Marinel och elektronik
|
|
- Henrik Axelsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Marinel och elektronik Ämnesplan: Marinel och elektronik Kurser: Båtel 1-2, Marinelektronik 1-2, Motorelektronik 1-2, Marinel och elektronik Ämnets syfte Undervisningen i ämnet marinel och elektronik ska syfta till att ge eleverna möjlighet att utveckla förmåga att planera, installera samt utföra support och service på ett systematiskt och effektivt sätt på både elektriska installationer och i elektroniska system som förekommer i fritidsbåtar. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla färdigheter för ett framtida fortsatt lärande i en miljö där utvecklingen är snabb. Undervisningen ska även leda till att eleverna utvecklar förmåga att läsa och tolka kopplingsscheman och servicemanualer på svenska och engelska. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om mätteknik samt färdigheter i att använda mätinstrument för olika mätuppgifter. Undervisningen syftar även till att utveckla elevernas färdigheter att använda verktyg och utrustning samt att eleverna förstår de arbetsmiljökrav och ergonomiska krav som finns. Eleverna skall vidare utveckla kunskaper om regelverk och krav som finns när det gäller elektriska och elektroniska installationer i fritidsbåtar och förståelsen för arbetslivets villkor där kvalitet, kvalitetssäkring och kostnader är styrande faktorer. Det är väsentligt att eleven i sin undervisning i kurserna båtel ges möjlighet i att utveckla sina kunskaper i att dimensionera av elektriska system och att genomföra elektriska installationer i fritidsbåtar genom att använda rätt material samt att genomföra installationerna enligt gällande föreskrifter och regelverk Kurserna marinelektronik bygger på kursen marina elektroniksystem under ämnet Elektroniksystem och syftar till att fördjupa och bredda kunskaperna om navigations och radioutrustningar men även ge kunskaper i om övrigt förekommande elektronik, styrsystem och PC baserade system som förekommer i fritidsbåtar samt i utrustning som monteras in i fritidsbåtar. Det är även viktigt att elever i kursen får förståelse för kommunikationen mellan olika instrument och elektronikutrustningar samt hur dessa kan optimeras och integreras i varandra för att bli så användarvänliga som möjligt. Kurserna motorelektronik skall ge eleverna färdighet i den såväl givarteknik som centrala elektroniksystem som idag förekommer i såväl äldre som nyare styrsystem på marina motorer samt ge en grund för fortsatt lärande inför nästa generations styrsystem för motorer. Elever skall också lära sig gränssnitten mellan motorernas elektroniksystem och övriga system förekommande i fritidsbåtar och vilka möjligheter detta ger till integrerade lösningar. Sida 1 av 8
2 Eleverna skall utveckla förmågan att utifrån olika informationssystem skaffa information inför problemlösning för att sedan på ett yrkesmässigt riktig sätt lösa uppgiften och kommunicera med medarbetare och beställare. Vidare skall eleverna utveckla sina kunskaper om presentation av utförda uppgifter med hjälp av skrift och tal. Eleverna ska arbeta problemlösande och öva praktiska färdigheter i övervägande autentiska situationer och därigenom utveckla förmåga att lösa problem och att hantera material, verktyg och på ett ansvarsfullt sätt. Mål för undervisningen i ämnet är att eleven ska utveckla följande: 1. Färdigheter i att arbeta ergonomiskt och med hänsyn till miljö, arbetsmiljö och säkerhet samt kunskaper om de standarder och normer som finns inom gällande områden. 2. Färdigheter i att planera, välja och använda lämpliga material, tekniker, verktyg och maskiner för förekommande moment för installation, felsökning, reparation, underhåll och service. 3. Färdigheter i att dimensionera, installera, programmera, kvalitetssäkra och driftsätta installationer, 4. Färdighet i att handha och underhålla verktyg, maskiner och mätutrustningar. 5. Färdigheter i att använda mätinstrument för olika mätuppgifter samt analysera mätvärden. 6. Utveckla kunskaper om olika förekommande system som används i fritidsbåtar. 7. Förmåga att beräkna kostnader, material- och tidsåtgång samt förstå de krav som gäller vid hantering av kundobjekt. 8. Färdigheter i att använda PC baserade diagnosverktyg. 9. Läsa, förstå, skriva samt presentera instruktioner på svenska och engelska både tal och i skrift. 10. Färdigheter i att använda digitala tekniker i yrkesutövandet. 11. Förmåga att utvärdera och analysera arbetsprocess och resultat. Kurser i ämnet Båtel Båtel bygger på kursen båtel 1 Marinelekronik bygger på kursen marina elektroniksystem Marinelekronik bygger på kursen Marinelektronik 1 Motorelektronik Motorelektronik bygger på kursen motorelektronik 1 Sida 2 av 8
3 Båtel 1 De nationella kurser som finns inriktar sig på landbaserade installationer vilket skiljer sig i väsentlig grad mot de föreskrifter och installationsmetoder som gäller för elinstallationer i fritidsbåtar. Vidare är det material som används vid installationer i fritidsbåtar av annan karaktär och då framför allt beroende på att installationer utförs huvudsakligen i lågspänning och endast enklare delar av högspänningsinstallationer förekommer. Kursen Båtel 1 omfattar punkterna 1-7 under rubriken Ämnets syfte. Kursen skall ge kunskaper i elektriska beräkningar, dimensioneringar samt installation av enklare utrustningar i fritidsbåtar. Vidare skall eleven ha kunskap om ritningsläsning, arbeta efter installationsinstruktioner, materialval samt batterier och deras olika egenskaper. Elever skall ha kunskaper om mätningstekniker, systematisk felsökning samt innebörden av heta arbeten. Viktigt är att eleven lär sig arbeta efter de föreskrifter, arbetsmiljö och ergonomikrav utifrån ett kundanpassat och kostnadseffektivt förhållningssätt. Kursen inriktar sig mot likströmsanläggningar. Grundläggande kunskaper om miljö, material, arbetsmiljö samt de regler och förordningar som gäller vid arbete och hantering av elsystem i fritidsbåtar. Kunskap om behörighetskrav för elinstallationer. Grundkunskaper om nationella och internationella regelverk och publikationer när det gäller elinstallationer i maritima miljöer. Förståelse för kraven på heta arbeten Grundläggande kunskaper i beräkningar av elektriska enheter i framför allt likströmsmiljö. Grundläggande kunskaper i ritning och schemaläsning Grundläggande materialkunskap och kappslingsklasser för installationer i maritim miljö. Grundläggande kunskaper i dimensionering och fördelningsteknik i samband med elinstallationer i fritidsbåtar Selektivitetsförståelse. Förläggning och anslutningsteknik i elektriska installationer. Förståelse för batterisystem Mätning av förekommande elektriska enheter Kontroll inför drifttagning och funktionsprovning Sida 3 av 8
4 Båtel 2 De nationella kurser som finns inriktar sig på landbaserade installationer vilket skiljer sig i väsentlig grad mot de föreskrifter och installationsmetoder som gäller för elinstallationer i fritidsbåtar. Vidare är det material som används vid installationer i fritidsbåtar av annan karaktär och då framför allt beroende på att installationer utförs huvudsakligen i lågspänning och endast enklare delar av högspänningsinstallationer förekommer. Kursen Båtel 1 omfattar punkterna 1-11 under rubriken Ämnets syfte. Kursen skall ge fördjupade kunskaper i elektriska beräkningar, dimensioneringar samt installation av avancerade utrustningar i fritidsbåtar. Elever skall ha förtrogenhet om mätningstekniker, systematisk felsökning samt innebörden av heta arbeten. Viktigt är att eleven lär sig arbeta efter de föreskrifter, arbetsmiljö och ergonomikrav utifrån ett kundanpassat och kostnadseffektivt förhållningssätt. Kursen inriktar sig mot likströmsanläggningar och enklare växelströmsanläggningar Förtrogenhet om miljö, material, arbetsmiljö samt de regler och förordningar som gäller vid arbete och hantering av elsystem i fritidsbåtar. Fördjupade kunskaper om nationella och internationella regelverk och publikationer när det gäller elinstallationer i maritima miljöer. Färdighet i beräkningar av elektriska enheter i både likström och växelström installationer Fördjupade kunskaper i ritning och schemaläsning Fördjupad materialkunskap för installationer i maritim miljö. Färdighet i dimensionering och fördelningsteknik i samband med elinstallationer i fritidsbåtar Kontroll inför drifttagning och funktionsprovning av avancerade elektriska system. Sida 4 av 8
5 Marinelektronik 1 Kursen marinelektronik 1 bygger på nationella kursen Marina elektroniksystem under ämnet Elektroniksystem. Då den nationella kurs som finns är bred i sin omfattning behöver den fördjupas så att eleverna får en detaljerad kunskap om bakomliggande installationsprinciper och möjligheter som finns att använda de olika enheterna i sammanbyggda systemlösningar. Idag finns ingen nationell kurs med detta innehåll. Kursen Marinelektronik 1 omfattar punkterna 1-10 under rubriken Ämnets syfte. Kursen marinelektronik 1 ämnar att ge eleven kännedom om detaljer i uppbyggnad av systemlösningar för fritidsbåtar, förståelse för installationsmanualer samt ritningar. Kursen skall vidare ge eleven fördjupade kunskaper i mätningsteknik, driftsättning, funktionsprovning och felsökning. Grundläggande kunskaper om miljö, material, arbetsmiljö och de regelverk och styrdokument som gäller vid arbete och hantering av elektroniksystem i fritidsbåtar. Fördjupade kunskaper i installation, programmering och driftsättning av marina apparater och elektroniksystem. Fördjupade kunskaper i systematisk felsökning av system och komponenter förekommande i marina elektroniska system. Förståelse och tolkning av installationsbeskrivningar och servicemanualer Upprätta installationsritningar för systeminstallationer i fritidsbåtar. Sammankopplingstekniker för kommunikation mellan olika system/fabrikat. Grundläggande kunskaper om hur navigationssystem, styrsystem och motorteknikiska elektroniksystem kan samverka och hur dessa sammankopplas för utbyte och delande av information. Grundläggande kunskaper om uppbyggnad av PLC och PC baserade informationssystem i marina miljöer. Grundläggande kunskaper i diagnossystem för motorelektronik. Sida 5 av 8
6 Marinelektronik 2 Kursen marinelektronik 2 bygger på marinelektronik 2 och avser att ge eleven ytterligare fördjupningar om elektronikmiljön i fritidsbåtar. Idag finns ingen nationell kurs med detta innehåll. Kursen Marinelektronik 2 omfattar punkterna 1-11 under rubriken Ämnets syfte. Med särskild betoning på punkterna 8-11 Kursen marinelektronik 2 skall ge eleven färdigheter i att tolka ritningar och installationsmanualer och utifrån dessa göra systemlösningar samt dokumentera detta. Arbeten skall utföras på ett kundanpassat och kostnadseffektivt sätt. Förtrogenhet om miljö, material, arbetsmiljö och de regelverk och styrdokument som gäller vid arbete och hantering av elektroniksystem i fritidsbåtar. Färdighet i att genomföra förekommande arbeten genom hela arbetsprocessen från idé till färdig produkt genom att planera, välja och använda rätt material, tekniker, verktyg och maskiner nödvändiga för att utföra arbetet på ett säkert, miljövänligt och ekonomiskt sätt. Planera och genomföra sammankoppling mellan olika system/fabrikat. Kunskaper om uppbyggnad och programmeringar av PLC och PC baserade informationssystem i marina miljöer. Färdighet i att dokumentera sitt arbete med digitala tekniker för att kunna presentera idéer muntligt, skriftligt och digitalt samt utvärdera och analysera resultat. Färdighet i att beräkna kostnader, material- och tidsåtgång för samt utveckla kvalitetsoch ekonomitänkande. Sida 6 av 8
7 Motorelektronik 1 Idag finns ingen nationell kurs med motsvarande innehåll. Kursen Motorelektronik 1 omfattar punkterna 1-10 under rubriken Ämnets syfte. Kurserna motorelektronik skall ge eleverna grundläggande kunskap i den såväl givarteknik som centrala elektroniksystem som idag förekommer i såväl äldre som nyare styrsystem på marina motorer. Elever skall också lära sig gränssnitten mellan motorernas elektroniksystem och övriga system förekommande i fritidsbåtar och vilka möjligheter detta ger till integrerade lösningar. Grundläggande kunskaper om miljö, material, arbetsmiljö och de regelverk och styrdokument som gäller vid arbete och hantering av elektroniksystem för motorer i fritidsbåtar. Grundläggande kunskaper i uppbyggnad av elektroniksystem i marina motorer. Kunskaper om funktioner på givare ingående i marina motorers styrsystem. Kunskaper i uppbyggnad av kontrollsystem för marina motorer och vilka krav på presentation och larm som förekommer. Användande av diagnossystem för service, underhåll samt felsökning. Grundläggande kunskaper i systematisk felsökning på motorelektroniska system. Förståelse och tolkning av installationsbeskrivningar och servicemanualer Sammankopplingstekniker för kommunikation mellan motorotekniska installationer samt navigationsutrustningar. Grundläggande kunskaper om uppbyggnad av PLC och PC baserade kontrollsystem för presentation av motordata. Sida 7 av 8
8 Motorelektronik 2 Idag finns ingen nationell kurs med motsvarande innehåll Kursen Motorelektronik 2 omfattar punkterna 1-11 under rubriken Ämnets syfte. Med särskild betoning på punkterna 8-11 Kurserna motorelektronik skall ge eleverna färdighet i den såväl givarteknik som centrala elektroniksystem som idag förekommer i såväl äldre som nyare styrsystem på marina motorer samt ge en grund för fortsatt lärande inför nästa generations styrsystem för motorer. Elever skall också lära sig gränssnitten mellan motorernas elektroniksystem och övriga system förekommande i fritidsbåtar och vilka möjligheter detta ger till integrerade lösningar. Fördjupade kunskaper i uppbyggnad av elektroniksystem i marina motorer. Fördjupade kunskaper i uppbyggnad av kontrollsystem för marina motorer och vilka krav på presentation och larm som förekommer. Förtroende med att använda diagnossystem för service, underhåll samt felsökning. Kunskaper i installation och systematisk felsökning på motorelektroniska system. Förtroende med sammankopplingstekniker för kommunikation mellan motorotekniska installationer samt navigationsutrustningar. Kunskap om uppbyggnad och programmering av PLC och PC baserade kontrollsystem för presentation av motordata. Färdighet i att dokumentera sitt arbete med digitala tekniker för att kunna presentera idéer muntligt, skriftligt och digitalt samt utvärdera och analysera resultat. Färdighet i att beräkna kostnader, material- och tidsåtgång för samt utveckla kvalitetsoch ekonomitänkande Sida 8 av 8
MARIN EL OCH ELEKTRONIK
MARIN EL OCH ELEKTRONIK Ämnet marin el och elektronik behandlar den elektronik, de elektriska installationer och elektriska system som förekommer i fritidsbåtar. Ämnet behandlar även materiallära samt
Läs merFritidsbåtteknik. Fritidsbåtteknik. Ämnets syfte. Ämnesplan: Fritidsbåtsteknik Kurser: Fritidsbåtteknik 1-3, Plast och plastreparation 1
Fritidsbåtteknik Ämnesplan: Fritidsbåtsteknik Kurser: Fritidsbåtteknik 1-3, Plast och plastreparation 1 Fritidsbåtteknik Ämnets syfte Ämnet behandlar fritidsbåtars olika användningsområden och den utrustning
Läs merELEKTRONIKSYSTEM. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ELEKTRONIKSYSTEM Ämnet elektroniksystem behandlar felsökning och reparation i olika typer av elektroniksystem och apparater. Elektroniksystem och apparater innehåller normalt flera olika funktioner och
Läs merUndervisningen i ämnet elektroteknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
ELEKTROTEKNIK Ämnet elektroteknik behandlar enklare installationer och elarbeten på elanläggningar samt vanligt verkstadsarbete inom området. I allt arbete med elektricitet är säkerhetsfrågor centrala
Läs merELEKTROTEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ELEKTROTEKNIK Ämnet elektroteknik behandlar enklare installationer och elarbeten på elanläggningar samt vanligt verkstadsarbete inom området. I allt arbete med elektricitet är säkerhetsfrågor centrala
Läs merLARM OCH SÄKERHETSTEKNIK
LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK Larm- och säkerhetstekniska systems huvuduppgift är att varna för eller skydda mot olika typer av faror för människa eller egendom. Allt arbete med denna typ av system kräver ett
Läs merMEDICINSK TEKNIK. Ämnets syfte
MEDICINSK TEKNIK Inom området medicinsk teknik används teknik och naturvetenskap för att ta fram nya behandlingar och diagnostik för sjukvården. Där integreras fysik, matematik och biovetenskap med tekniskt
Läs merELEKTRONIKSYSTEM INSTALLATION OCH UNDERHÅLL
ELEKTRONIKSYSTEM INSTALLATION OCH UNDERHÅLL Ämnet elektroniksystem installation och underhåll behandlar felsökning och reparation i olika typer av elektroniksystem och apparater. Elektroniksystem och apparater
Läs merPRODUKTIONSUTRUSTNING
PRODUKTIONSUTRUSTNING Ämnet produktionsutrustning behandlar industriteknisk utrustning, dess användningsområden samt gällande säkerhetsföreskrifter. Det handlar också om hur utrustningen vårdas samt hur
Läs merTEKNISKA SYSTEM VVS. Ämnets syfte
TEKNISKA SYSTEM VVS Ämnet tekniska system VVS behandlar den arbetsprocess där man projekterar och dokumenterar tekniska system och anläggningar inom teknikområdet VVS-installation. I projektering ingår
Läs merSkolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet tekniska system inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år;
Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet tekniska system inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år; beslutade den -- maj 2015. Skolverket föreskriver följande med stöd av 2 kap. 2 förordning
Läs merLARM OCH SÄKERHETSTEKNIK
LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK Larm- och säkerhetstekniska systems huvuduppgift är att varna för eller skydda mot olika typer av faror för människa eller egendom. Allt arbete med denna typ av system kräver ett
Läs merLARM OCH SÄKERHETSTEKNIK
LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK Larm- och säkerhetstekniska systems huvuduppgift är att varna för eller skydda mot olika typer av faror för människa eller egendom. Allt arbete med denna typ av system kräver ett
Läs merSPÅRFORDONSTEKNIK. Ämnets syfte
SPÅRFORDONSTEKNIK Ämnet spårfordonsteknik behandlar funktion hos samt service och reparation av spårfordon. Det behandlar även spårfordons olika användningsområden och branschens olika arbetsområden. Ämnet
Läs merINSTALLATIONSTEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
INSTALLATIONSTEKNIK Ämnet installationsteknik handlar om hur man bygger nya elinstallationer samt hur man bygger om och utökar befintliga elanläggningar. Ämnet behandlar också felsökning och hur man avhjälper
Läs merVENTILATIONSPLÅTSLAGERI
VENTILATIONSPLÅTSLAGERI Ämnet ventilationsplåtslageri behandlar ventilationstekniska system och deras uppbyggnad samt hur ett väl fungerande inneklimat påverkar vår boende- och arbetsmiljö. Ämnets syfte
Läs merbeslutade den 26 september 2013. Skolverket föreskriver med stöd av 1 kap. 4 tredje stycket gymnasieförordningen
2013-09-26 1 (12) Dnr: 62-2013:589 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:161) om ämnesplan för ämnet anläggningsförare i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial
Läs merHUSBYGGNAD SPECIALYRKEN
HUSBYGGNAD SPECIALYRKEN Ämnet husbyggnad specialyrken behandlar olika arbetstekniker inom valt specialyrke, från planering och utförande till det att objektet är färdigt att användas. Ämnets syfte Undervisningen
Läs merBELÄGGNING. Ämnets syfte
BELÄGGNING Ämnet beläggning behandlar beläggningsarbete, från tillverkning av asfalt till det att vägobjektet är färdigt att brukas. I samhället ställs allt högre krav på vägars utformning och kvalitet.
Läs merBYGG OCH ANLÄGGNING. Ämnets syfte
BYGG OCH ANLÄGGNING Ämnet bygg och anläggning behandlar byggandet från planeringsstadiet till färdigställande och drift. Det behandlar även bygg- och anläggningsbranschens olika yrken och arbetsvillkor.
Läs merBERGHANTERING. Ämnets syfte
BERGHANTERING Ämnet berghantering behandlar borrning och sprängning av bergmaterial för såväl ledningar, vägar och tunnlar till industriell verksamhet som gruvor och större dagbrott. Det behandlar även
Läs merPLÅTSLAGERI. Ämnets syfte
PLÅTSLAGERI Ämnet plåtslageri behandlar grundläggande planering och genomförande av plåtslageriarbeten. Det behandlar arbetsmetoder inom såväl byggnads- som ventilationsplåtslageri. Ämnets syfte Undervisningen
Läs merKundmottagning och reservdelshantering, 100 poäng
SUPPORT OCH SERVICEARBETE Arbete med support och service av elektronik och datautrustningar kräver förmåga att planera arbetet och arbeta systematiskt. Arbete hos kunder kräver lyhördhet för kundens önskemål
Läs merMOBILA ARBETSMASKINER
MOBILA ARBETSMASKINER Ämnet mobila arbetsmaskiner behandlar olika typer av jordförflyttande och lyftande anläggningsmaskiner, deras utrustning samt hur de hanteras vid olika typer av anläggningsarbete.
Läs merJÄRNVÄGSBYGGNAD. Ämnets syfte
JÄRNVÄGSBYGGNAD Ämnet järnvägsbyggnad behandlar byggandet av järnvägar från planeringsstadiet till färdig räls. Byggandet av järnvägar bidrar till utformningen av infrastrukturen och de miljöer vi vistas
Läs merPLÅTSLAGERITEKNIK. Ämnets syfte
PLÅTSLAGERITEKNIK Ämnet plåtslageriteknik behandlar hur man planerar och genomför plåtslageriarbeten. Det behandlar även arbetsmetoder och olika plåtmaterials egenskaper samt hur man väljer lämpliga verktyg
Läs merHANTVERK. Ämnets syfte
HANTVERK Ämnet hantverk behandlar hantverkstekniker och material, verktyg, maskiner och annan utrustning inom det hantverksområde som eleven har valt. Det behandlar också yrkesetik under arbetsprocessen
Läs merELEKTRONIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ELEKTRONIK Ämnet elektronik behandlar flera teknikområden där elektronik och elektroniska system byggs in för att styra eller ersätta mekaniska system, till exempel i bilar och hushållsmaskiner. Ämnets
Läs merDRIFTSÄKERHET OCH UNDERHÅLL
DRIFTSÄKERHET OCH UNDERHÅLL Ämnet driftsäkerhet och underhåll handlar om hur ett välutvecklat underhåll får teknisk utrustning att fungera på ett optimalt sätt. Det behandlar tekniska utrustningars uppbyggnad,
Läs merStatens skolverks författningssamling
Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet hjulutrustningsteknik i gymnasieskolan; SKOLFS 2011:164 Utkom från trycket den 29 december 2011 beslutade
Läs merMÄT-, STYR- OCH REGLERTEKNIK
MÄT-, STYR- OCH REGLERTEKNIK Ämnet mät-, styr- och reglerteknik behandlar metoder och arbetssätt för att styra och reglera tekniska komponenter, till exempel regulatorer och styrsystem. Arbete med styr-
Läs merGOLVLÄGGNING. Ämnets syfte
GOLVLÄGGNING Ämnet golvläggning behandlar läggning av olika golvmaterial såsom plastmattor och homogena parkettgolv. Det behandlar dessutom uppsättning av olika väggmattor. Ämnets syfte Undervisningen
Läs merBYGG OCH ANLÄGGNING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
BYGG OCH ANLÄGGNING Ämnet bygg och anläggning behandlar yrkesområden och arbetsuppgifter inom byggnation och anläggning. Ämnet handlar om olika metoder och tekniker samt om material, verktyg och maskiner
Läs merTEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
TEKNIK Ämnet teknik är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Teknik handlar om att uppfylla människors behov och önskemål genom att omvandla naturens fysiska resurser eller immateriella tillgångar i produkter,
Läs merTEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet
TEKNIK Ämnet teknik är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Teknik handlar om att uppfylla människors behov och önskemål genom att omvandla naturens fysiska resurser eller immateriella tillgångar i produkter,
Läs merMOBILA ARBETSMASKINER
MOBILA ARBETSMASKINER Ämnet mobila arbetsmaskiner behandlar olika typer av jordförflyttande och lyftande anläggningsmaskiner, deras utrustning samt hur de hanteras vid olika typer av anläggningsarbete.
Läs merHjulutrustningsteknik
Hjulutrustningsteknik Ämnet hjulutrustningsteknik behandlar den teknik som berör fordons hjulutrustning. Ämnet omfattar de kunskaper som behövs för reparation och utbyte av däck, fälgar och hjul samt detaljer
Läs merMASKIN- OCH LASTBILSTEKNIK
MASKIN- OCH LASTBILSTEKNIK Ämnet maskin- och lastbilsteknik behandlar funktion hos och tillsyn, service och reparation av lastbilar och mobila maskiner samt felsökning och support. Det behandlar också
Läs merKommunikationsnät 1 Kurskod: INSKOM01
Kommunikationsnät 1 Kurskod: INSKOM01 innehåll: Mindmap över kurs Kurslitteratur/referensmaterial Planering för våren 2013 Kursbeskrivning Betygskriterier MindMap över kurs Kurslitteratur/referensmaterial
Läs merANLÄGGNING. Ämnets syfte
ANLÄGGNING Ämnet anläggning behandlar mark- och anläggningsbyggande från planering till det att objektet är färdigt att brukas. Det behandlar också olika jord- och bergmaterials egenskaper. Ämnets syfte
Läs merSYSTEMKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
SYSTEMKUNSKAP Ämnet systemkunskap behandlar hur VVS-, ventilations-, kyl- och värmepumpssystem fungerar och är uppbyggda. Det behandlar också betydelsen av underhåll av systemen. I ämnet behandlas dessutom
Läs merFORDONSTEKNIK. Ämnets syfte
FORDONSTEKNIK Ämnet fordonsteknik behandlar fordons konstruktion, funktion och användningsområden. I ämnet ingår materialkunskap, tekniker och metoder samt utrustning som används inom området. Centralt
Läs merHUSBYGGNAD. Ämnets syfte
HUSBYGGNAD Ämnet husbyggnad behandlar husbyggnadsprocessens alla stadier från projektering till det att objektet är färdigt att användas. Det behandlar även svensk byggtradition och arkitektur samt olika
Läs merGRAFISK PRODUKTION. Ämnets syfte
GRAFISK PRODUKTION Ämnet behandlar den grafiska processen, hur en grafisk produkt utvecklas från idé till färdig produkt och de arbetsflöden processen bygger på. Det behandlar även betydelsen av samarbete
Läs merAUTOMATIONSTEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
AUTOMATIONSTEKNIK Ämnet automationsteknik behandlar automatiserade system, det vill säga processer med funktioner som verkar av sig själv. Dessa funktioner kan styras av såväl i förväg beskrivna program,
Läs merELEKTRONIKPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ELEKTRONIKPRODUKTION Ämnet elektronikproduktion behandlar produktionsprocessens olika steg vid tillverkning av elektronikprodukter, från beredning och montering fram till utprovning och leveranskontroll.
Läs merANLÄGGNINGSFÖRARE. Ämnets syfte
ANLÄGGNINGSFÖRARE Ämnet anläggningsförare behandlar olika typer av jordförflyttande anläggningsmaskiner och deras utrustning samt hur de hanteras. Det behandlar även olika typer av anläggningsarbeten.
Läs merFASTIGHETSSERVICE. Ämnets syfte
FASTIGHETSSERVICE Ämnet fastighetsservice behandlar de faktorer som påverkar behovet av fortlöpande och effektivt underhåll av fastighetsbestånd. Det behandlar också hur fastighetsunderhåll planeras, genomförs
Läs merELLÄRA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ELLÄRA Ämnet ellära behandlar lik- och enfasväxelströmskretsar samt trefassystem med belastningar av olika slag. Det behandlar också ledningsburna störningar och säkerhetsfrågor. Ämnets syfte Undervisningen
Läs merFASTIGHETSAUTOMATION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
FASTIGHETSAUTOMATION Ämnet fastighetsautomation behandlar underhåll, mätning, styrning och reglering av klimatoch belysningsanläggningar i fastigheter. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet fastighetsautomation
Läs merUndervisningen i ämnet fastighetsskötsel ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
FASTIGHETSSKÖTSEL Ämnet fastighetsskötsel behandlar skötsel och underhåll av fastigheter. Ämnet handlar om tillsyn, underhålls- och reparationsarbeten såväl inom- som utomhus. Centralt i ämnet är ett serviceinriktat
Läs merTEKNISKA SYSTEM EL. Ämnets syfte
TEKNISKA SYSTEM EL Ämnet tekniska system el behandlar den arbetsprocess där man projekterar och dokumenterar tekniska system och anläggningar inom teknikområdet elinstallation. I projektering ingår utrednings-
Läs merMUR- OCH PUTSVERK. Ämnets syfte
MUR- OCH PUTSVERK Ämnet mur- och putsverk behandlar murararbetet från planering och utförande till det att objektet är färdigt att brukas. Det behandlar grundmurar, murverk och putsade ytor. Ämnets syfte
Läs merSPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte
SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor
Läs merRENGÖRINGSSERVICE. Ämnets syfte
RENGÖRINGSSERVICE Ämnet rengöringsservice behandlar hur man säkert och systematiskt arbetar med rengöring med för ändamålet avsedda metoder, medel, redskap och maskiner. Det behandlar också rengöringens
Läs merMATERIAL OCH VERKTYG. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
MATERIAL OCH VERKTYG Ämnet material och verktyg behandlar material, verktyg och annan teknisk utrusning som används inom olika yrkesområden. I ämnet ingår skötsel och underhåll av material och utrustning
Läs merHJULUTRUSTNINGSTEKNIK
HJULUTRUSTNINGSTEKNIK Ämnet hjulutrustningsteknik behandlar teknik som berör fordons hjulutrustning. Ämnet handlar om underhåll och service av fordons hjulutrustning. I ämnet ingår reparation och byte
Läs merINSTALLATIONSTEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
INSTALLATIONSTEKNIK Ämnet installationsteknik handlar om hur man bygger nya elinstallationer samt hur man bygger om och utökar befintliga elanläggningar. Ämnet behandlar också felsökning och hur man avhjälper
Läs merKYL- OCH VÄRMEPUMPSTEKNIK
KYL- OCH VÄRMEPUMPSTEKNIK Att kyl- och värmepumpsanläggningar är installerade på ett riktigt sätt är väsentligt ur miljösynpunkt och för effektiv energihushållning. Ämnet kyl- och värmepumpsteknik behandlar
Läs merKONSTRUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
KONSTRUKTION Ämnet konstruktion behandlar konstruktionsprocesser från idé till färdig produkt, där syftet är att utforma och dimensionera produkter med sikte på ändamålsenlig formgivning, funktion och
Läs merGrundutbildning för industrirörmontörer. VVS-teori och VVS-material 2. VVS-svetsteknik 2. Industrirör 3. Miljö 4. Arbetsredskap 4
MÅLBESKRIVNING Grundutbildning för industrirörmontörer Innehåll: VVS-teori och VVS-material 2 VVS-svetsteknik 2 Industrirör 3 Miljö 4 Arbetsredskap 4 Ellära och elkompetens 5 Energi 6 Handlingar 6 Lagar,
Läs merINDUSTRIRÖR SVETS VVS
INDUSTRIRÖR SVETS VVS Ämnet industrirör svets VVS behandlar sammanfogning med olika svetsmetoder och är till sin karaktär både praktiskt och teoretiskt. I ämnet läggs grunderna för hantverkskunnande, yrkesidentitet
Läs merPRODUKTUTVECKLING. Ämnets syfte
PRODUKTUTVECKLING Ämnet produktutveckling behandlar arbetsprocessen för att skapa en produkt samt produktens material, konstruktion och design. Ämnet behandlar också hur olika intressenters krav samordnas
Läs merPERSONBILSTEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
PERSONBILSTEKNIK Ämnet personbilsteknik behandlar funktion hos samt tillsyn, service, underhåll och reparation av personbilar och lätta Ämnets syfte Undervisningen i ämnet personbilsteknik ska syfta till
Läs merKONSTRUKTION. Ämnets syfte
KONSTRUKTION Ämnet konstruktion behandlar konstruktionsprocesser från idé till färdig produkt, där syftet är att utforma och dimensionera produkter med sikte på ändamålsenlig formgivning, funktion och
Läs merInformation och kommunikation
Ämnet information och kommunikation behandlar såväl verbal som ickeverbal kommunikation i yrkessammanhang samt hur sociala medier används. Det handlar om hur man utformar dokument och effektivt behandlar
Läs merENERGITEKNIK. Ämnets syfte
ENERGITEKNIK Ämnet energiteknik behandlar energitekniska objekt samt hur system fungerar och är konstruerade. Ämnet bygger delvis på naturvetenskapliga principer som tillämpas på energitekniska anläggningar.
Läs merPLÅTSLAGERITEKNIK. Ämnets syfte
PLÅTSLAGERITEKNIK Ämnet plåtslageriteknik behandlar hur man planerar och genomför plåtslageriarbeten. Det behandlar även arbetsmetoder och olika plåtmaterials egenskaper samt hur man väljer lämpliga verktyg
Läs merFöreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:154) om ämnesplan
Remis svar Sven Spiegelberg Diarienummer 6.1.1-2017:803 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:153) om ämnesplan för ämnet elektroteknik Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter
Läs merANLÄGGNING. Ämnets syfte
ANLÄGGNING Ämnet anläggning behandlar mark- och anläggningsbyggande från planering till det att objektet är färdigt att brukas. Det behandlar också olika jord- och bergmaterials egenskaper. Ämnets syfte
Läs merINFORMATION OCH KOMMUNIKATION
INFORMATION OCH KOMMUNIKATION Ämnet information och kommunikation behandlar såväl verbal som ickeverbal kommunikation i yrkessammanhang samt hur sociala medier används. Det handlar om hur man utformar
Läs merSKOLFS. beslutade den maj 2015.
Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:244) om ämnesplan för ämnet cad i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den maj 2015. Med stöd av
Läs merPROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration
Läs merUndervisningen i ämnet marinmotorteknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Marinmotorteknik Ämnesplan: Marinmotorteknik Kurser: Marinmotorteknik 1-4 Marinmotorteknik Ämnet marinmotorteknik behandlar marina motorers uppbyggnad och funktion samt bakomliggande principer inom mekanik.
Läs merPROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration
Läs merUndervisningen i ämnet verkstadsteknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
VERKSTADSTEKNIK Ämnet verkstadsteknik behandlar bearbetning och sammanfogning av olika material. Ämnet handlar om tekniker och utrustning som används för att bearbeta och sammanfoga material. I ämnet ingår
Läs merFÖRSÄLJNING OCH KUNDSERVICE
FÖRSÄLJNING OCH KUNDSERVICE Ämnet försäljning och kundservice behandlar försäljning och kundservice inom handelsoch tjänstesektorn. Sälj- och servicefunktionerna är viktiga för företagens verksamhet, och
Läs merUndervisningen i ämnet järnvägsteknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
JÄRNVÄGSTEKNIK Ämnet järnvägsteknik behandlar underhåll, ombyggnation, nybyggnation och felsökning av järnvägsanläggningars el- och signalsystem. I ämnet ställs höga krav på både trafik- och elsäkerhet
Läs merSKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg
1 (15) Dnr 2013:454 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:94) om ämnesplan för ämnet hälsa i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den
Läs merSKOLFS. beslutade den -- maj 2015.
SKOLFS Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:247) om ämnesplan för ämnet programmering i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den -- maj
Läs merTEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet
TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i
Läs merENERGITEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ENERGITEKNIK Ämnet energiteknik behandlar energitekniska objekt samt hur system fungerar och är konstruerade. Ämnet bygger delvis på naturvetenskapliga principer som tillämpas på energitekniska anläggningar.
Läs merENERGITEKNIK. Ämnets syfte
ENERGITEKNIK Ämnet energiteknik behandlar energitekniska objekt samt hur system fungerar och är konstruerade. Ämnet bygger delvis på naturvetenskapliga principer som tillämpas på energitekniska anläggningar.
Läs merINSTITUTIONEN FÖR FYSIK
INSTITUTIONEN FÖR FYSIK LGTK50 Teknik 5 för gymnasielärare, 15 högskolepoäng Technology 5 for Teachers in Upper Secondary Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för fysik 2016-12-27 att
Läs merFLYGPLATSTEKNIK. Ämnets syfte
FLYGPLATSTEKNIK Ämnet flygplatsteknik behandlar flygplatsen som arbetsplats och de olika verksamheter som förekommer på en flygplats. I ämnet betonas säkerhets- och miljöaspekter. Ämnets syfte Undervisningen
Läs merFORMGIVNING. Ämnets syfte
FORMGIVNING Ämnet formgivning behandlar estetiska aspekter på konsthantverk, slöjd och design. Det behandlar också tekniker, material, metoder och processer inom formgivningsområdet. Dessutom behandlar
Läs merINSTITUTIONEN FÖR FYSIK
INSTITUTIONEN FÖR FYSIK LGTK10 Teknik 1 för gymnasielärare, 15 högskolepoäng Technology 1 for Teachers in Upper Secondary Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för fysik 2013-12-20 och
Läs merMASKIN- OCH LASTBILSTEKNIK
MASKIN- OCH LASTBILSTEKNIK Ämnet maskin- och lastbilsteknik behandlar funktion hos och tillsyn, service och reparation av lastbilar och mobila maskiner samt felsökning och support. Det behandlar också
Läs merFORMGIVNING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
FORMGIVNING Ämnet formgivning behandlar estetiska aspekter på konsthantverk, slöjd och design. Det behandlar också tekniker, material, metoder och processer inom formgivningsområdet. Dessutom behandlar
Läs merbeslutade den - november 2013.
Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2013:79) om ämnesplan för ämnet sällskapsdjur i gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå; beslutade den - november
Läs merPROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration
Läs merINSTITUTIONEN FÖR FYSIK
INSTITUTIONEN FÖR FYSIK LTK010 Teknik som skolämne, del 1, 15 högskolepoäng Technology as a school subject, part 1, 15 higher Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för fysik 2013-03-20
Läs merSkolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet gymnasieingenjören i praktiken inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år;
Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet gymnasieingenjören i praktiken inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år; beslutade den -- maj 2015. Skolverket föreskriver följande med stöd
Läs merSKOLFS. beslutade den XXX 2017.
1 (11) Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:247) om ämnesplan för ämnet programmering i gymnasieskolan, inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och inom vidareutbildning
Läs merVi utgick ifrån Målen i ämnet Personbilsteknik och valde ett av målen. (nr3)
Underlag bedömningsmatriser Matriser är ett användbart verktyg vid bedömning av elevers kunskaper. I en matris kombineras de olika kriterier, som är tecken på elevernas kunskapsutveckling, med de olika
Läs merPEDAGOGIK. Ämnets syfte
PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar
Läs merFÖRETAGSEKONOMI. Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,
Läs merFÖRSÄLJNING OCH KUNDSERVICE
FÖRSÄLJNING OCH KUNDSERVICE Ämnet försäljning och kundservice behandlar försäljning och kundservice inom handelsoch tjänstesektorn. Sälj- och servicefunktionerna är viktiga för företagens verksamhet, och
Läs merHJULUTRUSTNINGSTEKNIK
HJULUTRUSTNINGSTEKNIK Ämnet hjulutrustningsteknik behandlar den teknik som berör fordons hjulutrustning. Ämnet omfattar de kunskaper som behövs för reparation och byte av däck, fälgar och hjul samt detaljer
Läs merPraktiska övningar, fältstudier, undersökande arbetssätt och laborationer i fält ska ingå i undervisningen.
LANTBRUKSMASKINER Ämnet lantbruksmaskiner behandlar den tekniska utrustning som används inom lantbruk. Teknisk utrustning som används i samspel med biologiska förutsättningar och biologiska metoder bidrar
Läs mer