ELEKTRONIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
|
|
- Anton Strömberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ELEKTRONIK Ämnet elektronik behandlar flera teknikområden där elektronik och elektroniska system byggs in för att styra eller ersätta mekaniska system, till exempel i bilar och hushållsmaskiner. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet elektronik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om funktion och egenskaper hos de vanligaste analoga och digitala elektronikkomponenterna. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla förmåga att tolka symboler, elektronikscheman, datablad och annan teknisk dokumentation. Undervisningen ska leda till att eleverna utvecklar förmåga att utföra praktiska moment, till exempel elektronikmontering, komponentmätningar, programmering samt datorsimulering av elektronikuppkopplingar. Dessutom ska undervisningen leda till att eleverna utvecklar färdigheter i att sköta och använda verktyg och mätinstrument. I undervisningen ska ett undersökande arbetssätt och experiment, laborationer och datorsimuleringar ingå. Undervisningen i ämnet elektronik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: 1. Kunskaper om funktion och egenskaper hos vanliga analoga och digitala elektronikkomponenter. 2. Kunskaper om funktion och arbetssätt hos mikrodatorer och mikroprocessorer. 3. Förmåga att utföra elektronikmonteringsarbete på ett säkert och miljövänligt sätt. 4. Förmåga att programmera enklare elektroniksystem och mikrodatorsystem. 5. Förmåga att använda och tolka begrepp, symboler, elektronikscheman, instruktioner, manualer, datablad och andra dokument. 6. Förmåga att utföra beräkningar av elektriska storheter. 7. Förmåga att utföra komponent- och kretsmätningar. 8. Förmåga att utföra datorsimulering av elektronikuppkopplingar. Kurser i ämnet 1. Elektronik och mikrodatorteknik, 100 poäng. 2. Låg- och högfrekvenskretsar, 100 poäng, som bygger på kursen elektronik och mikrodatorteknik. 3. Mikrodatortillämpningar, 100 poäng, som bygger på kursen elektronik och mikrodatorteknik. 1
2 Elektronik och mikrodatorteknik, 100 poäng Kurskod: ELEELR0 Kursen elektronik och mikrodatorteknik omfattar punkterna 1 8 under rubriken Ämnets syfte. I kursen behandlas grundläggande kunskaper i ämnet. Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Egenskaper och arbetssätt hos resistorer, kondensatorer, induktanser och transformatorer. Egenskaper och arbetssätt hos analoga och digitala halvledarkomponenter. Egenskaper och arbetssätt hos optokomponenter och displayer. Mikrodatorns arbetssätt. Mikroprocessorer och deras kringkomponenter. ESD-säker (electrostatic discharge) hantering och montering av elektronikkomponenter. Förbindningsteknik och ytmonteringsteknik. Enklare programmering av mikrodatorer. Schemaritningsteknik, symboler och funktioner. Binära talsystemet, boolesk algebra och de digitala grundfunktionerna. Arbetssätt och användningsområden för AD- och DA-omvandlare. Mätteknik för krets- och komponentmätningar. Datorsimulering av enklare elektronikuppkopplingar. Kunskapskrav Betyget E Eleven beskriver översiktligt funktion och egenskaper hos vanligt förekommande analoga och digitala elektronikkomponenter. Dessutom beskriver eleven översiktligt funktion och arbetssätt hos mikrodatorer och mikroprocessorer. Eleven planerar och utför i samråd med handledare montering, hantering och provning av vanligt förekommande analoga och digitala elektronikkomponenter samt enklare programmering av mikrodatorer. Arbetet utförs på ett sätt som är säkert för eleven själv och andra samt är miljövänligt. I arbetet använder och tolkar eleven med viss säkerhet begrepp, symboler, elektronikscheman, instruktioner, manualer, datablad och andra dokument. Dessutom utför eleven enkla beräkningar av elektriska storheter. Eleven utför enkla komponent- och kretsmätningar samt datorsimulering av elektronikuppkopplingar. Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. 2
3 Betyget C Eleven beskriver utförligt funktion och egenskaper hos vanligt förekommande analoga och digitala elektronikkomponenter. Dessutom beskriver eleven utförligt funktion och arbetssätt hos mikrodatorer och mikroprocessorer. Eleven planerar och utför efter samråd med handledare montering, hantering och provning av vanligt förekommande analoga och digitala elektronikkomponenter samt enklare programmering av mikrodatorer. Arbetet utförs på ett sätt som är säkert för eleven själv och andra samt är miljövänligt. I arbetet använder och tolkar eleven med viss säkerhet begrepp, symboler, elektronikscheman, instruktioner, manualer, datablad och andra dokument. Dessutom utför eleven beräkningar av elektriska storheter. Eleven utför komponent- och kretsmätningar samt datorsimulering av elektronikuppkopplingar. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Betyget A Eleven beskriver utförligt och nyanserat funktion och egenskaper hos vanligt förekommande analoga och digitala elektronikkomponenter. Dessutom beskriver eleven utförligt och nyanserat funktion och arbetssätt hos mikrodatorer och mikroprocessorer. Eleven planerar och utför efter samråd med handledare montering, hantering och provning av vanligt förekommande analoga och digitala elektronikkomponenter samt enklare programmering av mikrodatorer. Arbetet utförs på ett sätt som är säkert för eleven själv och andra samt är miljövänligt. I arbetet använder och tolkar eleven med säkerhet begrepp, symboler, elektronikscheman, instruktioner, manualer, datablad och andra dokument. Dessutom utför eleven avancerade beräkningar av elektriska storheter. Eleven utför avancerade komponent- och kretsmätningar samt datorsimulering av elektronikuppkopplingar. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav. 3
4 Låg- och högfrekvenskretsar, 100 poäng Kurskod: ELELÅG0 Kursen låg- och högfrekvenskretsar omfattar punkterna 1, 3, 5 och 7 8 under rubriken Ämnets syfte. I kursen behandlas fördjupade kunskaper i ämnet. Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Specialtransistorer för låg- och högfrekvens. Integrerade specialkretsar för låg- och högfrekvens. Låg- och högfrekvensmoduler. Mikrodatorer i låg- och högfrekvenskretsar. Enklare felsökning och reparationer i ljudanläggningar. Begreppen effekt, frekvensomfång, distorsion och decibel. Begreppen frekvens, frekvensspektrum, modulering och demodulering. Symboler, standarder och normer för låg- och högfrekvensområdet. Elektronik- och blockscheman för ljudanläggningar och förstärkare. Elektronik- och blockscheman för tv- och satellitmottagningsutrustning. Elektronik- och blockscheman för kommunikationsradiosystem. Enklare komponent- och kretsmätningar. Datorsimulering av enklare låg- och högfrekvenskretsar. Kunskapskrav Betyget E Eleven beskriver översiktligt funktion och egenskaper hos vanligt förekommande elektronikkomponenter och moduler för låg- och högfrekvenskretsar. Dessutom beskriver eleven översiktligt hur dessa komponenter och moduler används i elektronikapparater och elektroniksystem. Eleven planerar och utför i samråd med handledare montering, provning och felsökning av apparater med vanligt förekommande elektronikkomponenter och moduler för låg- och högfrekvenskretsar. Arbetet utförs på ett sätt som är säkert för eleven själv och andra samt är miljövänligt. I arbetet använder och tolkar eleven med viss säkerhet begrepp, symboler, elektronikscheman, instruktioner, manualer, datablad och andra dokument. Eleven utför enkla komponent- och kretsmätningar samt datorsimulering av elektronikuppkopplingar. Arbetet utförs med tillfredsställande resultat. Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. 4
5 Betyget C Eleven beskriver utförligt funktion och egenskaper hos vanligt förekommande elektronikkomponenter och moduler för låg- och högfrekvenskretsar. Dessutom beskriver eleven utförligt hur dessa komponenter och moduler används i elektronikapparater och elektroniksystem. Eleven planerar och utför efter samråd med handledare montering, provning och felsökning av apparater med vanligt förekommande elektronikkomponenter och moduler för låg- och högfrekvenskretsar. Arbetet utförs på ett sätt som är säkert för eleven själv och andra samt är miljövänligt. I arbetet använder och tolkar eleven med viss säkerhet begrepp, symboler, elektronikscheman, instruktioner, manualer, datablad och andra dokument. Eleven utför komponent- och kretsmätningar samt datorsimulering av elektronikuppkopplingar. Arbetet utförs med tillfredsställande resultat. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Betyget A Eleven beskriver utförligt och nyanserat funktion och egenskaper hos vanligt förekommande elektronikkomponenter och moduler för låg- och högfrekvenskretsar. Dessutom beskriver eleven utförligt och nyanserat hur dessa komponenter och moduler används i elektronikapparater och elektroniksystem. Eleven planerar och utför efter samråd med handledare montering, provning och felsökning av apparater med vanligt förekommande elektronikkomponenter och moduler för låg- och högfrekvenskretsar. Arbetet utförs på ett sätt som är säkert för eleven själv och andra samt är miljövänligt. I arbetet använder och tolkar eleven med säkerhet begrepp, symboler, elektronikscheman, instruktioner, manualer, datablad och andra dokument. Eleven utför avancerade komponent- och kretsmätningar samt datorsimulering av elektronikuppkopplingar. Arbetet utförs med gott resultat. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav. 5
6 Mikrodatortillämpningar, 100 poäng Kurskod: ELEMIK0 Kursen mikrodatortillämpningar omfattar punkterna 1 5 och 7 8 under rubriken Ämnets syfte. I kursen behandlas fördjupade kunskaper i ämnet. Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Egenskaper hos olika typer av mikrodatorkretsar. Mikrodatorns dataminne och programminne. Integrerade funktioner, till exempel timer, serie-interface, AD- och DA-omvandlare, watchdog och displaydrivare. Användningsområden för mikrodatorer. Fältprogrammerbara logikkretsar och deras användningsområden. Interface-kopplingar. Seriella bussar och deras anslutning. Presentationsenheter och displayer. Utvecklingsverktyg och utvecklingsmiljöer. Vanligt förekommande programmeringsspråk. Programmering med datorhjälp. Programutveckling och avlusning av program. Användning av flödesdiagram. Begreppen mikrocontroller och mikroprocessor. Begreppet inbyggda system. Felsökning i hård- och mjukvara. Kunskapskrav Betyget E Eleven beskriver översiktligt funktion, egenskaper och arbetssätt hos vanligt förekommande mikrodatorer och programmerbara logikkretsar. Dessutom beskriver eleven översiktligt deras användningsområden. Eleven planerar och löser i samråd med handledare styr- och mättekniska problem med hjälp av mikrodatorkretsar och programmerbara logikkretsar. Eleven programmerar kretsarna så att de på ett tillfredsställande sätt uppfyller kraven på funktion och säkerhet. I arbetet använder och tolkar eleven med viss säkerhet begrepp, symboler, elektronikscheman, instruktioner, manualer, datablad och andra dokument. Eleven utför med viss säkerhet felsökning i hård- och mjukvara. Dessutom utför eleven enkla kretsmätningar samt datorsimuleringar av elektronikuppkopplingar. 6
7 Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget C Eleven beskriver utförligt funktion, egenskaper och arbetssätt hos vanligt förekommande mikrodatorer och programmerbara logikkretsar. Dessutom beskriver eleven utförligt deras användningsområden. Eleven planerar och löser efter samråd med handledare styr- och mättekniska problem med hjälp av mikrodatorkretsar och programmerbara logikkretsar. Eleven programmerar kretsarna så att de på ett tillfredsställande sätt uppfyller kraven på funktion och säkerhet. I arbetet använder och tolkar eleven med viss säkerhet begrepp, symboler, elektronikscheman, instruktioner, manualer, datablad och andra dokument. Eleven utför med viss säkerhet felsökning i hård- och mjukvara. Dessutom utför eleven kretsmätningar samt datorsimuleringar av elektronikuppkopplingar. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Betyget A Eleven beskriver utförligt och nyanserat funktion, egenskaper och arbetssätt hos vanligt förekommande mikrodatorer och programmerbara logikkretsar. Dessutom beskriver eleven utförligt och nyanserat deras användningsområden. Eleven planerar och löser efter samråd med handledare avancerade styr- och mättekniska problem med hjälp av mikrodatorkretsar och programmerbara logikkretsar. Eleven programmerar kretsarna så att de på ett gott sätt uppfyller kraven på funktion och säkerhet. I arbetet använder och tolkar eleven med säkerhet begrepp, symboler, elektronikscheman, instruktioner, manualer, datablad och andra dokument. Eleven utför med säkerhet felsökning i hård- och mjukvara. Dessutom utför eleven avancerade kretsmätningar samt datorsimuleringar av elektronikuppkopplingar. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav. 7
ELEKTRONIKSYSTEM. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ELEKTRONIKSYSTEM Ämnet elektroniksystem behandlar felsökning och reparation i olika typer av elektroniksystem och apparater. Elektroniksystem och apparater innehåller normalt flera olika funktioner och
ELEKTRONIKPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ELEKTRONIKPRODUKTION Ämnet elektronikproduktion behandlar produktionsprocessens olika steg vid tillverkning av elektronikprodukter, från beredning och montering fram till utprovning och leveranskontroll.
MARIN EL OCH ELEKTRONIK
MARIN EL OCH ELEKTRONIK Ämnet marin el och elektronik behandlar den elektronik, de elektriska installationer och elektriska system som förekommer i fritidsbåtar. Ämnet behandlar även materiallära samt
ELEKTRONIKSYSTEM INSTALLATION OCH UNDERHÅLL
ELEKTRONIKSYSTEM INSTALLATION OCH UNDERHÅLL Ämnet elektroniksystem installation och underhåll behandlar felsökning och reparation i olika typer av elektroniksystem och apparater. Elektroniksystem och apparater
LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK
LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK Larm- och säkerhetstekniska systems huvuduppgift är att varna för eller skydda mot olika typer av faror för människa eller egendom. Allt arbete med denna typ av system kräver ett
ELLÄRA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ELLÄRA Ämnet ellära behandlar lik- och enfasväxelströmskretsar samt trefassystem med belastningar av olika slag. Det behandlar också ledningsburna störningar och säkerhetsfrågor. Ämnets syfte Undervisningen
SPÅRFORDONSTEKNIK. Ämnets syfte
SPÅRFORDONSTEKNIK Ämnet spårfordonsteknik behandlar funktion hos samt service och reparation av spårfordon. Det behandlar även spårfordons olika användningsområden och branschens olika arbetsområden. Ämnet
MEDICINSK TEKNIK. Ämnets syfte
MEDICINSK TEKNIK Inom området medicinsk teknik används teknik och naturvetenskap för att ta fram nya behandlingar och diagnostik för sjukvården. Där integreras fysik, matematik och biovetenskap med tekniskt
ELEKTROTEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ELEKTROTEKNIK Ämnet elektroteknik behandlar enklare installationer och elarbeten på elanläggningar samt vanligt verkstadsarbete inom området. I allt arbete med elektricitet är säkerhetsfrågor centrala
Praktiska övningar, fältstudier, undersökande arbetssätt och laborationer i fält ska ingå i undervisningen.
LANTBRUKSMASKINER Ämnet lantbruksmaskiner behandlar den tekniska utrustning som används inom lantbruk. Teknisk utrustning som används i samspel med biologiska förutsättningar och biologiska metoder bidrar
Undervisningen i ämnet elektroteknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
ELEKTROTEKNIK Ämnet elektroteknik behandlar enklare installationer och elarbeten på elanläggningar samt vanligt verkstadsarbete inom området. I allt arbete med elektricitet är säkerhetsfrågor centrala
PRODUKTIONSUTRUSTNING
PRODUKTIONSUTRUSTNING Ämnet produktionsutrustning behandlar industriteknisk utrustning, dess användningsområden samt gällande säkerhetsföreskrifter. Det handlar också om hur utrustningen vårdas samt hur
TEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
TEKNIK Ämnet teknik är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Teknik handlar om att uppfylla människors behov och önskemål genom att omvandla naturens fysiska resurser eller immateriella tillgångar i produkter,
MÄT-, STYR- OCH REGLERTEKNIK
MÄT-, STYR- OCH REGLERTEKNIK Ämnet mät-, styr- och reglerteknik behandlar metoder och arbetssätt för att styra och reglera tekniska komponenter, till exempel regulatorer och styrsystem. Arbete med styr-
TEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet
TEKNIK Ämnet teknik är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Teknik handlar om att uppfylla människors behov och önskemål genom att omvandla naturens fysiska resurser eller immateriella tillgångar i produkter,
LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK
LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK Larm- och säkerhetstekniska systems huvuduppgift är att varna för eller skydda mot olika typer av faror för människa eller egendom. Allt arbete med denna typ av system kräver ett
MATERIAL OCH VERKTYG. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
MATERIAL OCH VERKTYG Ämnet material och verktyg behandlar material, verktyg och annan teknisk utrusning som används inom olika yrkesområden. I ämnet ingår skötsel och underhåll av material och utrustning
LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK
LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK Larm- och säkerhetstekniska systems huvuduppgift är att varna för eller skydda mot olika typer av faror för människa eller egendom. Allt arbete med denna typ av system kräver ett
MASKIN- OCH LASTBILSTEKNIK
MASKIN- OCH LASTBILSTEKNIK Ämnet maskin- och lastbilsteknik behandlar funktion hos och tillsyn, service och reparation av lastbilar och mobila maskiner samt felsökning och support. Det behandlar också
KONSTRUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
KONSTRUKTION Ämnet konstruktion behandlar konstruktionsprocesser från idé till färdig produkt, där syftet är att utforma och dimensionera produkter med sikte på ändamålsenlig formgivning, funktion och
Kundmottagning och reservdelshantering, 100 poäng
SUPPORT OCH SERVICEARBETE Arbete med support och service av elektronik och datautrustningar kräver förmåga att planera arbetet och arbeta systematiskt. Arbete hos kunder kräver lyhördhet för kundens önskemål
KONSTRUKTION. Ämnets syfte
KONSTRUKTION Ämnet konstruktion behandlar konstruktionsprocesser från idé till färdig produkt, där syftet är att utforma och dimensionera produkter med sikte på ändamålsenlig formgivning, funktion och
PERSONBILSTEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
PERSONBILSTEKNIK Ämnet personbilsteknik behandlar funktion hos samt tillsyn, service, underhåll och reparation av personbilar och lätta Ämnets syfte Undervisningen i ämnet personbilsteknik ska syfta till
AUTOMATIONSTEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
AUTOMATIONSTEKNIK Ämnet automationsteknik behandlar automatiserade system, det vill säga processer med funktioner som verkar av sig själv. Dessa funktioner kan styras av såväl i förväg beskrivna program,
HUSBYGGNAD SPECIALYRKEN
HUSBYGGNAD SPECIALYRKEN Ämnet husbyggnad specialyrken behandlar olika arbetstekniker inom valt specialyrke, från planering och utförande till det att objektet är färdigt att användas. Ämnets syfte Undervisningen
DIGITALT SKAPANDE. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
DIGITALT SKAPANDE Ämnet digitalt skapande behandlar skapande och gestaltande processer med digitala verktyg i gränslandet mellan konstnärligt skapande och teknik. Innehåll och teknik i konstnärligt skapande
Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att arbeta med produktionsförbättrande arbete i projektform.
PRODUKTIONSFILOSOFI Ämnet produktionsfilosofi handlar om hur produktion, på olika nivåer i en organisation, planeras och styrs samt om hur planerings- och styrmetoder utvecklas genom ständigt förbättringsarbete.
CAD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
CAD Ämnet cad (computer aided design) behandlar hur man använder olika programvaror för att konstruera och designa verkliga och virtuella objekt. I ämnet är geometri grunden för att, via skiss och ritteknik,
Praktiska övningar, fältstudier, undersökande arbetssätt och laborationer i fält ska ingå i undervisningen.
SKOGSMASKINER Ämnet skogsmaskiner behandlar den tekniska utrustning som används inom skogsbrukets olika verksamhetsområden. Teknisk utrustning som används i samspel med biologiska förutsättningar och biologiska
PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration
Undervisningen i ämnet mekatronik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MEKATRONIK Mekatronik är en sammanslagning av mekanik och elektronik. De två teknikområdena slås ihop för att man ska kunna studera sådan teknisk utrustning i vardagen som integrerar elektriska och mekaniska
Undervisningen i ämnet fastighetsskötsel ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
FASTIGHETSSKÖTSEL Ämnet fastighetsskötsel behandlar skötsel och underhåll av fastigheter. Ämnet handlar om tillsyn, underhålls- och reparationsarbeten såväl inom- som utomhus. Centralt i ämnet är ett serviceinriktat
ENERGITEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ENERGITEKNIK Ämnet energiteknik behandlar energitekniska objekt samt hur system fungerar och är konstruerade. Ämnet bygger delvis på naturvetenskapliga principer som tillämpas på energitekniska anläggningar.
ENERGITEKNIK. Ämnets syfte
ENERGITEKNIK Ämnet energiteknik behandlar energitekniska objekt samt hur system fungerar och är konstruerade. Ämnet bygger delvis på naturvetenskapliga principer som tillämpas på energitekniska anläggningar.
LOKALVÅRD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
LOKALVÅRD Ämnet lokalvård behandlar rengöring och underhåll av lokaler samt andra utrymmen. Ämnet handlar om rengöringstekniker, redskap och annan utrustning samt om rengöringsprodukter för olika material.
ENERGITEKNIK. Ämnets syfte
ENERGITEKNIK Ämnet energiteknik behandlar energitekniska objekt samt hur system fungerar och är konstruerade. Ämnet bygger delvis på naturvetenskapliga principer som tillämpas på energitekniska anläggningar.
LAGER OCH TERMINAL. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
LAGER OCH TERMINAL Ämnet lager och terminal behandlar logistik för en rationell hantering av gods. Ämnet handlar om att bereda plats för, paketera om och förflytta varor. I ämnet ingår frakthandlingar,
CAD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
CAD Ämnet cad (computer aided design) behandlar hur man använder olika programvaror för att konstruera och designa verkliga och virtuella objekt. I ämnet är geometri grunden för att, via skiss och ritteknik,
HJULUTRUSTNINGSTEKNIK
HJULUTRUSTNINGSTEKNIK Ämnet hjulutrustningsteknik behandlar teknik som berör fordons hjulutrustning. Ämnet handlar om underhåll och service av fordons hjulutrustning. I ämnet ingår reparation och byte
DATOR- OCH KOMMUNIKATIONSTEKNIK
DATOR- OCH KOMMUNIKATIONSTEKNIK Ämnet dator- och kommunikationsteknik ger en grund för yrkesmässig verksamhet med installationer och underhåll av hård- och mjukvara. Ämnet behandlar också grundläggande
PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration
INFORMATION OCH KOMMUNIKATION
INFORMATION OCH KOMMUNIKATION Ämnet information och kommunikation behandlar såväl verbal som ickeverbal kommunikation i yrkessammanhang samt hur sociala medier används. Det handlar om hur man utformar
FASTIGHETSSERVICE. Ämnets syfte
FASTIGHETSSERVICE Ämnet fastighetsservice behandlar de faktorer som påverkar behovet av fortlöpande och effektivt underhåll av fastighetsbestånd. Det behandlar också hur fastighetsunderhåll planeras, genomförs
PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration
KYL- OCH VÄRMEPUMPSTEKNIK
KYL- OCH VÄRMEPUMPSTEKNIK Att kyl- och värmepumpsanläggningar är installerade på ett riktigt sätt är väsentligt ur miljösynpunkt och för effektiv energihushållning. Ämnet kyl- och värmepumpsteknik behandlar
TEKNISKA SYSTEM VVS. Ämnets syfte
TEKNISKA SYSTEM VVS Ämnet tekniska system VVS behandlar den arbetsprocess där man projekterar och dokumenterar tekniska system och anläggningar inom teknikområdet VVS-installation. I projektering ingår
FISKEVÅRD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
FISKEVÅRD Ämnet fiskevård behandlar bevarandet av skyddsvärda fiskarter samt strävan efter att få så hög och jämn avkastning av våra fiskresurser som möjligt på ett långsiktigt hållbart sätt. I ämnet behandlas
VENTILATIONSPLÅTSLAGERI
VENTILATIONSPLÅTSLAGERI Ämnet ventilationsplåtslageri behandlar ventilationstekniska system och deras uppbyggnad samt hur ett väl fungerande inneklimat påverkar vår boende- och arbetsmiljö. Ämnets syfte
FÖRETAGSEKONOMI. Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,
VATTENKRAFTTEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
VATTENKRAFTTEKNIK Ämnet vattenkraftteknik behandlar uppbyggnad av och funktion hos vattenkraftstationer. Ämnet behandlar hur drift och underhåll utförs med avseende på miljö, ekonomi, kvalitet och säkerhet.
BYGG OCH ANLÄGGNING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
BYGG OCH ANLÄGGNING Ämnet bygg och anläggning behandlar yrkesområden och arbetsuppgifter inom byggnation och anläggning. Ämnet handlar om olika metoder och tekniker samt om material, verktyg och maskiner
VATTEN- OCH MILJÖTEKNIK
VATTEN- OCH MILJÖTEKNIK Vatten är människans viktigaste livsmedel. Produktion och rening av vatten är livsviktigt både lokalt och globalt. Ämnet vatten- och miljöteknik behandlar drift, underhåll och service
PLÅTSLAGERITEKNIK. Ämnets syfte
PLÅTSLAGERITEKNIK Ämnet plåtslageriteknik behandlar hur man planerar och genomför plåtslageriarbeten. Det behandlar även arbetsmetoder och olika plåtmaterials egenskaper samt hur man väljer lämpliga verktyg
GOLVLÄGGNING. Ämnets syfte
GOLVLÄGGNING Ämnet golvläggning behandlar läggning av olika golvmaterial såsom plastmattor och homogena parkettgolv. Det behandlar dessutom uppsättning av olika väggmattor. Ämnets syfte Undervisningen
Marinel och elektronik
Marinel och elektronik Ämnesplan: Marinel och elektronik Kurser: Båtel 1-2, Marinelektronik 1-2, Motorelektronik 1-2, Marinel och elektronik Ämnets syfte Undervisningen i ämnet marinel och elektronik ska
DRYCKESKUNSKAP. Ämnets syfte
DRYCKESKUNSKAP Ämnet dryckeskunskap behandlar tillredning och servering av varma, kalla, alkoholfria och alkoholhaltiga drycker. Ämnet tar även upp dryckestraditioner och behandlar lagar och andra bestämmelser
SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte
SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor
FASTIGHETSAUTOMATION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
FASTIGHETSAUTOMATION Ämnet fastighetsautomation behandlar underhåll, mätning, styrning och reglering av klimatoch belysningsanläggningar i fastigheter. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet fastighetsautomation
PRÖVNINGSANVISNINGAR
Prövning i Företagsekonomi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod FÖRFÖR2 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Kontakt med examinator Bifogas E2000 Classic Företagsekonomi 2, Faktabok
SYSTEMKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
SYSTEMKUNSKAP Ämnet systemkunskap behandlar hur VVS-, ventilations-, kyl- och värmepumpssystem fungerar och är uppbyggda. Det behandlar också betydelsen av underhåll av systemen. I ämnet behandlas dessutom
ANLÄGGNING. Ämnets syfte
ANLÄGGNING Ämnet anläggning behandlar mark- och anläggningsbyggande från planering till det att objektet är färdigt att brukas. Det behandlar också olika jord- och bergmaterials egenskaper. Ämnets syfte
ESTETISK KOMMUNIKATION
ESTETISK KOMMUNIKATION Ämnet estetisk kommunikation behandlar kommunikationsprocesser och interaktion mellan människor med hjälp av olika estetiska uttrycksformer. Ämnet handlar om att tolka budskap som
FLYGPLATSTEKNIK. Ämnets syfte
FLYGPLATSTEKNIK Ämnet flygplatsteknik behandlar flygplatsen som arbetsplats och de olika verksamheter som förekommer på en flygplats. I ämnet betonas säkerhets- och miljöaspekter. Ämnets syfte Undervisningen
Undervisningen i ämnet utställningsdesign ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
UTSTÄLLNINGSDESIGN Utställningsdesign som kommunikationsform innehåller många dimensioner och erbjuder olika uttrycksmöjligheter. Alla sinnen berörs och påverkas av hur föremål, färger, bilder, texter,
BELÄGGNING. Ämnets syfte
BELÄGGNING Ämnet beläggning behandlar beläggningsarbete, från tillverkning av asfalt till det att vägobjektet är färdigt att brukas. I samhället ställs allt högre krav på vägars utformning och kvalitet.
TRANSPORTTEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
TRANSPORTTEKNIK Ämnet transportteknik behandlar yrkesmässiga vägtransporter. Det omfattar dels yrkesförarutbildning för de fordon som används i transportverksamheter, dels säker hantering av det som transporteras.
Undervisningen i ämnet maskintjänst ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MASKINTJÄNST Ämnet maskintjänst omfattar de kunskaper som krävs för att hantera den maskinella utrustningen ombord på fartyg. Det behandlar den teknik och de metoder som används för drift och underhåll
RENGÖRINGSSERVICE. Ämnets syfte
RENGÖRINGSSERVICE Ämnet rengöringsservice behandlar hur man säkert och systematiskt arbetar med rengöring med för ändamålet avsedda metoder, medel, redskap och maskiner. Det behandlar också rengöringens
INFORMATION OCH KOMMUNIKATION
INFORMATION OCH KOMMUNIKATION Ämnet information och kommunikation behandlar olika verksamheters externa och interna information och kommunikation. Ämnet handlar om utvecklingen av informationssamhället
PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar hur mjukvaror skapas, anpassas och utvecklas samt programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering och praktisk datoriserad problemlösning.
Undervisningen i ämnet elmätteknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
ELMÄTTEKNIK Ämnet elmätteknik handlar om hur olika instrument för att mäta elektriska storheter används. Även mätning av icke-elektriska storheter behandlas efter att de omvandlats med mätomvandlare till
GRAFISK PRODUKTION. Ämnets syfte
GRAFISK PRODUKTION Ämnet behandlar den grafiska processen, hur en grafisk produkt utvecklas från idé till färdig produkt och de arbetsflöden processen bygger på. Det behandlar även betydelsen av samarbete
Undervisningen i ämnet verkstadsteknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
VERKSTADSTEKNIK Ämnet verkstadsteknik behandlar bearbetning och sammanfogning av olika material. Ämnet handlar om tekniker och utrustning som används för att bearbeta och sammanfoga material. I ämnet ingår
GODSTRANSPORTER. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
GODSTRANSPORTER Ämnet godstransporter behandlar yrkesmässig vägtransport av gods. Det behandlar dels förarutbildning på de olika fordon som används för godstransporter på väg, dels säker hantering av det
MOBILA ARBETSMASKINER
MOBILA ARBETSMASKINER Ämnet mobila arbetsmaskiner behandlar olika typer av jordförflyttande och lyftande anläggningsmaskiner, deras utrustning samt hur de hanteras vid olika typer av anläggningsarbete.
Undervisningen i ämnet charkuterikunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
CHARKUTERIKUNSKAP Ämnet charkuterikunskap behandlar olika hantverksmässiga tillverkningsmetoder för att framställa charkuterivaror. I ämnet behandlas också olika köttråvaror, hur råvaror används inom näringen
ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ENTREPRENÖRSKAP Ämnet entreprenörskap är tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom psykologi och företagsekonomi, men även andra kunskapsområden såsom retorik och juridik ingår. Med hjälp av begrepp, teorier,
PEDAGOGIK. Ämnets syfte
PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar
NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING
NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING Ämnet naturvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning förbereder
PRODUKTUTVECKLING. Ämnets syfte
PRODUKTUTVECKLING Ämnet produktutveckling behandlar arbetsprocessen för att skapa en produkt samt produktens material, konstruktion och design. Ämnet behandlar också hur olika intressenters krav samordnas
Undervisningen i ämnet järnvägsteknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
JÄRNVÄGSTEKNIK Ämnet järnvägsteknik behandlar underhåll, ombyggnation, nybyggnation och felsökning av järnvägsanläggningars el- och signalsystem. I ämnet ställs höga krav på både trafik- och elsäkerhet
Undervisningen i ämnet vård och omsorg ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
VÅRD OCH OMSORG Ämnet vård och omsorg behandlar olika former av service, vård och omsorg av människor som är i behov av stöd i vardagen. Ämnet handlar om vårdtagarens behov samt möjligheter att kunna delta
DRIFTSÄKERHET OCH UNDERHÅLL
DRIFTSÄKERHET OCH UNDERHÅLL Ämnet driftsäkerhet och underhåll handlar om hur ett välutvecklat underhåll får teknisk utrustning att fungera på ett optimalt sätt. Det behandlar tekniska utrustningars uppbyggnad,
FÖRSÄLJNING OCH KUNDSERVICE
FÖRSÄLJNING OCH KUNDSERVICE Ämnet försäljning och kundservice behandlar försäljning och kundservice inom handelsoch tjänstesektorn. Sälj- och servicefunktionerna är viktiga för företagens verksamhet, och
FLYGYRKESTEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
FLYGYRKESTEKNIK Ämnet flygyrkesteknik behandlar de kunskaper som krävs för yrkesmässigt arbete med service och underhåll inom området flygteknik. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet flygyrkesteknik ska
BERGHANTERING. Ämnets syfte
BERGHANTERING Ämnet berghantering behandlar borrning och sprängning av bergmaterial för såväl ledningar, vägar och tunnlar till industriell verksamhet som gruvor och större dagbrott. Det behandlar även
LEDARSKAP OCH ORGANISATION
LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier
Undervisningen i ämnet matlagningskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MATLAGNINGSKUNSKAP Ämnet matlagningskunskap behandlar tillagning av olika maträtter. Ämnet handlar om råvaror, matlagningsmetoder och utrustning som används vid tillagning av mat. I ämnet ingår näringslära
BYGG OCH ANLÄGGNING. Ämnets syfte
BYGG OCH ANLÄGGNING Ämnet bygg och anläggning behandlar byggandet från planeringsstadiet till färdigställande och drift. Det behandlar även bygg- och anläggningsbranschens olika yrken och arbetsvillkor.
Information och kommunikation
Ämnet information och kommunikation behandlar såväl verbal som ickeverbal kommunikation i yrkessammanhang samt hur sociala medier används. Det handlar om hur man utformar dokument och effektivt behandlar
FÖRSÄLJNING OCH KUNDSERVICE
FÖRSÄLJNING OCH KUNDSERVICE Ämnet försäljning och kundservice behandlar försäljning och kundservice inom handelsoch tjänstesektorn. Sälj- och servicefunktionerna är viktiga för företagens verksamhet, och
Hjulutrustningsteknik
Hjulutrustningsteknik Ämnet hjulutrustningsteknik behandlar den teknik som berör fordons hjulutrustning. Ämnet omfattar de kunskaper som behövs för reparation och utbyte av däck, fälgar och hjul samt detaljer
Undervisningen i ämnet mobila applikationer ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MOI Ämnet mobila applikationer behandlar olika tekniker för att utveckla programvara riktad mot mobila enheter samt processen från idé till färdigt program. Ämnet mobila applikationer får bara anordnas
FORDONSTEKNIK. Ämnets syfte
FORDONSTEKNIK Ämnet fordonsteknik behandlar fordons konstruktion, funktion och användningsområden. I ämnet ingår materialkunskap, tekniker och metoder samt utrustning som används inom området. Centralt
SKOLFS. beslutade den -- maj 2015.
SKOLFS Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:247) om ämnesplan för ämnet programmering i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den -- maj
SKOLFS. beslutade den maj 2015.
Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:244) om ämnesplan för ämnet cad i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den maj 2015. Med stöd av
SERVICE OCH BEMÖTANDE
SERVICE OCH BEMÖTANDE Ämnet service och bemötande behandlar hur man i servicesituationer möter kunder eller gäster på ett yrkesmässigt sätt. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet service och bemötande ska
MOBILA ARBETSMASKINER
MOBILA ARBETSMASKINER Ämnet mobila arbetsmaskiner behandlar olika typer av jordförflyttande och lyftande anläggningsmaskiner, deras utrustning samt hur de hanteras vid olika typer av anläggningsarbete.
Statens skolverks författningssamling
Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet hjulutrustningsteknik i gymnasieskolan; SKOLFS 2011:164 Utkom från trycket den 29 december 2011 beslutade
MUR- OCH PUTSVERK. Ämnets syfte
MUR- OCH PUTSVERK Ämnet mur- och putsverk behandlar murararbetet från planering och utförande till det att objektet är färdigt att brukas. Det behandlar grundmurar, murverk och putsade ytor. Ämnets syfte