar och säkerhetsfrågor. Ämnets syfte Undervisningen
FASTIGHETSSERVICE. Ämnets syfte
FASTIGHETSSERVICE Ämnet fastighetsservice behandlar de faktorer som påverkar behovet av fortlöpande och effektivt underhåll av fastighetsbestånd. Det behandlar också hur fastighetsunderhåll planeras, genomförs
Marinel och elektronik
Marinel och elektronik Ämnesplan: Marinel och elektronik Kurser: Båtel 1-2, Marinelektronik 1-2, Motorelektronik 1-2, Marinel och elektronik Ämnets syfte Undervisningen i ämnet marinel och elektronik ska
AUTOMATIONSTEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
AUTOMATIONSTEKNIK Ämnet automationsteknik behandlar automatiserade system, det vill säga processer med funktioner som verkar av sig själv. Dessa funktioner kan styras av såväl i förväg beskrivna program,
PLÅTSLAGERITEKNIK. Ämnets syfte
PLÅTSLAGERITEKNIK Ämnet plåtslageriteknik behandlar hur man planerar och genomför plåtslageriarbeten. Det behandlar även arbetsmetoder och olika plåtmaterials egenskaper samt hur man väljer lämpliga verktyg
MÄT-, STYR- OCH REGLERTEKNIK
MÄT-, STYR- OCH REGLERTEKNIK Ämnet mät-, styr- och reglerteknik behandlar metoder och arbetssätt för att styra och reglera tekniska komponenter, till exempel regulatorer och styrsystem. Arbete med styr-
PLÅTSLAGERI. Ämnets syfte
PLÅTSLAGERI Ämnet plåtslageri behandlar grundläggande planering och genomförande av plåtslageriarbeten. Det behandlar arbetsmetoder inom såväl byggnads- som ventilationsplåtslageri. Ämnets syfte Undervisningen
BELÄGGNING. Ämnets syfte
BELÄGGNING Ämnet beläggning behandlar beläggningsarbete, från tillverkning av asfalt till det att vägobjektet är färdigt att brukas. I samhället ställs allt högre krav på vägars utformning och kvalitet.
MÅLERI. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet måleri ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MÅLERI Ämnet måleri behandlar byggnadsmåleri från planering och utförande till det att objektet är färdigt att brukas. Det behandlar även färgens estetiska värden och skyddande egenskaper. Ämnets syfte
FASTIGHETSAUTOMATION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
FASTIGHETSAUTOMATION Ämnet fastighetsautomation behandlar underhåll, mätning, styrning och reglering av klimatoch belysningsanläggningar i fastigheter. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet fastighetsautomation
TÄTSKIKT VÅTRUM. Ämnets syfte
TÄTSKIKT VÅTRUM Ämnet tätskikt våtrum behandlar olika tätskiktssystem i våtrum och underliggande konstruktioner. Det behandlar hur arbetet utförs vid såväl ombyggnader och tillbyggnader som vid nyproduktioner.
MOBILA ARBETSMASKINER
MOBILA ARBETSMASKINER Ämnet mobila arbetsmaskiner behandlar olika typer av jordförflyttande och lyftande anläggningsmaskiner, deras utrustning samt hur de hanteras vid olika typer av anläggningsarbete.
JÄRNVÄGSBYGGNAD. Ämnets syfte
JÄRNVÄGSBYGGNAD Ämnet järnvägsbyggnad behandlar byggandet av järnvägar från planeringsstadiet till färdig räls. Byggandet av järnvägar bidrar till utformningen av infrastrukturen och de miljöer vi vistas
GOLVLÄGGNING. Ämnets syfte
GOLVLÄGGNING Ämnet golvläggning behandlar läggning av olika golvmaterial såsom plastmattor och homogena parkettgolv. Det behandlar dessutom uppsättning av olika väggmattor. Ämnets syfte Undervisningen
beslutade den 26 september 2013. Skolverket föreskriver med stöd av 1 kap. 4 tredje stycket gymnasieförordningen
2013-09-26 1 (12) Dnr: 62-2013:589 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:161) om ämnesplan för ämnet anläggningsförare i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial
ANLÄGGNING. Ämnets syfte
ANLÄGGNING Ämnet anläggning behandlar mark- och anläggningsbyggande från planering till det att objektet är färdigt att brukas. Det behandlar också olika jord- och bergmaterials egenskaper. Ämnets syfte
ANLÄGGNING. Ämnets syfte
ANLÄGGNING Ämnet anläggning behandlar mark- och anläggningsbyggande från planering till det att objektet är färdigt att brukas. Det behandlar också olika jord- och bergmaterials egenskaper. Ämnets syfte
SPÅRFORDONSTEKNIK. Ämnets syfte
SPÅRFORDONSTEKNIK Ämnet spårfordonsteknik behandlar funktion hos samt service och reparation av spårfordon. Det behandlar även spårfordons olika användningsområden och branschens olika arbetsområden. Ämnet
DRIFTSÄKERHET OCH UNDERHÅLL
DRIFTSÄKERHET OCH UNDERHÅLL Ämnet driftsäkerhet och underhåll handlar om hur ett välutvecklat underhåll får teknisk utrustning att fungera på ett optimalt sätt. Det behandlar tekniska utrustningars uppbyggnad,
GRAFISK PRODUKTION. Ämnets syfte
GRAFISK PRODUKTION Ämnet behandlar den grafiska processen, hur en grafisk produkt utvecklas från idé till färdig produkt och de arbetsflöden processen bygger på. Det behandlar även betydelsen av samarbete
Kundmottagning och reservdelshantering, 100 poäng
SUPPORT OCH SERVICEARBETE Arbete med support och service av elektronik och datautrustningar kräver förmåga att planera arbetet och arbeta systematiskt. Arbete hos kunder kräver lyhördhet för kundens önskemål
PLÅTSLAGERITEKNIK. Ämnets syfte
PLÅTSLAGERITEKNIK Ämnet plåtslageriteknik behandlar hur man planerar och genomför plåtslageriarbeten. Det behandlar även arbetsmetoder och olika plåtmaterials egenskaper samt hur man väljer lämpliga verktyg
TRÄ. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet trä ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
TRÄ Ämnet trä behandlar arbete med olika konstruktioner i trämaterial. Det behandlar även alla typer av skivmaterial i byggnadskonstruktioner. Vidare behandlar ämnet olika slag av utvändig beklädnad på
Praktiska övningar, fältstudier, undersökande arbetssätt och laborationer i fält ska ingå i undervisningen.
LANTBRUKSMASKINER Ämnet lantbruksmaskiner behandlar den tekniska utrustning som används inom lantbruk. Teknisk utrustning som används i samspel med biologiska förutsättningar och biologiska metoder bidrar
Praktiska övningar, fältstudier, undersökande arbetssätt och laborationer i fält ska ingå i undervisningen.
SKOGSMASKINER Ämnet skogsmaskiner behandlar den tekniska utrustning som används inom skogsbrukets olika verksamhetsområden. Teknisk utrustning som används i samspel med biologiska förutsättningar och biologiska
BERGHANTERING. Ämnets syfte
BERGHANTERING Ämnet berghantering behandlar borrning och sprängning av bergmaterial för såväl ledningar, vägar och tunnlar till industriell verksamhet som gruvor och större dagbrott. Det behandlar även
ENERGITEKNIK. Ämnets syfte
ENERGITEKNIK Ämnet energiteknik behandlar energitekniska objekt samt hur system fungerar och är konstruerade. Ämnet bygger delvis på naturvetenskapliga principer som tillämpas på energitekniska anläggningar.
ELEKTRONIKPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ELEKTRONIKPRODUKTION Ämnet elektronikproduktion behandlar produktionsprocessens olika steg vid tillverkning av elektronikprodukter, från beredning och montering fram till utprovning och leveranskontroll.
ELEKTRONIKSYSTEM. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ELEKTRONIKSYSTEM Ämnet elektroniksystem behandlar felsökning och reparation i olika typer av elektroniksystem och apparater. Elektroniksystem och apparater innehåller normalt flera olika funktioner och
Nätunderhållsarbete i stadsnät, 100 poäng, som bygger på kursen lågspänningsnät eller kursen högspänningsnät. Nätunderhållsarbete i vindkraftnät, 100
ELDISTRIBUTIONSTEKNIK Ämnet eldistributionsteknik behandlar eldistributionsnät och tillhörande anläggningar samt felsökning och felavhjälpning i befintliga Dessutom behandlas säkerhetsfrågor eftersom eldistributionsanläggningar
VENTILATIONSPLÅTSLAGERI
VENTILATIONSPLÅTSLAGERI Ämnet ventilationsplåtslageri behandlar ventilationstekniska system och deras uppbyggnad samt hur ett väl fungerande inneklimat påverkar vår boende- och arbetsmiljö. Ämnets syfte
VVS INSTALLATION. Ämnets syfte
VVS INSTALLATION Ämnet VVS installation behandlar uppbyggnad och funktion av värme- och sanitetstekniska installationer i byggnader och är till sin karaktär både praktiskt och teoretiskt. I ämnet läggs
MOBILA ARBETSMASKINER
MOBILA ARBETSMASKINER Ämnet mobila arbetsmaskiner behandlar olika typer av jordförflyttande och lyftande anläggningsmaskiner, deras utrustning samt hur de hanteras vid olika typer av anläggningsarbete.
Elteknikbranschen i gymnasieskolan. Yrkesutgångar Elteknik
Elektriska Installatörsorganisationen Elteknikbranschen i gymnasieskolan Yrkesutgångar Elteknik Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av
HANTVERK. Ämnets syfte
HANTVERK Ämnet hantverk behandlar hantverkstekniker och material, verktyg, maskiner och annan utrustning inom det hantverksområde som eleven har valt. Det behandlar också yrkesetik under arbetsprocessen
MUR- OCH PUTSVERK. Ämnets syfte
MUR- OCH PUTSVERK Ämnet mur- och putsverk behandlar murararbetet från planering och utförande till det att objektet är färdigt att brukas. Det behandlar grundmurar, murverk och putsade ytor. Ämnets syfte
TEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
TEKNIK Ämnet teknik är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Teknik handlar om att uppfylla människors behov och önskemål genom att omvandla naturens fysiska resurser eller immateriella tillgångar i produkter,
Undervisningen i ämnet charkuterikunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
CHARKUTERIKUNSKAP Ämnet charkuterikunskap behandlar olika hantverksmässiga tillverkningsmetoder för att framställa charkuterivaror. I ämnet behandlas också olika köttråvaror, hur råvaror används inom näringen
HUSBYGGNAD. Ämnets syfte
HUSBYGGNAD Ämnet husbyggnad behandlar husbyggnadsprocessens alla stadier från projektering till det att objektet är färdigt att användas. Det behandlar även svensk byggtradition och arkitektur samt olika
ELEKTRONIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ELEKTRONIK Ämnet elektronik behandlar flera teknikområden där elektronik och elektroniska system byggs in för att styra eller ersätta mekaniska system, till exempel i bilar och hushållsmaskiner. Ämnets
Undervisningen i ämnet verkstadsteknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
VERKSTADSTEKNIK Ämnet verkstadsteknik behandlar bearbetning och sammanfogning av olika material. Ämnet handlar om tekniker och utrustning som används för att bearbeta och sammanfoga material. I ämnet ingår
RENGÖRINGSSERVICE. Ämnets syfte
RENGÖRINGSSERVICE Ämnet rengöringsservice behandlar hur man säkert och systematiskt arbetar med rengöring med för ändamålet avsedda metoder, medel, redskap och maskiner. Det behandlar också rengöringens
FLYGPLATSTEKNIK. Ämnets syfte
FLYGPLATSTEKNIK Ämnet flygplatsteknik behandlar flygplatsen som arbetsplats och de olika verksamheter som förekommer på en flygplats. I ämnet betonas säkerhets- och miljöaspekter. Ämnets syfte Undervisningen
ELEKTRONIKSYSTEM INSTALLATION OCH UNDERHÅLL
ELEKTRONIKSYSTEM INSTALLATION OCH UNDERHÅLL Ämnet elektroniksystem installation och underhåll behandlar felsökning och reparation i olika typer av elektroniksystem och apparater. Elektroniksystem och apparater
ENERGITEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ENERGITEKNIK Ämnet energiteknik behandlar energitekniska objekt samt hur system fungerar och är konstruerade. Ämnet bygger delvis på naturvetenskapliga principer som tillämpas på energitekniska anläggningar.
ENERGITEKNIK. Ämnets syfte
ENERGITEKNIK Ämnet energiteknik behandlar energitekniska objekt samt hur system fungerar och är konstruerade. Ämnet bygger delvis på naturvetenskapliga principer som tillämpas på energitekniska anläggningar.
Bedömning & betyg MED FOKUS PÅ GYMNASIETS YRKESÄMNEN
Bedömning & betyg MED FOKUS PÅ GYMNASIETS YRKESÄMNEN Anna Karlefjärd 2015 Innehåll Formativ bedömning vad, varför, hur? Kursplaner förmågor & kunskapskrav Bedömning dokumentation Betygssättning Diskussioner
Undervisningen i ämnet mekatronik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MEKATRONIK Mekatronik är en sammanslagning av mekanik och elektronik. De två teknikområdena slås ihop för att man ska kunna studera sådan teknisk utrustning i vardagen som integrerar elektriska och mekaniska
BYGG OCH ANLÄGGNING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
BYGG OCH ANLÄGGNING Ämnet bygg och anläggning behandlar yrkesområden och arbetsuppgifter inom byggnation och anläggning. Ämnet handlar om olika metoder och tekniker samt om material, verktyg och maskiner
Undervisningen i ämnet elmätteknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
ELMÄTTEKNIK Ämnet elmätteknik handlar om hur olika instrument för att mäta elektriska storheter används. Även mätning av icke-elektriska storheter behandlas efter att de omvandlats med mätomvandlare till
VATTENKRAFTTEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
VATTENKRAFTTEKNIK Ämnet vattenkraftteknik behandlar uppbyggnad av och funktion hos vattenkraftstationer. Ämnet behandlar hur drift och underhåll utförs med avseende på miljö, ekonomi, kvalitet och säkerhet.
BAGERI- OCH KONDITORIKUNSKAP
BAGERI- OCH KONDITORIKUNSKAP Ämnet bageri- och konditorikunskap behandlar hantverksmässiga metoder för att framställa olika typer av bröd och konditorivaror. Hur råvaror används samt betydelsen av produktkvalitet
Undervisningen i ämnet fastighetsskötsel ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
FASTIGHETSSKÖTSEL Ämnet fastighetsskötsel behandlar skötsel och underhåll av fastigheter. Ämnet handlar om tillsyn, underhålls- och reparationsarbeten såväl inom- som utomhus. Centralt i ämnet är ett serviceinriktat
INDUSTRIRÖR SVETS VVS
INDUSTRIRÖR SVETS VVS Ämnet industrirör svets VVS behandlar sammanfogning med olika svetsmetoder och är till sin karaktär både praktiskt och teoretiskt. I ämnet läggs grunderna för hantverkskunnande, yrkesidentitet
Genom att praktiskt tillämpa sina kunskaper ska eleverna ges möjlighet att pröva olika arbetsuppgifter som förekommer inom ämnesområdet.
MATLAGNINGSKUNSKAP Ämnet matlagningskunskap behandlar grundläggande matlagningsmetoder och variationer av dem samt hur matlagningens historia och olika mattraditioner påverkar dagens matlagning. I ämnet
PRODUKTUTVECKLING. Ämnets syfte
PRODUKTUTVECKLING Ämnet produktutveckling behandlar arbetsprocessen för att skapa en produkt samt produktens material, konstruktion och design. Ämnet behandlar också hur olika intressenters krav samordnas
VVS installation. Ämnets syfte. VVS installation
Ämnet behandlar uppbyggnad och funktion av värme- och sanitetstekniska installationer i byggnader och är till sin karaktär både praktiskt och teoretiskt. I ämnet läggs grunderna för hantverkskunnande,
LAGER OCH TERMINAL. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
LAGER OCH TERMINAL Ämnet lager och terminal behandlar logistik för en rationell hantering av gods. Ämnet handlar om att bereda plats för, paketera om och förflytta varor. I ämnet ingår frakthandlingar,
TEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet
TEKNIK Ämnet teknik är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Teknik handlar om att uppfylla människors behov och önskemål genom att omvandla naturens fysiska resurser eller immateriella tillgångar i produkter,
INFORMATION OCH KOMMUNIKATION
INFORMATION OCH KOMMUNIKATION Ämnet information och kommunikation behandlar såväl verbal som ickeverbal kommunikation i yrkessammanhang samt hur sociala medier används. Det handlar om hur man utformar
Genom praktisk tillämpning ska undervisningen ge eleverna möjlighet att erfara olika arbetsuppgifter som förekommer inom dagligvaruhandeln.
MAT OCH BUTIK Ämnet mat och butik behandlar hur råvaror och andra produkter inom olika varugrupper i dagligvaruhandeln kan användas, kombineras och tillagas. I ämnet behandlas också grunderna i matlagning
PERSONBILSTEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
PERSONBILSTEKNIK Ämnet personbilsteknik behandlar funktion hos samt tillsyn, service, underhåll och reparation av personbilar och lätta Ämnets syfte Undervisningen i ämnet personbilsteknik ska syfta till
ESTETISK KOMMUNIKATION
ESTETISK KOMMUNIKATION Ämnet estetisk kommunikation behandlar kommunikationsprocesser och interaktion mellan människor med hjälp av olika estetiska uttrycksformer. Ämnet handlar om att tolka budskap som
ANLÄGGNINGSFÖRARE. Ämnets syfte
ANLÄGGNINGSFÖRARE Ämnet anläggningsförare behandlar olika typer av jordförflyttande anläggningsmaskiner och deras utrustning samt hur de hanteras. Det behandlar även olika typer av anläggningsarbeten.
FORDONSTEKNIK. Ämnets syfte
FORDONSTEKNIK Ämnet fordonsteknik behandlar fordons konstruktion, funktion och användningsområden. I ämnet ingår materialkunskap, tekniker och metoder samt utrustning som används inom området. Centralt
MASKIN- OCH LASTBILSTEKNIK
MASKIN- OCH LASTBILSTEKNIK Ämnet maskin- och lastbilsteknik behandlar funktion hos och tillsyn, service och reparation av lastbilar och mobila maskiner samt felsökning och support. Det behandlar också
Elteknikbranschen i gymnasieskolan. Kurser för eltekniker
Elektriska Installatörsorganisationen Elteknikbranschen i gymnasieskolan Kurser för eltekniker Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av
Undervisningen i ämnet maskintjänst ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MASKINTJÄNST Ämnet maskintjänst omfattar de kunskaper som krävs för att hantera den maskinella utrustningen ombord på fartyg. Det behandlar den teknik och de metoder som används för drift och underhåll
HJULUTRUSTNINGSTEKNIK
HJULUTRUSTNINGSTEKNIK Ämnet hjulutrustningsteknik behandlar teknik som berör fordons hjulutrustning. Ämnet handlar om underhåll och service av fordons hjulutrustning. I ämnet ingår reparation och byte
Effektivisering genom integration SOM RÖD TRÅD I DE FYRA GRUNDKURSERNA
Effektivisering genom integration SOM RÖD TRÅD I DE FYRA GRUNDKURSERNA Vi arbetar vidare med integration av de fyra grundkurserna på El & Energiprogrammet Sven Spiegelberg Hans Kilander SOM RÖD TRÅD I
FISKEVÅRD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
FISKEVÅRD Ämnet fiskevård behandlar bevarandet av skyddsvärda fiskarter samt strävan efter att få så hög och jämn avkastning av våra fiskresurser som möjligt på ett långsiktigt hållbart sätt. I ämnet behandlas
Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:154) om ämnesplan
Remis svar Sven Spiegelberg Diarienummer 6.1.1-2017:803 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:153) om ämnesplan för ämnet elektroteknik Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter
KONSTRUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
KONSTRUKTION Ämnet konstruktion behandlar konstruktionsprocesser från idé till färdig produkt, där syftet är att utforma och dimensionera produkter med sikte på ändamålsenlig formgivning, funktion och
MATERIAL OCH VERKTYG. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
MATERIAL OCH VERKTYG Ämnet material och verktyg behandlar material, verktyg och annan teknisk utrusning som används inom olika yrkesområden. I ämnet ingår skötsel och underhåll av material och utrustning
INSTALLATIONSTEKNIK VVS
INSTALLATIONSTEKNIK VVS Ämnet installationsteknik VVS behandlar uppbyggnad och funktion av system och installationer inom VVS-området. Det behandlar också hur dessa utformas för att ge ett tillfredsställande
Undervisningen i ämnet matlagningskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MATLAGNINGSKUNSKAP Ämnet matlagningskunskap behandlar tillagning av olika maträtter. Ämnet handlar om råvaror, matlagningsmetoder och utrustning som används vid tillagning av mat. I ämnet ingår näringslära
DJURVÅRD INOM DJURENS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
DJURVÅRD INOM DJURENS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Ämnet djurvård inom djurens hälso- och sjukvård behandlar omvårdnadsarbete med sjuka och friska djur. I ämnet behandlas också sjukdomslära samt lagar och andra
SAMISK MAT OCH MATKULTUR
SAMISK MAT OCH MATKULTUR Ämnet samisk mat och matkultur behandlar traditionella och moderna samiska metoder för matlagning och förädling av råvaror. I ämnet behandlas tillvaratagande av såväl de råvaror
TEKNISK ISOLERING. Ämnets syfte
TEKNISK ISOLERING Den tekniska utvecklingen i samhället ställer allt större krav på inomhusmiljö och minskad energiförbrukning. Ämnet teknisk isolering behandlar isolering av tekniska installationer samt
Tillsyn i den fristående gymnasieskolan Yrkesgymnasiet Malmö i Malmö kommun
Skolinspektionen Uppföljningsprotokoll 1(8) Thorengruppen AB info@thorengruppen.se Yrkesgymnasiet Malmö Rektor Madeleine Fils Madeleine.Fils@yrkesgymnasiet.se Tillsyn i den fristående gymnasieskolan Yrkesgymnasiet
KONSTRUKTION. Ämnets syfte
KONSTRUKTION Ämnet konstruktion behandlar konstruktionsprocesser från idé till färdig produkt, där syftet är att utforma och dimensionera produkter med sikte på ändamålsenlig formgivning, funktion och