Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014"

Transkript

1 Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014 Kurswebb: välj Gränssnittsdesign eller Webbutveckling 1 Lärare: Aino-Maria Kumpulainen, aino-maria.kumpulainen@it-gymnasiet.se Vårtermin 2014 Vecka Tema och uppgifter v.2 Introduktion till vårens arbete. Reflektion kring höstens arbete: Vad fungerade och vad borde utvecklas för att nå egna mål. Feedback till varandras hemsidor. v.3 Slutinlämning för första webbprojektet, Webbprojekt 1. Presentationer av arbeten som gjorts under hösten. v.4 Uppstart till nytt Webbprojekt (Gränssnittsdesign och Webbutveckling1). Du kan välja att göra 2 kortare eller 1 längre och mer omfattande webbprojekt under vårterminen. - Hemsidan/orna kan innehålla bildspel eller annan funktionalitet som skapas med javascript i kursen programmering 1. - Fundera om du vill jobba mot en kund? Planering v.5 1 längre webbprojekt: Webb1 Planering. 2 kortare webbprojekt: Webb2a - Planering. v.6 Webb1 Planering. Webb2a - Planering. Delinlämning: Projektplan och Mockup. v.7 Webb1 Delinlämning 1: Projektplan Webb2a Produktion. och Mockup. v.8 Webb1 Produktion. Webb2a - Produktion. v.9 Sportlov v.10 Ingen lektion tisdag/onsdag Utvecklingssamtalsdagar Produktion. v.11 Idrottsdag? Webb2a Produktion. Webb1 Produktion. v.12 Webbprojekt 2 - Produktion Webb2a Dokumentation. Slutinlämning. v.13 Webbprojekt 2 - Produktion Webb2b - Planering v.14 Webbprojekt 2 - Produktion Webb2b - Produktion v.15 Webbprojekt 2 - Produktion Webb2b - Produktion v.16 Påsklov v.17 Betygssamtal. Webbprojekt 2 - Webb2b - Produktion Dokumentation v.18 Betygssamtal. Webbprojekt 2 - Webb2b Dokumentation Dokumentation v.19 Slutinlämning - DEADLINE v.20 Presentationer av gränssnittsdesign och hemsidor som gjorts under kursen v.21 Presentationer av gränssnittsdesign och hemsidor som gjorts under kursen. Avslutning v. 22 Resurstid v.23 Resurstid Skolverkets kunskapskrav och betygskriterier för Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 här nedan:

2 Gränssnittsdesign 100 poäng Kurskod: GRÄGRÄ0 Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Gränssnitt för en applikation. Genomförande av förstudier genom problemformulering utifrån kundönskemål, identifikation av målgrupper och typanvändare, undersökning av tekniska förutsättningar och liknande applikationer samt formulering av målsättningar och framgångskriterier. Genomförande av gränssnittsdesignprojekt, vilket innebär idégenerering, skisser, återkoppling till beställare, interaktiv prototyp, testning, dokumentation och överlämnande för implementering. Datorstöd för projekthantering. Inhämtning och värdering av information. Redigering och anpassning av digital bild och video samt digitalt ljud till ett gränssnitt. Kommunikationsteknik och textbearbetning för effektiv anpassning till relevant medium. Faktorer som skapar en god användarupplevelse. Typsnitt, färgscheman och principer för layout av gränssnitt. Informationsarkitektur och användarvänlig navigation. Konventioner och formspråk eller mönster för interaktion, inmatnings- och utmatningsmetoder och vanligt förekommande gränssnittselement, till exempel textinmatningsfält eller knappar. Faktorer som möjliggör kommunikation av specifika budskap. Principer för användbarhet samt metoder för att testa användbarhet. Krav på ett inkluderande gränssnitt. Riktlinjer, principer, tekniker och testning för tillgänglighet. Datorsystem (ubicomp) och gränssnitt i vardagen. Frågor som rör integritet och etik. Lagar och andra bestämmelser inom området. Kunskapskrav Betyget E Eleven gör en enkel projektplan för att utveckla ett gränssnitt till en applikation. Projektplanen innehåller en enkel problemformulering utifrån kundönskemål, identifikation av målgruppen och dess behov samt projektets tekniska förutsättningar. Eleven värderar med enkla omdömen sin projektplan. För att utveckla gränssnittet hämtar eleven, eller skapar egna, texter, bilder och eventuell annan media samt infogar dem i gränssnittet till applikationen. Gränssnittet har på något sätt bearbetats enligt principer för visuell design samt med tillfredsställande resultat

3 anpassats till användarens behov utifrån någon enkel princip för användbarhet. Detta gör eleven genom att anpassa den visuella designen och interaktionen så att gränssnittet har en tillfredsställande kvalitet i fråga om uppfattningsbarhet och användbarhet också för användare med funktionsnedsättningar. Dessutom för gränssnittet fram kundens önskade budskap på ett tillfredsställande sätt. Eleven följer någon av de vedertagna konventioner som finns för den plattform som hon eller han arbetar med. Eleven utvecklar en huvudsakligen interaktiv prototyp med tillfredsställande resultat i fråga om funktion, utseende och användbarhet. Dessutom testar eleven prototypens användbarhet med några enkla metoder. Prototypen kompletteras med en stilguide som täcker någon av designens viktigaste delar. Eleven gör en enkel dokumentation av sitt arbete samt utvärderar med enkla omdömen sitt arbete och resultat utifrån projektplanen. I utvärderingen diskuterar eleven översiktligt hur det egna gränssnittet förhåller sig till generella principer för hur en god användarupplevelse skapas. Eleven redogör översiktligt, utifrån några exempel i vardagen, för på vilket sätt integritet och etik har betydelse för utformningen av datorsystem och gränssnitt. Dessutom hänvisar eleven i sin redogörelse till lagar och andra bestämmelser inom området. Eleven använder med viss säkerhet enkel terminologi inom området. Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget C Eleven gör en genomarbetad projektplan för att utveckla ett gränssnitt till en applikation. Projektplanen innehåller en problemformulering utifrån kundönskemål, identifikation av målgruppen och dess behov samt projektets tekniska förutsättningar. Eleven värderar med nyanserade omdömen sin projektplan. För att utveckla gränssnittet hämtar eleven, eller skapar egna, texter, bilder och eventuell annan media samt infogar dem i gränssnittet till applikationen. Gränssnittet har på några olika sätt bearbetats enligt principer för visuell design samt med tillfredsställande resultat anpassats till användarens behov utifrån några principer för användbarhet. Detta gör eleven genom att anpassa den visuella designen och interaktionen så att gränssnittet har en tillfredsställande kvalitet i fråga om uppfattningsbarhet och användbarhet också för användare med funktionsnedsättningar. Dessutom för gränssnittet fram kundens önskade budskap på ett tillfredsställande sätt. Eleven följer några av de vedertagna konventioner som finns för den plattform som hon eller han arbetar med. Eleven utvecklar en huvudsakligen interaktiv prototyp med tillfredsställande resultat i fråga om funktion, utseende och användbarhet. Dessutom testar eleven prototypens användbarhet med några enkla metoder. Prototypen kompletteras med en stilguide som täcker några av designens viktigaste delar. Eleven gör en noggrann dokumentation av sitt arbete samt utvärderar med nyanserade omdömen sitt arbete och resultat utifrån projektplanen. I utvärderingen diskuterar eleven utförligt hur det egna gränssnittet förhåller sig till generella principer för hur en god användarupplevelse skapas. Eleven redogör utförligt, utifrån några exempel i vardagen, för på vilket sätt integritet och etik

4 har betydelse för utformningen av datorsystem och gränssnitt. Dessutom hänvisar eleven i sin redogörelse till lagar och andra bestämmelser inom området. Eleven använder med viss säkerhet terminologi inom området. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Betyget A Eleven gör en genomarbetad projektplan för att utveckla ett gränssnitt till en applikation. Projektplanen innehåller en komplex problemformulering utifrån kundönskemål, identifikation av målgruppen och dess behov samt projektets tekniska förutsättningar. Eleven värderar med nyanserade omdömen sin projektplan ur flera perspektiv samt föreslår vid behov förbättringar av planen. För att utveckla gränssnittet hämtar eleven, eller skapar egna, texter, bilder och eventuell annan media samt infogar dessa i gränssnittet till applikationen. Gränssnittet har på flera olika sätt bearbetats enligt principer för visuell design samt med gott resultat anpassats till användarens behov utifrån flera komplexa principer för användbarhet. Detta gör eleven genom att anpassa den visuella designen och interaktionen så att gränssnittet har en god kvalitet i fråga om uppfattningsbarhet och användbarhet också för användare med funktionsnedsättningar. Dessutom för gränssnittet fram kundens önskade budskap på ett gott sätt. Eleven följer flera av de vedertagna konventioner som finns för den plattform som hon eller han arbetar med. Eleven utvecklar en huvudsakligen interaktiv prototyp med gott resultat i fråga om funktion, utseende och användbarhet. Dessutom testar eleven prototypens användbarhet med flera olika metoder samt återkopplar resultaten från sin testning till sin design. Prototypen kompletteras med en stilguide som täcker flera av designens viktigaste delar. Eleven gör en noggrann och utförlig dokumentation av sitt arbete samt utvärderar med nyanserade omdömen sitt arbete och resultat utifrån projektplanen. Dessutom ger eleven förslag på hur arbetet kan förbättras. I utvärderingen diskuterar eleven utförligt och nyanserat hur det egna gränssnittet förhåller sig till generella principer för hur en god användarupplevelse skapas. Dessutom ger eleven förslag på hur resultatet kan förbättras. Eleven redogör utförligt och nyanserat, utifrån några exempel i vardagen, för på vilket sätt integritet och etik har betydelse för utformningen av datorsystem och gränssnitt. Dessutom hänvisar eleven i sin redogörelse till lagar och andra bestämmelser inom området. Eleven använder med säkerhet terminologi inom området. Läs mer på skolverkets hemsida: Webbutveckling poäng Kurskod: WEBWEU01

5 Kursen webbutveckling 1 omfattar punkterna 1 3 och 5 9 under rubriken Ämnets syfte, med särskild betoning på punkterna 1 3 och 6 7. Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Webben som plattform, dess historia och samhällspåverkan. Teknisk orientering om webbens protokoll, adresser, säkerhet och samspelet mellan klient och server. Utvecklingsprocessen för ett webbtekniskt projekt: målsättningar, planering, specifikation av struktur och design, kodning, optimering, testning, dokumentation och uppföljning. Märkspråk och deras inbördes roller, syntax och semantik där det huvudsakliga innehållet är standarderna för (x)html och css och orientering om dokumentobjektsmodellen (DOM) och Ecmaskript. Teckenkodning: orientering om ASCII, ISO-8859, Windows-1252 och Unicode. Bilder och media med alternativa format, optimering och tillgänglighet. Nationella och internationella riktlinjer för god praxis inom webbutveckling. Uppnående av interoperabilitet genom att följa standarder och testa på olika användaragenter. Applikationer som fungerar oberoende av val av användaragent, operativsystem eller hårdvaruplattform samt hur tillgänglighet uppnås utifrån att applikationerna ska vara uppfattningsbara, användbara, begripliga och robusta även för användare med funktionsnedsättning. Kvalitetssäkring av applikationens funktion och validering av kodens kvalitet. Lagar och andra bestämmelser som styr digital information, till exempel personuppgiftslagen och lagen om elektronisk kommunikation. Terminologi inom området webbutveckling. Kunskapskrav Betyget E Eleven beskriver översiktligt webbens historia och påverkan på samhället samt grundläggande tekniker som webben bygger på. Eleven gör en enkel projektplan för en tänkt produkt. Utifrån projektplanen utvecklar eleven i samråd med handledare produkten. I arbetet utvecklar eleven kod som med tillfredsställande resultat följer standarder och som omfattar några av de grundläggande teknikerna för märkspråk och stilmallar. Dessutom redogör eleven översiktligt för vanliga problem som beror på felaktigt angiven teckenkodning i olika applikationer. I arbetet bearbetar eleven med viss säkerhet enkel text, bild och eventuell annan media, så att de blir anpassade för att fungera i produkten. Produkten är av tillfredsställande kvalitet och följer etablerad god praxis. Eleven testar produkten i några webbläsare samt vidtar några enkla åtgärder för att åstadkomma snabb överföring av bilder och andra mediafiler. Dessutom bygger eleven en webbplats som med tillfredsställande resultat följer grundläggande principer för tillgänglighet.

6 När arbetet är utfört gör eleven en enkel dokumentation av de moment som har utförts samt utvärderar med enkla omdömen sitt arbete och resultat. Eleven redogör översiktligt för innehållet i lagar och andra bestämmelser som rör publicering på webben samt följer dem i sitt arbete. Eleven hanterar lösenord eller annan känslig data på ett etiskt riktigt sätt. Eleven använder med viss säkerhet enkel terminologi inom området. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav. Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget C Eleven beskriver utförligt webbens historia och påverkan på samhället samt grundläggande tekniker som webben bygger på. Eleven gör en genomarbetad projektplan för en tänkt produkt. Utifrån projektplanen utvecklar eleven efter samråd med handledare produkten. I arbetet utvecklar eleven kod som med tillfredsställande resultat följer standarder och som omfattar några av de grundläggande teknikerna för märkspråk och stilmallar. I produkten infogar eleven enkla diskreta domskript. Dessutom redogör eleven utförligt för vanliga problem som beror på felaktigt angiven teckenkodning i olika applikationer samt väljer och anger lämplig teckenkodning. I arbetet bearbetar eleven med viss säkerhet och via flera moment text, bild och eventuell annan media, så att de blir anpassade för att fungera i produkten. Produkten är av tillfredsställande kvalitet och följer etablerad god praxis. Detta kontrollerar eleven med några tester. Eleven testar produkten på flera plattformar, inklusive traditionella datorer och mobila enheter, samt vidtar några åtgärder för att åstadkomma snabb överföring av bilder och andra mediafiler. Dessutom bygger eleven en webbplats som med tillfredsställande resultat följer grundläggande principer för tillgänglighet och kontrollerar detta med några automatiserade tester. När arbetet är utfört gör eleven en noggrann dokumentation av de moment som har utförts samt utvärderar med nyanserade omdömen sitt arbete och resultat. Eleven redogör utförligt för innehållet i lagar och andra bestämmelser som rör publicering på webben samt följer dem i sitt arbete. Eleven hanterar lösenord eller annan känslig data på ett etiskt riktigt sätt samt för välgrundade resonemang om andra webbrelaterade frågor om etik och integritet. Dessutom anger eleven hur tredjepartskod kan innebära problem för produktens säkerhet. Eleven använder med viss säkerhet terminologi inom området. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

7 Betyget A Eleven beskriver utförligt och nyanserat webbens historia och påverkan på samhället samt grundläggande tekniker som webben bygger på. Eleven gör en genomarbetad projektplan för en tänkt produkt. Vid behov reviderar eleven planen. Utifrån projektplanen utvecklar eleven efter samråd med handledare produkten. I arbetet utvecklar eleven kod som med gott resultat följer standarder och som omfattar flera av de grundläggande teknikerna för märkspråk och stilmallar. I produkten infogar eleven diskreta domskript. Dessutom redogör eleven utförligt och nyanserat för vanliga problem som beror på felaktigt angiven teckenkodning i olika applikationer, väljer och anger lämplig teckenkodning samt anger hur enklare problem som relaterar till teckenkodningar hanteras. I arbetet bearbetar eleven med säkerhet och via flera moment text, bild och eventuell annan media, så att de blir anpassade för att fungera i produkten. Produkten är av god kvalitet och följer etablerad god praxis. Detta kontrollerar eleven både manuellt och med flera tester. Eleven testar produkten på flera plattformar, inklusive traditionella datorer och mobila enheter, samt optimerar bilder och andra mediafiler för att åstadkomma snabb överföring och vidtar åtgärder för att reducera antalet överföringar per sida. Dessutom bygger eleven en webbplats som med gott resultat följer grundläggande principer för tillgänglighet och kontrollerar detta med automatiserade tester och simuleringar. När arbetet är utfört gör eleven en noggrann och utförlig dokumentation av de moment som har utförts med koppling till generella principer och testresultat samt utvärderar med nyanserade omdömen sitt arbete och resultat och ger förslag på hur arbetet kan förbättras. Eleven redogör utförligt och nyanserat för innehållet i lagar och andra bestämmelser som rör publicering på webben samt följer dem i sitt arbete. Eleven hanterar lösenord eller annan känslig data på ett etiskt riktigt sätt samt för välgrundade och nyanserade resonemang om andra webbrelaterade frågor om etik och integritet. Dessutom anger eleven hur tredjepartskod kan innebära problem för produktens säkerhet samt beskriver grundläggande säkerhetskriterier vid val av webbhotell. Eleven använder med säkerhet terminologi inom området. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav. Läs mer på skolverkets hemsida:

Kursplan Gränssnittsdesign, 100p Läsår

Kursplan Gränssnittsdesign, 100p Läsår Kursplan Gränssnittsdesign, 100p Läsår 2013-2014 Kurswebb: www.creativerooms.se/edu, välj Gränssnittsdesign Lärare: Aino-Maria Kumpulainen, aino-maria.kumpulainen@it-gymnasiet.se Hösttermin 2013 Vecka

Läs mer

Kursplan Webbutveckling 2, 100p Läsår 2013-2014

Kursplan Webbutveckling 2, 100p Läsår 2013-2014 Kursplan Webbutveckling 2, 100p Läsår 2013-2014 Kurswebb: www.creativerooms.se/edu, välj Webbutveckling 2 Lärare: Aino-Maria Kumpulainen, aino-maria.kumpulainen@it-gymnasiet.se Hösttermin 2013 Vecka Tema

Läs mer

GRÄNSSNITTSDESIGN. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

GRÄNSSNITTSDESIGN. Ämnets syfte. Kurser i ämnet GRÄNSSNITTSDESIGN Ämnet gränssnittsdesign behandlar interaktionen mellan dator och människa med fokus på designaspekterna i utveckling av användbara, tillgängliga och tilltalande gränssnitt. Det innehåller

Läs mer

Undervisningen i ämnet webbutveckling ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet webbutveckling ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: WEBBUTVECKLING Ämnet webbutveckling behandlar de tekniker som används för att presentera och bearbeta information i webbläsaren samt utifrån dessa tekniker skapa och vidareutveckla statiska och dynamiska

Läs mer

WEBBTEKNIK. Ämnets syfte

WEBBTEKNIK. Ämnets syfte WEBBTEKNIK Webbteknik används för att utveckla och vidareutveckla statiska och dynamiska webbsidor, webbplatser, webbapplikationer eller andra applikationer där webbtekniker används, till exempel applikationer

Läs mer

WEBBTEKNIK. Ämnets syfte

WEBBTEKNIK. Ämnets syfte WEBBTEKNIK Webbteknik används för att utveckla och vidareutveckla statiska och dynamiska webbsidor, webbplatser, webbapplikationer eller andra applikationer där webbtekniker används, till exempel applikationer

Läs mer

SKOLFS. beslutade den XXX 2017.

SKOLFS. beslutade den XXX 2017. 1 (12) Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet webbutveckling i gymnasieskolan, inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år; beslutade

Läs mer

Undervisningen ska ge eleverna tillfälle att arbeta i projekt samt möjlighet att utveckla kunskaper om projektarbete och dess olika faser.

Undervisningen ska ge eleverna tillfälle att arbeta i projekt samt möjlighet att utveckla kunskaper om projektarbete och dess olika faser. WEBBTEKNIK Webbteknik används för att utveckla och vidareutveckla statiska och dynamiska webbsidor, webbplatser, webbapplikationer eller andra applikationer där webbtekniker används, till exempel applikationer

Läs mer

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. GENERALDIREKTÖREN Enhetschef

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. GENERALDIREKTÖREN Enhetschef Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:248) om ämnesplan för ämnet webbteknik i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den -- maj 2015. Med

Läs mer

Undervisningen i ämnet mobila applikationer ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet mobila applikationer ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MOI Ämnet mobila applikationer behandlar olika tekniker för att utveckla programvara riktad mot mobila enheter samt processen från idé till färdigt program. Ämnet mobila applikationer får bara anordnas

Läs mer

Webbserverprogrammering

Webbserverprogrammering Webbserverprogrammering WES Webbserverprogrammering Ämnet webbserverprogrammering behandlar funktionalitet för webblösningar och samspelet mellan beställare, användare, formgivare och utvecklare. Ämnets

Läs mer

WEBBSERVERPROGRAMMERING

WEBBSERVERPROGRAMMERING WEBBSERVERPROGRAMMERING Ämnet webbserverprogrammering behandlar funktionalitet för webblösningar och samspelet mellan beställare, användare, formgivare och utvecklare. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

DIGITALT SKAPANDE. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

DIGITALT SKAPANDE. Ämnets syfte. Kurser i ämnet DIGITALT SKAPANDE Ämnet digitalt skapande behandlar skapande och gestaltande processer med digitala verktyg i gränslandet mellan konstnärligt skapande och teknik. Innehåll och teknik i konstnärligt skapande

Läs mer

PRODUKTUTVECKLING. Ämnets syfte

PRODUKTUTVECKLING. Ämnets syfte PRODUKTUTVECKLING Ämnet produktutveckling behandlar arbetsprocessen för att skapa en produkt samt produktens material, konstruktion och design. Ämnet behandlar också hur olika intressenters krav samordnas

Läs mer

MEDIEPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

MEDIEPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet MEDIEPRODUKTION Ämnet medieproduktion har sin bas i både praktisk och teoretisk kunskapstradition. Inom ämnet studeras den process och de tekniker som ligger till grund för medieproduktioner inom både

Läs mer

Information och kommunikation

Information och kommunikation Ämnet information och kommunikation behandlar såväl verbal som ickeverbal kommunikation i yrkessammanhang samt hur sociala medier används. Det handlar om hur man utformar dokument och effektivt behandlar

Läs mer

Kunskapskrav, sid 1 [6] för kursen entreprenörskap, 100 p

Kunskapskrav, sid 1 [6] för kursen entreprenörskap, 100 p Kunskapskrav, sid 1 [6] Betyg E Betyg C Betyg A Entreprenörskap Du redogör, med hjälp av några exempel, översiktligt för vad entreprenörskapet innebär för individer, organisationer, företag och samhällen.

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

MEDIEPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

MEDIEPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet MEDIEPRODUKTION Ämnet medieproduktion har sin bas i både praktisk och teoretisk kunskapstradition. Inom ämnet studeras den process och de tekniker som ligger till grund för medieproduktioner inom både

Läs mer

Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att arbeta med produktionsförbättrande arbete i projektform.

Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att arbeta med produktionsförbättrande arbete i projektform. PRODUKTIONSFILOSOFI Ämnet produktionsfilosofi handlar om hur produktion, på olika nivåer i en organisation, planeras och styrs samt om hur planerings- och styrmetoder utvecklas genom ständigt förbättringsarbete.

Läs mer

Inriktnings- och fördjupningskurser Informations- och medieteknik

Inriktnings- och fördjupningskurser Informations- och medieteknik Inriktnings- och fördjupningskurser Informations- och medieteknik TE - Berzeliusskolan Centralt innehåll för inriktnings- och fördjupningskurser för Informations- och medieteknik på Berzeliusskolan Mer

Läs mer

KONSTRUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KONSTRUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet KONSTRUKTION Ämnet konstruktion behandlar konstruktionsprocesser från idé till färdig produkt, där syftet är att utforma och dimensionera produkter med sikte på ändamålsenlig formgivning, funktion och

Läs mer

LJUDPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

LJUDPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet LJUDPRODUKTION Ljudproduktion omfattar ett stort område, från olika radiogenrer och film- och tv-ljud, till interaktiva medier, dataspel, ljudböcker och ljudinstallationer i offentliga miljöer. Ljud används

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

FÖRETAGSEKONOMI. Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet. PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kommunikation PEDKOU0 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med Examinator Bifogas Enligt lärares

Läs mer

KONSTRUKTION. Ämnets syfte

KONSTRUKTION. Ämnets syfte KONSTRUKTION Ämnet konstruktion behandlar konstruktionsprocesser från idé till färdig produkt, där syftet är att utforma och dimensionera produkter med sikte på ändamålsenlig formgivning, funktion och

Läs mer

CAD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

CAD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet CAD Ämnet cad (computer aided design) behandlar hur man använder olika programvaror för att konstruera och designa verkliga och virtuella objekt. I ämnet är geometri grunden för att, via skiss och ritteknik,

Läs mer

GYMNASIEINGENJÖREN I PRAKTIKEN

GYMNASIEINGENJÖREN I PRAKTIKEN GYMNASIEINGENJÖREN I PRAKTIKEN Ämnet gymnasieingenjören i praktiken behandlar ingenjörsmässiga arbetsmetoder, färdigheter och förhållningssätt. Det omfattar också ledarskap, projektledning, grupprocesser,

Läs mer

Undervisningen i ämnet utställningsdesign ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet utställningsdesign ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: UTSTÄLLNINGSDESIGN Utställningsdesign som kommunikationsform innehåller många dimensioner och erbjuder olika uttrycksmöjligheter. Alla sinnen berörs och påverkas av hur föremål, färger, bilder, texter,

Läs mer

Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla förmåga att bedöma kvaliteten av animationer när det gäller form, innehåll och teknik.

Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla förmåga att bedöma kvaliteten av animationer när det gäller form, innehåll och teknik. ANIMATION Animation är en uttrycksform för att illustrera rörelse i bild och förekommer både som egen konstform och som verktyg för visualisering eller effekter i till exempel spelfilm, reklamfilm och

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Företagsekonomi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod FÖRFÖR2 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Kontakt med examinator Bifogas E2000 Classic Företagsekonomi 2, Faktabok

Läs mer

MEDIEKOMMUNIKATION. Ämnets syfte

MEDIEKOMMUNIKATION. Ämnets syfte MEDIEKOMMUNIKATION Ämnet mediekommunikation behandlar journalistikens, informationens och reklamens innehåll, villkor och roll i samhället. Inom ämnet studeras kommunikationsprocessens olika steg utifrån

Läs mer

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENTREPRENÖRSKAP Ämnet entreprenörskap är tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom psykologi och företagsekonomi, men även andra kunskapsområden såsom retorik och juridik ingår. Med hjälp av begrepp, teorier,

Läs mer

INFORMATION OCH KOMMUNIKATION

INFORMATION OCH KOMMUNIKATION INFORMATION OCH KOMMUNIKATION Ämnet information och kommunikation behandlar såväl verbal som ickeverbal kommunikation i yrkessammanhang samt hur sociala medier används. Det handlar om hur man utformar

Läs mer

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

LEDARSKAP OCH ORGANISATION LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier

Läs mer

FILM- OCH TV-PRODUKTION

FILM- OCH TV-PRODUKTION FILM- OCH TV-PRODUKTION Film- och tv-produktion omfattar ett stort område, från olika tv-genrer till fiktiv film, dokumentärfilm, musikvideor, reklamfilm samt informations- och beställningsfilm. Den digitala

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar hur mjukvaror skapas, anpassas och utvecklas samt programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering och praktisk datoriserad problemlösning.

Läs mer

Slutuppgift Kommunikation 1 BF1 våren 2013

Slutuppgift Kommunikation 1 BF1 våren 2013 Jonas Angerud, Karlbergsgymnasiet Åmål Slutuppgift Kommunikation 1 BF1 våren 2013 Vi har nu cirka fem stycken lektionstillfällen kvar av vårterminen och det kommer säkert att falla bort något på vägen.

Läs mer

CAD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

CAD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet CAD Ämnet cad (computer aided design) behandlar hur man använder olika programvaror för att konstruera och designa verkliga och virtuella objekt. I ämnet är geometri grunden för att, via skiss och ritteknik,

Läs mer

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte FOTOGRAFISK BILD Fotografiet blir en allt viktigare kommunikationsform, och människor möts dagligen av meddelanden i form av fotografiska bilder med olika avsändare och varierande syften. Den digitala

Läs mer

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FOTOGRAFISK BILD Fotografiet blir en allt viktigare kommunikationsform, och människor möts dagligen av meddelanden i form av fotografiska bilder med olika avsändare och varierande syften. Den digitala

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet mjukvarudesign inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år;

Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet mjukvarudesign inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år; Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet mjukvarudesign inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år; beslutade den -- maj 2015. Skolverket föreskriver följande med stöd av 2 kap. 2 förordning

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet produktionsfilosofi inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år;

Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet produktionsfilosofi inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år; Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet produktionsfilosofi inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år; beslutade den -- maj 2015. Skolverket föreskriver följande med stöd av 2 kap.

Läs mer

GRAFISK PRODUKTION. Ämnets syfte

GRAFISK PRODUKTION. Ämnets syfte GRAFISK PRODUKTION Ämnet behandlar den grafiska processen, hur en grafisk produkt utvecklas från idé till färdig produkt och de arbetsflöden processen bygger på. Det behandlar även betydelsen av samarbete

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14. Specialpedagogik 2, 100 poäng

APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14. Specialpedagogik 2, 100 poäng Elev: Klass: VO11 APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14 Kurs: Specialpedagogik 2, 100 poäng Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kursen: SPECIALPEDAGOGIK 2 1. Planering,

Läs mer

PRODUKTUTVECKLING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PRODUKTUTVECKLING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PRODUKTUTVECKLING Ämnet produktutveckling behandlar arbetsprocessen för att skapa en produkt samt produktens material, konstruktion och design. Ämnet behandlar också hur olika intressenters krav samordnas

Läs mer

Specialpedagogik 1, 100 poäng

Specialpedagogik 1, 100 poäng Specialpedagogik 1, 100 poäng Kurskod: SPCSPE01 Kurslitteratur: Specialpedagogik 1, Larsson Iréne, Gleerups Utbildning ISBN:978-91-40-68213-0 Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap

Läs mer

TEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

TEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: TEKNIK Ämnet teknik är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Teknik handlar om att uppfylla människors behov och önskemål genom att omvandla naturens fysiska resurser eller immateriella tillgångar i produkter,

Läs mer

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING Ämnet naturvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning förbereder

Läs mer

Undervisningen i ämnet träningslära ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet träningslära ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: TRÄNINGSLÄRA Ämnet träningslära har sin grund i humanbiologi och idrottsvetenskap. I ämnet behandlas hur kroppen påverkas av träning och fungerar i tränings- och motionssammanhang. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

TEKNISKA SYSTEM VVS. Ämnets syfte

TEKNISKA SYSTEM VVS. Ämnets syfte TEKNISKA SYSTEM VVS Ämnet tekniska system VVS behandlar den arbetsprocess där man projekterar och dokumenterar tekniska system och anläggningar inom teknikområdet VVS-installation. I projektering ingår

Läs mer

MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION

MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION Ämnet medier, samhälle och kommunikation har sin bas inom medie- och kommunikationsvetenskap, journalistikvetenskap och samhällsvetenskap. Det behandlar såväl traditionella

Läs mer

FILM- OCH TV-PRODUKTION

FILM- OCH TV-PRODUKTION FILM- OCH TV-PRODUKTION Film- och tv-produktion omfattar ett stort område, från olika tv-genrer till fiktiv film, dokumentärfilm, musikvideor, reklamfilm samt informations- och beställningsfilm. Den digitala

Läs mer

HÄLSA. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

HÄLSA. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: HÄLSA Ämnet hälsa är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, socialmedicin och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa och hälsofrämjande arbete utifrån ett individ-, gruppoch samhällsperspektiv.

Läs mer

LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK

LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK Larm- och säkerhetstekniska systems huvuduppgift är att varna för eller skydda mot olika typer av faror för människa eller egendom. Allt arbete med denna typ av system kräver ett

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

TEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

TEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet TEKNIK Ämnet teknik är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Teknik handlar om att uppfylla människors behov och önskemål genom att omvandla naturens fysiska resurser eller immateriella tillgångar i produkter,

Läs mer

SERVICE OCH BEMÖTANDE

SERVICE OCH BEMÖTANDE SERVICE OCH BEMÖTANDE Ämnet service och bemötande behandlar hur man i servicesituationer möter kunder eller gäster på ett yrkesmässigt sätt. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet service och bemötande ska

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer

RENGÖRINGSSERVICE. Ämnets syfte

RENGÖRINGSSERVICE. Ämnets syfte RENGÖRINGSSERVICE Ämnet rengöringsservice behandlar hur man säkert och systematiskt arbetar med rengöring med för ändamålet avsedda metoder, medel, redskap och maskiner. Det behandlar också rengöringens

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet gymnasieingenjören i praktiken inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år;

Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet gymnasieingenjören i praktiken inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år; Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet gymnasieingenjören i praktiken inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år; beslutade den -- maj 2015. Skolverket föreskriver följande med stöd

Läs mer

INFORMATION OCH KOMMUNIKATION

INFORMATION OCH KOMMUNIKATION INFORMATION OCH KOMMUNIKATION Ämnet information och kommunikation behandlar olika verksamheters externa och interna information och kommunikation. Ämnet handlar om utvecklingen av informationssamhället

Läs mer

NÄTHANDEL. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

NÄTHANDEL. Ämnets syfte. Kurser i ämnet NÄTHANDEL Näthandel omfattar försäljning av både varor och tjänster. Näthandeln är oberoende av tid och plats, alltid tillgänglig och därmed ett effektivt och resurssnålt sätt att sälja varor och tjänster.

Läs mer

FASTIGHETSFÖRVALTNING

FASTIGHETSFÖRVALTNING FASTIGHETSFÖRVALTNING Ämnet fastighetsförvaltning behandlar hur man planerar, utför och följer upp underhåll av fastigheter samt upprätthåller ett boende och brukande av god kvalitet. I ämnet behandlas

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer

HIPPOLOGI. Ämnets syfte

HIPPOLOGI. Ämnets syfte HIPPOLOGI Ämnet hippologi behandlar hästen som biologisk varelse, samspelet mellan häst och människa samt hästens användning inom till exempel hästsport, fritidsverksamhet, rehabilitering och natur- och

Läs mer

SKOLFS. beslutade den maj 2015.

SKOLFS. beslutade den maj 2015. Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:244) om ämnesplan för ämnet cad i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den maj 2015. Med stöd av

Läs mer

DATALAGRING. Ämnets syfte

DATALAGRING. Ämnets syfte DATALAGRING Ämnet datalagring behandlar hur lagring av data görs på ett strukturerat sätt för att datorprogram ska komma åt data på ett effektivt sätt. Lagringen kan ske med hjälp av databashanterare av

Läs mer

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING Ämnet humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering möjliggör en tvärvetenskaplig eller inomvetenskaplig fördjupning inom ett valt kunskapsområde.

Läs mer

Nösnäsgymnasiet Prövning Engelska 5 och Engelska 6

Nösnäsgymnasiet Prövning Engelska 5 och Engelska 6 Nösnäsgymnasiet Prövning Engelska 5 och Engelska 6 2014-03-28 Ämne : Engelska 5 och Engelska 6 Kurskod: ENGENG05, ENGENG06 Poäng: 100 Information om vad prövningen innehåller och vilka förberedelser som

Läs mer

ELEKTRONIKPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ELEKTRONIKPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ELEKTRONIKPRODUKTION Ämnet elektronikproduktion behandlar produktionsprocessens olika steg vid tillverkning av elektronikprodukter, från beredning och montering fram till utprovning och leveranskontroll.

Läs mer

SKOLFS. beslutade den XXX 2017.

SKOLFS. beslutade den XXX 2017. 1 (11) Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:247) om ämnesplan för ämnet programmering i gymnasieskolan, inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och inom vidareutbildning

Läs mer

FORMGIVNING. Ämnets syfte

FORMGIVNING. Ämnets syfte FORMGIVNING Ämnet formgivning behandlar estetiska aspekter på konsthantverk, slöjd och design. Det behandlar också tekniker, material, metoder och processer inom formgivningsområdet. Dessutom behandlar

Läs mer

MÄNNISKAN I INDUSTRIN

MÄNNISKAN I INDUSTRIN MÄNNISKAN I INDUSTRIN Ämnet människan i industrin behandlar industrins villkor och individens roll, ansvar och betydelse i arbetsgruppen och för företagets produktion. Det är också en introduktion till

Läs mer

HUSBYGGNAD SPECIALYRKEN

HUSBYGGNAD SPECIALYRKEN HUSBYGGNAD SPECIALYRKEN Ämnet husbyggnad specialyrken behandlar olika arbetstekniker inom valt specialyrke, från planering och utförande till det att objektet är färdigt att användas. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Hälsopedagogik 100 poäng Kurskod: HALHAL0

Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Hälsopedagogik 100 poäng Kurskod: HALHAL0 Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Hälsopedagogik 100 poäng Kurskod: HALHAL0 Validandens namn: Födelsedatum: Lärare: Lärare: Inskriven termin: Datum för genomförande: Kursen omfattar

Läs mer

FORMGIVNING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FORMGIVNING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FORMGIVNING Ämnet formgivning behandlar estetiska aspekter på konsthantverk, slöjd och design. Det behandlar också tekniker, material, metoder och processer inom formgivningsområdet. Dessutom behandlar

Läs mer

GRAFISK KOMMUNIKATION

GRAFISK KOMMUNIKATION GRAFISK KOMMUNIKATION Grafisk kommunikation har alltid förekommit, från grottmålningar och de första skriftsystemen, via handgjorda böcker, över Gutenbergs tryckteknik till dagens digitala kommunikation.

Läs mer

HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte

HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte HÄLSOVÅRD Ämnet hälsovård är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, medicin, vårdvetenskap och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa, förebyggande och hälsovårdande arbete samt vanligt förekommande

Läs mer

LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK

LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK Larm- och säkerhetstekniska systems huvuduppgift är att varna för eller skydda mot olika typer av faror för människa eller egendom. Allt arbete med denna typ av system kräver ett

Läs mer

Nu är det äntligen dags att formge era egna tidskrifter. Din tidning ska bestå av minst 8 sidor.

Nu är det äntligen dags att formge era egna tidskrifter. Din tidning ska bestå av minst 8 sidor. Tidskriften Nu är det äntligen dags att formge era egna tidskrifter. Din tidning ska bestå av minst 8 sidor. Dessa sidor ska innehålla: Omslag (fram- och baksida), första uppslag med ledare och innehållsförteckning

Läs mer

LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK

LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK Larm- och säkerhetstekniska systems huvuduppgift är att varna för eller skydda mot olika typer av faror för människa eller egendom. Allt arbete med denna typ av system kräver ett

Läs mer

A-Ö Ämnet i pdf Ämne - Fysik Fysik är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld. Fysik behandlar allt från växelverkan mellan materiens

Läs mer

SAMISK MAT OCH MATKULTUR

SAMISK MAT OCH MATKULTUR SAMISK MAT OCH MATKULTUR Ämnet samisk mat och matkultur behandlar traditionella och moderna samiska metoder för matlagning och förädling av råvaror. I ämnet behandlas tillvaratagande av såväl de råvaror

Läs mer

FISKEVÅRD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FISKEVÅRD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FISKEVÅRD Ämnet fiskevård behandlar bevarandet av skyddsvärda fiskarter samt strävan efter att få så hög och jämn avkastning av våra fiskresurser som möjligt på ett långsiktigt hållbart sätt. I ämnet behandlas

Läs mer

FÖRSÄLJNING OCH KUNDSERVICE

FÖRSÄLJNING OCH KUNDSERVICE FÖRSÄLJNING OCH KUNDSERVICE Ämnet försäljning och kundservice behandlar försäljning och kundservice inom handelsoch tjänstesektorn. Sälj- och servicefunktionerna är viktiga för företagens verksamhet, och

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

SPÅRFORDONSTEKNIK. Ämnets syfte

SPÅRFORDONSTEKNIK. Ämnets syfte SPÅRFORDONSTEKNIK Ämnet spårfordonsteknik behandlar funktion hos samt service och reparation av spårfordon. Det behandlar även spårfordons olika användningsområden och branschens olika arbetsområden. Ämnet

Läs mer

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg 1 (15) Dnr 2013:454 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:94) om ämnesplan för ämnet hälsa i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den

Läs mer

INFORMATIONSTEKNISK ARKITEKTUR OCH INFRASTRUKTUR

INFORMATIONSTEKNISK ARKITEKTUR OCH INFRASTRUKTUR INFORMATIONSTEKNISK ARKITEKTUR OCH INFRASTRUKTUR Ämnet informationsteknisk arkitektur och infrastruktur behandlar de grundläggande processerna, komponenterna och gränssnitten i ett sammanhängande informationstekniskt

Läs mer

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012.

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. PROJEKT: DICE Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av teknikutvecklingsprocessen d.v.s.

Läs mer

BYGG OCH ANLÄGGNING. Ämnets syfte

BYGG OCH ANLÄGGNING. Ämnets syfte BYGG OCH ANLÄGGNING Ämnet bygg och anläggning behandlar byggandet från planeringsstadiet till färdigställande och drift. Det behandlar även bygg- och anläggningsbranschens olika yrken och arbetsvillkor.

Läs mer

Kursplan - Grundläggande engelska

Kursplan - Grundläggande engelska 2012-11-02 Kursplan - Grundläggande engelska Grundläggande engelska innehåller fyra delkurser, sammanlagt 450 poäng: 1. Nybörjare (150 poäng) GRNENGu 2. Steg 2 (100 poäng) GRNENGv 3. Steg 3 (100 poäng)

Läs mer

P R O J E K T : D I C E

P R O J E K T : D I C E P R O J E K T : D I C E Ett projektarbete i svenska, entreprenörskap och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2013. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av utvecklingsprocessen

Läs mer