SKOLFS. beslutade den -- maj 2015.
|
|
- Gun Ström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SKOLFS Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:247) om ämnesplan för ämnet programmering i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den -- maj Med stöd av 1 kap. 4 gymnasieförordningen (2010:2039), 2 kap. 13 förordningen om vuxenutbildning (2011:1108) och 2 kap. 2 förordning (2014:854) om vidareutbildningen i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning föreskriver Skolverket dels att bilagan till Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:247) om ämnesplan för ämnet programmering i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå, ska ha följande lydelse, dels att rubriken till Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:247) om ämnesplan för ämnet programmering i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå, ska ha följande lydelse. Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:247) om ämnesplan för ämnet programmering i gymnasieskolan, inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och inom vidareutbildningen i form av ett fjärde tekniskt år; 1. Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 juli 2015 och ska tillämpas på kurser som påbörjas efter den 1 juli På Skolverkets vägnar GENERALDIREKTÖREN Enhetschef
2 Programmering PRR Programmering Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration av programvara. Det behandlar också hur man skapar, utvecklar och anpassar programvaror samt tillämpar datalogisk teori. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet programmering ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om principerna bakom datorprogram samt färdigheter i programmering i ett eller flera programmeringsspråk. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om programmeringens grunder, färdigheter i att genomföra programmeringsprocessens olika delar samt förmåga att analysera, designa, implementera, testa, resultatbedöma och vidareutveckla program. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om de mest använda programmeringsspråken och deras tillämpningar och användningsområden samt om traditioner och nya trender i utvecklingen av programmeringsspråk. Dessutom ska undervisningen behandla datorns användning i samhället och ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om datorns möjligheter och begränsningar. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta i projekt och att enskilt eller i grupp utföra programmeringsuppgifter av varierande komplexitet och inom olika tillämpningsområden. Programmeringsuppgifterna ska omfatta såväl egen programmering som lösning på programmeringstekniska problem och programutveckling med en given källkod som grund. Undervisningen i ämnet programmering ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: 1) Kunskaper om datorstyrda industriella system och om industriell datorkommunikation. 2) Förmåga att formulera och planera programmeringsuppgifter med pseudokod och diagramteknik. 3) Förståelse av och färdigheter i att använda datalogiska begrepp och algoritmer.
3 4) Kunskaper om programmeringsspråk samt förmåga att skriva, läsa, strukturera, analysera, dokumentera och kommentera källkod i ett eller flera programmeringsspråk. 5) Kunskaper om gränssnitt mot användare, filer, filsystem, operativsystem, databaser och internet. 6) Kunskaper om objektorienterad programmering i teori och praktik. 7) Förmåga att finna, diskutera, åtgärda och förhindra syntaxfel, programkörningsfel och programmeringslogiska fel. 8) Kunskaper om samspelet mellan program, körtidsmiljö, operativsystem och hårdvara. Kurser i ämnet Programmering 1, 100 poäng. Programmering 2, 100 poäng, som bygger på kursen programmering 1. Industriell programmering, 100 poäng, som bygger på kursen programmering 1. Datalogi, 100 poäng. Kursen får bara anordnas i vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan. Programmering 1 PRRPRR01 Programmering 1 Kursen programmering 1 omfattar punkterna 2 8 under rubriken Ämnets syfte, med särskild betoning på punkterna 2 4 och 7 8. Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Sekventiell programmering i det eller de valda programmeringsspråken. Språkurvalet kan göras från såväl programspråk och skriptspråk som kompilerande och tolkande språk. Ett av de valda språken ska stödja objektorientering på ett påtagligt sätt.
4 Programmeringsspråkets eller -språkens grundläggande datatyper samt fördefinierade strukturer, regler och syntax. Traditioner och trender i utvecklingen av programmeringsspråk. Kontrollstrukturer, till exempel sekvens, selektion och iteration skrivna i ett implementerat programflöde. Grunderna för klasser, objekt, egenskaper och metoder. Variablers och konstanters synlighet och livslängd. Enkla algoritmer till exempel för sökning eller sortering. Implementeringar av datastrukturer, till exempel fält, lista eller trädstruktur. Felsökning av källkod och undantagshantering. De vanligaste programmeringsspråkens krav på körtidsmiljöer och operativsystem samt deras aktuella användningsområden. Kunskapskrav Betyget E Eleven formulerar och planerar i samråd med handledare programmeringsuppgifter med pseudokod eller aktivitetsdiagram. I planeringen väljer eleven med viss säkerhet kontrollstrukturer, metoder, variabler, datastrukturer och algoritmer som är adekvata för uppgiften. Eleven implementerar någon sökningsalgoritm, sorteringsalgoritm eller annan algoritm i samråd med handledare. I sin programmering skriver eleven, med konsekvent kodningsstil och tydlig namngivning, korrekt, strukturerad och enkelt kommenterad källkod med tillfredsställande resultat. Dessutom väljer eleven med viss säkerhet ett uttryckssätt som är anpassat för att på ett tillfredsställande sätt interagera med den avsedda användaren. Elevens färdiga program eller skript är utförda med tillfredsställande resultat i ett eller flera programmeringsspråk och innehåller sekventiell programmering och grundläggande objektorienterad programmering som är stabil och robust i program av enkel karaktär. Eleven anpassar med viss säkerhet sin planering av programmeringsuppgiften och utför felsökning av enkla syntaxfel. Innan programmeringsuppgiften avslutas utvärderar eleven med enkla omdömen programmets prestanda och ändamålsenlighet i någon situation och i något sammanhang. Eleven kommunicerar om
5 programmeringsuppgiften och dess utvärdering och använder då med viss säkerhet datalogiska begrepp. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav. Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är Betyget C Eleven formulerar och planerar efter samråd med handledare programmeringsuppgifter med pseudokod eller aktivitetsdiagram. I planeringen väljer eleven med viss säkerhet kontrollstrukturer, metoder, variabler, datastrukturer och algoritmer som är adekvata för uppgiften. Eleven implementerar någon sökningsalgoritm, sorteringsalgoritm eller annan algoritm efter samråd med handledare. I sin programmering skriver eleven, med konsekvent kodningsstil och tydlig namngivning, korrekt, strukturerad och noggrant kommenterad källkod med tillfredsställande resultat. Dessutom väljer eleven med viss säkerhet ett uttryckssätt som är anpassat för att på ett tillfredsställande sätt interagera med den avsedda användaren. Elevens färdiga program eller skript är utförda med tillfredsställande resultat i ett eller flera programmeringsspråk och innehåller sekventiell programmering och grundläggande objektorienterad programmering som är stabil och robust. Eleven anpassar med viss säkerhet sin planering av programmeringsuppgiften och utför på ett systematiskt sätt felsökning av syntaxfel, körtidsfel och programmeringslogiska fel. Innan programmeringsuppgiften avslutas utvärderar eleven med nyanserade omdömen programmets prestanda och ändamålsenlighet i några situationer och sammanhang. Eleven kommunicerar om programmeringsuppgiften och dess utvärdering och använder då med viss säkerhet datalogiska begrepp. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är
6 Betyget A Eleven formulerar och planerar efter samråd med handledare programmeringsuppgifter med pseudokod eller aktivitetsdiagram. I planeringen väljer eleven med säkerhet kontrollstrukturer, metoder, variabler, datastrukturer och algoritmer som är adekvata för uppgiften samt motiverar utförligt sina val. Eleven implementerar några sökningsalgoritmer, sorteringsalgoritmer eller andra algoritmer efter samråd med handledare. I sin programmering skriver eleven, med konsekvent kodningsstil och tydlig namngivning, en korrekt, strukturerad och noggrant och utförligt kommenterad källkod med gott resultat. Dessutom väljer eleven med säkerhet ett uttryckssätt som är anpassat för att på ett gott sätt interagera med den avsedda användaren. Elevens färdiga program eller skript är utförda med gott resultat i ett eller flera programmeringsspråk och innehåller sekventiell programmering och grundläggande objektorienterad programmering som är stabil och robust i program av komplex karaktär. Eleven anpassar med säkerhet sin planering av programmeringsuppgiften och utför på ett systematiskt och effektivt sätt felsökning av syntaxfel, körtidsfel och programmeringslogiska fel. Innan programmeringsuppgiften avslutas utvärderar eleven med nyanserade omdömen och med förslag på förbättringar programmets prestanda och ändamålsenlighet i flera situationer och sammanhang. Eleven kommunicerar om programmeringsuppgiften och dess utvärdering och använder då med säkerhet datalogiska begrepp. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav. Programmering 2 PRRPRR02 Programmering 2 Kursen programmering 2 omfattar punkterna 2 8 under rubriken Ämnets syfte, med särskild betoning på punkterna 5 och 6. Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Kodning av program för att läsa, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och utföra tjänster via internet. Traditioner och nya trender i utvecklingen av programmeringsspråk.
7 Analys, nedbrytning och modellering av programmeringstekniska problem med klassdiagram. Skapande av klasser och objekt i avancerad objektorienterad programmering samt klassers konstruktorer och arv. Användning och förändring av objekt som ingår i egna och andras klasser och standardbibliotek. Variablers och metoders synlighet och livslängd. Polymorfism och typsäkerhet. Generiska klasser och metoder. De vanligaste klasserna i ett grafiskt användargränssnitt. Gränssnitt mot internet. Gränssnitt mot profiler och filsystem. Gränssnitt mot databaser. Kunskapskrav Betyget E Eleven formulerar och planerar programmeringsuppgifter med enkla klassdiagram. I planeringen väljer eleven med viss säkerhet standardbibliotek, egna och andras klasser, konstruktorer, objekt och gränssnitt som är adekvata för uppgiften. I sin programmering skriver eleven, med konsekvent kodningsstil och tydlig namngivning, korrekt, strukturerad och enkelt kommenterad källkod med tillfredsställande resultat. Dessutom väljer eleven med viss säkerhet ett uttryckssätt och ett grafiskt gränssnitt som är anpassat för att på ett tillfredsställande sätt interagera med den avsedda användaren. Elevens färdiga program är utförda med tillfredsställande resultat i ett eller flera programmeringsspråk och innehåller objektorienterad programmering som är stabil och robust i program av enkel karaktär. Eleven anpassar med viss säkerhet sin planering av programmeringsuppgiften, uppmärksammar problem med typsäkerhet och utför felsökning av enkla syntaxfel. Innan programmeringsuppgiften avslutas utvärderar eleven med enkla omdömen programmets prestanda och ändamålsenlighet i någon situation och i något sammanhang. Eleven kommunicerar om programmeringsuppgiften och dess utvärdering och använder då med viss säkerhet datalogiska begrepp.
8 Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är Betyget C Eleven formulerar och planerar programmeringsuppgifter med enkla klassdiagram. I planeringen väljer eleven med viss säkerhet standardbibliotek, egna och andras klasser, konstruktorer, objekt och gränssnitt som är adekvata för uppgiften. I sin programmering skriver eleven, med konsekvent kodningsstil och tydlig namngivning, korrekt, strukturerad och noggrant kommenterad källkod med tillfredsställande resultat. Dessutom väljer eleven med viss säkerhet ett uttryckssätt och ett grafiskt gränssnitt som är anpassat för att på ett tillfredsställande sätt interagera med den avsedda användaren. Elevens färdiga program är utförda med tillfredsställande resultat i ett eller flera programmeringsspråk och innehåller objektorienterad programmering som är stabil och robust. Eleven anpassar med viss säkerhet sin planering av programmeringsuppgiften, uppmärksammar problem med typsäkerhet och utför på ett systematiskt sätt felsökning av syntaxfel, körtidsfel och programmeringslogiska fel. Innan programmeringsuppgiften avslutas utvärderar eleven med nyanserade omdömen programmets prestanda och ändamålsenlighet i några situationer och sammanhang. Eleven kommunicerar om programmeringsuppgiften och dess utvärdering och använder då med viss säkerhet datalogiska begrepp. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är Betyget A Eleven formulerar och planerar programmeringsuppgifter med enkla klassdiagram. I planeringen väljer eleven med säkerhet standardbibliotek, egna och andras klasser, konstruktorer, objekt och gränssnitt som är adekvata för uppgiften samt motiverar utförligt sina val. I sin programmering skriver eleven, med konsekvent kodningsstil och tydlig namngivning, en korrekt, strukturerad och noggrant och utförligt kommenterad källkod med gott resultat. Dessutom väljer eleven med säkerhet ett uttryckssätt och ett grafiskt gränssnitt som är anpassat för att på ett gott sätt interagera med den
9 avsedda användaren. Elevens färdiga program är utförda med gott resultat i ett eller flera programmeringsspråk och innehåller objektorienterad programmering som är stabil och robust i program av komplex karaktär. Eleven anpassar med säkerhet sin planering av programmeringsuppgiften, anpassar polymorfi, uppmärksammar problem med typsäkerhet och utför på ett systematiskt och effektivt sätt felsökning av syntaxfel, körtidsfel och programmeringslogiska fel. Innan programmeringsuppgiften avslutas utvärderar eleven med nyanserade omdömen och med förslag på förbättringar programmets prestanda och ändamålsenlighet i flera situationer och sammanhang. Eleven kommunicerar om programmeringsuppgiften och dess utvärdering och använder då med säkerhet datalogiska begrepp. Industriell programmering PRRIND0 Industriell programmering Kursen industriell programmering omfattar punkterna 1, 3 4 och 7 8 under rubriken Ämnets syfte. Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Datorstyrda industriella produktionssystems uppbyggnad och funktion. Protokoll för industriell datorkommunikation. Grundläggande ekonomiska och kvalitetstekniska villkor för datorstyrda industriella produktionssystem. Tillämpning av boolesk algebra vid utveckling av logiska villkor. Användning av kontrollstrukturer inom industriell programmering. Ett eller flera programmeringsspråk lämpade för programmering av maskiner, industriella styrsystem och industrirobotar. Robotprogrammering i virtuella miljöer. Hantering av programstöd för datorstyrd tillverkning. Programstyrning och kommunikation i datoriserade produktionssystem. Analys, förebyggande och åtgärdande av programmeringsfel. Säkerhet inom datorstyrda industriella produktionssystem utifrån gällande normer.
10 Kunskapskrav Betyget E Eleven redogör översiktligt för hur datorstyrda industriella tillverkningssystem byggs upp och fungerar. Eleven redogör också översiktligt för några protokoll för industriell datorkommunikation. Dessutom redogör eleven översiktligt för hur industriella produktionssystem styrs av ekonomiska villkor och kvalitetstekniska krav. Eleven formulerar logiska villkor och tillämpar enkla kontrollstrukturer inom industriell programmering. Eleven programmerar med viss säkerhet, med ett eller flera språk, maskiner, industriella styrsystem och industrirobotar. Eleven programmerar också med tillfredsställande resultat robotar i virtuella miljöer och använder med viss säkerhet programstöd för datorstyrd tillverkning. Dessutom planerar och programmerar eleven i samråd med handledare programstyrning och kommunikation i datoriserade produktionssystem samt gör en enkel dokumentation och värderar sitt resultat med enkla omdömen. I arbetet felsöker och åtgärdar eleven med viss säkerhet enkla programmeringsfel. Eleven arbetar säkert utifrån gällande normer för industriella produktionssystem. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav. Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är Betyget C Eleven redogör utförligt för hur datorstyrda industriella tillverkningssystem byggs upp och fungerar. Eleven redogör också utförligt för några protokoll för industriell datorkommunikation. Dessutom redogör eleven utförligt för hur industriella produktionssystem styrs av ekonomiska villkor och kvalitetstekniska krav. Eleven formulerar logiska villkor och tillämpar kontrollstrukturer inom industriell programmering. Eleven programmerar med viss säkerhet, med ett eller flera språk, maskiner, industriella styrsystem och industrirobotar. Eleven programmerar också med tillfredsställande resultat robotar i virtuella miljöer och använder med viss säkerhet programstöd för datorstyrd tillverkning. Dessutom planerar och
11 programmerar eleven efter samråd med handledare programstyrning och kommunikation i datoriserade produktionssystem samt gör en noggrann dokumentation och värderar sitt resultat med nyanserade omdömen. I arbetet felsöker och åtgärdar eleven med viss säkerhet programmeringsfel. Eleven arbetar säkert utifrån gällande normer för industriella produktionssystem. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är Betyget A Eleven redogör utförligt och nyanserat för hur datorstyrda industriella tillverkningssystem byggs upp och fungerar. Eleven redogör också utförligt för några protokoll för industriell datorkommunikation. Dessutom redogör eleven utförligt för hur industriella produktionssystem styrs av ekonomiska villkor och kvalitetstekniska krav. Eleven formulerar logiska villkor och tillämpar komplexa kontrollstrukturer inom industriell programmering. Eleven programmerar med säkerhet, med ett eller flera språk, maskiner, industriella styrsystem och industrirobotar. Eleven programmerar också med gott resultat robotar i virtuella miljöer och använder med säkerhet programstöd för datorstyrd tillverkning. Dessutom planerar och programmerar eleven efter samråd med handledare programstyrning och kommunikation i datoriserade produktionssystem samt gör en noggrann och utförlig dokumentation och värderar sitt resultat med nyanserade omdömen. Eleven ger förslag på hur arbetet kan förbättras. I arbetet felsöker och åtgärdar eleven med säkerhet komplexa programmeringsfel. Eleven arbetar säkert utifrån gällande normer för industriella produktionssystem. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav. Datalogi PRRDAT0 Datalogi Kursen datalogi omfattar punkterna 2 8 under rubriken Ämnets syfte, med särskild betoning på punkterna 3 4, 6 och 8.
12 Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Olika programmeringsspråks historik och inbördes släktskap. Olika programmeringsparadigms historik och användningsområden. De vanligaste programmeringsspråkens aktuella användningsområden. Traditioner och nya trender i utvecklingen av programmeringsspråk. Kompilerade och interpreterade språk. Statisk och dynamisk typning. Datastrukturer. Val och implementering av strukturer. Algoritmer, användningsområden samt komplexitet. Rekursion och svansrekursion. Designmönster och mjukvaruarkitektur. Abstrakta modeller, till exempel tillståndsmaskin. Kunskapskrav Betyget E Eleven redogör översiktligt för olika programmeringsparadigms historik och användningsområden. Eleven planerar i samråd med handledare programmeringsuppgifter, och väljer med viss säkerhet lämpliga programmeringsspråk. I planeringen väljer eleven med viss säkerhet datastrukturer och algoritmer som är adekvata för uppgiften. Eleven implementerar någon datastruktur och i samråd med handledare också någon standardalgoritm, samt löser någon uppgift genom att utnyttja rekursion. Eleven gör en enkel analys av en eller flera algoritmers komplexitet. Eleven strukturerar sitt arbete i samråd med handledare enligt en fungerande modell. Elevens färdiga program eller skript är utförda med tillfredsställande resultat i flera programmeringsspråk från olika programmeringsparadigm i program av enkel karaktär. Eleven anpassar med viss säkerhet sin planering av programmeringsuppgiften och utför felsökning av enkla logiska fel och syntaxfel. Innan programmeringsuppgiften avslutas utvärderar eleven med enkla omdömen programmets prestanda och ändamålsenlighet i någon situation och i något sammanhang. Eleven kommunicerar
13 om programmeringsuppgiften och dess utvärdering och använder då med viss säkerhet datalogiska begrepp. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav. Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är Betyget C Eleven redogör utförligt för olika programmeringsparadigms historik och användningsområden. Eleven planerar efter samråd med handledare programmeringsuppgifter, och väljer med viss säkerhet lämpliga programmeringsspråk. I planeringen väljer eleven efter samråd med handledare datastrukturer och algoritmer som är adekvata för uppgiften. Eleven implementerar någon datastruktur och efter samråd med handledare också någon standardalgoritm, samt löser någon uppgift genom att utnyttja rekursion. Eleven gör en analys av en eller flera algoritmers komplexitet. Eleven strukturerar sitt arbete med viss säkerhet enligt en fungerande modell. Elevens färdiga program eller skript är utförda med tillfredsställande resultat i flera programmeringsspråk från olika programmeringsparadigm. Eleven anpassar med viss säkerhet sin planering av programmeringsuppgifter och utför på ett systematiskt sätt felsökning av logiska fel och syntaxfel. Innan programmeringsuppgiften avslutas utvärderar eleven med nyanserade omdömen programmets prestanda och ändamålsenlighet i några situationer och sammanhang. Eleven kommunicerar om programmeringsuppgiften och dess utvärdering och använder då med viss säkerhet datalogiska begrepp. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är
14 Betyget A Eleven redogör utförligt och nyanserat för olika programmeringsparadigms historik och användningsområden. Eleven planerar efter samråd med handledare programmeringsuppgifter, och väljer med säkerhet lämpliga programmeringsspråk. I planeringen väljer eleven efter samråd med handledare datastrukturer och algoritmer som är adekvata för uppgiften. Eleven implementerar några datastrukturer och efter samråd med handledare också några standardalgoritmer, samt löser några uppgifter genom att utnyttja rekursion. Eleven gör en avancerad analys av en eller flera algoritmers komplexitet. Eleven strukturerar sitt arbete med säkerhet enligt en fungerande modell. Elevens färdiga program eller skript är utförda med goda resultat i flera programmeringsspråk från olika programmeringsparadigm i program av komplex karaktär. Eleven anpassar med säkerhet sin planering av programmeringsuppgifter och utför på ett systematiskt och effektivt sätt felsökning av logiska fel och syntaxfel. Innan programmeringsuppgifter avslutas utvärderar eleven med nyanserade omdömen och med förslag på förbättringar programmens prestanda och ändamålsenlighet i flera situationer och sammanhang. Eleven kommunicerar om programmeringsuppgiften och dess utvärdering och använder då med säkerhet datalogiska begrepp. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav.
PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration
PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration
PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration
SKOLFS. beslutade den XXX 2017.
1 (11) Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:247) om ämnesplan för ämnet programmering i gymnasieskolan, inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och inom vidareutbildning
Undervisningen i ämnet programmering ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Programmering PRR Programmering Ämnet programmering behandlar hur mjukvaror skapas, anpassas och utvecklas samt programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik,
PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar hur mjukvaror skapas, anpassas och utvecklas samt programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering och praktisk datoriserad problemlösning.
Kursplanering för EE3D i kursen Programmering 1, 100p.
Kursplanering för EE3D i kursen Programmering 1, 100p. Tidplan Kursstart 2013-08-22 - Kursslut 2014-06-03 Datum/Period Kursinnehåll/Moment Sidhänvisning Vecka 34 Kursintroduktion Vecka 35 Allmänt om Java,
SKOLFS. beslutade den maj 2015.
Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:244) om ämnesplan för ämnet cad i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den maj 2015. Med stöd av
Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet produktionsfilosofi inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år;
Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet produktionsfilosofi inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år; beslutade den -- maj 2015. Skolverket föreskriver följande med stöd av 2 kap.
Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet gymnasieingenjören i praktiken inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år;
Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet gymnasieingenjören i praktiken inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år; beslutade den -- maj 2015. Skolverket föreskriver följande med stöd
Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet mjukvarudesign inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år;
Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet mjukvarudesign inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år; beslutade den -- maj 2015. Skolverket föreskriver följande med stöd av 2 kap. 2 förordning
SKOLFS. beslutade den XXX 2017.
1 (12) Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet webbutveckling i gymnasieskolan, inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år; beslutade
beslutade den 26 september 2013. Skolverket föreskriver med stöd av 1 kap. 4 tredje stycket gymnasieförordningen
2013-09-26 1 (12) Dnr: 62-2013:589 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:161) om ämnesplan för ämnet anläggningsförare i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial
WEBBSERVERPROGRAMMERING
WEBBSERVERPROGRAMMERING Ämnet webbserverprogrammering behandlar funktionalitet för webblösningar och samspelet mellan beställare, användare, formgivare och utvecklare. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet
LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK
LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK Larm- och säkerhetstekniska systems huvuduppgift är att varna för eller skydda mot olika typer av faror för människa eller egendom. Allt arbete med denna typ av system kräver ett
SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg
1 (15) Dnr 2013:454 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:94) om ämnesplan för ämnet hälsa i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den
Undervisningen i ämnet mobila applikationer ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MOI Ämnet mobila applikationer behandlar olika tekniker för att utveckla programvara riktad mot mobila enheter samt processen från idé till färdigt program. Ämnet mobila applikationer får bara anordnas
CAD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
CAD Ämnet cad (computer aided design) behandlar hur man använder olika programvaror för att konstruera och designa verkliga och virtuella objekt. I ämnet är geometri grunden för att, via skiss och ritteknik,
DIGITALT SKAPANDE. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
DIGITALT SKAPANDE Ämnet digitalt skapande behandlar skapande och gestaltande processer med digitala verktyg i gränslandet mellan konstnärligt skapande och teknik. Innehåll och teknik i konstnärligt skapande
Programmering B PHP. Specialiseringen mot PHP medför att kursens kod i betygshanteringen heter PPHP1408.
Programmering B PHP DTR1208 - Programmering B 50 poäng Specialiseringen mot PHP medför att kursens kod i betygshanteringen heter PPHP1408. Mål Mål för kursen (Skolverket) Kursen skall ge fördjupade teoretiska
Webbserverprogrammering
Webbserverprogrammering WES Webbserverprogrammering Ämnet webbserverprogrammering behandlar funktionalitet för webblösningar och samspelet mellan beställare, användare, formgivare och utvecklare. Ämnets
NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING
NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING Ämnet naturvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning förbereder
Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att arbeta med produktionsförbättrande arbete i projektform.
PRODUKTIONSFILOSOFI Ämnet produktionsfilosofi handlar om hur produktion, på olika nivåer i en organisation, planeras och styrs samt om hur planerings- och styrmetoder utvecklas genom ständigt förbättringsarbete.
Kursplanering Objektorienterad programmering
Kursplanering Objektorienterad programmering Fakta Ämne Programmering Poäng 40 Yh-poäng Kurskod YSYS-OOP Klass Systemutvecklare.NET 2 Syfte och koppling till yrkesrollen Syftet är att få en stabil grund
SKOLFS. På Skolverkets vägnar. GENERALDIREKTÖREN Enhetschef
Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:248) om ämnesplan för ämnet webbteknik i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den -- maj 2015. Med
KONSTRUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
KONSTRUKTION Ämnet konstruktion behandlar konstruktionsprocesser från idé till färdig produkt, där syftet är att utforma och dimensionera produkter med sikte på ändamålsenlig formgivning, funktion och
Undervisningen i ämnet webbutveckling ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
WEBBUTVECKLING Ämnet webbutveckling behandlar de tekniker som används för att presentera och bearbeta information i webbläsaren samt utifrån dessa tekniker skapa och vidareutveckla statiska och dynamiska
LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK
LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK Larm- och säkerhetstekniska systems huvuduppgift är att varna för eller skydda mot olika typer av faror för människa eller egendom. Allt arbete med denna typ av system kräver ett
VENTILATIONSPLÅTSLAGERI
VENTILATIONSPLÅTSLAGERI Ämnet ventilationsplåtslageri behandlar ventilationstekniska system och deras uppbyggnad samt hur ett väl fungerande inneklimat påverkar vår boende- och arbetsmiljö. Ämnets syfte
MEDICINSK TEKNIK. Ämnets syfte
MEDICINSK TEKNIK Inom området medicinsk teknik används teknik och naturvetenskap för att ta fram nya behandlingar och diagnostik för sjukvården. Där integreras fysik, matematik och biovetenskap med tekniskt
LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK
LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK Larm- och säkerhetstekniska systems huvuduppgift är att varna för eller skydda mot olika typer av faror för människa eller egendom. Allt arbete med denna typ av system kräver ett
PRODUKTUTVECKLING. Ämnets syfte
PRODUKTUTVECKLING Ämnet produktutveckling behandlar arbetsprocessen för att skapa en produkt samt produktens material, konstruktion och design. Ämnet behandlar också hur olika intressenters krav samordnas
Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet tekniska system inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år;
Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet tekniska system inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år; beslutade den -- maj 2015. Skolverket föreskriver följande med stöd av 2 kap. 2 förordning
HUSBYGGNAD SPECIALYRKEN
HUSBYGGNAD SPECIALYRKEN Ämnet husbyggnad specialyrken behandlar olika arbetstekniker inom valt specialyrke, från planering och utförande till det att objektet är färdigt att användas. Ämnets syfte Undervisningen
SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte
SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor
DATALAGRING. Ämnets syfte
DATALAGRING Ämnet datalagring behandlar hur lagring av data görs på ett strukturerat sätt för att datorprogram ska komma åt data på ett effektivt sätt. Lagringen kan ske med hjälp av databashanterare av
GYMNASIEINGENJÖREN I PRAKTIKEN
GYMNASIEINGENJÖREN I PRAKTIKEN Ämnet gymnasieingenjören i praktiken behandlar ingenjörsmässiga arbetsmetoder, färdigheter och förhållningssätt. Det omfattar också ledarskap, projektledning, grupprocesser,
CAD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
CAD Ämnet cad (computer aided design) behandlar hur man använder olika programvaror för att konstruera och designa verkliga och virtuella objekt. I ämnet är geometri grunden för att, via skiss och ritteknik,
GRAFISK PRODUKTION. Ämnets syfte
GRAFISK PRODUKTION Ämnet behandlar den grafiska processen, hur en grafisk produkt utvecklas från idé till färdig produkt och de arbetsflöden processen bygger på. Det behandlar även betydelsen av samarbete
TEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
TEKNIK Ämnet teknik är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Teknik handlar om att uppfylla människors behov och önskemål genom att omvandla naturens fysiska resurser eller immateriella tillgångar i produkter,
KONSTRUKTION. Ämnets syfte
KONSTRUKTION Ämnet konstruktion behandlar konstruktionsprocesser från idé till färdig produkt, där syftet är att utforma och dimensionera produkter med sikte på ändamålsenlig formgivning, funktion och
SKOLFS. beslutade den maj 2015.
SKOLFS Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:44) om ämnesplan för ämnet samhällsbyggande i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den maj
SPÅRFORDONSTEKNIK. Ämnets syfte
SPÅRFORDONSTEKNIK Ämnet spårfordonsteknik behandlar funktion hos samt service och reparation av spårfordon. Det behandlar även spårfordons olika användningsområden och branschens olika arbetsområden. Ämnet
PLÅTSLAGERITEKNIK. Ämnets syfte
PLÅTSLAGERITEKNIK Ämnet plåtslageriteknik behandlar hur man planerar och genomför plåtslageriarbeten. Det behandlar även arbetsmetoder och olika plåtmaterials egenskaper samt hur man väljer lämpliga verktyg
beslutade den - november 2013.
Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2013:79) om ämnesplan för ämnet sällskapsdjur i gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå; beslutade den - november
TEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet
TEKNIK Ämnet teknik är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Teknik handlar om att uppfylla människors behov och önskemål genom att omvandla naturens fysiska resurser eller immateriella tillgångar i produkter,
SKOLFS. beslutade den -- maj 2015.
Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet informationsteknisk arkitektur och infrastruktur inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år; beslutade den -- maj 2015. Skolverket föreskriver
SKOLFS. beslutade den -- maj 2015.
Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:163) om ämnesplan för ämnet nätverksteknik i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den -- maj 2015.
AUTOMATIONSTEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
AUTOMATIONSTEKNIK Ämnet automationsteknik behandlar automatiserade system, det vill säga processer med funktioner som verkar av sig själv. Dessa funktioner kan styras av såväl i förväg beskrivna program,
WEBBTEKNIK. Ämnets syfte
WEBBTEKNIK Webbteknik används för att utveckla och vidareutveckla statiska och dynamiska webbsidor, webbplatser, webbapplikationer eller andra applikationer där webbtekniker används, till exempel applikationer
WEBBTEKNIK. Ämnets syfte
WEBBTEKNIK Webbteknik används för att utveckla och vidareutveckla statiska och dynamiska webbsidor, webbplatser, webbapplikationer eller andra applikationer där webbtekniker används, till exempel applikationer
MOBILA ARBETSMASKINER
MOBILA ARBETSMASKINER Ämnet mobila arbetsmaskiner behandlar olika typer av jordförflyttande och lyftande anläggningsmaskiner, deras utrustning samt hur de hanteras vid olika typer av anläggningsarbete.
TEKNISKA SYSTEM VVS. Ämnets syfte
TEKNISKA SYSTEM VVS Ämnet tekniska system VVS behandlar den arbetsprocess där man projekterar och dokumenterar tekniska system och anläggningar inom teknikområdet VVS-installation. I projektering ingår
INFORMATIONSTEKNISK ARKITEKTUR OCH INFRASTRUKTUR
INFORMATIONSTEKNISK ARKITEKTUR OCH INFRASTRUKTUR Ämnet informationsteknisk arkitektur och infrastruktur behandlar de grundläggande processerna, komponenterna och gränssnitten i ett sammanhängande informationstekniskt
PEDAGOGIK. Ämnets syfte
PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar
INFORMATION OCH KOMMUNIKATION
INFORMATION OCH KOMMUNIKATION Ämnet information och kommunikation behandlar såväl verbal som ickeverbal kommunikation i yrkessammanhang samt hur sociala medier används. Det handlar om hur man utformar
ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ENTREPRENÖRSKAP Ämnet entreprenörskap är tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom psykologi och företagsekonomi, men även andra kunskapsområden såsom retorik och juridik ingår. Med hjälp av begrepp, teorier,
GOLVLÄGGNING. Ämnets syfte
GOLVLÄGGNING Ämnet golvläggning behandlar läggning av olika golvmaterial såsom plastmattor och homogena parkettgolv. Det behandlar dessutom uppsättning av olika väggmattor. Ämnets syfte Undervisningen
FORMGIVNING. Ämnets syfte
FORMGIVNING Ämnet formgivning behandlar estetiska aspekter på konsthantverk, slöjd och design. Det behandlar också tekniker, material, metoder och processer inom formgivningsområdet. Dessutom behandlar
SKOLFS. beslutade den -- maj 2015.
Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:148) om ämnesplan för ämnet dator- och kommunikationsteknik i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade
ANLÄGGNING. Ämnets syfte
ANLÄGGNING Ämnet anläggning behandlar mark- och anläggningsbyggande från planering till det att objektet är färdigt att brukas. Det behandlar också olika jord- och bergmaterials egenskaper. Ämnets syfte
FORMGIVNING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
FORMGIVNING Ämnet formgivning behandlar estetiska aspekter på konsthantverk, slöjd och design. Det behandlar också tekniker, material, metoder och processer inom formgivningsområdet. Dessutom behandlar
BYGG OCH ANLÄGGNING. Ämnets syfte
BYGG OCH ANLÄGGNING Ämnet bygg och anläggning behandlar byggandet från planeringsstadiet till färdigställande och drift. Det behandlar även bygg- och anläggningsbranschens olika yrken och arbetsvillkor.
Statens skolverks författningssamling
Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet hjulutrustningsteknik i gymnasieskolan; SKOLFS 2011:164 Utkom från trycket den 29 december 2011 beslutade
DRYCKESKUNSKAP. Ämnets syfte
DRYCKESKUNSKAP Ämnet dryckeskunskap behandlar tillredning och servering av varma, kalla, alkoholfria och alkoholhaltiga drycker. Ämnet tar även upp dryckestraditioner och behandlar lagar och andra bestämmelser
Undervisningen ska ge eleverna tillfälle att arbeta i projekt samt möjlighet att utveckla kunskaper om projektarbete och dess olika faser.
WEBBTEKNIK Webbteknik används för att utveckla och vidareutveckla statiska och dynamiska webbsidor, webbplatser, webbapplikationer eller andra applikationer där webbtekniker används, till exempel applikationer
Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.
PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kommunikation PEDKOU0 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med Examinator Bifogas Enligt lärares
BELÄGGNING. Ämnets syfte
BELÄGGNING Ämnet beläggning behandlar beläggningsarbete, från tillverkning av asfalt till det att vägobjektet är färdigt att brukas. I samhället ställs allt högre krav på vägars utformning och kvalitet.
FASTIGHETSSERVICE. Ämnets syfte
FASTIGHETSSERVICE Ämnet fastighetsservice behandlar de faktorer som påverkar behovet av fortlöpande och effektivt underhåll av fastighetsbestånd. Det behandlar också hur fastighetsunderhåll planeras, genomförs
PRÖVNINGSANVISNINGAR
Prövning i Företagsekonomi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod FÖRFÖR2 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Kontakt med examinator Bifogas E2000 Classic Företagsekonomi 2, Faktabok
Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla förmåga att bedöma kvaliteten av animationer när det gäller form, innehåll och teknik.
ANIMATION Animation är en uttrycksform för att illustrera rörelse i bild och förekommer både som egen konstform och som verktyg för visualisering eller effekter i till exempel spelfilm, reklamfilm och
RENGÖRINGSSERVICE. Ämnets syfte
RENGÖRINGSSERVICE Ämnet rengöringsservice behandlar hur man säkert och systematiskt arbetar med rengöring med för ändamålet avsedda metoder, medel, redskap och maskiner. Det behandlar också rengöringens
PRODUKTIONSUTRUSTNING
PRODUKTIONSUTRUSTNING Ämnet produktionsutrustning behandlar industriteknisk utrustning, dess användningsområden samt gällande säkerhetsföreskrifter. Det handlar också om hur utrustningen vårdas samt hur
FÖRETAGSEKONOMI. Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,
Information och kommunikation
Ämnet information och kommunikation behandlar såväl verbal som ickeverbal kommunikation i yrkessammanhang samt hur sociala medier används. Det handlar om hur man utformar dokument och effektivt behandlar
MOBILA ARBETSMASKINER
MOBILA ARBETSMASKINER Ämnet mobila arbetsmaskiner behandlar olika typer av jordförflyttande och lyftande anläggningsmaskiner, deras utrustning samt hur de hanteras vid olika typer av anläggningsarbete.
Undervisningen i ämnet träningslära ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
TRÄNINGSLÄRA Ämnet träningslära har sin grund i humanbiologi och idrottsvetenskap. I ämnet behandlas hur kroppen påverkas av träning och fungerar i tränings- och motionssammanhang. Ämnets syfte Undervisningen
BERGHANTERING. Ämnets syfte
BERGHANTERING Ämnet berghantering behandlar borrning och sprängning av bergmaterial för såväl ledningar, vägar och tunnlar till industriell verksamhet som gruvor och större dagbrott. Det behandlar även
MARIN EL OCH ELEKTRONIK
MARIN EL OCH ELEKTRONIK Ämnet marin el och elektronik behandlar den elektronik, de elektriska installationer och elektriska system som förekommer i fritidsbåtar. Ämnet behandlar även materiallära samt
LEDARSKAP OCH ORGANISATION
LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier
PLÅTSLAGERITEKNIK. Ämnets syfte
PLÅTSLAGERITEKNIK Ämnet plåtslageriteknik behandlar hur man planerar och genomför plåtslageriarbeten. Det behandlar även arbetsmetoder och olika plåtmaterials egenskaper samt hur man väljer lämpliga verktyg
Undervisningen i ämnet utställningsdesign ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
UTSTÄLLNINGSDESIGN Utställningsdesign som kommunikationsform innehåller många dimensioner och erbjuder olika uttrycksmöjligheter. Alla sinnen berörs och påverkas av hur föremål, färger, bilder, texter,
BAGERI- OCH KONDITORIKUNSKAP
BAGERI- OCH KONDITORIKUNSKAP Ämnet bageri- och konditorikunskap behandlar hantverksmässiga metoder för att framställa olika typer av bröd och konditorivaror. Hur råvaror används samt betydelsen av produktkvalitet
Genom att praktiskt tillämpa sina kunskaper ska eleverna ges möjlighet att pröva olika arbetsuppgifter som förekommer inom ämnesområdet.
MATLAGNINGSKUNSKAP Ämnet matlagningskunskap behandlar grundläggande matlagningsmetoder och variationer av dem samt hur matlagningens historia och olika mattraditioner påverkar dagens matlagning. I ämnet
HÄLSA. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
HÄLSA Ämnet hälsa är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, socialmedicin och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa och hälsofrämjande arbete utifrån ett individ-, gruppoch samhällsperspektiv.
PEDAGOGIK. Ämnets syfte
PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar
FISKEVÅRD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
FISKEVÅRD Ämnet fiskevård behandlar bevarandet av skyddsvärda fiskarter samt strävan efter att få så hög och jämn avkastning av våra fiskresurser som möjligt på ett långsiktigt hållbart sätt. I ämnet behandlas
JÄRNVÄGSBYGGNAD. Ämnets syfte
JÄRNVÄGSBYGGNAD Ämnet järnvägsbyggnad behandlar byggandet av järnvägar från planeringsstadiet till färdig räls. Byggandet av järnvägar bidrar till utformningen av infrastrukturen och de miljöer vi vistas
FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,
Undervisningen i ämnet järnvägsteknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
JÄRNVÄGSTEKNIK Ämnet järnvägsteknik behandlar underhåll, ombyggnation, nybyggnation och felsökning av järnvägsanläggningars el- och signalsystem. I ämnet ställs höga krav på både trafik- och elsäkerhet
Genom praktisk tillämpning ska undervisningen ge eleverna möjlighet att erfara olika arbetsuppgifter som förekommer inom dagligvaruhandeln.
MAT OCH BUTIK Ämnet mat och butik behandlar hur råvaror och andra produkter inom olika varugrupper i dagligvaruhandeln kan användas, kombineras och tillagas. I ämnet behandlas också grunderna i matlagning
MEDIEKOMMUNIKATION. Ämnets syfte
MEDIEKOMMUNIKATION Ämnet mediekommunikation behandlar journalistikens, informationens och reklamens innehåll, villkor och roll i samhället. Inom ämnet studeras kommunikationsprocessens olika steg utifrån
PLÅTSLAGERI. Ämnets syfte
PLÅTSLAGERI Ämnet plåtslageri behandlar grundläggande planering och genomförande av plåtslageriarbeten. Det behandlar arbetsmetoder inom såväl byggnads- som ventilationsplåtslageri. Ämnets syfte Undervisningen
Kundmottagning och reservdelshantering, 100 poäng
SUPPORT OCH SERVICEARBETE Arbete med support och service av elektronik och datautrustningar kräver förmåga att planera arbetet och arbeta systematiskt. Arbete hos kunder kräver lyhördhet för kundens önskemål
Programmeringsteknik II
Programmeringteknik II Kursintroduktion http://www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog2/vt18/ 2018-03-19 Programmeringsteknik II 2018-03-19 1 / 9 Lärare Carl Nettelblad (kursansvarig) Anna Eckerdal Biträdande
ESTETISK KOMMUNIKATION
ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap
729G75: Programmering och algoritmiskt tänkande. Tema 1. Föreläsning 1 Jody Foo
729G75: Programmering och algoritmiskt tänkande Tema 1. Föreläsning 1 Jody Foo Föreläsningsöversikt Kursinfo / Om kursen Algoritmer Objektorienterad programmering i praktiken terminologi använda objekt
GRÄNSSNITTSDESIGN. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
GRÄNSSNITTSDESIGN Ämnet gränssnittsdesign behandlar interaktionen mellan dator och människa med fokus på designaspekterna i utveckling av användbara, tillgängliga och tilltalande gränssnitt. Det innehåller
Introduktion till Datalogi DD1339. Föreläsning 1 8 sept 2014
Introduktion till Datalogi DD1339 Föreläsning 1 8 sept 2014 Kontaktuppgifter & Info: Kurskod: DD1339, 19hp Kursomgång: inda14 Kursansvarig: Christian Smith, ccs@kth.se Michael Minock, minock@kth.se Dilian
MUR- OCH PUTSVERK. Ämnets syfte
MUR- OCH PUTSVERK Ämnet mur- och putsverk behandlar murararbetet från planering och utförande till det att objektet är färdigt att brukas. Det behandlar grundmurar, murverk och putsade ytor. Ämnets syfte