HIPPOLOGI. Ämnets syfte
|
|
- Leif Falk
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 HIPPOLOGI Ämnet hippologi behandlar hästen som biologisk varelse, samspelet mellan häst och människa samt hästens användning inom till exempel hästsport, fritidsverksamhet, rehabilitering och natur- och landskapsvård. Ämnet behandlar också hästens domesticering och historiska utveckling och användning. I ämnet ingår hästens etologi, anatomi, fysiologi, näringsbehov, hälsa samt reproduktion och avel. Dessutom behandlas etiska ställningstaganden samt lagar och andra bestämmelser som reglerar hästhållning. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet hippologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper för vidare naturvetenskapliga studier inom de vetenskapsområden som rör djur. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hästens biologi och naturliga beteende. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förmåga att iaktta och tolka hästars beteende, utveckling, välmående och hälsa. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hästens träning och träningsfysiologi samt kunskaper om samspelet mellan människa och häst. Undervisningen ska bidra till att eleverna kan analysera och värdera etiska frågor och ställningstaganden kring hästhållning ur både naturvetenskapligt och samhällsvetenskapligt perspektiv. Undervisningen ska innefatta naturvetenskapliga arbetsmetoder som att formulera och söka svar på frågor, göra systematiska observationer, planera och utföra experiment och fältstudier samt bearbeta, tolka och kritiskt granska resultat och information. I undervisningen ska eleverna ges tillfälle att presentera och argumentera kring resultat och slutsatser. Eleverna ska även ges möjligheter att använda datorstödd utrustning för insamling, simulering, beräkning, bearbetning och presentation av data. Undervisningen i ämnet hippologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: 1. Kunskaper om hästen som biologisk varelse omfattande etologi, anatomi och fysiologi, näringsbehov, hälsa samt reproduktion och avel. Kunskaper om vilka krav på miljön hästen som biologisk varelse ställer. 2. Kunskaper om samspelet mellan människa och häst samt hästens roll i samhället. 3. Förmåga att iaktta och tolka hästars utveckling, rörelse, utseende och beteende. 4. Förmåga att använda begrepp, tillämpa teorier, modeller och metoder inom hippologi. 5. Förmåga att analysera och söka svar på ämnesrelaterade frågor samt att identifiera, formulera och lösa problem. Förmåga att reflektera över och värdera valda strategier, metoder och resultat. 6. Förmåga att planera, genomföra, tolka och redovisa fältstudier, experiment och observationer samt förmåga att hantera det material och den utrustning som används. 7. Kunskaper om lagar och andra bestämmelser som rör hästar. 1
2 Kurser i ämnet Hippologi anatomi och fysiologi, 100 poäng, som bygger på kursen biologi 2. Hippologi avel och hästens hälsa, 100 poäng, som bygger på kursen biologi 2. Hippologi etologi, 100 poäng, som bygger på kursen biologi 2. 2
3 Hippologi anatomi och fysiologi, 100 poäng Kurskod: HIOHIP0 Kursen hippologi anatomi och fysiologi omfattar punkterna 1 7 under rubriken Ämnets syfte, med betoning på hästens näringsfysiologi, utfodring och träningsfysiologi. Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Hästens exteriör och signalement. Hästens anatomi och fysiologi. Organsystem och deras byggnad, funktion och samspel hos hästen. Hormonsystemets och nervsystemets reglering av hästen. Hovens anatomi och fysiologi. Hästens tillväxt och utveckling från föl till fullvuxen individ. Hästens rörelsemekanik. Näringsfysiologi, näringslära och hästens utfodring. Fodermedel, sammansättning, sorter, kvalitet och hygien samt foderstater. Grovfoder från vall till utfodring, näringsinnehåll och foderkvalitet. Kraftfoder, sammansättning, näringsämnenas funktion och kvalitet. Strömedel, funktion, kvalitet och sammansättning. Olika raser och rasegenskaper samt deras användningsområden. Hästens reaktion på träning träningsfysiologi. Begrepp, teorier, modeller och metoder inom kunskapsområdet och hur dessa har vuxit fram. Planering, genomförande och utvärdering av experiment och undersökningar. Prövning av hypoteser. Analys av metodval, arbetsprocess och felkällor. Naturvetenskapliga presentationer, till exempel rapporter, reportage och seminarier. Lagar och andra bestämmelser, till exempel djurskydds-, arbetsmiljö- och miljölagstiftning relevant för verksamheten. Kunskapskrav Betyget E Eleven redogör översiktligt för hästen som biologisk varelse och för samspelet mellan människa och häst. Eleven iakttar och tolkar hästars utveckling, rörelse och utseende med tillfredsställande resultat. Eleven analyserar och söker svar på enkla frågor med tillfredsställande resultat. Eleven använder med viss säkerhet begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder för att söka svar på frågor samt för att beskriva och exemplifiera företeelser inom hästens anatomi och fysiologi. Utifrån något exempel redogör eleven översiktligt för hur modeller och teorier inom området utvecklas. Eleven planerar och genomför i samråd med handledare fältstudier och undersökande arbete på ett tillfredsställande sätt. I arbetet hanterar eleven hästar, material och utrustning på ett säkert sätt. Vidare tolkar eleven sina resultat, utvärderar sina metoder med enkla omdömen och motiverar sina slutsatser med enkla resonemang. Eleven diskuterar översiktligt frågor som rör hippologi. I diskussionerna för eleven fram enkla argument och redogör översiktligt för konsekvenser av något tänkbart ställningstagande. 3
4 Eleven använder med viss säkerhet naturvetenskapliga uttrycks- och presentationsformer och anpassar till viss del sin kommunikation till syfte och sammanhang. Dessutom använder eleven olika typer av källor och gör enkla bedömningar av informationens och källornas trovärdighet och relevans. Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget C Eleven redogör utförligt för hästen som biologisk varelse och för samspelet mellan människa och häst. Eleven iakttar och tolkar hästars utveckling, rörelse och utseende med tillfredsställande resultat. Eleven analyserar och söker svar på frågor med tillfredsställande resultat. Eleven använder med viss säkerhet begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder för att söka svar på frågor och för att beskriva och exemplifiera företeelser inom hästens anatomi och fysiologi. Utifrån några exempel redogör eleven utförligt för hur modeller och teorier inom området utvecklas. Eleven planerar och genomför efter samråd med handledare fältstudier och undersökande arbete på ett tillfredsställande sätt. I arbetet hanterar eleven hästar, material och utrustning på ett säkert sätt. Vidare tolkar eleven sina resultat, utvärderar sina metoder med nyanserade omdömen och motiverar sina slutsatser med välgrundade resonemang. Eleven diskuterar utförligt frågor som rör hippologi. I diskussionerna för eleven fram välgrundade argument och redogör utförligt för konsekvenser av några tänkbara ställningstaganden. Eleven använder med viss säkerhet naturvetenskapliga uttrycks- och presentationsformer och anpassar till stor del sin kommunikation till syfte och sammanhang. Dessutom använder eleven olika typer av källor och gör välgrundade bedömningar av informationens och källornas trovärdighet och relevans. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Betyget A Eleven redogör utförligt och nyanserat för hästen som biologisk varelse och för samspelet mellan människa och häst. Eleven iakttar och tolkar hästars utveckling, rörelse och utseende med gott resultat. Eleven analyserar och söker svar på komplexa frågor med gott resultat. Eleven använder med säkerhet begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder för att söka svar på frågor samt för att beskriva och generalisera kring företeelser inom hästens anatomi och fysiologi. Utifrån flera 4
5 exempel redogör eleven utförligt och nyanserat för hur modeller och teorier inom området utvecklas. Eleven planerar och genomför efter samråd med handledare fältstudier och undersökande arbete på ett tillfredsställande sätt. Dessutom hanterar eleven hästar, material och utrustning på ett säkert sätt. Vidare tolkar eleven sina resultat, utvärderar sina metoder med nyanserade omdömen och motiverar sina slutsatser med välgrundade och nyanserade resonemang. Vid behov föreslår eleven också förändringar. Eleven diskuterar utförligt och nyanserat komplexa frågor som rör hippologi. I diskussionerna för eleven fram välgrundade och nyanserade argument och redogör utförligt och nyanserat för konsekvenser av flera tänkbara ställningstaganden. Eleven föreslår också nya frågeställningar att diskutera. Eleven använder med säkerhet naturvetenskapliga uttrycks- och presentationsformer och anpassar till stor del sin kommunikation till syfte och sammanhang. Dessutom använder eleven olika typer av källor och gör välgrundade och nyanserade bedömningar av informationens och källornas trovärdighet och relevans. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav. 5
6 Hippologi avel och hästens hälsa, 100 poäng Kurskod: HIOHIO0 Kursen hippologi avel och hästens hälsa omfattar punkterna 1 7 under rubriken Ämnets syfte, med betoning på avelsarbete och hästens hälsa. Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Reproduktionsbiologi, genetik och nedärvning av olika egenskaper. Avelsarbete. Hästens hälsa, hälsofrämjande åtgärder som val av foder, träningsmetoder för muskeluppbyggnad och smittskydd. Mikroorganismer och virus som förorsakar sjukdomar hos hästen, sjukdomssymtom och behandling. Smittspridning, smittskydd och hygien samt förebyggande hälsovård. Skador, hästens reaktion på skador och lämpliga behandlingsmetoder. Observationer av hästars välbefinnande och hälsa. Veterinärmedicinska termer och begrepp, teorier, modeller och metoder inom kunskapsområdet och hur dessa har vuxit fram. Naturvetenskapliga presentationer, till exempel rapporter, reportage och seminarier. Lagar och andra bestämmelser, till exempel djurskydds-, arbetsmiljö- och miljölagstiftning relevant för verksamheten. Kunskapskrav Betyget E Eleven redogör översiktligt för hästen som biologisk varelse och för samspelet mellan människa och häst. Eleven iakttar, undersöker och tolkar hästars välbefinnande och hälsa med tillfredsställande resultat. Eleven analyserar och söker svar på enkla frågor med tillfredsställande resultat. Eleven använder med viss säkerhet begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder för att söka svar på frågor samt för att beskriva och exemplifiera företeelser inom hästavel och hästars hälsa. Utifrån något exempel redogör eleven översiktligt för hur modeller och teorier inom området utvecklas. Eleven planerar och genomför i samråd med handledare fältstudier och undersökande arbete på ett tillfredsställande sätt. I arbetet hanterar eleven hästar, material och utrustning på ett säkert sätt. Vidare tolkar eleven sina resultat, utvärderar sina metoder med enkla omdömen och motiverar sina slutsatser med enkla resonemang. Eleven diskuterar översiktligt frågor inom hästavel och hästars hälsa. I diskussionerna för eleven fram enkla argument och redogör översiktligt för konsekvenser av något tänkbart ställningstagande. Eleven använder med viss säkerhet naturvetenskapliga uttrycks- och presentationsformer och anpassar till viss del sin kommunikation till syfte och sammanhang. 6
7 Dessutom använder eleven olika typer av källor och gör enkla bedömningar av informationens och källornas trovärdighet och relevans. Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget C Eleven redogör utförligt för hästen som biologisk varelse och för samspelet mellan människa och häst. Eleven iakttar och tolkar hästars utveckling, rörelse och utseende med tillfredsställande resultat. Eleven analyserar och söker svar på frågor med tillfredsställande resultat. Eleven använder med viss säkerhet begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder för att söka svar på frågor och för att beskriva och exemplifiera företeelser inom hästavel och hästars hälsa. Utifrån några exempel redogör eleven utförligt för hur modeller och teorier inom området utvecklas. Eleven planerar och genomför efter samråd med handledare fältstudier och undersökande arbetet på ett tillfredsställande sätt. I arbetet hanterar eleven hästar, material och utrustning på ett säkert sätt. Vidare tolkar eleven sina resultat, utvärderar sina metoder med nyanserade omdömen och motiverar sina slutsatser med välgrundade resonemang. Eleven diskuterar utförligt frågor som rör hästavel och hästars hälsa. I diskussionerna för eleven fram välgrundade argument och redogör utförligt för konsekvenser av några tänkbara ställningstaganden. Eleven använder med viss säkerhet naturvetenskapliga uttrycks- och presentationsformer och anpassar till stor del sin kommunikation till syfte och sammanhang. Dessutom använder eleven olika typer av källor och gör välgrundade bedömningar av informationens och källornas trovärdighet och relevans. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Betyget A Eleven redogör utförligt och nyanserat för hästen som biologisk varelse och för samspelet mellan människa och häst. Eleven iakttar och tolkar hästars utveckling, rörelse och utseende med gott resultat. Eleven analyserar och söker svar på komplexa frågor med gott resultat. Eleven använder med säkerhet begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder för att söka svar på frågor samt för att beskriva och generalisera kring företeelser inom hästavel och hästars hälsa. Utifrån flera exempel redogör eleven utförligt och nyanserat för hur modeller och teorier inom området utvecklas. 7
8 Eleven planerar och genomför efter samråd med handledare fältstudier och undersökande arbete på ett tillfredsställande sätt. Dessutom hanterar eleven hästar, material och utrustning på ett säkert sätt. Vidare tolkar eleven sina resultat, utvärderar sina metoder med nyanserade omdömen och motiverar sina slutsatser med välgrundade och nyanserade resonemang. Vid behov föreslår eleven också förändringar. Eleven diskuterar utförligt och nyanserat komplexa frågor som rör hästavel och hästars hälsa. I diskussionerna för eleven fram välgrundade och nyanserade argument och redogör utförligt och nyanserat för konsekvenser av flera tänkbara ställningstaganden. Eleven föreslår också nya frågeställningar att diskutera. Eleven använder med säkerhet naturvetenskapliga uttrycks- och presentationsformer och anpassar till stor del sin kommunikation till syfte och sammanhang. Dessutom använder eleven olika typer av källor och gör välgrundade och nyanserade bedömningar av informationens och källornas trovärdighet och relevans. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav. 8
9 Hippologi etologi, 100 poäng Kurskod: HIOHIL0 Kursen hippologi etologi omfattar punkterna 1 7 under rubriken Ämnets syfte, med betoning på hästens etologi och samspelet mellan människa och häst. Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Hästens ursprung, hästens domesticering, dagens hästraser, deras exteriör och signalement samt hästens evolution. Biologisk fördjupning inom vetenskapsområdet etologi med utgångspunkt från hästens etologi samt jämförande studier inom området. Organisationer inom hästnäringen, hästens ekonomiska och sociala betydelse i dagens samhälle samt hästens historiska användning och betydelse. Diskussioner om hästens betydelse i dagens och morgondagens samhälle. Utvecklingtendenser, hinder och möjligheter. Tolkning av hästens beteende med utgångspunkt från kunskaper i etologi. Samspel mellan människa och häst. Hantering av hästar. Begrepp, teorier, modeller och metoder inom kunskapsområdet och hur dessa har vuxit fram. Källkritisk granskning, tolkning och värdering av information från olika medier och källor. Planering och genomförande av fältstudier och observationer inom etologi samt formulering och prövning av hypoteser i samband med detta. Naturvetenskapliga presentationer, till exempel rapporter, reportage och seminarier. Lagar och andra bestämmelser, till exempel djurskydds-, arbetsmiljö- och miljölagstiftning samt lagstiftning som rör lastning och transport av hästar. Kunskapskrav Betyget E Eleven redogör översiktligt för hästen som biologisk varelse samt för hästens roll i samhället. Eleven iakttar och tolkar hästars beteende med tillfredsställande resultat. Eleven analyserar och söker svar på enkla frågor med tillfredsställande resultat. Eleven använder med viss säkerhet begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder för att söka svar på frågor samt för att beskriva och exemplifiera företeelser inom etologi. Utifrån något exempel redogör eleven översiktligt för hur modeller och teorier inom området utvecklas. Eleven planerar och genomför i samråd med handledare fältstudier och undersökande arbete på ett tillfredsställande sätt. I arbetet hanterar eleven hästar, material och utrustning på ett säkert sätt. Vidare tolkar eleven sina resultat, utvärderar sina metoder med enkla omdömen och motiverar sina slutsatser med enkla resonemang. Eleven diskuterar översiktligt frågor som rör hippologi. I diskussionerna för eleven fram enkla argument och redogör översiktligt för konsekvenser av något tänkbart ställningstagande. Eleven använder med viss säkerhet vetenskapliga uttrycks- och presentationsformer och anpassar till viss del sin kommunikation till syfte och sammanhang. Dessutom använder eleven 9
10 olika typer av källor och gör enkla bedömningar av informationens och källornas trovärdighet och relevans. Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget C Eleven redogör utförligt för hästen som biologisk varelse samt för hästens roll i samhället. Eleven iakttar och tolkar hästars beteende med tillfredsställande resultat. Eleven analyserar och söker svar på frågor med tillfredsställande resultat. Eleven använder med viss säkerhet begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder för att söka svar på frågor och för att beskriva och exemplifiera företeelser inom etologi. Utifrån några exempel redogör eleven utförligt för hur modeller och teorier inom området utvecklas. Eleven planerar och genomför efter samråd med handledare fältstudier och undersökande arbete på ett tillfredsställande sätt. I arbetet hanterar eleven hästar, material och utrustning på ett säkert sätt. Vidare tolkar eleven sina resultat, utvärderar sina metoder med nyanserade omdömen och motiverar sina slutsatser med välgrundade resonemang. Eleven diskuterar utförligt frågor som rör hippologi. I diskussionerna för eleven fram välgrundade argument och redogör utförligt för konsekvenser av några tänkbara ställningstaganden. Eleven använder med viss säkerhet vetenskapliga uttrycks- och presentationsformer och anpassar till stor del sin kommunikation till syfte och sammanhang. Dessutom använder eleven olika typer av källor och gör välgrundade bedömningar av informationens och källornas trovärdighet och relevans. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Betyget A Eleven redogör utförligt och nyanserat för hästen som biologisk varelse samt för hästens roll i samhället. Eleven iakttar och tolkar hästars beteende med gott resultat. Eleven analyserar och söker svar på komplexa frågor med gott resultat. Eleven använder med säkerhet begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder för att söka svar på frågor samt för att beskriva och generalisera kring företeelser inom etologi. Utifrån flera exempel redogör eleven utförligt och nyanserat för hur modeller och teorier inom området utvecklas. Eleven planerar och genomför efter samråd med handledare fältstudier och undersökande arbete på ett tillfredsställande sätt. Dessutom hanterar eleven hästar, material och utrustning 10
11 på ett säkert sätt. Vidare tolkar eleven sina resultat, utvärderar sina metoder med nyanserade omdömen och motiverar sina slutsatser med välgrundade och nyanserade resonemang. Vid behov föreslår eleven också förändringar. Eleven diskuterar utförligt och nyanserat komplexa frågor som rör hippologi. I diskussionerna för eleven fram välgrundade och nyanserade argument och redogör utförligt och nyanserat för konsekvenser av flera tänkbara ställningstaganden. Eleven föreslår också nya frågeställningar att diskutera. Eleven använder med säkerhet vetenskapliga uttrycks- och presentationsformer och anpassar till stor del sin kommunikation till syfte och sammanhang. Dessutom använder eleven olika typer av källor och gör välgrundade och nyanserade bedömningar av informationens och källornas trovärdighet och relevans. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav. 11
NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING
NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING Ämnet naturvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning förbereder
KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.
PRÖVNINGSANVISNINGAR
Prövning i Kemi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod KEMKEM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov Kemi B, Andersson, Sonesson m.fl, Liber. Kap. 2-4 och 7-14 Ett skriftligt
5. Förmåga att använda kunskaper i biologi för att kommunicera samt för att granska och använda information.
BIOLOGI Biologi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Det är läran om livet, dess uppkomst, utveckling, former och villkor.
A-Ö Ämnet i pdf Ämne - Fysik Fysik är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld. Fysik behandlar allt från växelverkan mellan materiens
HÄSTKUNSKAP. Ämnets syfte
HÄSTKUNSKAP Hästen har i dag ett stort värde för många människor och används i många olika sammanhang, till exempel inom hästsport, fritidsverksamhet och rehabilitering samt som arbetshäst inom natur-
HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING
HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING Ämnet humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering möjliggör en tvärvetenskaplig eller inomvetenskaplig fördjupning inom ett valt kunskapsområde.
HUNDKUNSKAP. Ämnets syfte
HUNDKUNSKAP Hundar används i många sammanhang, som brukshundar och sällskapsdjur. Efterfrågan på yrkeskunnande i arbete med och fostran av hundar ökar. Ämnet hundkunskap behandlar skötsel och samspel med
Undervisningen i ämnet djur ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
DJUR Ämnet djur behandlar skötsel av djur och anläggningar. I ämnet behandlas djur för livsmedelsproduktion och landskapsvård samt hästar, hundar, sällskapsdjur och djurparksdjur av olika slag. Ämnet omfattar
PEDAGOGIK. Ämnets syfte
PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar
HÄSTKUNSKAP. Ämnets syfte
HÄSTKUNSKAP Ämnet hästkunskap behandlar hästens biologi, skötsel av hästar, utrustning och tillhörande anläggningar samt ridning och körning av skolad häst. Centralt i ämnet är etiska ställningstaganden,
FÖRETAGSEKONOMI. Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,
NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som
HÄLSA. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
HÄLSA Ämnet hälsa är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, socialmedicin och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa och hälsofrämjande arbete utifrån ett individ-, gruppoch samhällsperspektiv.
Undervisningen i ämnet träningslära ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
TRÄNINGSLÄRA Ämnet träningslära har sin grund i humanbiologi och idrottsvetenskap. I ämnet behandlas hur kroppen påverkas av träning och fungerar i tränings- och motionssammanhang. Ämnets syfte Undervisningen
3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör.
Prövning i Fysik1 Prövning i Fy 1 omfattar 1: Skriftligt prov Ett skriftligt prov görs på hela kursen 2: Laborationer I kursen ingår laborationer och att skriva rapporter. Laborationerna görs en torsdag
Kemi 1, 100 poäng, som bygger på grundskolans kunskaper eller motsvarande. Kemi 2, 100 poäng, som bygger på kursen kemi 1.
KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.
LEDARSKAP OCH ORGANISATION
LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier
I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.
RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer
Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.
PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kommunikation PEDKOU0 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med Examinator Bifogas Enligt lärares
Pedagogisk planering Bi 1 - Individens genetik
Centralt innehåll Genetik Arvsmassans uppbyggnad samt ärftlighetens lagar och mekanismer. Celldelning, dnareplikation och mutationer. Genernas uttryck. Proteinsyntes, monogena och polygena egenskaper,
LANTBRUKSDJUR. Ämnets syfte
LANTBRUKSDJUR Ämnet lantbruksdjur behandlar olika lantbruksdjur och skötsel av dessa. I ämnet ingår produktion inom djurhållning samt lantbruksdjurens betydelse för landskapsvård och biologisk mångfald.
1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7
1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom grundsärskolan Biologi Kurskod: SGRBIO7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet
RENNÄRING. Ämnets syfte
RENNÄRING Ämnet rennäring behandlar rennäringens betydelse för det samiska samhället. Det behandlar hur näringen är sammankopplad med den samiska kulturen och är bärare av en lång kulturell tradition och
MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION
MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION Ämnet medier, samhälle och kommunikation har sin bas inom medie- och kommunikationsvetenskap, journalistikvetenskap och samhällsvetenskap. Det behandlar såväl traditionella
SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
SOCIOLOGI Ämnet sociologi behandlar sociala sammanhang och relationen mellan människan och samhället på individ-, grupp- och samhällsnivå. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet sociologi ska syfta till att
Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.
PRÖVNINGSANVISNING Prövning i Grundläggande BIOLOGI Kurskod Biologi åk 7-9 Poäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Puls Biologi för grundskolans år 7-9, Natur
SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg
1 (15) Dnr 2013:454 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:94) om ämnesplan för ämnet hälsa i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den
FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,
PRÖVNINGSANVISNINGAR
Prövning i Företagsekonomi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod FÖRFÖR2 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Kontakt med examinator Bifogas E2000 Classic Företagsekonomi 2, Faktabok
SÄLLSKAPSDJUR. Ämnets syfte
SÄLLSKAPSDJUR Ämnet sällskapsdjur behandlar de djur som människan håller som följeslagare för sällskaps skull. Ämnet handlar om skötsel av djur och deras vistelsemiljöer. Centralt i ämnet är djurens behov,
Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta
PEDAGOGIK. Ämnets syfte
PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar
VATTENBRUK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
VATTENBRUK Ämnet vattenbruk behandlar odling av vattenlevande organismer. För en optimal produktion och hög kvalitet på de odlade produkterna krävs en kombination av biologiska, tekniska och ekonomiska
Kemi 2. Planering VT2016
Kemi 2 (KEM02, NA2) Planering VT2016 Pär Leijonhufvud CC $\ BY: 20160208 C Denna planering gäller för VT2016, med andra ord den andra halvan av kursen. Centralt innehåll Fet stil skolverkets text, med
Förslag den 25 september Biologi
Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och
Syfte: Planering Människokroppen 8C Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället. Använda kunskaper i biologi för att
Religionskunskap. Ämnets syfte
Religionskunskap REL Religionskunskap Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och
SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte
SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor
FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte
FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,
FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte
FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,
PRÖVNINGSANVISNINGAR
Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,
RIDNING OCH KÖRNING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
RIDNING OCH KÖRNING Ämnet ridning och körning behandlar träning i att rida och köra olika typer av hästar i olika åldrar och utbildningsstadier. I arbetet som hästskötare ingår att motionera och träna
DJURVÅRD INOM DJURENS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
DJURVÅRD INOM DJURENS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Ämnet djurvård inom djurens hälso- och sjukvård behandlar omvårdnadsarbete med sjuka och friska djur. I ämnet behandlas också sjukdomslära samt lagar och andra
HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte
HÄLSOVÅRD Ämnet hälsovård är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, medicin, vårdvetenskap och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa, förebyggande och hälsovårdande arbete samt vanligt förekommande
beslutade den - november 2013.
Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2013:79) om ämnesplan för ämnet sällskapsdjur i gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå; beslutade den - november
ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ENTREPRENÖRSKAP Ämnet entreprenörskap är tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom psykologi och företagsekonomi, men även andra kunskapsområden såsom retorik och juridik ingår. Med hjälp av begrepp, teorier,
SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
Praktiska övningar, fältstudier, undersökande arbetssätt och laborationer i fält ska ingå i undervisningen.
LANTBRUKSMASKINER Ämnet lantbruksmaskiner behandlar den tekniska utrustning som används inom lantbruk. Teknisk utrustning som används i samspel med biologiska förutsättningar och biologiska metoder bidrar
SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
FISKEVÅRD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
FISKEVÅRD Ämnet fiskevård behandlar bevarandet av skyddsvärda fiskarter samt strävan efter att få så hög och jämn avkastning av våra fiskresurser som möjligt på ett långsiktigt hållbart sätt. I ämnet behandlas
TEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
TEKNIK Ämnet teknik är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Teknik handlar om att uppfylla människors behov och önskemål genom att omvandla naturens fysiska resurser eller immateriella tillgångar i produkter,
GYMNASIEINGENJÖREN I PRAKTIKEN
GYMNASIEINGENJÖREN I PRAKTIKEN Ämnet gymnasieingenjören i praktiken behandlar ingenjörsmässiga arbetsmetoder, färdigheter och förhållningssätt. Det omfattar också ledarskap, projektledning, grupprocesser,
3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör.
Prövning i Fysik 2 Prövningen i Fy 2 omfattar 1: Skriftligt prov Ett skriftligt prov görs på hela kursen. 2: Laborationer I kursen ingår att laborera och att skriva rapporter. Laborationerna görs en torsdag
Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att arbeta med produktionsförbättrande arbete i projektform.
PRODUKTIONSFILOSOFI Ämnet produktionsfilosofi handlar om hur produktion, på olika nivåer i en organisation, planeras och styrs samt om hur planerings- och styrmetoder utvecklas genom ständigt förbättringsarbete.
TEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet
TEKNIK Ämnet teknik är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Teknik handlar om att uppfylla människors behov och önskemål genom att omvandla naturens fysiska resurser eller immateriella tillgångar i produkter,
RID- OCH KÖRKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
RID- OCH KÖRKUNSKAP Ämnet rid- och körkunskap behandlar träning i att rida och köra olika typer av hästar i olika åldrar och utbildningsstadier. I arbetet som hästskötare ingår att motionera och träna
INFORMATION OCH KOMMUNIKATION
INFORMATION OCH KOMMUNIKATION Ämnet information och kommunikation behandlar såväl verbal som ickeverbal kommunikation i yrkessammanhang samt hur sociala medier används. Det handlar om hur man utformar
Senaste lydelse av SKOLFS 2012:18
Senaste lydelse av SKOLFS 2012:18 Utkom från trycket den 31 maj 2012 Skolverkets föreskrifter om kursplaner för kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå; beslutade den 18 april 2012. (Senaste ändring
Fiske och vattenvård 1, 100 poäng
SKOG, MARK OCH VATTEN Ämnet skog, mark och vatten behandlar mångbruk av skog. Med mångbruk menas att skogen används för olika syften. Skogen omfattas av stora ekonomiska och miljömässiga värden och är
använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi
Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9
Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället.
PRODUKTUTVECKLING. Ämnets syfte
PRODUKTUTVECKLING Ämnet produktutveckling behandlar arbetsprocessen för att skapa en produkt samt produktens material, konstruktion och design. Ämnet behandlar också hur olika intressenters krav samordnas
MEDIEKOMMUNIKATION. Ämnets syfte
MEDIEKOMMUNIKATION Ämnet mediekommunikation behandlar journalistikens, informationens och reklamens innehåll, villkor och roll i samhället. Inom ämnet studeras kommunikationsprocessens olika steg utifrån
Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor
Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet
SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
Skolverket föreskriver följande med stöd av 2 kap. 11 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning.
Senaste lydelse av SKOLFS 2012:18 Utkom från trycket den 31 maj 2012 Skolverkets föreskrifter om kursplaner för kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå; beslutade den 18 april 2012. (Senaste ändring
Tränings- och tävlingslära 2, 100 poäng
Kursplan SPETRÄ02, senast uppdaterad 2017-08-28 Tränings- och tävlingslära 2, 100 poäng Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: 1. Fördjupning i kroppens anatomi och fysiologi,
SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
MASSAGE. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
MASSAGE Ämnet massage är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde som har sin grund i naturvetenskap och humanbiologi. Ämnet handlar om hur vår kropp och rörelseapparat påverkas av olika faktorer och hur massage
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.
KONSTRUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
KONSTRUKTION Ämnet konstruktion behandlar konstruktionsprocesser från idé till färdig produkt, där syftet är att utforma och dimensionera produkter med sikte på ändamålsenlig formgivning, funktion och
Hur blir flera bedömningar ett betyg?
Hur blir flera bedömningar ett betyg? Styrdokument Dokumentation Att värdera bedömningars kvalitet Till övervägande del Lärare ska Lärare bör Lärare kan Lärare ska utifrån de nationella kunskapskrav som
HUSBYGGNAD SPECIALYRKEN
HUSBYGGNAD SPECIALYRKEN Ämnet husbyggnad specialyrken behandlar olika arbetstekniker inom valt specialyrke, från planering och utförande till det att objektet är färdigt att användas. Ämnets syfte Undervisningen
Samhällskunskap. Ämnets syfte. Samhällskunskap
Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner ingår.
NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål
NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och
KONSTRUKTION. Ämnets syfte
KONSTRUKTION Ämnet konstruktion behandlar konstruktionsprocesser från idé till färdig produkt, där syftet är att utforma och dimensionera produkter med sikte på ändamålsenlig formgivning, funktion och
använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi
Förslag den 25 september Fysik
Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden
Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Hälsopedagogik 100 poäng Kurskod: HALHAL0
Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Hälsopedagogik 100 poäng Kurskod: HALHAL0 Validandens namn: Födelsedatum: Lärare: Lärare: Inskriven termin: Datum för genomförande: Kursen omfattar
Naturorienterande ämnen
OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen
Genom att praktiskt tillämpa sina kunskaper ska eleverna ges möjlighet att pröva olika arbetsuppgifter som förekommer inom ämnesområdet.
MATLAGNINGSKUNSKAP Ämnet matlagningskunskap behandlar grundläggande matlagningsmetoder och variationer av dem samt hur matlagningens historia och olika mattraditioner påverkar dagens matlagning. I ämnet
Kursen idrottsspecialisering 1 omfattar punkterna 1 2 och 4 7 under rubriken Ämnets syfte.
SPECIALIDROTT Ämnet specialidrott möjliggör en utveckling av den idrottsliga förmågan mot elitnivå inom en vald idrott. Det behandlar metoder och teorier för prestationsutveckling mot elitnivå. Undervisningen
SERVICE OCH BEMÖTANDE
SERVICE OCH BEMÖTANDE Ämnet service och bemötande behandlar hur man i servicesituationer möter kunder eller gäster på ett yrkesmässigt sätt. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet service och bemötande ska
BIOLOGI NATURBRUK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
BIOLOGI NATURBRUK Ämnet biologi naturbruk är naturvetenskapligt och behandlar den biologi som har betydelse för arbete med djur och växter inom naturbruk. Kunskaper om marken och växternas biologi är centrala
Statens skolverks författningssamling
Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Skolverkets föreskrifter om kursplaner för kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå; SKOLFS 2012:18 Utkom från trycket den 31 maj 2012 beslutade
SAMISK MAT OCH MATKULTUR
SAMISK MAT OCH MATKULTUR Ämnet samisk mat och matkultur behandlar traditionella och moderna samiska metoder för matlagning och förädling av råvaror. I ämnet behandlas tillvaratagande av såväl de råvaror
NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap behandlar sambanden mellan individen, samhället och naturen. I ämnet ingår fältstudier och undersökningar av naturen och funktioner i människokroppen. Ämnet omfattar också
Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
DRYCKESKUNSKAP. Ämnets syfte
DRYCKESKUNSKAP Ämnet dryckeskunskap behandlar tillredning och servering av varma, kalla, alkoholfria och alkoholhaltiga drycker. Ämnet tar även upp dryckestraditioner och behandlar lagar och andra bestämmelser
Undervisningen i ämnet biologi naturbruk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
BIOLOGI NATURBRUK Ämnet biologi naturbruk behandlar den biologi som har betydelse för arbete med växter och djur inom naturbruk. I ämnet ingår naturbrukets påverkan på ekosystemen. Ämnets syfte Undervisningen
Slutuppgift Kommunikation 1 BF1 våren 2013
Jonas Angerud, Karlbergsgymnasiet Åmål Slutuppgift Kommunikation 1 BF1 våren 2013 Vi har nu cirka fem stycken lektionstillfällen kvar av vårterminen och det kommer säkert att falla bort något på vägen.
Modell och verklighet och Gy2011
Modell och verklighet och Gy2011 Innehållet i Modell och verklighet stämmer väl överens med ämnesplanen och det centrala innehållet i Gy2011. I ämnesplanen för Kemi, www.skolverket.se, betonas att undervisningen
HÄLSA. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
HÄLSA Ämnet hälsa är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, socialmedicin och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa och hälsofrämjande arbete utifrån ett individ-, gruppoch samhällsperspektiv.
PLÅTSLAGERITEKNIK. Ämnets syfte
PLÅTSLAGERITEKNIK Ämnet plåtslageriteknik behandlar hur man planerar och genomför plåtslageriarbeten. Det behandlar även arbetsmetoder och olika plåtmaterials egenskaper samt hur man väljer lämpliga verktyg
Genom praktisk tillämpning ska undervisningen ge eleverna möjlighet att erfara olika arbetsuppgifter som förekommer inom dagligvaruhandeln.
MAT OCH BUTIK Ämnet mat och butik behandlar hur råvaror och andra produkter inom olika varugrupper i dagligvaruhandeln kan användas, kombineras och tillagas. I ämnet behandlas också grunderna i matlagning
ESTETISK KOMMUNIKATION
ESTETISK KOMMUNIKATION Ämnet estetisk kommunikation behandlar kommunikationsprocesser och interaktion mellan människor med hjälp av olika estetiska uttrycksformer. Ämnet handlar om att tolka budskap som
NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt
NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som
SPECIALIDROTT. Ämnets syfte
SPECIALIDROTT Ämnet specialidrott möjliggör en utveckling av den idrottsliga förmågan mot elitnivå inom en vald idrott. Det behandlar metoder och teorier för prestationsutveckling mot elitnivå. Ämnets
Kursplaner och betygskriterier Skolverket
Kursplaner och betygskriterier www.skolverket.se Skolverket 2009-05-12 Kursplaner med betygskriterier för grundskola, gymnasieskola, vuxenutbildning samt övriga skolformer finns i Skolverkets databas KURSINFO.