Bedömningsstödet, en beskrivning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bedömningsstödet, en beskrivning"

Transkript

1 Se den andre Prov- och bedömningsbank inom ett huvudområde av samhällskunskap för grundskolan Bedömningsstödet, en beskrivning

2 Bedömningsstödet.. Samhällskunskap Två för ämnet grundläggande perspektiv har renodlats när det gäller Ämnets syfte och roll i utbildningen: demokrati som förhållningssätt och praktik den demokratiska processen samt förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor som en grund för att kunna respektera och främja människors lika värde. Länkningen mellan läroplan och kursplan framgår tydligast i detta avsnitt. ur Kommentarmaterial till kursplan 2000 (vår kursivering) 1 1.Bakgrund. Bedömningsstödet, som säkert ser ganska komplicerat ut vid en första anblick, har skapats genom ett arbete där aktiva lärare kontinuerligt fått utveckla stödet efter flera omgångar av provbedömningar. Idag används ofta olika modeller av matriser som hjälp för bedömning. Detta stöd är inte uppbyggt efter matrismodell. Här har istället erfarna lärare försökt bryta ner, dekonstruera, vad de menar är den inneboende betydelsen av det betygskriterium man arbetat med. Det skall vara lätt att kommunicera med eleven på ett formativt sätt, och det skall vara lätt att diskutera olika bedömningar med kollegor och föräldrar. Detta uppnås genom att man sätter kryss om det finns belägg för att detta exempel eller förmågan finns i elevsvaret. Man kan också sätt en parentes istället om man är osäker om kryssets text är helt uppfylld. Sedan är det ändå en diskussion mellan bedömare om ett visst elevsvar visar detta belägg eller ej. Det finns inga automatkryss. Dvs. det finns inget enstaka belägg/kryss som utlöser ett speciellt betyg. När bedömningsstödet är ifyllt så visar sig snarast en träffbild, och vilket provbetyg som ett enskilt elevsvar skall ha, det avgör bedömaren. Vi tror detta är mycket viktigt. Bedömning är en alltid pågående diskussion i lärarens vardag. Men bedömningsstödet, här snarast använt som ett protokoll, ger en god grund för att det tysta kunskapen om bedömning skall kunna bli manifest, kunna utvecklas och kunna dokumenteras! Läraren får en hjälp att visa och diskutera sina inre mappar 2 Mer detaljer om hur man använder stödet finns nedan. 1 Skolverket (2000) Kommentar till kursplaner och betygskriterier 2000 sid Tholin, J (2006) Att kunna klara sig i ökänd natur Högskolan i Borås Bedömningsstöd. Sid. 2(7)

3 Några viktiga punkter i utformning av stödet (punkterna diskuteras utförligare nedan): Stödet skall visa på evidens, belägg i elevsvaret Möjliga antal belägg kan vara relativt stort Det ska vara domänstödjande Det slutgiltiga provbetyget skall inte utlösas med något automatkryss, utan den bedömande läraren gör den sista analysen. Det skall kunna användas formativt Det skall vara klart knutet till betygskriterierna, och språkligt utgöra en dekonstruktion av dessa. Förklaringar: Stödet behandlar evidens, belägg, i elevsvaret Med detta menas att stödet utformas som kryssrutor, och att dessa kryssas i när det i elevsvaret finns klara belägg för att de efterfrågade exemplen eller förmågan finns där. Det är domänstödjande Stödet ligger på domännivå. Detta innebär att det inte är konstruerat för alla ämnesområden inom skolämnet samhällskunskap, utan för område Se den andre med tillhörande betygskriterier. I förutsättningarna för Prov- och bedömningsbank i samhällskunskap, delområde Se den andre så ingick att välja ett kriterium per betygsnivå. Följande kriterium ses som beskrivning av området och som objekt för bedömningsstödet: Uppnåendemål Kunna reflektera över människors villkor och hur dessa skiftar utifrån kön och social och kulturell bakgrund, VG Eleven beskriver hur individers och gruppers normer är beroende av kulturformer och traditioner. MVG Eleven jämför individers och gruppers normer och värderingar i relation till kulturformer och traditioner samt analyserar hur olika uppfattningar och konflikter kan uppstå. Det kan användas på flera prov. Bedömningsstöd utformade till ett exklusivt prov kan vara mycket precisa, ofta alltför precisa för att kunna användas på någonting annat. Bedömningsstöd utformade för ett helt skolämne kan tvärtom vara mycket oprecisa, de är ibland snarast på samma svårighetsnivå som själva betygskriterierna de var satta att förklara. Ibland kan s.k. bedömningsmatriser på detta sätt innehålla en alltför generell utformning. Stödet på domännivå ligger mitt emellan. Möjliga antal belägg kan vara relativt stort Det är klart knutet till betygskriterierna, och utgör språkligt en dekonstruktion av dessa. Bedömningsstöd. Sid. 3(7)

4 Genom att dekonstruera 3 betygskriterierna så krävs ett större antal kryss för att ringa in kriterierna. Genom att använda utformningen med flera kryss så behöver inte avsaknaden av något enda efterfrågat belägg bli alltför avgörande. Det slutgiltiga provbetyget skulle inte utlösas med något automatkryss, utan den bedömande läraren gjorde den sista analysen. Det kan användas formativt Genom att en större mängd belägg kan fastläggas, så får inte ett kryss automatiskt ge ett provbetyg. Sammanvägningen, analysen av träffbilden det gör den bedömande läraren. Det ifyllda stödet kan då användas som ett protokoll inför det formativa samtalet. Rutan längs ned på protokollet används för ett kort kom-ihåg-kommentar inför ett ev. samtal med respektive elev. Målet vid utformande av stödet har varit att få en enkel formativ funktion. 2. Belägg Samhällskunskap, tillsammans med t.ex., skolämnet religion behandlar flera domäner och områden som kan vara mycket svårbedömda. De kan innehålla värderingar, de kan vara så allmängiltiga att elever med god allmänbildning alltid kan svara ytligt direkt på frågan, frågan kan innehålla så många begrepp så att förmågan döljs osv. Stödet är således utformat så att krysset sätts när det de facto finns ett belägg i texten 4. De olika kryssrutorna är också utformade så att det inom varje nivå finns rutor för där eleven visar prov på mer faktaorienterande belägg, och några som visar på kvaliteter avseende förmågor: Exempel på stödets VG-nivå: Belägg på nivå väl godkänt (ur kursplanen):skall eleven kunna beskriva hur individers och gruppers normer är beroende av kulturformer och traditioner. Detta innebär att elevsvaret - förutom uppnåendemålets belägg - även innehåller exempel hur olika handlingsmönster/normer kan uppstå beroende på grupp. exempel från flera grupptillhörigheter, t.ex. kön, etnicitet och social bakgrund Bakgrund Elevsvaret visar på förmåga: till ställningstagande med exempel och underbyggda relevanta baskunskaper (perspektiv) till att se frågan från något annat perspektiv än sitt eget (perspektiv) att koppla grupper och individers handlingar till bakgrund, värdering, normer, livserfarenhet o.dyl. (analys) 3 Dekonstruktion, se not 20, sid.19 i huvudrapporten 4 Projektet baseras enbart på skriftliga provsvar. Det finns dock ingenting i den bakomliggande idén med dekonstruktion, leta belägg, bara kryssa i om evidens finns osv. som utesluter bedömning av t.ex. muntliga bedömningstillfällen. Vår tro är att protokollet lämpar sig väl för detta också. Bedömningsstöd. Sid. 4(7)

5 Till skillnad mot matriser så kommer slutresultatet inte att bli i endast en ruta, utan kommer att utgöra ett antal kryss. Det finns således inget automatiskt kryss som utlöser provbetygets nivå. Den slutgiltiga bedömning av vilket provbetyg elevsvaret skall ge, det gör den bedömande läraren. Man bedömer således snarast en träffbild. Att bedömningens resultat blir en träffbild ger vissa fördelar: Varje enskilt kryss blir inte helt avgörande Det finns belägg för i texten, det kryssas. Säkerheten i de olika kryssen blir hög. Men provbetyget ges utifrån lärarens bedömning av det totala antalet kryss. Det ifyllda stödet lämpar sig då väl för genomförandet av en formativ diskussion med eleven. Vad fanns med? Vad kan förbättras? osv. Det lämpar sig också mycket väl för en pågående kollegial bedömningsdiskussion. Efterfrågar vi det som vi vill efterfråga? Förstår eleverna vad vi efterfrågar, osv. Från projektet vet vi också, att om flera lärare gör en bedömning, med hjälp av stödet/protokollet, av samma elevsvar och därefter diskuterar vad de tycker sig se belägg för, så utgör detta en mycket bra grund för en avancerad bedömningsdiskussion kollegor emellan. Under projektet har lärare också utnyttjat möjligheten att kryssa till hälften. I stället för ett kryss har man då skrivit ( ) 3. Provbetyg och betyg Det totala betyget i samhällskunskap sätts på många fler variabler än enstaka skriftliga prov. En utvidgad diskussion om förhållandet mellan provbetyg inom nationella prov och betyg finns i Skolverkets rapport Även om fler variabler vägs in i ett slutbetyg så utgör ju dessa prov, speciellt om de gjorts med ett bedömningsstöd, en god bakgrund till betygsdiskussioner med enskilda elever. Stödet bygger helt på betygskriterierna. Kopplingen till betygskriterierna är avgörande. Det bygger också på kursplanens uppbyggnad av inkludering av lägre nivåer, dvs. att ett högre betyg ges om kriterierna på den nivån är uppfyllda, inklusive de på lägre nivå. Kursplan enligt Lpo94, reviderad 2000 är uppbyggd på detta sätt. Denna utformning gör att kryssen/beläggen på högre nivå skall ses som tillägg till den lägre nivån. 4. Förhållandet olika prov och stödet. Stödet är utformat för att så bra som möjligt försöka täcka in betygskriterierna kopplat till en hel domän. Vissa prov ger dock inte eleverna möjlighet att visa belägg i alla kryssen. En möjlig användning av stödet, är att olika prov kan användas för olika delar av stödet. Stödet blir då ett domän-stöd/protokoll, som uppfylls av olika bedömningstillfällen. 5 Skolverket, Provbetyg - Slutbetyg- Likvärdig bedömning? Rapport 300 (2007) Bedömningsstöd. Sid. 5(7)

6 5. Konkretiseringar av betygskriterier Texterna vid de olika beläggen/kryssen är framarbetat så att de konkretiserar betygskriterierna. Men hur konkret texterna än blir, så måste man göra meningarna till sina egna. En fortsatt användning av stödet kräver troligen en pågående diskussion med kollegor vad man egentligen som lärare har lagt in i de olika beläggen man sett i elevsvaren. (Detta är en något förkortad version av beskrivningen av bedömningsstödet och dess framtagande. En längre version finns på annan sida i databasen) Bedömningsstöd. Sid. 6(7)

7 Elev:... Belägg på nivå godkänt Nu (ur kursplanen):skall eleven visa på förmåga och kunskaper att kunna reflektera över människors villkor och hur dessa skiftar utifrån kön och social och kulturell bakgrund, Elevsvaret innehåller exempel på att just kön, social eller kulturell bakgrund kan ha betydelse för hur människor kan behandlas och bemötas i olika situationer i livet exempel på att just kön, social eller kulturell bakgrund kan ha betydelse för hur människor agerar i olika situationer i livet i förhållande till området relevanta baskunskaper/fakta Elevsvaret visar på förmåga: till egna tankar kring frågan (analys) till eget ställningstagande, som inte behöver underbyggas med exempel (perspektiv) Belägg på nivå väl godkänt (ur kursplanen):skall eleven kunna beskriva hur individers och gruppers normer är beroende av kulturformer och traditioner. Detta innebär att elevsvaret - förutom uppnåendemålets belägg - även innehåller exempel hur olika handlingsmönster/normer kan uppstå beroende på grupp. exempel från flera grupptillhörigheter, t.ex. kön, etnicitet och social bakgrund Bakgrund Elevsvaret visar på förmåga: till ställningstagande med exempel och underbyggda relevanta baskunskaper (perspektiv) till att se frågan från något annat perspektiv än sitt eget (perspektiv) att koppla grupper och individers handlingar till bakgrund, värdering, normer, livserfarenhet o.dyl. (analys) Belägg på nivå mycket väl godkänt (ur kursplanen): Skall eleven - förutom kraven på nivå godkänt och väl godkänt, även - jämföra individers och gruppers normer och värderingar i relation till kulturformer och traditioner (i princip VG-nivån) samt analyserar hur olika uppfattningar och konflikter kan uppstå. Detta innebär att elevsvaret förutom belägg på godkänd och väl godkänd nivå även innehåller exempel och jämförelser av hur olikheter kan leda till olika uppfattningar exempel och jämförelser av hur olikheter kan leda till motsättningar/konflikter exempel och jämförelser av hur olikheter kan leda till utveckling exempel på vilka följder för samhällsutvecklingen som detta kan leda till förslag till lösningar Konsekvenser/framtid Elevsvaret visar på förmåga att: kunna se frågan ur olika perspektiv, med utförligare beskrivning av perspektiven (perspektiv) kunna granska sitt eget ställningstagande och se att det är ett perspektiv bland flera (perspektiv) se frågan på flera nivåer (individ-grupp-samhälle) och deras samspel (analys) Lärarkommentar till provsvaret/eleven BedömningsstödBedömningsstöd. Sh/Sda Sid. 7(7)

Del C Arbete utifrån projektets resultat

Del C Arbete utifrån projektets resultat Del C Arbete utifrån projektets resultat Kapitel 5 Att använda ett bedömningsstöd av beläggskaraktär Bedömningsstödet har tagits fram genom ett arbete där aktiva lärare kontinuer- ligt har fått utveckla

Läs mer

30-40 år år år. > 60 år år år. > 15 år

30-40 år år år. > 60 år år år. > 15 år 1 av 14 2010-11-02 16:21 Namn: Skola: Epostadress: 1. Kön Kvinna Man 2. Ålder < 30 år 30-40 år 41-50 år 51-60 år > 60 år 3. Har varit verksam som lärare i: < 5 år 6-10 år 11-15 år > 15 år 4. Har du en

Läs mer

Betyg och bedömning. Föreläsning den 18 februari Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.

Betyg och bedömning. Föreläsning den 18 februari Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik. Betyg och bedömning - hur tar jag reda på vad elever kan? Föreläsning den 18 februari 2013 Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik Lars Nohagen 1 Vad är en bedömning -

Läs mer

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i Mål att sträva mot i samhällskunskap sträva M 1 A. fattar och praktiserar demokratins värdegrund, utvecklar kunskaper skyldigheter i ett samhälle, 1A känna till de principer s samhället vilar på och kunna

Läs mer

Broskolans röda tråd i Svenska

Broskolans röda tråd i Svenska Broskolans röda tråd i Svenska Regering och riksdag har fastställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.

Läs mer

Samhällskunskap. Mål som eleven skall ha uppnått i slutet av fjärde skolåret

Samhällskunskap. Mål som eleven skall ha uppnått i slutet av fjärde skolåret Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Samhällskunskap Mål som eleven skall ha uppnått i slutet av fjärde skolåret kunna grundläggande trafikregler för gång- och cykeltrafikanter samt kunna några trafikskyltar,

Läs mer

Guide för bedömning. Lgr11 den samlade läroplanen

Guide för bedömning. Lgr11 den samlade läroplanen Guide för bedömning Lgr11 den samlade läroplanen Innehåll Kursplanens olika delar Hjälp att förstå kunskapskraven Risk vid planering Hur ska jag tänka för att göra korrekta bedömningar Har jag rätt fokus

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

Nationella prov i NO årskurs 6

Nationella prov i NO årskurs 6 Nationella prov i NO årskurs 6 Frank Bach 1 Samverkan Skolverket har gett Göteborgs universitet, Högskolan Kristianstad och Malmö högskola uppdraget, att i samverkan, utveckla nationella prov biologi,

Läs mer

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Betyg och bedömning Lokala kursplaner Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Johan Dahlberg 2010 Att arbeta med bedömning och betygssättning så att en rättssäker och likvärdig

Läs mer

Bedömning för lärande. Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13

Bedömning för lärande. Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13 Bedömning för lärande Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13 Förmågor - Bild Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att kommunicera

Läs mer

BETYG GYMNASIESKOLAN

BETYG GYMNASIESKOLAN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BETYG GYMNASIESKOLAN Diskussionsmaterial Vad är detta? I materialet ges förslag på hur man kan arbeta med fortbildning i lärargrupper runt betyg i gymnasieskolan. Det kan i sin

Läs mer

Broskolans röda tråd i Hemkunskap

Broskolans röda tråd i Hemkunskap Broskolans röda tråd i Hemkunskap Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.

Läs mer

Tummen upp! Historia ÅK 6

Tummen upp! Historia ÅK 6 TUMMEN UPP! Ç SO ÅK 6 Magnus Koraen KARTLÄGGNING LGR 11 HISTORIA Tummen upp! Historia ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. Provlektion:

Läs mer

BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9)

BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9) UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9) Diskussionsmaterial Vad är detta? I materialet ges förslag på hur man kan arbeta med fortbildning i lärargrupper runt betyg i årskurs

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

Betyg och bedömning. Del 2. Föreläsning den 29 oktober 2012. Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.

Betyg och bedömning. Del 2. Föreläsning den 29 oktober 2012. Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik. Betyg och bedömning - hur tar jag reda på vad elever kan? Del 2 Föreläsning den 29 oktober 2012 Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik Lars Nohagen 1 Vad ska bedömas?

Läs mer

Engelska. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret

Engelska. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret Uppsala musikklasser 2009 Engelska Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret kunna läsa och förstå mycket enkla texter ha ett elementärt ordförråd kunna berätta om sig själv på

Läs mer

INTERVJUGUIDE - exemplet samhällskunskap

INTERVJUGUIDE - exemplet samhällskunskap Bilaga 4 INTERVJUGUIDE - exemplet samhällskunskap Mars 2007 Introduktion (Presentation av intervjuarna.) Vi har ju redan i vårt brev till dig beskrivit syftet med den här intervjun och vad den ska handla

Läs mer

Kursplanen i ämnet modersmål

Kursplanen i ämnet modersmål DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet modersmål Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som tas upp i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om kunskaper och värden som

Läs mer

Kursplanen i ämnet engelska

Kursplanen i ämnet engelska DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet engelska Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan

Läs mer

Kursplanen i ämnet teckenspråk för hörande

Kursplanen i ämnet teckenspråk för hörande DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet teckenspråk för hörande Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

Kunskapskraven. 1. Inledning

Kunskapskraven. 1. Inledning DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLEUTBILDNINGEN 2012-07-05 Diskutera Kunskapskraven 1. Inledning 2. Förslag på arbetssätt 3. Ett lärarlags arbete med att ta fram bedömningsaspekter i ämnet svenska 4. Övrigt

Läs mer

Religionskunskap. Ämnets syfte

Religionskunskap. Ämnets syfte Religionskunskap REL Religionskunskap Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Studie- och yrkesvägledning i undervisningen Studie- och yrkesvägledning är hela skolans ansvar. I en vid definition innefattar studie- och yrkesvägledning

Läs mer

Samhällskunskap Demokrati

Samhällskunskap Demokrati Demokrati omfattar och praktiserar demokratins värdegrund, utvecklar kunskaper om skiftande samhällsförhållanden och deras relation till demokratiska principer, utvecklar kunskaper om rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9 Kungsmarksskolan 2007-08-16 SVENSKA Lokal kursplan för ämnet Svenska. Strävansmål år 9 Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven: - utvecklar sin fantasi och lust att lära genom

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia

Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia Huvudsakligt ämne: Historia, Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Denna pedagogiska planering är skriven till historia och samhällskunskap

Läs mer

Personnummer. Som VFU-lärare lämnar jag detta dokument som underlag för bedömning av VFU.

Personnummer. Som VFU-lärare lämnar jag detta dokument som underlag för bedömning av VFU. Student Namn Personnummer Kurs Kursnamn Ladokkod Kursansvarig VFU-lärare Namn Telefonnummer E-post VFU-placering Enhetens namn Telefonnummer Årskurs eller ålder på barngruppen Närvaro Studenten har fullgjort

Läs mer

Kursplaner och kunskapskrav i grundskolan, specialskolan och sameskolan

Kursplaner och kunskapskrav i grundskolan, specialskolan och sameskolan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2010-01-18 Handläggare: Betina Hellström Telefon: 08-508 335 92 Elisabeth Forsberg Uvemo Telefon: 08-508 330 10 Till Utbildningsnämnden

Läs mer

Kursplanen i hem- och konsumentkunskap

Kursplanen i hem- och konsumentkunskap kursplanen för såväl dig själv som för eleven? Hur arbetar du med detta såväl i början av kursen som under kursens gång? Lvux12, avsnitt 2. Övergripande mål och riktlinjer anger att läraren bland annat

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Den här broschyren

Läs mer

Kursplanen i ämnet religionskunskap

Kursplanen i ämnet religionskunskap DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet religionskunskap Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

Studieplan i Fysik. Elev: Arbetsområde: Ifylld i samråd med förälder: JA NEJ

Studieplan i Fysik. Elev: Arbetsområde: Ifylld i samråd med förälder: JA NEJ Studieplan i Fysik Elev: Arbetsområde: Ifylld i samråd med förälder: JA NEJ Syftet med att fylla i denna studieplan är att du ska reflektera över och bli mer förtrogen med dina förmågor, samt bli medveten

Läs mer

Student Personnummer

Student Personnummer Student Namn Personnummer Kurs Kursnamn Ladokkod Kursansvarig VFU-lärare Namn Telefonnummer E-post VFU-placering Enhetens namn Telefonnummer Årskurs eller ålder på barngruppen Närvaro Studenten har fullgjort

Läs mer

Kursmoment En översiktlig lokal konkretisering av Skolverkets kursplan lämnas i bilaga 2.

Kursmoment En översiktlig lokal konkretisering av Skolverkets kursplan lämnas i bilaga 2. Anvisningar för prövning Religionskunskap 1 Centralt innehåll och kunskapskrav Prövningen avser att mäta den prövandes kunskaper på de områden som anges i Skolverkets centrala innehåll för kursen Religionskunskap

Läs mer

Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare KURSPLANER OCH KOMMENTARER REVIDERAD 2018

Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare KURSPLANER OCH KOMMENTARER REVIDERAD 2018 Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare KURSPLANER OCH KOMMENTARER REVIDERAD 2018 Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare KURSPLANER OCH KOMMENTARER REVIDERAD 2018 Innehåll Inledning...

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se

Läs mer

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk

Läs mer

Ramverk för bedömningsprocessen i verksamhetsförlagd utbildning i förskollärarutbildning

Ramverk för bedömningsprocessen i verksamhetsförlagd utbildning i förskollärarutbildning 2016-12-19 Ramverk för bedömningsprocessen i verksamhetsförlagd utbildning i förskollärarutbildning Syftet med ett ramverk för bedömningsprocessen i verksamhetsförlagd utbildning är att åstadkomma en bedömningsprocess

Läs mer

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön. Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera

Läs mer

Välkomna Kontaktpersoner BoB 2011-03-09

Välkomna Kontaktpersoner BoB 2011-03-09 Välkomna Kontaktpersoner BoB 2011-03-09 Dagens agenda Implementeringsarbetet på Klastorp-Essinge skolor och Kullskolan Diskussion IUP-processen i Lgr11? Ett dokumentationsverktyg som följer IUP-processen?

Läs mer

Kursplanen i ämnet matematik

Kursplanen i ämnet matematik DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet matematik Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

Tummen upp! Matte Kartläggning åk 5

Tummen upp! Matte Kartläggning åk 5 Tryck.nr 47-11064-3 4711064_t_upp_ma_5_omsl.indd Alla sidor 2014-01-27 12.29 TUMMEN UPP! Ç I TUMMEN UPP! MATTE KARTLÄGGNING ÅK 5 finns övningar som är direkt kopplade till kunskapskraven i åk 6. Kunskapskraven

Läs mer

Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare

Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare Inledning Barn-och utbildningsförvaltningens lönepolitik är en viktig del av Västerviks kommuns samlade lönepolitik. Lönepolitiken

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare;

Skolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare; 1 (16) Dnr 2017:953 Bilaga 1 Skolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare; beslutade den XXX 2017. Med stöd av 2 kap. 12 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning

Läs mer

Enkäten inleds med några frågor om demografiska data. Totalt omfattar enkäten 85 frågor. 30-40 år. 41-50 år. 51-60 år. > 60 år. 6-10 år.

Enkäten inleds med några frågor om demografiska data. Totalt omfattar enkäten 85 frågor. 30-40 år. 41-50 år. 51-60 år. > 60 år. 6-10 år. 1 av 15 2010-11-03 12:46 Syftet med den här enkäten är att lära mer om hur lärare tänker och känner när det gäller matematikundervisningen, särskilt i relation till kursplanen och till de nationella proven.

Läs mer

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer.

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer. Kursplan i engelska Ämnets syfte och roll i utbildningen Engelska är modersmål eller officiellt språk i ett stort antal länder, förmedlar många vitt skilda kulturer och är dominerande kommunikationsspråk

Läs mer

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,

Läs mer

Betyg och bedömning. Föreläsning den 13 februari Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.

Betyg och bedömning. Föreläsning den 13 februari Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik. Betyg och bedömning - hur tar jag reda på vad elever kan och inte kan? Föreläsning den 13 februari 2012 Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik Lars Nohagen 1 Tre föreläsningar

Läs mer

HELA VÄRLDEN BÖRJAR I SKOLAN. Utvecklingsplan för frivilliga skolformer i Lunds kommun

HELA VÄRLDEN BÖRJAR I SKOLAN. Utvecklingsplan för frivilliga skolformer i Lunds kommun HELA VÄRLDEN BÖRJAR I SKOLAN Utvecklingsplan för frivilliga skolformer i Lunds kommun Mal Utvecklingsplanens syfte Den kommunala skolan är en verksamhet som är starkt styrd av statliga lagar, förordningar

Läs mer

Bedömning av matematiska förmågor. Per Berggren och Maria Lindroth

Bedömning av matematiska förmågor. Per Berggren och Maria Lindroth Bedömning av matematiska förmågor Per Berggren och Maria Lindroth 2013-01-08 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla

Läs mer

PRIM-gruppen har på uppdrag av Skolverket utarbetat ett webbaserat

PRIM-gruppen har på uppdrag av Skolverket utarbetat ett webbaserat Katarina Kjellström Ett bedömningsstöd för grundskolans matematiklärare På Skolverkets webbplats finns nu ett fritt tillgängligt bedömnings stöd. Artikel författaren har deltagit i arbetet med att ta fram

Läs mer

Broskolans. röda tråd i Slöjd

Broskolans. röda tråd i Slöjd Broskolans röda tråd i Slöjd Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.

Läs mer

Ramverk för bedömningsprocessen i verksamhetsförlagd utbildning i förskollärarutbildning

Ramverk för bedömningsprocessen i verksamhetsförlagd utbildning i förskollärarutbildning 2018-01-15 Ramverk för bedömningsprocessen i verksamhetsförlagd utbildning i förskollärarutbildning Syftet med ett ramverk för bedömningsprocessen i verksamhetsförlagd utbildning är att åstadkomma en bedömningsprocess

Läs mer

Nyheter Pedagogiska institutionen, Umeå universitet 1. Gunilla Näsström Pedagogiska institutionen

Nyheter Pedagogiska institutionen, Umeå universitet 1. Gunilla Näsström Pedagogiska institutionen Nyheter 2011 Pedagogiska institutionen 2010-11-04 Alla gör olika Likvärdig utbildning: 1994 Alla elever ska få möjlighet 2010 Alla elevers möjlighet att uppnå alla målen Resultatkontroll Pedagogisk frihet

Läs mer

Ramverk för bedömningsprocessen i verksamhetsförlagd utbildning i lärarutbildning

Ramverk för bedömningsprocessen i verksamhetsförlagd utbildning i lärarutbildning 2017-03-30 Ramverk för bedömningsprocessen i verksamhetsförlagd utbildning i lärarutbildning Syftet med ett ramverk för bedömningsprocessen i verksamhetsförlagd utbildning är att åstadkomma en bedömningsprocess

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

Kursplanen i svenska som andraspråk

Kursplanen i svenska som andraspråk planens centrala innehåll för såväl dig själv som för eleven? Fundera över hur du kan arbeta med detta både i början av kursen men också under kursens gång. Lvux12, avsnitt 2. Övergripande mål och riktlinjer

Läs mer

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN LGSH40 Samhällskunskap för gymnasielärare 4. Individ, grupp, samhälle och politik, 15 högskolepoäng Fastställande Kursplanen är fastställd av Statsvetenskapliga institutionen

Läs mer

Betygsskalan och betygen B och D

Betygsskalan och betygen B och D REVIDERAD 2016 STÖDMATERIAL Betygsskalan och betygen B och D Beställningsuppgifter: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-post: skolverket@fritzes.se Beställningsnr:

Läs mer

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.

Läs mer

Handbok Unikum vårdnadshavare Unikum verktyg för IUP med skriftliga omdömen

Handbok Unikum vårdnadshavare Unikum verktyg för IUP med skriftliga omdömen Handbok Unikum vårdnadshavare Unikum verktyg för IUP med skriftliga omdömen Ny läroplan nytt IUP-verktyg I samband med införandet av en ny läroplan tas ett nytt verktyg för att stödja arbetet med IUP med

Läs mer

Program. Skolans digitalisering - styrdokumentsförändringar. Skolans digitalisering ett förändringsprojekt

Program. Skolans digitalisering - styrdokumentsförändringar. Skolans digitalisering ett förändringsprojekt Program Skolans digitalisering - styrdokumentsförändringar Skolans digitalisering ett förändringsprojekt Nationella prov - förändringar kring de nationella proven och kommande digitalisering På gång från

Läs mer

LÄROPLANEN EN HELHET. Att se den röda tråden. Balli Lelinge,

LÄROPLANEN EN HELHET. Att se den röda tråden. Balli Lelinge, LÄROPLANEN EN HELHET Att se den röda tråden Balli Lelinge, balli.lelinge@mah.se 2 Kursplan Läroplan Kunskapskrav Bedömning 3 Läroplan 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. De övergripande målen och riktlinjerna

Läs mer

Nationella Strävansmål Spanska

Nationella Strävansmål Spanska Nationella Strävansmål Spanska Moment Nationella Strävansmål ur Lpo 94 Skolan skall i sin undervisning i moderna språk sträva efter att eleven; Tala - utvecklar sin förmåga att använda språket för att

Läs mer

Matriser. Ett verktyg för utveckling. Madeleine Smith

Matriser. Ett verktyg för utveckling. Madeleine Smith Matriser Ett verktyg för utveckling Madeleine Smith Dagens program Start 45 min föreläsning 15 min rast 15 min föreläsning 30 min workshop Slut Vem är jag? 31 år från Höllviken Gymnasielärare/högstadielärare

Läs mer

Kursplanen i ämnet svenska

Kursplanen i ämnet svenska DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet svenska Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan

Läs mer

FÖRMÅGAN ATT UNDERSÖKA

FÖRMÅGAN ATT UNDERSÖKA FÖRMÅGAN ATT UNDERSÖKA Kursplanerna för de naturorienterande ämnena biologi, fysik och kemi är till stora delar likalydande frånsett det centrala innehållet och kan därför diskuteras tillsammans. Kursplanernas

Läs mer

Kvalitetsarbete i skolan Samundervisningsgrupperna årskurs 7-9. Här ingår särskoleelever och grundskoleelever. Gäller för verksamhetsåret 2010-2011

Kvalitetsarbete i skolan Samundervisningsgrupperna årskurs 7-9. Här ingår särskoleelever och grundskoleelever. Gäller för verksamhetsåret 2010-2011 Kvalitetsarbete i skolan Samundervisningsgrupperna årskurs 7-9. Här ingår särskoleelever och grundskoleelever. Gäller för verksamhetsåret 2010-2011 Skola Tundalsskolan Ort Robertsfors Ansvarig rektor Jan

Läs mer

samhällskunskap Syfte

samhällskunskap Syfte Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både

Läs mer

Ekonomi och konsumtionsfrågor i hemoch konsumentkunskap och samhällskunskap

Ekonomi och konsumtionsfrågor i hemoch konsumentkunskap och samhällskunskap DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Ekonomi och konsumtionsfrågor i hemoch konsumentkunskap och Ekonomi och konsumtionsfrågor ingår både i ämnet hem- och konsumentkunskap och i. I kursplanerna

Läs mer

1. Förtydliga och förstå lärandemål och bedömningskriterier

1. Förtydliga och förstå lärandemål och bedömningskriterier 1. Förtydliga och förstå lärandemål och bedömningskriterier En förutsättning för framgångsrikt arbete med bedömning för lärande bygger på att eleverna delges och får förståelse för målen med undervisningen

Läs mer

Kursplanen i ämnet samhällskunskap

Kursplanen i ämnet samhällskunskap DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet samhällskunskap Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan

Läs mer

Tummen upp! Religion ÅK 6

Tummen upp! Religion ÅK 6 TUMMEN UPP! Ç SO ÅK 6 Anna Lindstam KARTLÄGGNING LGR 11 BIOLOGI RELIGIONSKUNSKAP Tummen upp! Religion ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven

Läs mer

Individuella utvecklingsplaner IUP

Individuella utvecklingsplaner IUP Individuella utvecklingsplaner IUP 1 SYFTE OCH BAKGRUND Regeringen har beslutat att varje elev i grundskolan skall ha en individuell utvecklingsplan (IUP) från januari 2006. I Säffle är det beslutat att

Läs mer

Resultaten av ämnesproven för årskurs 9 år 2005

Resultaten av ämnesproven för årskurs 9 år 2005 Utbildningsfrågor 1 (10) 2004:00862 Resultaten av ämnesproven för årskurs 9 år 2005 Skolverket genomförde vårterminen 2005 en insamling av resultaten av ämnesproven i svenska och svenska som andraspråk,

Läs mer

Observationsprotokoll för lektionsbesök

Observationsprotokoll för lektionsbesök Observationsprotokoll för lektionsbesök Datum och tidpunkt för observationen: Observerad lärare: Skola: Antal närvarande elever i klassen/gruppen: Årskurs/årskurser: Lektionens ämne: Lektionens huvudsakliga

Läs mer

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A Syfte I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper och analysen om religioner och andra livsåskådningar, i det egna samhället och på andra håll

Läs mer

Religion Livsfrågor och etik

Religion Livsfrågor och etik Delmål Delmål 2010-06-14 Religion Skolan strävar efter att eleven: utvecklar förståelse av ställningstaganden i religiösa och etiska frågor samt en grundläggande etisk hållning som grund för egna ställningstaganden

Läs mer

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket)

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde dessa

Läs mer

Betyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation

Betyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation Betyg i gymnasieskolan En översiktlig presentation Skolverkets ambitioner kopplat till vidare studier Kreativitet och entreprenörskap Tvärvetenskap Argumentation Kritiskt tänkande Läsa längre texter på

Läs mer

Syfte och mål med kursen

Syfte och mål med kursen Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och

Läs mer

Södra Innerstadens SDF Sofielundsskolan

Södra Innerstadens SDF Sofielundsskolan LOKAL KURSPLAN I Hem- och konsumentkunskap Mål som eleverna lägst ska ha uppnått uttrycker en lägsta godtagbar kunskapsnivå. Skolan och skolhuvudmannen ansvarar för att eleverna ges möjlighet att uppnå

Läs mer

Reflexioner kring självbedömning

Reflexioner kring självbedömning Handen på hjärtat: Du som läser det här, vad vet du om din egen läsförmåga? av Per Måhl Reflexioner kring självbedömning s o m j a g s e r d e t, bör lärare göra allt de kan för att förbättra elevernas

Läs mer

Praktisk logopedi och professionellt förhållningssätt II, 5 hp Professional Practice in Speech and language Pathology II, 5 credits

Praktisk logopedi och professionellt förhållningssätt II, 5 hp Professional Practice in Speech and language Pathology II, 5 credits 1(5) 8LOA64 Praktisk logopedi och professionellt förhållningssätt II, 5 hp Professional Practice in Speech and language Pathology II, 5 credits Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: höstterminen

Läs mer

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE Kursplanens syfte Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare

Läs mer

Övergripande planering

Övergripande planering Övergripande planering Ämne: Svenska Årskurs: 7 Ansvarig lärare: Marie Nilsson Torbjörn Wahlén Resurs: Reviderad: Bilaga 1. Kursplan för ämnet Bilaga 2. Kunskapskrav Bilaga 3. Planering för året Bilaga

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier inom naturvetenskap, matematik

Läs mer

Skillnaden mellan betygsresultat på nationella prov och ämnesbetyg i årskurs 9, läsåret 2009/10

Skillnaden mellan betygsresultat på nationella prov och ämnesbetyg i årskurs 9, läsåret 2009/10 Utbildningsstatistik 2011-01-17 1 (21) Skillnaden mellan betygsresultat på nationella prov och ämnesbetyg i årskurs 9, läsåret 2009/10 publicerar i SIRIS, s internetbaserade resultat- och kvalitetsinformationssystem,

Läs mer

Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012

Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012 Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012 Anette Christoffersson Utvecklingsledare Sid 1 Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 4 Nationella och lokala styrdokument...

Läs mer

Övergripande planering

Övergripande planering Övergripande planering Ämne: Engelska Årskurs: 6 Ansvarig lärare: Åsa Andersson Maria Lindström Resurs: Reviderad: Bilaga 1. Kursplan för ämnet Bilaga 2. Kunskapskrav Bilaga 3. Planering för året Bilaga

Läs mer

Läsa-skriva-räkna-garantin i praktiken. utifrån nationellt kartläggningsmaterial, bedömningsstöd och prov, från förskoleklass till årskurs 3

Läsa-skriva-räkna-garantin i praktiken. utifrån nationellt kartläggningsmaterial, bedömningsstöd och prov, från förskoleklass till årskurs 3 Läsa-skriva-räkna-garantin i praktiken utifrån nationellt kartläggningsmaterial, bedömningsstöd och prov, från förskoleklass till årskurs 3 Nationellt kartläggningsmaterial, bedömningsstöd och prov En

Läs mer

hypernet - Stöd för lärande Lärare

hypernet - Stöd för lärande Lärare hypernet - Stöd för lärande Lärare Innehållsförteckning Planering... 3 Ämnesövergripande planering... 3 Uppgifter... 4 Studieinfo... 6 Omdöme... 7 Utvecklingssamtal... 8 Åtgärdsprogram... 9 Mallar... 10

Läs mer

Kursplanen i ämnet bild

Kursplanen i ämnet bild DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet bild Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och

Läs mer