Elteknikbranschen i gymnasieskolan. Kurser för eltekniker

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Elteknikbranschen i gymnasieskolan. Kurser för eltekniker"

Transkript

1 Elektriska Installatörsorganisationen Elteknikbranschen i gymnasieskolan Kurser för eltekniker Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

2 Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 12 Innehåll El- och energiprogrammet... 3 Poängutrymmet för el- och energiprogrammet fördelar sig så här:... 3 Gemensamma (obligatoriska) kurser för alla elever på El- och Energiprogrammet... 4 Energiteknik Datorteknik 1a... 4 Mekatronik Elektromekanik... 5 Gemensamma (obligatoriska) kurser för alla elever på inriktning Elteknik... 5 Praktisk ellära... 5 Elkraftteknik... 5 Elinstallationer... 6 Kommunikationsnät Valbara programfördjupningskurser... 6 Belysningsteknik... 6 Data- och medianät... 7 Antenn- och kabel-tv-teknik... 7 Elmotorstyrning... 7 Kommunikationsnät Kommunikationsnät Servicekunskap... 8 Cad Fastighetsautomation... 9 Underhåll - driftsäkerhet... 9 Allmän automationsteknik Mät- och styrteknik Larm-, övervaknings- och säkerhetssystem Brandlarmssystem Passerkontrollsystem CCTV-system Inbrottslarmssystem... 12

3 Elektriska Installatörsorganisationen Sida 3 av 12 El- och energiprogrammet är ett yrkesprogram. Efter examen från programmet ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta med automatiserade produktionssystem, system för energi-, miljö- och vattenteknik eller dator- och kommunikationssystem, eller för att arbeta som elektriker inom eldistribution eller installation. Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper i att försörja och bistå samhällsviktiga basfunktioner som produktion, installation och distribution av el-, energi- och vattensystem. Den ska därför ge kunskaper om el- och energiteknik och automation samt färdigheter i att utföra arbetsuppgifter inom dessa arbetsområden. Dator- och kommunikationsteknik och samhällets IT-infrastruktur ska också vara centralt inom utbildningen. Säkerhetsfrågor är av yttersta vikt för arbete inom de olika yrkesområdena. Utbildningen ska därför leda till att eleverna blir väl förtrogna med nationella och internationella överenskommelser om teknologi, informationssäkerhet, standarder, arbetssäkerhet och arbetsmiljö. Poängutrymmet för el- och energiprogrammet fördelar sig så här: Gymnasiegemensamma ämnen 600 poäng Programgemensamma karaktärsämnen 400 poäng Inriktningar poäng Programfördjupningar poäng Individuellt val 200 poäng Gymnasiearbete 100 poäng Inriktningen Elteknik ska ge kunskaper i att installera, underhålla och reparera elanläggningar, eldistributionsnät, larm samt tv- och datanät. Inriktningen kan leda till yrken som elektriker verksam inom installation eller eldistribution. Andra möjliga yrken är till exempel hisstekniker och larmtekniker. I inriktningen elteknik finns 700 poäng som valbara programfördjupningskurser. Det är dessa kurser som man som lokal företagare kan påverka. I häftet Yrkesutgångar Elteknik har EIO tagit fram branschrekommendationer som kan användas i dialogen med skolan. Kurserna är framtagna utifrån de vanligast förekommande yrkesrollerna och kan givetvis ersättas med andra lämpliga kurser. Elektriska Installatörsorganisationen EIO

4 Elektriska Installatörsorganisationen Sida 4 av 12 Gemensamma (obligatoriska) kurser för alla elever på El- och Energiprogrammet Energiteknik 1 ska behandla följande centrala innehåll Grundläggande systemförståelse inom tillämpliga energiområden samt effektiv energihantering. Energiinnehåll i olika bränslen. Förnybara energikällor: sol, vind, våg, värmepump, energigaser, biobränslen samt alternativa drivmedel för fordon. Energianvändning inom EU. Processkännedom om kärnkraft, vattenkraft, värmekraft, fjärrvärme och fjärrkyla. Processkännedom om vattenrening för dricksvatten och förorenat vatten samt miljö- och kretsloppstänkande. Hantering, montering, mätning och enklare underhåll av energiteknisk utrustning. Säkerhetsföreskrifter inom energiområdet. Måttsystem för energi och effekt samt enheter och förkortningar för energi och effekt. Användning och skötsel av utrustning och verktyg. Säkerhetstänkande och yrkesetik. Arbetsmiljö och ergonomi. Lagar och andra bestämmelser. Datorteknik 1a ska behandla följande centrala innehåll Datorsystems uppbyggnad, komponenter och kringutrustningar. Grunderna i OSI-modellen (open systems interconnection) och gällande standarder för datorkommunikation. Program, till exempel enklare kommunikationsprogram och applikationsprogram för mobila enheter. Enklare rit- och simuleringsprogram. Begreppen filer, filformat, komprimering och kryptering. Fältbussars användning inom till exempel industri-, el- och andra teknikområden. Rutiner för säkerhetskopiering och installation av virusskydd. ESD-säker hantering av mikroprocessorer och minnen (electro static discharge). Planering, montering, konfigurering samt driftsättning av datorsystem för något av användningsområdena mätning, styrning, övervakning eller dokumentation. Installation och konfigurering av applikationsprogram. Installation och konfigurering av datorer i ett befintligt nätverk. Installation av skrivare och andra enheter i nätverk. Mekatronik 1 ska behandla följande centrala innehåll Elarbete, mekaniskt arbete och enklare programmering av styrenheter. Tolkning av ritningar och manualer. Uppbyggnad av mekatroniska system från sensor, via styrenhet, till aktuator. Hur logiska grundfunktioner kan användas för olika styrtekniska lösningar. Tekniska lösningar i vardagen för omvandling av energi, materia eller information. Grundläggande mekaniska begrepp, till exempel hävstång, block, lutande planet, fackverk och balk. Grundläggande elektriska storheter och begrepp, till exempel laddning, ström, spänning, resistans och sluten krets. Mätning av olika mekaniska och elektriska storheter.

5 Elektriska Installatörsorganisationen Sida 5 av 12 Elektromekanik ska behandla följande centrala innehåll Elarbete, till exempel losskoppling och anslutning av apparater samt funktionsprovning. Enklare verkstadsarbete, till exempel mjuklödning, skruvförband och popnitning. Ritningsläsning inom verkstadstekniken. Pressverktyg för olika kontakttyper som används inom yrkesområdet. Fästteknik, materialkunskap och mekanisk mätning. Handverktyg som används inom de olika yrkesområdena. Elsäkerhet för personer och egendom. Egenkontroll, ergonomi, elsäkert arbete, kvalitetskrav, arbetsmiljö och säkerhet. Säkerhet i heta arbeten, ställningsbyggande och arbete från stege. Gemensamma (obligatoriska) kurser för alla elever på inriktning Elteknik Praktisk ellära ska behandla följande centrala innehåll: Elsystemets uppbyggnad och funktion från transformator till belastning. Elektriskt material, till exempel ledare, halvledare och isolatorer. Elektriska storheter och samband. Likströmskretsars och enfasväxelströmskretsars funktion. Skillnader mellan symmetrisk och osymmetrisk belastning. Olika spänningssystems funktion inom distribution och industri. TN-C-systemets och TN-S-systemets uppbyggnad, funktion och användning. Elektriska och magnetiska fälts uppkomst och verkan. Vagabonderande strömmars uppkomst och utbredning. Skyddsledarens funktion och verkan. Övertonernas verkan på elnätet. Kraftelektroniska utrustningars användning och verkan på nätet. Elkraftteknik ska behandla följande centrala innehåll: Anslutning, losskoppling och funktionsprovning av apparater och utrustning. Montering och flyttning i befintliga gruppledningar. Elmotorer med enklare tillhörande startutrustningar. Kopplingsutrustningar, apparatskåp och enklare styrutrustning. Förläggning och anslutning av ledningar. Ritning och schemaläsning inom området. Föreskrifter, standarder och bestämmelser enligt gällande behörighet. Olika materials egenskaper och kapslingsklasser. Mätning av vanligt förekommande elektriska storheter. Begreppen elkvalitet och elektromagnetisk kompatibilitet. Felsökning och underhåll av befintlig elutrustning. Personligt skydd vid arbete med spänningssatta föremål och arbete nära spänning samt erfara för personer och egendom. Kontroll inför drifttagning.

6 Elektriska Installatörsorganisationen Sida 6 av 12 Elinstallationer ska behandla följande centrala innehåll: Installationer av kraft- och belysningsanläggningar. Elmaterials olika egenskaper och användningsområden. Apparaters kapslingsklass och placering i olika miljöer. Lagar och andra bestämmelser om säkerhet inom området. Standarder. Val av ledningssystem och förläggningssätt med hänsyn till ledningsburna störningar. Förläggning av kabel på olika underlag och i mark samt installation av rör och kanalisation. Installation av kopplingsutrustning med tillhörande skydd. Dokumentation och anvisningar rörande elinstallationsarbete, till exempel Allmän material- och arbetsbeskrivning för elektriska arbeten (AMA EL). Avbrottsfri krafts (UPS-systemens) användning och funktion. Säkerhet vid elinstallationsarbete. Ergonomins betydelse vid elinstallationsarbete. Kontroll inför idrifttagning och elarbetsansvar. Dokumentation inom belysningsområdet. Felsökning och reparation av befintliga elinstallationer. Kommunikationsnät 1 ska behandla följande centrala innehåll: Kabel-tv-nätens uppbyggnad, komponenter, signaler och arbetssätt. Data- och medienätens uppbyggnad, komponenter, signaler och arbetssätt. Planering, installation och driftsättning av kommunikationsnät för tele, data och media. Installation och funktionskontroll av ett mindre kabel-tv-nät. Installation och funktionskontroll av ett mindre data- och medienät med fiberkabel. Kontaktering av fiberkabel, partvinnad kabel och koaxialkabel. Andra applikationer för kommunikationsnät, till exempel larm och övervakning. Lagar och andra bestämmelser om säkerhet för kommunikationsnät. Standarder för kommunikationsnät. Val av förläggningssätt med hänsyn till ledningsburna störningar vid samförläggning av kablar. Överlämningspunkter och ansvar på kommunikationsnät för tele-, data- och mediesignaler. Inmätningsteknik och registrering av mätdata. Registrering och dokumentation av arbetet. Enklare felsökning och reparation. Valbara programfördjupningskurser Belysningsteknik ska behandla följande centrala innehåll: Olika typer av ljuskällor för olika miljöer. Installation av olika ljuskällor. Lagar och andra bestämmelser om säkerhet inom området. Standarder. Enklare ljusberäkningar med hjälp av olika hjälpmedel, till exempel datorprogrammet Dialux. Val av ledningar med hänsyn till störningar och olika miljöer. Installation av styrutrustning och styrsystem. Driftsättning och underhåll av belysningsinstallationer. Dokumentation inom belysningsområdet. Felsökning och felavhjälpning av belysningsinstallationer.

7 Elektriska Installatörsorganisationen Sida 7 av 12 Data- och medianät ska behandla följande centrala innehåll: Planering, installation, driftsättning och registrering samt underhåll av data- och medianätinstallationer. Funktion och uppbyggnad hos data- och medianät. Uppbyggnad och funktionssätt hos bredbandiga multifunktionsnät för fastigheter (BMF-nät) samt hybrid-, fiber- och coaxnät (HFC-nät). Datakommunikationsteknikens grunder. Inkoppling av fiberboxar och användaruttag. Kabelförläggning och regler vid samförläggning. Skarvnings- och inslipningsteknik för optofiberkabel. Kontaktering av fiberkabel och kategori 5- och 6-nät. Mätteknik och mätinstrument för inmätning och provning i fibernät. Felsöknings- och reparationsteknik för data- och medianät. Mät- och felsökningsteknik för fibernät. Antenn- och kabel-tv-teknik ska behandla följande centrala innehåll: Planering, installation och driftsättning samt underhåll av antenn- och kabel-tv-anläggningar för markoch satellitdistribuerad tv. Digital tv-teknik och tv-signalens uppbyggnad vid satellit- och kabelsändningar. Uppbyggnad och funktionssätt hos bredbandiga multifunktionsnät för fastigheter (BMF-nät) samt hybrid-, fiber- och coaxnät (HFC-nät). Användning och tolkning av de mättekniska begreppen decibel, dämpning och förstärkning, samt intermodulationsavstånd och carrier to noise (C/N). Skalning av kablar och montering av kontakter. Standarder, normer och systemkrav för antenn- och kabel-tv-anläggningar. Europanormens krav på distributionssystem för television och ljudradio. Krav på strålningsimmunitet hos komponenter och kablar för att minska ledningsbundna störningar. Antenner, mottagningsutrustningar och mätinstrument för satellitmottagning. Antenner för tv-mottagning och mätinstrument för kontroll av signalnivå och kvalitet. Felsökning och reparation av antenn- och kabel-tv-anläggningar. Kontrollmätning och signalnivåjustering i kabel-tv-anläggningar. Registrering av mätdata och dokumentation av arbetet. Elmotorstyrning ska behandla följande centrala innehåll: Installation av elmotorer med tillhörande skyddsanordningar. Installation av styrutrustning för styrning av elmotorer. Installation av varvtalsreglering och mjukstartare. Lagar och andra bestämmelser om säkerhet inom området. Standarder. Val av ledningar med hänsyn till störningar och olika miljöer. Driftsättning och underhåll av elmotorer med tillhörande skyddsanordningar, styrutrustningar och automatikutrustningar. Dokumentation gällande elmotorer, styrutrustningar och automatikutrustningar. Felsökning och felavhjälpning av elmotorer med tillhörande skyddsanordningar, styrutrustningar och automatikutrustningar.

8 Elektriska Installatörsorganisationen Sida 8 av 12 Kommunikationsnät 2 ska behandla följande centrala innehåll: Registreringssystems uppbyggnad samt registrering av telenät enligt olika standarder. Uppbyggnad av och arbetssätt hos komponenter och system i fastighetsnät med fiber och koppar. Uppbyggnad av och arbetsätt hos telefonanläggningar med telefonväxlar samt Telias nät. Planering, installation, driftsättning och registrering av datanät, fastighetsnät och bredbandsnät, med till exempel kopparkabel, fiberkabel och koaxialkabelsystem, samt med hjälp av ritningar och anvisningar. Planering, installation, driftsättning och registrering av enklare teleanläggningar med gemensamt 01- nät med RWC, kallelse och tidsdistribution med hjälp av ritningar och anvisningar. Planering, installation, driftsättning och registrering av säkerhetssystem med brandlarm, inbrottslarm, CCTV och passersystem med hjälp av ritningar och anvisningar. Installation och registrering av anläggningar med korskoppling. Allmän installationsteknik samt vilka konsekvenser felaktiga installationer kan få, till exempel hur signaler påverkas om koaxialkabeln monteras med för liten böjradie. Inmätningsmetoder och mätutrustningar för till exempel fiber- och kopparnät. Anläggningar och metoder för distribution av ljud och tid. Kommunikationsnät 3 ska behandla följande centrala innehåll: Funktion och arbetssätt hos nätverkskomponenter, till exempel brygga, switch, router och gateway. Ip-adressering och tcp/ip-protokoll. Fiberoptiska nät till slutanvändare, FTTX-nät (fiber to the X). Optofiber, optokabel och kontakter samt kanalisation för FTTX-nät. Installation, driftsättning och inmätning samt registrering av LAN (local area network) med till exempel switch, router och gateway och med hjälp av ritningar och anvisningar. Planering, installation, driftsättning och registrering av ip-nätverk med ip-tv och ip-telefoni med hjälp av ritningar och anvisningar. Installation och driftsättning av trådlösa WLAN med switch och router samt konfigurering av säkerheten i nätet med hjälp av ritningar och anvisningar. Planering, installation, driftsättning och registrering av trådlösa fastighetsnät för DECT-telefoni (digital enhanced cordless telephony) med hjälp av ritningar och anvisningar. Säkerhetsrisker och kryptering av trådlösa nät. Utrustningar och protokoll som används i nätverk för ip-tv. Teknik och utrustning för ip-telefoni. Metoder och utrustning för inmätning enligt mätkrav och specifikationer samt utskrift av provningsprotokoll. Servicekunskap ska behandla följande centrala innehåll: Grundläggande servicekoncept, funktioner och begrepp samt betydelsen av god kundservice. Arbete med service vid försäljning av olika slags produkter och tjänster. Säljarens arbetsuppgifter i olika branscher och service i olika typer av verksamheter. Attityder och värderingar i servicesituationer. Verbal och ickeverbal kommunikation samt olika kulturella kommunikationsmönster. Förhållningssätt och hur man agerar i olika kund- och servicesituationer. Konsumentlagar och god säljetik. Betalningssätt och betalningsformer.

9 Elektriska Installatörsorganisationen Sida 9 av 12 Cad 1 ska behandla följande centrala innehåll: Cad-system och begrepp inom cad. Cad-systemets inställningar för modellering. Grundläggande skiss- och ritteknik inom valt teknikområde. Ritningsunderlag enligt gällande standarder och normer för valt teknikområde. Solidmodellering i tre dimensioner för att avbilda verkliga och tänkta föremål, till exempel genom extrudering, rotation, svepning och återanvändning av geometri för att skapa mönster. Cad-systemets roll i produktutvecklings- och produktionsprocessen. Ergonomiska krav på cad-arbetsplatser och arbetsmiljökrav. Fastighetsautomation ska behandla följande centrala innehåll: Grundläggande systemfunktioner, tekniska begrepp, beteckningar, symboler och enheter inom området värme och ventilation, till exempel luftbehandling, värmeväxlare, panna, varmvattenberedare, spjällmotor, radiatorslinga, tidkanal, fjärrvärme, varmvattencirkulation, shuntventil, expansionskärl, säkerhetsventil, närvarostyrning, koldioxidstyrning, datorhuvudcentral och datorundercentral. Grundläggande systemfunktioner, tekniska begrepp, beteckningar, symboler och enheter inom området fastighetsstyrning, till exempel konstantljusreglering, kopplingsur, tidkanal, närvarostyrning, skymningsrelä, ljusrelä och ljussensor. Vanligt förekommande informationstekniska standarder inom fastighetsautomation. Vanligt förekommande automationsenheter och drifttekniskt övergripande system inom fastighetsautomation. Vanligt förekommande systemlösningar för olika funktioner inom fastighetsautomation samt hur de kan integreras och samverka. Utveckling och framtid inom fastighetsautomation. Planering, installation, konfigurering, programmering och driftsättning av vanligt förekommande automatiseringar långt ut i fastigheter, till exempel belysning eller solavskärmning. Behörigheter och sociala aspekter vid arbete i fastigheter, till exempel vilka arbeten som kräver vilken behörighet samt tolkning av kundkrav och översättning av dessa till en teknisk lösning. Metoder för att mäta ljusstyrka och vindstyrka samt funktioner hos regnsensorer. Vanligt förekommande spänningar och standardiserade analoga signaler i fastigheter. Risker och säkerhet vid arbeten i fastigheter, till exempel brandrisker och risken att lösa ut brandlarm eller inbrottslarm. Tolkning av kravspecifikationer och dokumentation. Dokumentation av arbeten i fastigheter. Förebyggande och avhjälpande underhåll inom fastighetsautomation. Underhåll - driftsäkerhet ska behandla följande centrala innehåll: Underhållsadministrativa system. Användning av ritningar, scheman och manualer samt redovisning av utförda åtgärder. Tekniker och utrustningar för inspektion, förebyggande underhåll och tillståndskontroll. Subjektiva och objektiva inspektionsmetoder samt oförstörande provning. Grundläggande symboler på ritningar och scheman inom till exempel elinstallation, ventilation, vatten, avlopp, värme och gas. Föreskrifter om arbetsmiljö samt person- och maskinsäkerhet.

10 Elektriska Installatörsorganisationen Sida 10 av 12 Grundläggande underhållstekniska begrepp samt parametrar, nyckeltal och internationell terminologi. Funktionssäkerhet, underhållsmässighet och underhållssäkerhet samt metoder för ständiga förbättringar. Grundläggande definitioner inom tillståndsbaserat underhåll samt beredning, planering av tillståndskontroll och förebyggande underhåll. Allmän automationsteknik ska behandla följande centrala innehåll: Uppbyggnad av, funktion och principer för olika typer av automatiska system. Olika typer av risker i automatiska system inom valt område. Standarder och koncept som används vid arbete med automatiska system inom valt område. Planering och genomförande av arbete i automatiska system. Arbetsmiljö och säkerhet vid arbete med automatiska system. Olika typer av scheman, ritningar och annan dokumentation över automatiska system inom valt område. Tolkning av och metoder för framställning av dessa. Metoder för installation, programmering och driftsättning av automatiska system inom valt område. Informationsteknik som arbetsmetod vid byggnation, drift och underhåll av automatiska system inom valt område. Förebyggande och avhjälpande underhåll i automatiska system inom valt område. Mät- och styrteknik ska behandla följande centrala innehåll: Logiska grundfunktioner för olika styrtekniska lösningar. Diskreta mätgivare, till exempel induktiva givare, kapacitiva givare, optiska givare och lägesgivare. Relästyrning av till exempel motorer och lampor. Beteckningar, märkningar och symboler för pneumatisk och hydraulisk styrning samt dimensionering av pneumatisk och hydraulisk styrning. Uppkoppling av pneumatisk eller hydraulisk styrkrets. Funktionsbeskrivningar och ritnings- och schemaunderlag för styrtekniska anläggningar. Vanligt förekommande styrda storheter och enheter inom mät- och styrteknik, till exempel belysning, pneumatiska och hydrauliska ventiler, reläer, kontaktorer, temperatur, tryck och nivå. Vanligt förekommande begrepp och uttryck inom mät- och styrteknik, till exempel diskreta I/O (input/output), relä- och transistorutgångar, garanterad svarstid, väg-tiddiagram, flödesschema, galvanisk isolering, NPN/PNP, sink/source, polaritetsskydd och kortslutningsskydd. Metoder för dokumentation av styrtekniska anläggningar, till exempel skapande av ritningar. Larm-, övervaknings- och säkerhetssystem ska behandla följande centrala innehåll: Uppbyggnad och funktion hos vanliga larm-, övervaknings- och säkerhetssystem. Risker vid installation av larm och säkerhetssystem. Försäkringsbolagens krav på installationer och installatörer. Planering och genomgång av ritningsunderlag inför installation av anläggningar för larm-, övervaknings- och säkerhetssystem. Krav på registrering och dokumentation av utfört arbete.

11 Elektriska Installatörsorganisationen Sida 11 av 12 Installation, driftsättning och provning av mindre anläggningar för inbrottslarm, brandlarm och passerkontroll. Installation, integrering, driftsättning och provning av mindre trådlösa system och enheter för larm och övervakning. Olika typer av verktyg, instrument och övrig utrustning. Vanliga mätinstrument och hjälpmedel för felsökning. Metoder för felsökning och reparationer i larm-, övervaknings- och säkerhetssystem. Brandlarmssystem ska behandla följande centrala innehåll: Olika typer av system som finns inom brandlarmsområdet. Olika typer av bränder samt med vilken detektor bästa detektion kan uppnås. Larm-, övervaknings- och presentationssystemens funktion och uppbyggnad samt hur deras parametrar sätts. Utrymningslarmets ingående komponenter, funktioner samt hörbarhetens begränsningar i olika typer av miljöer. Regler och krav som styr en anläggnings utformning samt vilka kriterier som påverkar val och placering av system och detektorer. Installation av ett brandlarmssystem med tillhörande komponenter. Praktisk projektering av brandlarmssystem med hänsyn till gällande regelverk samt med beaktande av risken för falska larm. Larmförmedling. Olika typer av verktyg, instrument och övrig utrustning. Vanliga mätinstrument och hjälpmedel för felsökning. Metoder för felsökning och reparationer i brandlarmssystem. Passerkontrollsystem ska behandla följande centrala innehåll: Olika typer av passersystem, deras uppbyggnad och funktion. Centralutrustning i form av datorer och programvara och undercentraler som är grundläggande i ett passersystem. Dörrmiljön. Centralenhetens och platsutrustningens systemmässiga placering samt hur de knyts till varandra kommunikationsmässigt. Olika slags koder som kan lagras i kodmedier samt olika teknik som används i olika typer av kodmedier. Standarder och krav som styr en anläggnings utformning samt vilka kriterier som påverkar val och placering av system och komponenter. Upprättande av ljudförbindelse i passerkontrollsystem. Installation av passersystem med tillhörande komponenter. Projektering av passersystem med hänsyn till gällande regelverk samt med beaktande av risken för falska larm. Programmering av passersystem med hänsyn till objektstyp, användarfunktioner samt övriga krav. Olika typer av verktyg, instrument och övrig utrustning. Vanliga mätinstrument och hjälpmedel för felsökning. Metoder för felsökning och reparationer i passersystem.

12 Elektriska Installatörsorganisationen Sida 12 av 12 CCTV-system ska behandla följande centrala innehåll: Olika typer av CCTV-system samt när olika varianter av system är att föredra. Belysningsstyrka, reflektionsfaktor och färgtemperatur som krävs för att uppnå bra bild. Olika typer av lagringsmedia som används för att dokumentera de händelseförlopp som kameran registrerar. Rätt val av monitor med tanke på användningsområde, upplösning, färg och liknande. Kriterier som styr val av kamera samt lämplig optik med tanke på syftet med övervakningen samt de miljömässiga förhållandena. Användning av bildöverföring för att verifiera händelser internt i objektet och externt när det gäller larmcentral och åtgärder. Lagar och regler som styr en anläggnings utformning samt kriterier som påverkar val och placering av kameror och övriga komponenter. Praktisk installation av CCTV-system med tillhörande komponenter. Praktisk projektering av CCTV-system med hänsyn till gällande lagar och regler. Larmförmedling. Olika typer av verktyg, instrument och övrig utrustning. Vanliga mätinstrument och hjälpmedel för felsökning. Metoder för felsökning och reparationer i CCTV-system. Inbrottslarmssystem ska behandla följande centrala innehåll: Olika typer av larm-, övervaknings- och presentationssystems funktion och uppbyggnad samt hur deras parametrar sätts. Val av inbrottslarmssystem. Olika angreppssätt som kan användas vid inbrott samt med vilken detektor bästa detektion uppnås. Överfallslarmets ingående komponenter och funktioner samt i vilka olika sammanhang de kan komma till användning. Regler och krav som styr en anläggnings utformning samt vilka kriterier som påverkar val och placering av system och detektorer. Installation av inbrottslarmssystem med tillhörande komponenter. Projektering av ett inbrottslarmssystem med hänsyn till gällande regelverk samt med beaktande av risken för falska larm. Larmförmedling. Olika typer av verktyg, instrument och övrig utrustning. Vanliga mätinstrument och hjälpmedel för felsökning. Metoder för felsökning och reparationer i inbrottslarm.

INSTALLATIONSTEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

INSTALLATIONSTEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet INSTALLATIONSTEKNIK Ämnet installationsteknik handlar om hur man bygger nya elinstallationer samt hur man bygger om och utökar befintliga elanläggningar. Ämnet behandlar också felsökning och hur man avhjälper

Läs mer

Elev. Datorteknik 100p. 80% 20% Energiteknik 100p. 80% 20% Grundläggande systemförståelse inom tillämpligaenergiområden samt effektiv energihantering.

Elev. Datorteknik 100p. 80% 20% Energiteknik 100p. 80% 20% Grundläggande systemförståelse inom tillämpligaenergiområden samt effektiv energihantering. Elev teori & praktik skola Praktik & Teori APL Datorteknik 100p. 80% 20% Bedömning handledare * 1 Datorsystemets uppbyggnad, komponenter och kringutrustningar. Grunderna i OSI-modellen (open systems interconnection)

Läs mer

ELEKTROTEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ELEKTROTEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ELEKTROTEKNIK Ämnet elektroteknik behandlar enklare installationer och elarbeten på elanläggningar samt vanligt verkstadsarbete inom området. I allt arbete med elektricitet är säkerhetsfrågor centrala

Läs mer

Undervisningen i ämnet elektroteknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet elektroteknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ELEKTROTEKNIK Ämnet elektroteknik behandlar enklare installationer och elarbeten på elanläggningar samt vanligt verkstadsarbete inom området. I allt arbete med elektricitet är säkerhetsfrågor centrala

Läs mer

LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK

LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK Larm- och säkerhetstekniska systems huvuduppgift är att varna för eller skydda mot olika typer av faror för människa eller egendom. Allt arbete med denna typ av system kräver ett

Läs mer

LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK

LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK Larm- och säkerhetstekniska systems huvuduppgift är att varna för eller skydda mot olika typer av faror för människa eller egendom. Allt arbete med denna typ av system kräver ett

Läs mer

AUTOMATIONSTEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

AUTOMATIONSTEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet AUTOMATIONSTEKNIK Ämnet automationsteknik behandlar automatiserade system, det vill säga processer med funktioner som verkar av sig själv. Dessa funktioner kan styras av såväl i förväg beskrivna program,

Läs mer

FASTIGHETSAUTOMATION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FASTIGHETSAUTOMATION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FASTIGHETSAUTOMATION Ämnet fastighetsautomation behandlar underhåll, mätning, styrning och reglering av klimatoch belysningsanläggningar i fastigheter. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet fastighetsautomation

Läs mer

Elteknikbranschen i gymnasieskolan. Yrkesutgångar Elteknik

Elteknikbranschen i gymnasieskolan. Yrkesutgångar Elteknik Elektriska Installatörsorganisationen Elteknikbranschen i gymnasieskolan Yrkesutgångar Elteknik Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av

Läs mer

Genom både praktiskt och teoretiskt arbete med uppgifter ska eleverna ges möjlighet att öva sig i att arbeta enligt yrkespraxis.

Genom både praktiskt och teoretiskt arbete med uppgifter ska eleverna ges möjlighet att öva sig i att arbeta enligt yrkespraxis. AUTOMATIONSTEKNIK Ämnet automationsteknik behandlar automatiserade system, det vill säga processer med funktioner som verkar av sig själv. Dessa funktioner kan styras av såväl i förväg beskrivna program,

Läs mer

Tillsyn i den fristående gymnasieskolan Yrkesgymnasiet Malmö i Malmö kommun

Tillsyn i den fristående gymnasieskolan Yrkesgymnasiet Malmö i Malmö kommun Skolinspektionen Uppföljningsprotokoll 1(8) Thorengruppen AB info@thorengruppen.se Yrkesgymnasiet Malmö Rektor Madeleine Fils Madeleine.Fils@yrkesgymnasiet.se Tillsyn i den fristående gymnasieskolan Yrkesgymnasiet

Läs mer

LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK

LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK Larm- och säkerhetstekniska systems huvuduppgift är att varna för eller skydda mot olika typer av faror för människa eller egendom. Allt arbete med denna typ av system kräver ett

Läs mer

INSTALLATIONSTEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

INSTALLATIONSTEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet INSTALLATIONSTEKNIK Ämnet installationsteknik handlar om hur man bygger nya elinstallationer samt hur man bygger om och utökar befintliga elanläggningar. Ämnet behandlar också felsökning och hur man avhjälper

Läs mer

El- och energiprogrammet (EE)

El- och energiprogrammet (EE) El- och energiprogrammet (EE) El- och energiprogrammet (EE) ska utveckla elevernas kunskaper i att försörja och bistå samhällsviktiga basfunktioner som produktion, installation och distribution av el-,

Läs mer

ENERGITEKNIK. Ämnets syfte

ENERGITEKNIK. Ämnets syfte ENERGITEKNIK Ämnet energiteknik behandlar energitekniska objekt samt hur system fungerar och är konstruerade. Ämnet bygger delvis på naturvetenskapliga principer som tillämpas på energitekniska anläggningar.

Läs mer

ELLÄRA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ELLÄRA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ELLÄRA Ämnet ellära behandlar lik- och enfasväxelströmskretsar samt trefassystem med belastningar av olika slag. Det behandlar också ledningsburna störningar och säkerhetsfrågor. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

DRIFTSÄKERHET OCH UNDERHÅLL

DRIFTSÄKERHET OCH UNDERHÅLL DRIFTSÄKERHET OCH UNDERHÅLL Ämnet driftsäkerhet och underhåll handlar om hur ett välutvecklat underhåll får teknisk utrustning att fungera på ett optimalt sätt. Det behandlar tekniska utrustningars uppbyggnad,

Läs mer

AUTOMATIONSTEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

AUTOMATIONSTEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet AUTOMATIONSTEKNIK Ämnet automationsteknik behandlar automatiserade system, det vill säga processer med funktioner som verkar av sig själv. Dessa funktioner kan styras av såväl i förväg beskrivna program,

Läs mer

Undervisningen i ämnet mekatronik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet mekatronik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MEKATRONIK Mekatronik är en sammanslagning av mekanik och elektronik. De två teknikområdena slås ihop för att man ska kunna studera sådan teknisk utrustning i vardagen som integrerar elektriska och mekaniska

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet tekniska system inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år;

Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet tekniska system inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år; Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet tekniska system inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år; beslutade den -- maj 2015. Skolverket föreskriver följande med stöd av 2 kap. 2 förordning

Läs mer

Svensk Ventilations synpunkter på Skolverkets förslag till nya ämnesplaner samt ämnen och kurser i inriktningar och programfördjupningar

Svensk Ventilations synpunkter på Skolverkets förslag till nya ämnesplaner samt ämnen och kurser i inriktningar och programfördjupningar Remissvar Datum 2010-08-20 Svensk Ventilation Skolverket Årstaängsvägen 19 B Alströmergatan 12 100 74 Stockholm 106 20 Stockholm Svensk Ventilations synpunkter på Skolverkets förslag till nya ämnesplaner

Läs mer

El- och energiprogrammet

El- och energiprogrammet El- och energiprogrammet EE El- och energiprogrammet ger dig en av gymnasieskolans bredaste utbildningar. Du hamnar inom en bransch som ständigt är i starkt framåtskridande. På EE blandas teori och praktik.

Läs mer

ENERGITEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENERGITEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENERGITEKNIK Ämnet energiteknik behandlar energitekniska objekt samt hur system fungerar och är konstruerade. Ämnet bygger delvis på naturvetenskapliga principer som tillämpas på energitekniska anläggningar.

Läs mer

ENERGITEKNIK. Ämnets syfte

ENERGITEKNIK. Ämnets syfte ENERGITEKNIK Ämnet energiteknik behandlar energitekniska objekt samt hur system fungerar och är konstruerade. Ämnet bygger delvis på naturvetenskapliga principer som tillämpas på energitekniska anläggningar.

Läs mer

2. Säkerhetsgymnasiet. 3. APL Arbetsplatsförlagt lärande

2. Säkerhetsgymnasiet. 3. APL Arbetsplatsförlagt lärande 1. Introduktion 2. Säkerhetsgymnasiet Utbildningen på Säkerhetsgymnasiet Yrkesförberedande program Läroplansmål och examensmål ur el- och energiprogrammet 3. APL Arbetsplatsförlagt lärande APL på Säkerhetsgymnasiet

Läs mer

Kommunikationsnät 1 Kurskod: INSKOM01

Kommunikationsnät 1 Kurskod: INSKOM01 Kommunikationsnät 1 Kurskod: INSKOM01 innehåll: Mindmap över kurs Kurslitteratur/referensmaterial Planering för våren 2013 Kursbeskrivning Betygskriterier MindMap över kurs Kurslitteratur/referensmaterial

Läs mer

El- och energiprogrammet (EE)

El- och energiprogrammet (EE) 90 gymnasieskola 2011 (EE) Examensmål för el- och energiprogrammet El- och energiprogrammet är ett yrkesprogram. Efter examen från programmet ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta med

Läs mer

upn. Elektriska Installatörsorganisationen

upn. Elektriska Installatörsorganisationen 1 2011-03-16 upn Elektriska Installatörsorganisationen EIO är en bransch- och arbetsgivarorganisation ca 2600 företag över 60% har färre än 5 anställda Ca 20 000 elektriker med en medelålder på 37 år Ca

Läs mer

Skriv text, lägg in bilder/diagram

Skriv text, lägg in bilder/diagram Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan Gy2011 Skriv text, lägg in bilder/diagram 1 Reformer för högre kvalitet En ny skollag Nya styrdokument och ny betygsskala Utökad uppföljning Ny lärarutbildning

Läs mer

MARIN EL OCH ELEKTRONIK

MARIN EL OCH ELEKTRONIK MARIN EL OCH ELEKTRONIK Ämnet marin el och elektronik behandlar den elektronik, de elektriska installationer och elektriska system som förekommer i fritidsbåtar. Ämnet behandlar även materiallära samt

Läs mer

DATOR- OCH KOMMUNIKATIONSTEKNIK

DATOR- OCH KOMMUNIKATIONSTEKNIK DATOR- OCH KOMMUNIKATIONSTEKNIK Ämnet dator- och kommunikationsteknik ger en grund för yrkesmässig verksamhet med installationer och underhåll av hård- och mjukvara. Ämnet behandlar också grundläggande

Läs mer

SKOLFS. beslutade den -- maj 2015.

SKOLFS. beslutade den -- maj 2015. Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:148) om ämnesplan för ämnet dator- och kommunikationsteknik i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade

Läs mer

PRODUKTIONSUTRUSTNING

PRODUKTIONSUTRUSTNING PRODUKTIONSUTRUSTNING Ämnet produktionsutrustning behandlar industriteknisk utrustning, dess användningsområden samt gällande säkerhetsföreskrifter. Det handlar också om hur utrustningen vårdas samt hur

Läs mer

Grundutbildning för industrirörmontörer. VVS-teori och VVS-material 2. VVS-svetsteknik 2. Industrirör 3. Miljö 4. Arbetsredskap 4

Grundutbildning för industrirörmontörer. VVS-teori och VVS-material 2. VVS-svetsteknik 2. Industrirör 3. Miljö 4. Arbetsredskap 4 MÅLBESKRIVNING Grundutbildning för industrirörmontörer Innehåll: VVS-teori och VVS-material 2 VVS-svetsteknik 2 Industrirör 3 Miljö 4 Arbetsredskap 4 Ellära och elkompetens 5 Energi 6 Handlingar 6 Lagar,

Läs mer

Energiteknik 1. 100p

Energiteknik 1. 100p Energiteknik 1 100p Idag: 26 PowerPoint bilder I klassrummet Ta med böcker, papper och penna Vid sen ankomst, knacka på dörren och vänta på att bli insläppt vid lämpligt tillfälle Sen ankomst registreras

Läs mer

TEKNISKA SYSTEM VVS. Ämnets syfte

TEKNISKA SYSTEM VVS. Ämnets syfte TEKNISKA SYSTEM VVS Ämnet tekniska system VVS behandlar den arbetsprocess där man projekterar och dokumenterar tekniska system och anläggningar inom teknikområdet VVS-installation. I projektering ingår

Läs mer

Marinel och elektronik

Marinel och elektronik Marinel och elektronik Ämnesplan: Marinel och elektronik Kurser: Båtel 1-2, Marinelektronik 1-2, Motorelektronik 1-2, Marinel och elektronik Ämnets syfte Undervisningen i ämnet marinel och elektronik ska

Läs mer

Inriktnings- och fördjupningskurser Produktionsteknik

Inriktnings- och fördjupningskurser Produktionsteknik Inriktnings- och fördjupningskurser Produktionsteknik TE - Berzeliusskolan Centralt innehåll för inriktnings- och fördjupningskurser för Produktionsteknik på Berzeliusskolan Mer utförlig information -

Läs mer

DIN KARRIÄR BÖRJAR HÄR!

DIN KARRIÄR BÖRJAR HÄR! Elektriker - ett yrke med tusen möjligheter Vilken typ av elektriker vill du bli? DIN KARRIÄR BÖRJAR HÄR! Fyra utgångar laddade med elteknik FOTO: GUNNAR ASK Vilken skillnad vill just du göra? Energieffektivitet

Läs mer

TEKNISKA SYSTEM EL. Ämnets syfte

TEKNISKA SYSTEM EL. Ämnets syfte TEKNISKA SYSTEM EL Ämnet tekniska system el behandlar den arbetsprocess där man projekterar och dokumenterar tekniska system och anläggningar inom teknikområdet elinstallation. I projektering ingår utrednings-

Läs mer

MEDICINSK TEKNIK. Ämnets syfte

MEDICINSK TEKNIK. Ämnets syfte MEDICINSK TEKNIK Inom området medicinsk teknik används teknik och naturvetenskap för att ta fram nya behandlingar och diagnostik för sjukvården. Där integreras fysik, matematik och biovetenskap med tekniskt

Läs mer

Gymnasial lärlingsutbildning i Elteknikbranschen

Gymnasial lärlingsutbildning i Elteknikbranschen Elektriska Installatörsorganisationen Gymnasial lärlingsutbildning i Elteknikbranschen Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 10 Från

Läs mer

Yrkeskraft Yrkesutbildningar inom el och automation Din väg till ett nytt jobb

Yrkeskraft Yrkesutbildningar inom el och automation Din väg till ett nytt jobb Yrkeskraft Yrkesutbildningar inom el och automation Din väg till ett nytt jobb Yrkeskraft ger dig snart ett nytt jobb Yrkeskraft ger dig ger dig Yrkeskraft är ett utbildningsprogram Yrkeskraft är ett utbildningsprogram

Läs mer

CAD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

CAD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet CAD Ämnet cad (computer aided design) behandlar hur man använder olika programvaror för att konstruera och designa verkliga och virtuella objekt. I ämnet är geometri grunden för att, via skiss och ritteknik,

Läs mer

Ådalsskolan Timplan för: EE11 Timplan: 15 Utskriftsdatum: 15-08-03 El- och energiprogrammet

Ådalsskolan Timplan för: EE11 Timplan: 15 Utskriftsdatum: 15-08-03 El- och energiprogrammet Ådalsskolan Timplan för: EE11 Timplan: 15 Utskriftsdatum: 15-08-03 El- och energiprogrammet Schablonkurser INDV ISPEC/PROF Gymnasiegemensamma ämnen Individuellt val (200) VAL T K 50 50 50 50 200 Inriktning

Läs mer

DIN KARRIÄR BÖRJAR HÄR!

DIN KARRIÄR BÖRJAR HÄR! Elektriker - ett yrke med tusen möjligheter Vilken typ av elektriker vill du bli? DIN KARRIÄR BÖRJAR HÄR! Fyra utgångar laddade med elteknik FOTO: GUNNAR ASK Broschyr_utbildning_2015.indd 1 2015-05-08

Läs mer

El- och energiprogrammet, år 1

El- och energiprogrammet, år 1 Kunskapscentrum M Timplan för: EE11 Timplan: 14 El- och energiprogrammet, år 1 23 46 138 138 345 INDV Individuellt val (200) 180 ISPEC/PROF Gymnasiegemensamma ämnen Inriktning och programfördjupning (1200)

Läs mer

Utbildning inom fiberoptik

Utbildning inom fiberoptik Utbildning inom fiberoptik Bygger din kompetens Utbildning inom Fiberoptik Fiberoptiken kan ses som den förmedlare som förser oss med information, kommunikation och interaktivitet. Genom optokablar finns

Läs mer

CAD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

CAD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet CAD Ämnet cad (computer aided design) behandlar hur man använder olika programvaror för att konstruera och designa verkliga och virtuella objekt. I ämnet är geometri grunden för att, via skiss och ritteknik,

Läs mer

Poängplaner Vadsbogymnasiet

Poängplaner Vadsbogymnasiet Poängplaner Vadsbogymnasiet 2013-2016 Elever som börjar ht -13 Reviderad 2013 05 02 Bygg- och anläggningsprogrammetåk 1 Åk 2 Åk 3 Historia 1a1 50 50 Naturkunskap 1a1 50 50 Samhällskunskap 1a1 50 25 25

Läs mer

SPÅRFORDONSTEKNIK. Ämnets syfte

SPÅRFORDONSTEKNIK. Ämnets syfte SPÅRFORDONSTEKNIK Ämnet spårfordonsteknik behandlar funktion hos samt service och reparation av spårfordon. Det behandlar även spårfordons olika användningsområden och branschens olika arbetsområden. Ämnet

Läs mer

Gy&Vux 2013 El och energi

Gy&Vux 2013 El och energi Gy&Vux 2013 El och energi Välkommen till vår värld. Vår värld är full av allt från läromedel till digitala lärverktyg. Här i broschyren finner du det senaste inom just ditt område. Hela vårt utbud finns

Läs mer

FÖRSÄLJNING OCH KUNDSERVICE

FÖRSÄLJNING OCH KUNDSERVICE FÖRSÄLJNING OCH KUNDSERVICE Ämnet försäljning och kundservice behandlar försäljning och kundservice inom handelsoch tjänstesektorn. Sälj- och servicefunktionerna är viktiga för företagens verksamhet, och

Läs mer

SKOLFS. beslutade den maj 2015.

SKOLFS. beslutade den maj 2015. Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:244) om ämnesplan för ämnet cad i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den maj 2015. Med stöd av

Läs mer

ELPROGRAMMET (EC) Ämne: CNC-TEKNIK. Ämne: DATORANVÄNDNING. Ämne: DATORTEKNIK

ELPROGRAMMET (EC) Ämne: CNC-TEKNIK. Ämne: DATORANVÄNDNING. Ämne: DATORTEKNIK ELPROGRAMMET (EC) Ämne: CNC-TEKNIK CNC-teknik A CNC201 Eleven förstår samband mellan programmering och bearbetning i CNC-styrda verkstygsmaskiner och använder dessa kunskaper vid utförandet av arbetsuppgifterna.

Läs mer

TEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

TEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: TEKNIK Ämnet teknik är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Teknik handlar om att uppfylla människors behov och önskemål genom att omvandla naturens fysiska resurser eller immateriella tillgångar i produkter,

Läs mer

El- och energiprogrammet

El- och energiprogrammet Lars Kaggskolan Timplan för: EE11 Timplan: 16 El- och energiprogrammet 345 0 345 345 INDV Individuellt val (200) VAL T K 45 45 90 180 0 180 ISPEC/PROF Inriktning och programfördjupning (1100) VAL T K 10

Läs mer

ENERGIPROGRAMMET (EN)

ENERGIPROGRAMMET (EN) ENERGIPROGRAMMET (EN) Ämne: ELEKTRONIK Elektronik - grundkurs ENK212 Eleven utför uppkoppling, funktionskontroll samt mätning och felsökning på enklare elektronikkretsar. Eleven motiverar val av instrument,

Läs mer

LÄSÅRET 2011/12 UNIVERSITETSHOLMENS GYMNASIUM EL- OCH ENERGIPROGRAMMET VVS- OCH FASTIGHETSPROGRAMMET

LÄSÅRET 2011/12 UNIVERSITETSHOLMENS GYMNASIUM EL- OCH ENERGIPROGRAMMET VVS- OCH FASTIGHETSPROGRAMMET LÄSÅRET 2011/12 UNIVERSITETSHOLMENS GYMNASIUM EL- OCH ENERGIPROGRAMMET VVS- OCH FASTIGHETSPROGRAMMET VÄLKOMMEN TILL OSS 3 VÄLKOMMEN TILL OSS 2 VÄLKOMMEN TILL OSS 5 tal utbildare har fått denna rekommendation,

Läs mer

MÅLBESKRIVNING. Grundutbildning för VVS-montörer. Innehåll: VVS-teori och VVS-material 2. VVS-svets och lödning 3. Arbetsmiljö och säkerhet 3

MÅLBESKRIVNING. Grundutbildning för VVS-montörer. Innehåll: VVS-teori och VVS-material 2. VVS-svets och lödning 3. Arbetsmiljö och säkerhet 3 MÅLBESKRIVNING Grundutbildning för VVS-montörer Innehåll: VVS-teori och VVS-material 2 VVS-svets och lödning 3 Arbetsmiljö och säkerhet 3 Arbetsredskap 4 Ellära och elkompetens 4 Energi 5 Entreprenadkunskap

Läs mer

Praktisk elteknik. Baskurs Apparater och motorer Schemaläsning och felsökning. Bygger din kompetens

Praktisk elteknik. Baskurs Apparater och motorer Schemaläsning och felsökning. Bygger din kompetens Praktisk elteknik Baskurs Apparater och motorer Schemaläsning och felsökning 1 Bygger din kompetens Praktisk elteknik STF har ett utbud av kurser i praktisk elteknik. Tillsammans ger de dig heltäckande

Läs mer

VVS- och fastighetsprogrammet (VF) Examensmål

VVS- och fastighetsprogrammet (VF) Examensmål VVS- och fastighetsprogrammet (VF) VVS- och fastighetsprogrammet (VF) ska utveckla elevernas kunskaper i installation, felsökning, reparation, drift och underhåll samt förvaltning av fastigheter, tekniska

Läs mer

Elteknisk validering. Innehållande kraven för BB1 och skötsel av elanläggning

Elteknisk validering. Innehållande kraven för BB1 och skötsel av elanläggning Elteknisk validering Innehållande kraven för BB1 och skötsel av elanläggning Innehåll Följande kunskaper, färdigheter och förmågor ska testas... 2 Kunskapsområde praktisk ellära... 2 Kunskapsområde elkraftteknik...

Läs mer

Yrkesprovsplaner. Grundexamen inom el- och automationsteknik. Elmontör Automationsmontör

Yrkesprovsplaner. Grundexamen inom el- och automationsteknik. Elmontör Automationsmontör splaner Grundexamen inom el- och automationsteknik Elmontör Automationsmontör Fastställda av Yrkesteam Husteknik 20.11.2012 Östra Nylands yrkesinstitut Inveon 1 Innehåll och lärdomsprov... 2 1 Sammanfattning

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om poängplan för vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år; beslutade den XX maj 2015.

Skolverkets föreskrifter om poängplan för vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år; beslutade den XX maj 2015. Skolverkets föreskrifter om poängplan för vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år; beslutade den XX maj 2015. Skolverket föreskriver följande med stöd av 4 kap. 3 förordning (2014:854) om vidareutbildning

Läs mer

Undervisningen i ämnet järnvägsteknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet järnvägsteknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: JÄRNVÄGSTEKNIK Ämnet järnvägsteknik behandlar underhåll, ombyggnation, nybyggnation och felsökning av järnvägsanläggningars el- och signalsystem. I ämnet ställs höga krav på både trafik- och elsäkerhet

Läs mer

El för Mekaniker 5 dagar

El för Mekaniker 5 dagar El för Mekaniker 5 dagar Nercia Utbildning AB I Sverige finns ca 1600 utbildningsföretag med olika utbud av program och kurser, de flesta med ett redan färdigt upplägg som sedan anpassas efter kunden.

Läs mer

Innehåll. Protokoll provning 45

Innehåll. Protokoll provning 45 Innehåll 1. Behovet av kontroll före idrifttagning 6 2. Vilka installationsarbeten ska kontrolleras 8 3. Utförande avinstallationsarbete 9 4. Ansvar 11 5. Arbeten som inte kräver formell behörighet 12

Läs mer

PLÅTSLAGERI. Ämnets syfte

PLÅTSLAGERI. Ämnets syfte PLÅTSLAGERI Ämnet plåtslageri behandlar grundläggande planering och genomförande av plåtslageriarbeten. Det behandlar arbetsmetoder inom såväl byggnads- som ventilationsplåtslageri. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Tekniska anvisningar Inbrottslarm 2012-10-10

Tekniska anvisningar Inbrottslarm 2012-10-10 Tekniska anvisningar Inbrottslarm 2012-10-10 1(10) 2(10) 2012-10-10 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SYFTE 4 ALLMÄNT 5 OMFATTNING 5 SYSTEM OCH FUNKTIONER 6 CENTRALAPPARAT 7 DETEKTORER 7 STRÖMFÖRSÖRJNINGSUTRUSTNING

Läs mer

VAD DRÖMMER DU OM? PROGRAM MALMÖ TEKNIKPROGRAMMET SAMHÄLLSBYGGANDE & MILJÖ DESIGN & PRODUKTUTVECKLING SAMHÄLLSVETENSKAPSPROGRAMMET BETEENDEVETENSKAP

VAD DRÖMMER DU OM? PROGRAM MALMÖ TEKNIKPROGRAMMET SAMHÄLLSBYGGANDE & MILJÖ DESIGN & PRODUKTUTVECKLING SAMHÄLLSVETENSKAPSPROGRAMMET BETEENDEVETENSKAP VAD DRÖMMER DU OM? PROGRAM MALMÖ TEKNIKPROGRAMMET SAMHÄLLSBYGGANDE & MILJÖ DESIGN & PRODUKTUTVECKLING SAMHÄLLSVETENSKAPSPROGRAMMET BETEENDEVETENSKAP HOTELL- OCH TURISMPROGRAMMET TURISM & RESOR HANDELS-

Läs mer

Framtiden är elektrisk. Elektriker ett yrke med tusen möjligheter

Framtiden är elektrisk. Elektriker ett yrke med tusen möjligheter Framtiden är elektrisk Elektriker ett yrke med tusen möjligheter Vilken typ av elektriker vill du bli? Om du både gillar tekniska utmaningar och att arbeta med händerna så är elektrikerjobbet det rätta

Läs mer

KYL- OCH VÄRMEPUMPSTEKNIK

KYL- OCH VÄRMEPUMPSTEKNIK KYL- OCH VÄRMEPUMPSTEKNIK Att kyl- och värmepumpsanläggningar är installerade på ett riktigt sätt är väsentligt ur miljösynpunkt och för effektiv energihushållning. Ämnet kyl- och värmepumpsteknik behandlar

Läs mer

Kunna utföra arbetsuppgifterna enligt tillverkarens anvisningar i avseende på kvalitet, funktion och säkerhet.

Kunna utföra arbetsuppgifterna enligt tillverkarens anvisningar i avseende på kvalitet, funktion och säkerhet. PERSONBILSMEKANIKER MYN 2011-12-06 Övergripande mål Kunna skapa goda relationer med kunder (interna och externa), arbetskamrater och företagsledning. Kunna anpassa sitt sociala beteende och förstå vikten

Läs mer

RENGÖRINGSSERVICE. Ämnets syfte

RENGÖRINGSSERVICE. Ämnets syfte RENGÖRINGSSERVICE Ämnet rengöringsservice behandlar hur man säkert och systematiskt arbetar med rengöring med för ändamålet avsedda metoder, medel, redskap och maskiner. Det behandlar också rengöringens

Läs mer

JÄRNVÄGSBYGGNAD. Ämnets syfte

JÄRNVÄGSBYGGNAD. Ämnets syfte JÄRNVÄGSBYGGNAD Ämnet järnvägsbyggnad behandlar byggandet av järnvägar från planeringsstadiet till färdig räls. Byggandet av järnvägar bidrar till utformningen av infrastrukturen och de miljöer vi vistas

Läs mer

Förändringar. Så är det... Så blir det... Nationella program Nationella programinriktningar Nationella kurser

Förändringar. Så är det... Så blir det... Nationella program Nationella programinriktningar Nationella kurser GY 2011 Förändringar Så är det... Nationella program Specialutformade program Nationella programinriktningar Lokala programinriktningar Nationella kurser (900) Lokala kurser (9000) Valbara kurser Så blir

Läs mer

Välkommen till NAV(N)ET kabel-tv MANUAL - 1 -

Välkommen till NAV(N)ET kabel-tv MANUAL - 1 - Välkommen till NAV(N)ET kabel-tv MANUAL - 1 - Välkommen till NAV(N)ET kabel-tv Du har nu tillgång till en stor mängd TV-kanaler, både analoga och digitala. Baspaketet i NAV(N)ET kabel-tv från Vaggeryds

Läs mer

Elteknikbranschen i gymnasieskolan. Arbeta i programråd

Elteknikbranschen i gymnasieskolan. Arbeta i programråd Elektriska Installatörsorganisationen Elteknikbranschen i gymnasieskolan Arbeta i programråd Tips och idéer från Elektriska Installatörsorganisationen EIO 2015-02-23 Elektriska Installatörsorganisationen

Läs mer

Behörighetsansvar. Information till elinstallatörer. om ansvar för kontroll av. elinstallationsarbeten.

Behörighetsansvar. Information till elinstallatörer. om ansvar för kontroll av. elinstallationsarbeten. Behörighetsansvar Information till elinstallatörer om ansvar för kontroll av elinstallationsarbeten. Om informationen i denna broschyr skulle ge upphov till tveksamheter om gällande bestämmelser har lagtexten

Läs mer

beslutade den 26 september 2013. Skolverket föreskriver med stöd av 1 kap. 4 tredje stycket gymnasieförordningen

beslutade den 26 september 2013. Skolverket föreskriver med stöd av 1 kap. 4 tredje stycket gymnasieförordningen 2013-09-26 1 (12) Dnr: 62-2013:589 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:161) om ämnesplan för ämnet anläggningsförare i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial

Läs mer

Poängplaner Vadsbogymnasiet

Poängplaner Vadsbogymnasiet Poängplaner Vadsbogymnasiet 2011-2014 Elever som börjar ht -11 Reviderad 2011 12 05 Bygg- och anläggningsprogramme Åk 1 Åk 2 Åk 3 Historia 1a1 50 50 10 Naturkunskap 1a1 50 50 Samhällskunskap 1a1 50 50

Läs mer

- TRYGG OCH STÖRNINGSFRI EL

- TRYGG OCH STÖRNINGSFRI EL - TRYGG OCH STÖRNINGSFRI EL Installation av småskaliga anläggningar för Vind- och solel. Vind- och solel Intresset för småskaliga anläggningar för vind och solel ökar. För att underlätta för dig som elinstallatör

Läs mer

MOBILA ARBETSMASKINER

MOBILA ARBETSMASKINER MOBILA ARBETSMASKINER Ämnet mobila arbetsmaskiner behandlar olika typer av jordförflyttande och lyftande anläggningsmaskiner, deras utrustning samt hur de hanteras vid olika typer av anläggningsarbete.

Läs mer

FASTIGHETSSERVICE. Ämnets syfte

FASTIGHETSSERVICE. Ämnets syfte FASTIGHETSSERVICE Ämnet fastighetsservice behandlar de faktorer som påverkar behovet av fortlöpande och effektivt underhåll av fastighetsbestånd. Det behandlar också hur fastighetsunderhåll planeras, genomförs

Läs mer

Äldreboende, Nora 2:6, Trängen 1 Nora Fastigheter AB. Brandskyddsåtgärder Hagby Ängar. Rambeskrivning Elanläggning Förfrågningsunderlag

Äldreboende, Nora 2:6, Trängen 1 Nora Fastigheter AB. Brandskyddsåtgärder Hagby Ängar. Rambeskrivning Elanläggning Förfrågningsunderlag Brandskyddsåtgärder Hagby Ängar Rambeskrivning Elanläggning Förfrågningsunderlag AB adabacum Kaptensgatan 3 703 65 ÖREBRO Tel: 070-5862699 leif.akesson@abacum.se Upprättad: Reviderad: INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Skolverkets föreskrifter om poängplan för vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år; SKOLFS 2015:26 Utkom från trycket den 27 maj 2015 beslutade

Läs mer

RIKTLINJE EL UTGÅVA 2: 2016-02-01 KARLSTADS KOMMUN

RIKTLINJE EL UTGÅVA 2: 2016-02-01 KARLSTADS KOMMUN RIKTLINJE EL KARLSTADS KOMMUN REVIDERINGAR Nedan redovisas de fem viktigaste revideringarna sedan den förra utgåvan. Genomgripande ombearbetning Förändring i förord Upplysningar om innehållet kan lämnas

Läs mer

utbildning industriell elteknik

utbildning industriell elteknik utbildning industriell elteknik väx verklighetsanpassat via våra öppna kurser, skräddarsydda programutbildningar, branschkonferenser och yrkeshögskoleutbildningar. SIDA 2 industriell elteknik grundläggande

Läs mer

Fastighetsnätets uppbyggnad

Fastighetsnätets uppbyggnad Fastighetsnätets uppbyggnad Vi skall försöka förklara hur fibernätet ansluts till huset och ge exempel på hur man kan bygga sitt eget nät inomhus. OBSERVERA ATT BILDERNA GER EXEMPEL HUR DE OLIKA KOMPONENTERNA

Läs mer

VENTILATIONSPLÅTSLAGERI

VENTILATIONSPLÅTSLAGERI VENTILATIONSPLÅTSLAGERI Ämnet ventilationsplåtslageri behandlar ventilationstekniska system och deras uppbyggnad samt hur ett väl fungerande inneklimat påverkar vår boende- och arbetsmiljö. Ämnets syfte

Läs mer

Camozzi Competence Centre. Utbildningssystem

Camozzi Competence Centre. Utbildningssystem Camozzi Competence Centre Utbildningssystem Camozzi Competence Centre Camozzi är ett internationellt företag inom automation med huvudkontor i Italien och med representation i mer än 75 länder i form av

Läs mer

Telia Fastighetsanslutning (FTTH & FTTB)

Telia Fastighetsanslutning (FTTH & FTTB) Bilaga 1 Kravspecifikation Telia Fastighetsanslutning (FTTH & FTTB) Fastighetens Teknikutrymme, GAP, Anslutningspunkt. samt Avtalspartens Teknikutrymme, GAP, Anslutningspunkt samt. Telias nät Fastighet/Tomtgräns

Läs mer

Elföreskrifter & installationsregler

Elföreskrifter & installationsregler Elföreskrifter & installationsregler vi lyssnar lyhört på marknadens krav och hjälper våra kunder till rätt kunskap, på rätt plats och rätt tid inom organisationen. SIDA 2 Elföreskrifter & instllationsregler

Läs mer

VVS INSTALLATION. Ämnets syfte

VVS INSTALLATION. Ämnets syfte VVS INSTALLATION Ämnet VVS installation behandlar uppbyggnad och funktion av värme- och sanitetstekniska installationer i byggnader och är till sin karaktär både praktiskt och teoretiskt. I ämnet läggs

Läs mer

för fastighetsägare och installatörer

för fastighetsägare och installatörer Installationsguide för fastighetsägare och installatörer Stadsnät, områdesnät, fastighetsnät och bostadsnät SplitVision är Borås öppna stadsnät. Vårt fibernät är väl utbyggt i Borås och öppet för alla

Läs mer

Automationsingenjör i mekatronik Kursplaner och betygskriterier ver.3 400 Yh-poäng 2014

Automationsingenjör i mekatronik Kursplaner och betygskriterier ver.3 400 Yh-poäng 2014 Kurser Automationsteknik Yh-poäng 40 ål och innehåll Kursen ska ge kunskaper om konstruktion och dimensionering av pneumatiska och hydrauliska system samt komponentkännedom. Kursen ska också ge förståelse

Läs mer

Bokens innehåll 1. MEKATRONIK en del av vår vardag 2. Styrning med LOGISKA FUNKTIONER

Bokens innehåll 1. MEKATRONIK en del av vår vardag 2. Styrning med LOGISKA FUNKTIONER 1. MEKATRONIK en del av vår vardag Mekatronik i hemmet Mekatronik i fabriken Elektromekaniska styrsystem Pneumatiska styrsystem Hydrauliska styrsystem Elektriska styrsystem 2. Styrning med LOGISKA FUNKTIONER

Läs mer

Kunna utföra arbetsuppgifterna enligt tillverkarens anvisningar i avseende på kvalitet, funktion och säkerhet.

Kunna utföra arbetsuppgifterna enligt tillverkarens anvisningar i avseende på kvalitet, funktion och säkerhet. LASTBILSMEKANIKER MYN 2011-12-06 Övergripande mål Kunna skapa goda relationer med kunder (interna och externa), arbetskamrater och företagsledning. Kunna anpassa sitt sociala beteende och förstå vikten

Läs mer

BYGG OCH ANLÄGGNING. Ämnets syfte

BYGG OCH ANLÄGGNING. Ämnets syfte BYGG OCH ANLÄGGNING Ämnet bygg och anläggning behandlar byggandet från planeringsstadiet till färdigställande och drift. Det behandlar även bygg- och anläggningsbranschens olika yrken och arbetsvillkor.

Läs mer