SKOLFS. beslutade den XXX 2017.
|
|
- Erik Lundberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 (12) Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet webbutveckling i gymnasieskolan, inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år; beslutade den XXX Skolverket föreskriver följande med stöd av 1 kap. 4 gymnasieförordningen (2010:2039), 2 kap. 13 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning och 2 kap. 2 förordningen (2014:854) om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning. 1 Ämnesplanen för ämnet webbutveckling finns i bilagan till dessa föreskrifter. 1. Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 augusti Betyg i kursen: - webbutveckling 1 kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen webbutveckling 1 i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:248) om ämnesplan för ämnet webbteknik i gymnasieskolan, inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år. - webbutveckling 2 kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen webbutveckling 2 i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:248) om ämnesplan för ämnet webbteknik i gymnasieskolan, inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år. - webbutveckling 3 kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen webbutveckling 3 i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:248) om ämnesplan för ämnet webbteknik i gymnasieskolan, inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år. - På Skolverkets vägnar GENERALDIREKTÖREN N.N
2 SKOLVERKET 2 (12) Webbutveckling Ämnet webbutveckling behandlar de tekniker som används för att presentera och bearbeta information i webbläsaren samt utifrån dessa tekniker skapa och vidareutveckla statiska och dynamiska webbsidor, webbplatser, eller webbapplikationer. Bilaga Ämnets syfte Ämnet webbutveckling ska syfta till att eleverna utvecklar färdigheter i att skapa produkter med hjälp av olika webbtekniker. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om olika webbteknikers konstruktion och funktionalitet samt kunskaper om samspelet mellan beställare, användare, formgivare och utvecklare. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla produkter som följer standarder, riktlinjer för god praxis, användbarhet och tillgänglighet även för användare med funktionsnedsättning. Undervisningen ska leda till att eleverna utvecklar kunskaper om relevanta lagar och andra bestämmelser samt förmåga att göra webbrelaterade etiska överväganden. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om och färdigheter i att använda verktyg för att producera och kontrollera den kod på en webbplats som exekveras av webbklienten. Undervisningen ska ge eleverna tillfälle att arbeta i projekt samt möjlighet att utveckla kunskaper om projektarbete och dess olika faser. Undervisningen i ämnet webbutveckling ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: 1. Kunskaper om webbens historia, betydelse, terminologi och funktionalitet. 2. Förmåga att planera, genomföra, testa, dokumentera och utvärdera utvecklingsprojekt för webbplatser och applikationer som bygger på klientbaserade webbtekniker. 3. Kunskaper om de tekniker som används för att bygga webbplatser och webbapplikationer. 4. Förmåga att använda externa webbtjänster för informationsutbyte mellan webbplatser. 5. Förmåga att utveckla dynamisk presentationslogik. 6. Förmåga att bygga webbplatser och webbapplikationer enligt standarder och riktlinjer för god praxis samt med god tillgänglighet. 7. Kunskaper om lagar och andra bestämmelser inom området samt förmåga att göra etiska överväganden och reflektera över integritetsfrågor. 8. Kunskaper om säkerhet och förmåga att identifiera och motarbeta attacker.
3 SKOLVERKET SKOLFS 3 (12) Kurser i ämnet Webbutveckling 1, 100 poäng. Webbutveckling 2, 100 poäng, som bygger på kursen webbutveckling 1. Webbutveckling 3, 100 poäng, som bygger på kursen webbutveckling 2. Kursen får bara anordnas i vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan. Webbutveckling 1 WEUWEB01 Webbutveckling 1 Kursen webbutveckling 1 omfattar punkterna 1 3 och 6 8 under rubriken Ämnets syfte. Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Webben som plattform, dess historia och samhällspåverkan. Teknisk orientering om webbens protokoll, adresser, säkerhet och samspelet mellan klient och server. Publikation av webbplatser med och utan webbpubliceringssystem. Processen för ett webbutvecklingsprojekt med målsättningar, planering, specifikation av struktur och design, kodning, optimering, testning, dokumentation och uppföljning. Märkspråk och deras inbördes roller, syntax och semantik där det huvudsakliga innehållet är standarderna för HTML och CSS samt orientering om Ecmaskript och dokumentobjektsmodellen, DOM. Teckenkodning, begrepp, standarder och handhavande. Bilder och media med alternativa format, optimering och tillgänglighet. Riktlinjer för god praxis inom webbutveckling. Interoperabilitet genom att följa standarder och testa på olika användaragenter. Applikationer som fungerar oberoende av val av användaragent, operativsystem eller hårdvaruplattform och hur tillgänglighet uppnås även för användare med funktionsnedsättning.
4 SKOLVERKET 4 (12) Kvalitetssäkring av applikationens funktion och validering av kodens kvalitet. Säkerhet och sätt att identifiera hot och sårbarheter samt hur attacker kan motverkas genom effektiva åtgärder. Lagar och andra bestämmelser som styr digital information, till exempel personuppgiftslagen och lagen om elektronisk kommunikation. Terminologi inom området webbutveckling. Kunskapskrav Betyget E Eleven beskriver översiktligt webbens historia, dess påverkan på samhället och de grundläggande tekniker som webben bygger på. Eleven använder med viss säkerhet enkel terminologi inom området samt med visst handlag webbpubliceringssystem och redogör översiktligt för dess funktionalitet. Eleven upprättar en enkel projektplan för en tänkt produkt och utvecklar utifrån planen en produkt i samråd med handledare. I arbetet utvecklar eleven kod som med tillfredsställande resultat följer standarder och omfattar några av de grundläggande teknikerna för märkspråk och stilmallar. Eleven bearbetar också med viss säkerhet enkel text, bild och eventuell annan media, så att de anpassas till produkten. Produkten är av tillfredsställande kvalitet och följer etablerad god praxis. Eleven testar produkten i några webbläsare och vidtar några enkla åtgärder för att åstadkomma snabb överföring av bilder eller andra mediafiler. Dessutom bygger eleven en webbplats som med tillfredsställande resultat följer grundläggande principer för tillgänglighet. När arbetet är utfört gör eleven en enkel dokumentation av de moment som har utförts och utvärderar med enkla omdömen sitt arbete och resultat. Eleven redogör översiktligt för innehållet i lagar och andra bestämmelser som rör publicering på webben samt följer dem i sitt arbete. Eleven redogör översiktligt för relevanta säkerhetslösningar samt hanterar lösenord och annan känslig data på ett etiskt riktigt sätt. Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget C Eleven beskriver utförligt webbens historia, dess påverkan på samhället och de grundläggande tekniker som webben bygger på. Eleven använder med viss
5 SKOLVERKET SKOLFS 5 (12) säkerhet terminologi inom området samt med gott handlag webbpubliceringssystem och redogör utförligt över dess funktionalitet. Eleven upprättar en genomarbetad projektplan för en tänkt produkt och utvecklar utifrån planen en produkt efter samråd med handledare. I arbetet utvecklar eleven kod som med tillfredsställande resultat följer standarder och som omfattar några av de grundläggande teknikerna för märkspråk och stilmallar. I produkten infogar eleven enkla skript. Eleven bearbetar med viss säkerhet och via flera moment text, bild och eventuell annan media, så att de anpassas till produkten. Produkten är av tillfredsställande kvalitet och följer etablerad god praxis, vilket eleven kontrollerar med några tester. Eleven testar också produkten på flera plattformar, inklusive traditionella datorer eller mobila enheter, samt vidtar några åtgärder för att åstadkomma snabb överföring av bilder och andra mediafiler. Dessutom bygger eleven en webbplats som med tillfredsställande resultat följer grundläggande principer för tillgänglighet och kontrollerar detta med några automatiserade tester. När arbetet är utfört gör eleven en noggrann dokumentation av de moment som har utförts samt utvärderar med nyanserade omdömen sitt arbete och resultat. Eleven redogör utförligt för innehållet i lagar och andra bestämmelser som rör publicering på webben samt följer dem i sitt arbete. Dessutom för eleven välgrundade resonemang om webbrelaterade frågor om etik och integritet. Dessutom anger eleven hur tredjepartskod kan innebära problem för produktens säkerhet. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Betyget A Eleven beskriver utförligt och nyanserat webbens historia, dess påverkan på samhället och de grundläggande tekniker som webben bygger på. Eleven använder med säkerhet terminologi inom området samt med mycket gott handlag webbpubliceringssystem och redogör utförligt och nyanserat över dess funktionalitet. Eleven upprättar en genomarbetad projektplan för en tänkt produkt och reviderar den vid behov. Eleven utvecklar utifrån planen en produkt efter samråd med handledare. I arbetet utvecklar eleven kod som med gott resultat följer standarder och som omfattar flera av de grundläggande teknikerna för märkspråk och stilmallar. I produkten infogar eleven diskreta domskript. Eleven bearbetar med säkerhet och via flera moment text, bild och eventuell annan media, så att de anpassas till produkten.
6 SKOLVERKET 6 (12) Produkten är av god kvalitet och följer etablerad god praxis, vilket eleven kontrollerar både manuellt och med flera tester. Eleven testar också produkten på flera plattformar, inklusive traditionella datorer och mobila enheter, optimerar bilder eller andra mediafiler för att åstadkomma snabb överföring och vidtar åtgärder för att reducera antalet överföringar per sida. Dessutom bygger eleven en webbplats som med gott resultat följer grundläggande principer för tillgänglighet och kontrollerar detta med automatiserade tester och simuleringar. När arbetet är utfört gör eleven en noggrann och utförlig dokumentation av de moment som har utförts med koppling till generella principer och testresultat samt utvärderar med nyanserade omdömen sitt arbete och resultat och ger förslag på hur arbetet kan förbättras. Eleven redogör utförligt och nyanserat för innehållet i lagar och andra bestämmelser som rör publicering på webben samt följer dem i sitt arbete. Dessutom för eleven välgrundade och nyanserade resonemang om webbrelaterade frågor om etik och integritet. Eleven hanterar lösenord eller annan känslig data på ett etiskt riktigt sätt samt för välgrundade och nyanserade resonemang om andra webbrelaterade frågor om etik och integritet. Dessutom anger eleven hur tredjepartskod kan innebära problem för produktens säkerhet samt beskriver grundläggande säkerhetskriterier vid val av webbhotell. Webbutveckling 2 WEUWEB02 Webbutveckling 2 Kursen webbutveckling 2 omfattar punkterna 1 3 och 5 8 under rubriken Ämnets syfte. Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Webben som plattform för applikationer av olika slag. Utvecklingsprocessen för ett webbtekniskt projekt med målsättningar, planering, specifikation av struktur och design, kodning, optimering, testning, dokumentation och uppföljning. Fördjupning i märkspråk där det huvudsakliga innehållet är standarderna för HTML och CSS med särskilt fokus på responsiv design. Språk med stöd för variabler för att förenkla CSS-generering. Ramverk eller klassbibliotek inom design eller skriptspråk. Skriptspråk för webbutveckling på klientsidan och dokumentobjektsmodell.
7 SKOLVERKET SKOLFS 7 (12) Bilder, ljud, video och två- eller tredimensionell interaktiv grafik för webbapplikationer. Riktlinjer för god praxis inom webbutveckling. Uppnående av interoperabilitet genom att följa standarder och testa på olika plattformar. Applikationer som fungerar oberoende av vald plattform och hur tillgänglighet uppnås även för användare med funktionsnedsättning. Kvalitetssäkring av applikationens funktion och validering av kodens kvalitet. Lagar och andra bestämmelser som styr digital information, till exempel personuppgiftslagen och lagen om elektronisk kommunikation. Säkerhet och sätt att identifiera hot och sårbarheter samt hur attacker kan motverkas genom effektiva åtgärder. Terminologi inom området webbutveckling. Kunskapskrav Betyget E Eleven beskriver översiktligt webben som plattform och gör en enkel jämförelse med något annat alternativ samt använder med viss säkerhet enkel terminologi inom området. Eleven upprättar en enkel projektplan för en tänkt produkt. Utifrån projektplanen utvecklar eleven produkten i samråd med handledare, så att den logik som styr innehåll, design och beteende i begränsad utsträckning är åtskilda. I arbetet utvecklar eleven kod, som med tillfredsställande resultat följer standarder och omfattar några tekniker för märkspråk och stilmallar som eleven i begränsad utsträckning använder för att generera stilmallskod. I sitt arbete bearbetar eleven med tillfredsställande resultat enkel text, bild och eventuell annan media, så att de anpassas till produkten. Eleven utvecklar med tillfredsställande funktionalitet något eller några av områdena domskript, interaktiv två- eller tredimensionell grafik eller animationer. I sitt arbete inkluderar eleven någon enkel funktion från ett klassbibliotek eller ramverk inom områdena design eller skript. Produkten är av tillfredsställande kvalitet när det gäller funktion och följer etablerad god praxis. Detta kontrollerar eleven med några enkla tester.dessutom kontrollerar eleven med viss säkerhet produktens tillgänglighet med automatiserade tester. Eleven vidtar några enkla åtgärder för att åstadkomma snabb överföring av bilder och andra mediafiler.
8 SKOLVERKET 8 (12) När arbetet är utfört gör eleven en enkel dokumentation av de moment som har utförts och utvärderar med enkla omdömen sitt arbete och resultat. Eleven redogör översiktligt för innehållet i lagar och andra bestämmelser som rör publicering på webben och följer dem i sitt arbete. Dessutom för eleven enkla resonemang om webbrelaterade frågor om etik och integritet. Eleven tar hänsyn till säkerhetsaspekter i sitt arbete och i fråga om produkten samt kontrollerar produktens säkerhet med något test. Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget C Eleven beskriver utförligt webben som plattform och gör en välgrundad jämförelse med några andra alternativ samt använder med viss säkerhet terminologi inom området. Eleven upprättar en genomarbetad projektplan för en tänkt produkt. Utifrån projektplanen utvecklar eleven efter samråd produkten med handledare, så att den logik som styr innehåll, design och beteende är åtskilda. I arbetet utvecklar eleven kod som med tillfredsställande resultat följer standarder och omfattar några tekniker för märkspråk och stilmallar som eleven använder för att generera stilmallskod. I sitt arbete bearbetar eleven med tillfredsställande resultat och via flera moment text, bild och eventuell annan media, så att de anpassas till produkten. Eleven utvecklar med tillfredsställande resultat funktionalitet inom något eller några av områdena domskript, interaktiv två- eller tredimensionell grafik eller animationer. I sitt arbete inkluderar eleven några funktioner från ett klassbibliotek eller ramverk inom områdena design eller skript. Produkten är av tillfredsställande kvalitet när det gäller funktion och följer etablerad god praxis. Detta kontrollerar eleven med några tester. Dessutom kontrollerar eleven med viss säkerhet produktens tillgänglighet med automatiserade tester och begränsad manuell testning. Eleven vidtar några åtgärder för att åstadkomma snabb överföring av bilder och andra mediafiler. När arbetet är utfört gör eleven en noggrann dokumentation av de moment som har utförts samt utvärderar med nyanserade omdömen sitt arbete och resultat. I utvärderingen resonerar eleven kring eventuella avvikelser samt motiverar översiktligt de val som har gjorts. Eleven redogör utförligt för innehållet i lagar och andra bestämmelser som rör publicering på webben och följer dem i sitt arbete. Dessutom för eleven välgrundade resonemang om webbrelaterade frågor om etik och integritet. Eleven tar hänsyn till säkerhetsaspekter i sitt arbete och i fråga om produkten samt kontrollerar produktens säkerhet med något test. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.
9 SKOLVERKET SKOLFS 9 (12) Betyget A Eleven beskriver utförligt och nyanserat webben som plattform och gör en välgrundad och nyanserad jämförelse med flera andra alternativ samt använder med säkerhet terminologi inom området. Eleven upprättar en genomarbetad projektplan för en tänkt produkt och reviderar planen vid behov. Utifrån projektplanen utvecklar eleven efter samråd med handledare produkten så att den logik som styr innehåll, design och beteende i omfattande utsträckning är åtskilda. I arbetet utvecklar eleven kod som med gott resultat följer standarder och som omfattar flera tekniker för märkspråk och stilmallar som eleven i omfattande utsträckning använder för att generera stilmallskod. I sitt arbete bearbetar eleven med gott resultat och via flera moment text, bild och eventuell annan media, så att de blir anpassade för att fungera i produkten. Eleven utvecklar med gott resultat funktionalitet inom något eller några av områdena domskript, två- eller tredimensionell interaktiv grafik eller animationer. I sitt arbete inkluderar eleven flera funktioner av komplex natur från ett klassbibliotek eller ramverk inom områdena design eller skript. Produkten är av god kvalitet när det gäller funktion och följer etablerad god praxis. Detta kontrollerar eleven med hjälp av flera tester, även manuella. Dessutom kontrollerar eleven med säkerhet produktens tillgänglighet med automatiserade tester, simuleringar och manuell testning. Eleven optimerar bilder och andra mediafiler för att åstadkomma snabb överföring och vidtar åtgärder för att reducera antalet överföringar per sida. När arbetet är utfört gör eleven en noggrann och utförlig dokumentation av de moment som har utförts med koppling till generella principer och testresultat samt utvärderar med nyanserade omdömen sitt arbete och resultat och ger förslag på hur arbetet kan förbättras. I utvärderingen resonerar eleven kring eventuella avvikelser samt motiverar utförligt de val som har gjorts. Eleven redogör utförligt och nyanserat för innehållet i lagar och andra bestämmelser som rör publicering på webben samt följer dem i sitt arbete. Dessutom för eleven välgrundade och nyanserade resonemang om webbrelaterade frågor om etik och integritet. Eleven tar hänsyn till säkerhetsaspekter i sitt arbete och i fråga om produkten samt kontrollerar produktens säkerhet med några tester. Webbutveckling 3 WEUWEB03 Webbutveckling 3 Kursen webbutveckling 3 omfattar punkterna 2 8 under rubriken Ämnets syfte. Kursen får bara anordnas i vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan.
10 SKOLVERKET 10 (12) Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Konsumtion av webbtjänster, protokoll, gränssnitt och format för datautbyte. Processen för ett webbutvecklingsprojekt enligt standardiserad metod för mjukvaruutveckling. Verktyg för pakethantering. Optimering av processer med hjälp av verktyg, till exempel minifiering av javascript och CSS. Riktlinjer för god praxis inom webbutveckling. Klientsidestekniker för webbapplikationer. Skriptspråk för webbutveckling på klientsidan och dokumentobjektsmodellen som teknik för ökad användbarhet genom progressiv förbättring. Interaktion med webbservern via skript. Interaktiv webbgrafik och skalbar vektorgrafik. Interoperabilitet Applikationer som fungerar oberoende av val av användaragent, operativsystem eller hårdvaruplattform. Kvalitetssäkring av applikationens funktion samt validering av kodens kvalitet. Kvalitetssäkring av skript genom olika manuella och automatiserade tester, till exempel med enhetstester. Lagar och andra bestämmelser som styr digital information. Säkerhet och sätt att identifiera hot och sårbarheter samt hur attacker kan motverkas genom effektiva åtgärder. Terminologi inom området webbutveckling. Kunskapskrav Betyget E Eleven upprättar och följer med viss säkerhet en projektplan för framtagning av en eller flera produkter. Planen uppfyller standardiserad projektmetodik för mjukvaruutveckling. Utifrån projektplanen utvecklar eleven produkten eller
11 SKOLVERKET SKOLFS 11 (12) produkterna i samråd med handledare, så att de logiker som styr innehåll, design och beteende är åtskilda. Eleven använder med viss säkerhet pakethantering vid installation av olika klassbibliotek och ramverk. I arbetet utvecklar eleven kod som med tillfredsställande resultat följer standarder och etablerad god praxis. Eleven utvecklar med tillfredsställande funktionalitet något skript för användarinteraktion respektive kommunikation med webbtjänster. Eleven använder med viss säkerhet enkla tekniker för asynkrona anrop för sin produkt och utvecklar två- eller tredimensionell interaktiv grafik med tillfredsställande funktionalitet. Produkten eller produkternas funktion och tillgänglighet är av tillfredsställande kvalitet, vilket eleven kontrollerar med några enkla tester. Eleven vidtar också några enkla åtgärder för att åstadkomma god produktprestanda. När arbetet är utfört gör eleven en enkel dokumentation i enlighet med vald projektmetod och utvärderar med enkla omdömen sitt arbete och resultat. Eleven följer i sitt arbete lagar och andra bestämmelser som rör publicering på webben och mjukvaruutveckling. Eleven tar hänsyn till etik och säkerhetsaspekter i sitt arbete i fråga om produkten eller produkterna samt kontrollerar säkerheten genom begränsade tester. Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget C Eleven upprättar och följer med säkerhet en projektplan för framtagning av en eller flera produkter. Planen uppfyller standardiserad projektmetodik för mjukvaruutveckling. Utifrån projektplanen utvecklar eleven produkten eller produkterna efter samråd med handledare, så att de logiker som styr innehåll, design och beteende är åtskilda. Eleven använder med viss säkerhet pakethantering vid installation av olika klassbibliotek och ramverk. I arbetet utvecklar eleven kod som med tillfredsställande resultat följer standarder och etablerad god praxis. Eleven utvecklar med tillfredsställande funktionalitet några skript för användarinteraktion respektive kommunikation med webbtjänster. Eleven använder med viss säkerhet tekniker för asynkrona anrop för sin produkt och utvecklar två- eller tredimensionell interaktiv grafik med tillfredsställande funktionalitet. Produkten eller produkternas funktion och tillgänglighet är av tillfredsställande kvalitet, vilket eleven kontrollerar med manuella och automatiserade tester. Eleven vidtar också några åtgärder för att åstadkomma god produktprestanda. När arbetet är utfört gör eleven en noggrann dokumentation i enlighet med vald projektmetod och utvärderar med nyanserade omdömen sitt arbete och resultat. Eleven följer i sitt arbete lagar och andra bestämmelser som rör publicering på
12 SKOLVERKET 12 (12) webben och mjukvaruutveckling. Eleven tar hänsyn till säkerhetsaspekter i sitt arbete och i fråga om produkten eller produkterna samt kontrollerar säkerheten genom tester. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Betyget A Eleven upprättar och följer med säkerhet en projektplan för framtagning av en eller flera produkter. Planen uppfyller standardiserad projektmetodik för mjukvaruutveckling. Utifrån projektplanen utvecklar eleven produkten eller produkterna efter samråd med handledare så att de logiker som styr innehåll, design och beteende är åtskilda. Eleven använder med säkerhet pakethantering vid installation av olika klassbibliotek och ramverk. I arbetet utvecklar eleven kod som med gott resultat följer standarder och etablerad god praxis. Eleven utvecklar med god funktionalitet flera skript för användarinteraktion och flera skript för kommunikation med webbtjänster,. Eleven använder med säkerhet avancerade tekniker för asynkrona anrop för sin produkt. och utvecklar två- eller tredimensionell interaktiv grafik med god funktionalitet. Produkten eller produkterna funktion och tillgänglighet. är av god kvalitet vilket eleven kontrollerar med manuella och automatiserade tester. Eleven vidtar flera åtgärder för att åstadkomma god prestanda för produkten eller produkterna. När arbetet är utfört gör eleven en noggrann och utförlig dokumentation i enlighet med vald projektmetod, utvärderar med nyanserade omdömen sitt arbete och resultat och ger förslag på hur arbetet kan förbättras. Eleven följer i sitt arbete lagar och andra bestämmelser som rör publicering på webben och mjukvaruutveckling. Eleven tar hänsyn till säkerhetsaspekter i sitt arbete i fråga om produkten eller produkterna samt kontrollerar säkerheten genom omfattande tester.
Undervisningen i ämnet webbutveckling ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
WEBBUTVECKLING Ämnet webbutveckling behandlar de tekniker som används för att presentera och bearbeta information i webbläsaren samt utifrån dessa tekniker skapa och vidareutveckla statiska och dynamiska
WEBBTEKNIK. Ämnets syfte
WEBBTEKNIK Webbteknik används för att utveckla och vidareutveckla statiska och dynamiska webbsidor, webbplatser, webbapplikationer eller andra applikationer där webbtekniker används, till exempel applikationer
WEBBTEKNIK. Ämnets syfte
WEBBTEKNIK Webbteknik används för att utveckla och vidareutveckla statiska och dynamiska webbsidor, webbplatser, webbapplikationer eller andra applikationer där webbtekniker används, till exempel applikationer
SKOLFS. På Skolverkets vägnar. GENERALDIREKTÖREN Enhetschef
Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:248) om ämnesplan för ämnet webbteknik i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den -- maj 2015. Med
Undervisningen ska ge eleverna tillfälle att arbeta i projekt samt möjlighet att utveckla kunskaper om projektarbete och dess olika faser.
WEBBTEKNIK Webbteknik används för att utveckla och vidareutveckla statiska och dynamiska webbsidor, webbplatser, webbapplikationer eller andra applikationer där webbtekniker används, till exempel applikationer
Kursplan Webbutveckling 2, 100p Läsår 2013-2014
Kursplan Webbutveckling 2, 100p Läsår 2013-2014 Kurswebb: www.creativerooms.se/edu, välj Webbutveckling 2 Lärare: Aino-Maria Kumpulainen, aino-maria.kumpulainen@it-gymnasiet.se Hösttermin 2013 Vecka Tema
Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014
Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014 Kurswebb: www.creativerooms.se/edu, välj Gränssnittsdesign eller Webbutveckling 1 Lärare: Aino-Maria Kumpulainen, aino-maria.kumpulainen@it-gymnasiet.se
WEBBSERVERPROGRAMMERING
WEBBSERVERPROGRAMMERING Ämnet webbserverprogrammering behandlar funktionalitet för webblösningar och samspelet mellan beställare, användare, formgivare och utvecklare. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet
Undervisningen i ämnet mobila applikationer ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MOI Ämnet mobila applikationer behandlar olika tekniker för att utveckla programvara riktad mot mobila enheter samt processen från idé till färdigt program. Ämnet mobila applikationer får bara anordnas
Webbserverprogrammering
Webbserverprogrammering WES Webbserverprogrammering Ämnet webbserverprogrammering behandlar funktionalitet för webblösningar och samspelet mellan beställare, användare, formgivare och utvecklare. Ämnets
SKOLFS. beslutade den XXX 2017.
1 (11) Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:247) om ämnesplan för ämnet programmering i gymnasieskolan, inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och inom vidareutbildning
Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet produktionsfilosofi inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år;
Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet produktionsfilosofi inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år; beslutade den -- maj 2015. Skolverket föreskriver följande med stöd av 2 kap.
SKOLFS. beslutade den maj 2015.
Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:244) om ämnesplan för ämnet cad i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den maj 2015. Med stöd av
GRÄNSSNITTSDESIGN. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
GRÄNSSNITTSDESIGN Ämnet gränssnittsdesign behandlar interaktionen mellan dator och människa med fokus på designaspekterna i utveckling av användbara, tillgängliga och tilltalande gränssnitt. Det innehåller
Kursplan Gränssnittsdesign, 100p Läsår
Kursplan Gränssnittsdesign, 100p Läsår 2013-2014 Kurswebb: www.creativerooms.se/edu, välj Gränssnittsdesign Lärare: Aino-Maria Kumpulainen, aino-maria.kumpulainen@it-gymnasiet.se Hösttermin 2013 Vecka
PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar hur mjukvaror skapas, anpassas och utvecklas samt programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering och praktisk datoriserad problemlösning.
Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet mjukvarudesign inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år;
Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet mjukvarudesign inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år; beslutade den -- maj 2015. Skolverket föreskriver följande med stöd av 2 kap. 2 förordning
SKOLFS. beslutade den -- maj 2015.
SKOLFS Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:247) om ämnesplan för ämnet programmering i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den -- maj
Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet gymnasieingenjören i praktiken inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år;
Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet gymnasieingenjören i praktiken inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år; beslutade den -- maj 2015. Skolverket föreskriver följande med stöd
SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte
SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor
beslutade den 26 september 2013. Skolverket föreskriver med stöd av 1 kap. 4 tredje stycket gymnasieförordningen
2013-09-26 1 (12) Dnr: 62-2013:589 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:161) om ämnesplan för ämnet anläggningsförare i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial
DATALAGRING. Ämnets syfte
DATALAGRING Ämnet datalagring behandlar hur lagring av data görs på ett strukturerat sätt för att datorprogram ska komma åt data på ett effektivt sätt. Lagringen kan ske med hjälp av databashanterare av
Information och kommunikation
Ämnet information och kommunikation behandlar såväl verbal som ickeverbal kommunikation i yrkessammanhang samt hur sociala medier används. Det handlar om hur man utformar dokument och effektivt behandlar
SKOLFS. beslutade den -- maj 2015.
Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet informationsteknisk arkitektur och infrastruktur inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år; beslutade den -- maj 2015. Skolverket föreskriver
FÖRETAGSEKONOMI. Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,
INFORMATIONSTEKNISK ARKITEKTUR OCH INFRASTRUKTUR
INFORMATIONSTEKNISK ARKITEKTUR OCH INFRASTRUKTUR Ämnet informationsteknisk arkitektur och infrastruktur behandlar de grundläggande processerna, komponenterna och gränssnitten i ett sammanhängande informationstekniskt
SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg
1 (15) Dnr 2013:454 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:94) om ämnesplan för ämnet hälsa i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den
PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration
Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet tekniska system inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år;
Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet tekniska system inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år; beslutade den -- maj 2015. Skolverket föreskriver följande med stöd av 2 kap. 2 förordning
Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att arbeta med produktionsförbättrande arbete i projektform.
PRODUKTIONSFILOSOFI Ämnet produktionsfilosofi handlar om hur produktion, på olika nivåer i en organisation, planeras och styrs samt om hur planerings- och styrmetoder utvecklas genom ständigt förbättringsarbete.
KONSTRUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
KONSTRUKTION Ämnet konstruktion behandlar konstruktionsprocesser från idé till färdig produkt, där syftet är att utforma och dimensionera produkter med sikte på ändamålsenlig formgivning, funktion och
DIGITALT SKAPANDE. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
DIGITALT SKAPANDE Ämnet digitalt skapande behandlar skapande och gestaltande processer med digitala verktyg i gränslandet mellan konstnärligt skapande och teknik. Innehåll och teknik i konstnärligt skapande
CAD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
CAD Ämnet cad (computer aided design) behandlar hur man använder olika programvaror för att konstruera och designa verkliga och virtuella objekt. I ämnet är geometri grunden för att, via skiss och ritteknik,
KONSTRUKTION. Ämnets syfte
KONSTRUKTION Ämnet konstruktion behandlar konstruktionsprocesser från idé till färdig produkt, där syftet är att utforma och dimensionera produkter med sikte på ändamålsenlig formgivning, funktion och
PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration
TEKNISKA SYSTEM VVS. Ämnets syfte
TEKNISKA SYSTEM VVS Ämnet tekniska system VVS behandlar den arbetsprocess där man projekterar och dokumenterar tekniska system och anläggningar inom teknikområdet VVS-installation. I projektering ingår
Kunskapskrav, sid 1 [6] för kursen entreprenörskap, 100 p
Kunskapskrav, sid 1 [6] Betyg E Betyg C Betyg A Entreprenörskap Du redogör, med hjälp av några exempel, översiktligt för vad entreprenörskapet innebär för individer, organisationer, företag och samhällen.
PRODUKTUTVECKLING. Ämnets syfte
PRODUKTUTVECKLING Ämnet produktutveckling behandlar arbetsprocessen för att skapa en produkt samt produktens material, konstruktion och design. Ämnet behandlar också hur olika intressenters krav samordnas
LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK
LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK Larm- och säkerhetstekniska systems huvuduppgift är att varna för eller skydda mot olika typer av faror för människa eller egendom. Allt arbete med denna typ av system kräver ett
beslutade den - november 2013.
Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2013:79) om ämnesplan för ämnet sällskapsdjur i gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå; beslutade den - november
Undervisningen i ämnet programmering ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Programmering PRR Programmering Ämnet programmering behandlar hur mjukvaror skapas, anpassas och utvecklas samt programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik,
FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,
PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration
NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING
NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING Ämnet naturvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning förbereder
LJUDPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
LJUDPRODUKTION Ljudproduktion omfattar ett stort område, från olika radiogenrer och film- och tv-ljud, till interaktiva medier, dataspel, ljudböcker och ljudinstallationer i offentliga miljöer. Ljud används
SKOLFS. beslutade den XXX 2017.
1 (5) Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:159) om vad som krävs för att en lärares kompetens ska vara relevant för vissa ämnen i gymnasieskolan; beslutade den XXX 2017. Med
PRÖVNINGSANVISNINGAR
Prövning i Företagsekonomi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod FÖRFÖR2 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Kontakt med examinator Bifogas E2000 Classic Företagsekonomi 2, Faktabok
PEDAGOGIK. Ämnets syfte
PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar
RENGÖRINGSSERVICE. Ämnets syfte
RENGÖRINGSSERVICE Ämnet rengöringsservice behandlar hur man säkert och systematiskt arbetar med rengöring med för ändamålet avsedda metoder, medel, redskap och maskiner. Det behandlar också rengöringens
FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte
FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,
FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte
FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,
Gunnar Hyltegren Dagens program
Dagens program Måndagen 26 okt -15, kl. 11.15 11.45 I avhandlingen Vaghet och vanmakt 20 år med kunskapskrav i den svenska skolan redovisas två mot varandra stridande tolkningar av vad betygssättning innebär:
GYMNASIEINGENJÖREN I PRAKTIKEN
GYMNASIEINGENJÖREN I PRAKTIKEN Ämnet gymnasieingenjören i praktiken behandlar ingenjörsmässiga arbetsmetoder, färdigheter och förhållningssätt. Det omfattar också ledarskap, projektledning, grupprocesser,
PEDAGOGIK. Ämnets syfte
PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar
CAD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
CAD Ämnet cad (computer aided design) behandlar hur man använder olika programvaror för att konstruera och designa verkliga och virtuella objekt. I ämnet är geometri grunden för att, via skiss och ritteknik,
ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ENTREPRENÖRSKAP Ämnet entreprenörskap är tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom psykologi och företagsekonomi, men även andra kunskapsområden såsom retorik och juridik ingår. Med hjälp av begrepp, teorier,
GRAFISK PRODUKTION. Ämnets syfte
GRAFISK PRODUKTION Ämnet behandlar den grafiska processen, hur en grafisk produkt utvecklas från idé till färdig produkt och de arbetsflöden processen bygger på. Det behandlar även betydelsen av samarbete
Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.
PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kommunikation PEDKOU0 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med Examinator Bifogas Enligt lärares
MOBILA ARBETSMASKINER
MOBILA ARBETSMASKINER Ämnet mobila arbetsmaskiner behandlar olika typer av jordförflyttande och lyftande anläggningsmaskiner, deras utrustning samt hur de hanteras vid olika typer av anläggningsarbete.
LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK
LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK Larm- och säkerhetstekniska systems huvuduppgift är att varna för eller skydda mot olika typer av faror för människa eller egendom. Allt arbete med denna typ av system kräver ett
Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla förmåga att bedöma kvaliteten av animationer när det gäller form, innehåll och teknik.
ANIMATION Animation är en uttrycksform för att illustrera rörelse i bild och förekommer både som egen konstform och som verktyg för visualisering eller effekter i till exempel spelfilm, reklamfilm och
LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK
LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK Larm- och säkerhetstekniska systems huvuduppgift är att varna för eller skydda mot olika typer av faror för människa eller egendom. Allt arbete med denna typ av system kräver ett
FILM- OCH TV-PRODUKTION
FILM- OCH TV-PRODUKTION Film- och tv-produktion omfattar ett stort område, från olika tv-genrer till fiktiv film, dokumentärfilm, musikvideor, reklamfilm samt informations- och beställningsfilm. Den digitala
MEDIEPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
MEDIEPRODUKTION Ämnet medieproduktion har sin bas i både praktisk och teoretisk kunskapstradition. Inom ämnet studeras den process och de tekniker som ligger till grund för medieproduktioner inom både
TEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
TEKNIK Ämnet teknik är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Teknik handlar om att uppfylla människors behov och önskemål genom att omvandla naturens fysiska resurser eller immateriella tillgångar i produkter,
Undervisningen i ämnet utställningsdesign ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
UTSTÄLLNINGSDESIGN Utställningsdesign som kommunikationsform innehåller många dimensioner och erbjuder olika uttrycksmöjligheter. Alla sinnen berörs och påverkas av hur föremål, färger, bilder, texter,
INFORMATION OCH KOMMUNIKATION
INFORMATION OCH KOMMUNIKATION Ämnet information och kommunikation behandlar olika verksamheters externa och interna information och kommunikation. Ämnet handlar om utvecklingen av informationssamhället
TEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet
TEKNIK Ämnet teknik är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Teknik handlar om att uppfylla människors behov och önskemål genom att omvandla naturens fysiska resurser eller immateriella tillgångar i produkter,
PRODUKTIONSUTRUSTNING
PRODUKTIONSUTRUSTNING Ämnet produktionsutrustning behandlar industriteknisk utrustning, dess användningsområden samt gällande säkerhetsföreskrifter. Det handlar också om hur utrustningen vårdas samt hur
MEDIEPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
MEDIEPRODUKTION Ämnet medieproduktion har sin bas i både praktisk och teoretisk kunskapstradition. Inom ämnet studeras den process och de tekniker som ligger till grund för medieproduktioner inom både
FILM- OCH TV-PRODUKTION
FILM- OCH TV-PRODUKTION Film- och tv-produktion omfattar ett stort område, från olika tv-genrer till fiktiv film, dokumentärfilm, musikvideor, reklamfilm samt informations- och beställningsfilm. Den digitala
MEDIEKOMMUNIKATION. Ämnets syfte
MEDIEKOMMUNIKATION Ämnet mediekommunikation behandlar journalistikens, informationens och reklamens innehåll, villkor och roll i samhället. Inom ämnet studeras kommunikationsprocessens olika steg utifrån
LEDARSKAP OCH ORGANISATION
LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier
HUSBYGGNAD SPECIALYRKEN
HUSBYGGNAD SPECIALYRKEN Ämnet husbyggnad specialyrken behandlar olika arbetstekniker inom valt specialyrke, från planering och utförande till det att objektet är färdigt att användas. Ämnets syfte Undervisningen
AUTOMATIONSTEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
AUTOMATIONSTEKNIK Ämnet automationsteknik behandlar automatiserade system, det vill säga processer med funktioner som verkar av sig själv. Dessa funktioner kan styras av såväl i förväg beskrivna program,
SKOLFS. beslutade den maj 2015.
SKOLFS Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:44) om ämnesplan för ämnet samhällsbyggande i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den maj
PLÅTSLAGERITEKNIK. Ämnets syfte
PLÅTSLAGERITEKNIK Ämnet plåtslageriteknik behandlar hur man planerar och genomför plåtslageriarbeten. Det behandlar även arbetsmetoder och olika plåtmaterials egenskaper samt hur man väljer lämpliga verktyg
ESTETISK KOMMUNIKATION
ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap
MOBILA ARBETSMASKINER
MOBILA ARBETSMASKINER Ämnet mobila arbetsmaskiner behandlar olika typer av jordförflyttande och lyftande anläggningsmaskiner, deras utrustning samt hur de hanteras vid olika typer av anläggningsarbete.
Kursplanering Utveckling av webbapplikationer
Kursplanering Utveckling av webbapplikationer Fakta Ämne Programmering Poäng 40 Yh-poäng Kurskod YSYS-WEB Klass Systemutvecklare.NET Syfte och koppling till yrkesrollen För att kunna arbeta som systemutvecklare
Specialpedagogik 1, 100 poäng
Specialpedagogik 1, 100 poäng Kurskod: SPCSPE01 Kurslitteratur: Specialpedagogik 1, Larsson Iréne, Gleerups Utbildning ISBN:978-91-40-68213-0 Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande
BYGG OCH ANLÄGGNING. Ämnets syfte
BYGG OCH ANLÄGGNING Ämnet bygg och anläggning behandlar byggandet från planeringsstadiet till färdigställande och drift. Det behandlar även bygg- och anläggningsbranschens olika yrken och arbetsvillkor.
Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Hälsopedagogik 100 poäng Kurskod: HALHAL0
Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Hälsopedagogik 100 poäng Kurskod: HALHAL0 Validandens namn: Födelsedatum: Lärare: Lärare: Inskriven termin: Datum för genomförande: Kursen omfattar
FISKEVÅRD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
FISKEVÅRD Ämnet fiskevård behandlar bevarandet av skyddsvärda fiskarter samt strävan efter att få så hög och jämn avkastning av våra fiskresurser som möjligt på ett långsiktigt hållbart sätt. I ämnet behandlas
VENTILATIONSPLÅTSLAGERI
VENTILATIONSPLÅTSLAGERI Ämnet ventilationsplåtslageri behandlar ventilationstekniska system och deras uppbyggnad samt hur ett väl fungerande inneklimat påverkar vår boende- och arbetsmiljö. Ämnets syfte
Statens skolverks författningssamling
Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet hjulutrustningsteknik i gymnasieskolan; SKOLFS 2011:164 Utkom från trycket den 29 december 2011 beslutade
Företagsekonomi 1. Daniel Nordström
Företagsekonomi 1 Daniel Nordström Agenda Ämnesplanens upplägg Ämnesplanen för företagsekonomi Betygsskalan Värdeorden i kunskapskraven Betygsmatris Bedömning Betygsättning Mina förväntningar Era förväntningar
A-Ö Ämnet i pdf Ämne - Fysik Fysik är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld. Fysik behandlar allt från växelverkan mellan materiens
SKOLFS. beslutade den -- maj 2015.
Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:148) om ämnesplan för ämnet dator- och kommunikationsteknik i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade
Undervisningen i ämnet träningslära ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
TRÄNINGSLÄRA Ämnet träningslära har sin grund i humanbiologi och idrottsvetenskap. I ämnet behandlas hur kroppen påverkas av träning och fungerar i tränings- och motionssammanhang. Ämnets syfte Undervisningen
MÄNNISKAN I INDUSTRIN
MÄNNISKAN I INDUSTRIN Ämnet människan i industrin behandlar industrins villkor och individens roll, ansvar och betydelse i arbetsgruppen och för företagets produktion. Det är också en introduktion till
INFORMATION OCH KOMMUNIKATION
INFORMATION OCH KOMMUNIKATION Ämnet information och kommunikation behandlar såväl verbal som ickeverbal kommunikation i yrkessammanhang samt hur sociala medier används. Det handlar om hur man utformar
APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14. Specialpedagogik 2, 100 poäng
Elev: Klass: VO11 APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14 Kurs: Specialpedagogik 2, 100 poäng Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kursen: SPECIALPEDAGOGIK 2 1. Planering,
SPÅRFORDONSTEKNIK. Ämnets syfte
SPÅRFORDONSTEKNIK Ämnet spårfordonsteknik behandlar funktion hos samt service och reparation av spårfordon. Det behandlar även spårfordons olika användningsområden och branschens olika arbetsområden. Ämnet
HÄLSA. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
HÄLSA Ämnet hälsa är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, socialmedicin och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa och hälsofrämjande arbete utifrån ett individ-, gruppoch samhällsperspektiv.
HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING
HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING Ämnet humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering möjliggör en tvärvetenskaplig eller inomvetenskaplig fördjupning inom ett valt kunskapsområde.
Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Undervisningen i ämnet elmätteknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
ELMÄTTEKNIK Ämnet elmätteknik handlar om hur olika instrument för att mäta elektriska storheter används. Även mätning av icke-elektriska storheter behandlas efter att de omvandlats med mätomvandlare till
ANLÄGGNING. Ämnets syfte
ANLÄGGNING Ämnet anläggning behandlar mark- och anläggningsbyggande från planering till det att objektet är färdigt att brukas. Det behandlar också olika jord- och bergmaterials egenskaper. Ämnets syfte
SKOLFS. beslutade den XXX.
SKOLFS 2018-05-18 1 (2) Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2017:49) om ämnesplan för ämnet tillämpad programmering i gymnasieskolan, inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå