Tummen upp! Historia ÅK 6

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tummen upp! Historia ÅK 6"

Transkript

1 TUMMEN UPP! Ç SO ÅK 6 Magnus Koraen KARTLÄGGNING LGR 11 HISTORIA Tummen upp! Historia ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. Provlektion: Hur historia används Provlektion Följande provlektion är ett utdrag ur Tummen upp! I uppgiften prövas elevernas förmåga att reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv. Lektionen består av: Tummen upp! lärarsida från sidan 48 Elevuppgift 17 från sidan 30 Utdrag ur bedömningsstödet, se nedan Bedömningsstöd Till Tummen upp! finns ett kostnadsfritt och nedladdningsbart bedömningsstöd som hjälper dig att värdera elevsvaren i förhållande till kunskapskraven. Det tar upp utvalda uppgifter och visar på vilka kvalitetsaspekter som bör beaktas. Bifogat finns ett utdrag kopplat till en av elevuppgifterna. Hela dokumentet hittar du här. Tummen upp! Historia åk 6 Kartläggning Lgr 11 ( ) Författarna och Liber AB Får kopieras 1

2 Så här arbetar du med provlektionen: 1. Läs igenom lärarsidan och uppgiften. 2. Kopiera upp sidan med elevuppgifter till klassen. 3. Låt eleverna lösa uppgifterna. 4. Använd bedömningsstödet som hjälp vid rättning och återkoppling. Gärna tillsammans med eleverna. Mer om förmågan: Att kunna reflektera över hur historia används är en förmåga som lyfts fram specifikt i Lgr11. Eleven ska uppmärksammas på hur historiska berättelser används i olika sammanhang och för olika syften. Av kunskapskravet och nationella provet i åk 6 går att utläsa några mer konkreta kvalitetsmått att använda när du bedömer elevens förmåga att reflektera över hur historia används: Reflektera över hur historia används: Hur väl kan eleven beskriva historiska berättelser? I vilken utsträckning uppfattar eleven att olika berättelser skiljer sig åt? Hur mycket underbygger eleven sina resonemang? I vilken utsträckning visar eleven förståelse för syftet med olika berättelser? Tips för fortsatt arbete! Arbeta på liknande sätt med andra texter. Dela in eleverna i par och låt dem själva skriva två korta berättelser om ett idrottslag eller liknande, t.ex. AIK (välj något som eleverna kan relatera till och som har en tydlig antagonist). Den ena eleven i paret ska skriva sin berättelse så som en AIK:are skulle beskriva AIK. Den andra ska skriva sin berättelse så som en djurgårdare (eller annan motsvarande antagonist) skulle beskriva AIK. Låt eleverna jämföra de båda berättelserna. Vilken av dem ger den sanna bilden av AIK? Tänk er att en historiker om 500 år skulle hitta den ena av berättelserna. Vilken bild skulle den historikern då få av AIK? Och vad lär vi oss av det? Vad måste vi själva tänka på när vi läser texter som beskriver händelser i historien? Tummen upp! Historia åk 6 Kartläggning Lgr 11 ( ) Författarna och Liber AB Får kopieras 2

3 Lärarens sida Tummen upp! SO Historia kartläggning åk 6 är ett häfte som kartlägger elevens kunskaper i historia utifrån kunskapskraven i Lgr 11. Här får eleven möjlighet att träna de ämnesspecifika förmågorna i ämnet historia: använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer, kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap, reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används. Kursplanerna i Lgr 11 är uppbyggda enligt rubrikerna: syfte, centralt innehåll och kunskapskrav där syftet avslutas med vilka centrala förmågor som undervisningen ska utveckla. Kunskapskraven är en konkretisering av förmågorna från syftet och ger kriterier mot vilka förmågor som ska bedömas. GENERELLA FÖRMÅGOR Det är samtidigt viktigt att inse att de ämnesspecifika förmågorna i historia återspeglar kunskapsmål som är gemensamma för hela läroplanen. Forskaren och läroplansexperten Göran Svanelid har listat fem generella förmågor som genomsyrar läroplanen som helhet. Det eleven ska utveckla är: Analysförmågan (att analysera t.ex. orsaker till, konsekvenser av och förslag på lösningar/förbättringar, se samband och se utifrån olika perspektiv) Kommunikativa förmågan (att berätta t.ex. föra resonemang, uttrycka ståndpunkter och argumentera) Procedurförmågan (att bearbeta fakta t.ex. söka information, använda kartor, olika källor och diagram) Begreppsförmågan (att visa att man förstår t.ex. förklara, beskriva med andra ord, använda begrepp i rätt sammanhang) Metakognitiva förmågan (att ha ett reflekterande förhållningssätt t.ex. att pröva och ompröva saker han/hon gjort, avgöra rimligheten i ett svar) Förmågorna återfinns i alla skolämnen, vilket innebär att de tillsammans kan bli den röda tråd som ska genomsyra undervisningen, bedömningen, utvecklingssamtal, IUP, läxor och prov. EN SAMLAD ÖVERSIKT I HISTORIA När eleverna arbetar med den här boken rekommenderar vi att ni emellanåt gör en avstämning i matrisen på sidorna Den kan användas för läraren och elevens egna reflektioner. Kanske kommer ni tillsammans fram till att eleven behöver träna mer på en viss förmåga eller ett kunskapskrav i historia. Använd gärna matrisen som underlag för pedagogiska planeringar, utvecklingssamtal och individuella planeringar. Till ytterligare hjälp för bedömning finns ett bedömningsstöd i pdf-format att gratis ladda ner från liber.se, där finns även facit till uppgifterna. Se vidare: skolverket.se samt liber.se för bedömningsstöd och facit. Kopiering förbjuden. Se s Tummen upp! Historia åk 6 Kartläggning Lgr 11 ( ) Författarna och Liber AB Får kopieras 3

4 Stor makt för vem? 17. Tiden mellan år 1617 och år 1718 brukar kallas för stormaktstiden. Läs texterna nedan och svara sedan på frågorna TALET A: Stormaktstiden var en lysande tid för Sverige. Aldrig någonsin förr eller senare i historien har landet varit så mäktigt. De svenska arméerna segrade i många krig och nya landområden erövrades. B: Stormaktstiden var ett enda långt lidande för det svenska folket. Tiotusentals unga pojkar dog i alla krigen. Bönderna tvingades betala mycket skatt för att kungen skulle ha råd att hålla Sverige i krig. Folket var fattigt och många dog av sjukdomar och svält. a) På vilket sätt skiljer sig texterna åt? b) Hur kan två beskrivningar av samma tid se så olika ut? 18. Vilket synsätt är det vi väljer när vi kallar perioden för stormaktstiden? 19. Skriv ett annat namn som skulle passa på den här tidsperioden. Ç Ger du dig själv Tummen upp? Kopiering förbjuden. Se s. 1. Eleven kan föra resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska tidsperioder. I resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett fungerande sätt. 30 Tummen upp! Historia åk 6 Kartläggning Lgr 11 ( ) Författarna och Liber AB Får kopieras 4

5 Hur historia används SIDAN 30, UPPGIFT 17 A OCH B Tiden mellan år 1617 och år 1718 brukar kallas för stormaktstiden. Läs texterna nedan och svara sedan på frågorna: a) På vilket sätt skiljer sig texterna åt? b) Hur kan två beskrivningar av samma tid se så olika ut? ELEVSVAR 1 a) Båda har rätt för båda handlar om krig men den ena handlar om att många dog och bönderna betalade skatt också. b) Kanske för att de handlar om olika saker. Fast båda handlar om krig. Eller så har den ena skrivits långt efteråt. Kommentar: Eleven har uppfattat skillnaden mellan texterna, men lyfter inte resonemanget från det konkreta till det allmängiltiga. I b-uppgiften söker sig eleven fram, men hittar till slut en tänkbar och relevant förklaring till att texterna skiljer sig åt. ELEVSVAR 2 a) Text A tycker att det är bra att Sverige krigar hela tiden. Text B fattar att det bara är dumt att kriga. b) Det är för att den som har skrivit text A inte fattar att krig är hemskt för många människor som bodde i Sverige dog av kriget. Kommentar: Eleven beskriver skillnaderna på ett tydligt och allmängiltigt sätt. I b-uppgiften beskriver eleven tydligt en tänkbar förklaring till att texterna skiljer sig åt. ELEVSVAR 3 a) Text A är positiv till stormaktstiden medan text B är negativ. b) Det beror på att de som har skrivit texterna har olika syn på vad som är har hänt under stormaktstiden. Det kan vara för att de inte levde samtidigt, att de har olika jobb eller tillhör olika stånd som adeln och bönderna. Sedan vill de nog få andra att tycka likadant som de själva. Kommentar: Eleven beskriver skillnaderna på ett tydligt och allmängiltigt sätt. I b-uppgiften beskriver eleven tydligt och utförligt flera tänkbara förklaringar till att texterna skiljer sig åt. Eleven förhåller sig distanserat till texterna. BETYG E BETYG C BETYG A Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder. Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra utvecklade resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder. Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra välutvecklade och nyanserade resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder. Bedömningsstöd Tummen Upp Magnus Koraen och Liber AB Kopiering tilllåten SO Historia åk 6 ISBN /10 Tummen upp! Historia åk 6 Kartläggning Lgr 11 ( ) Författarna och Liber AB Får kopieras 5

Tummen upp! SO ÅK 6. Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11.

Tummen upp! SO ÅK 6. Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. Tummen upp! SO ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11 PROVLEKTION: UTTRYCKA OCH VÄRDERA STÅNDPUNKTER Provlektion Följande provlektion

Läs mer

Tummen upp! Teknik åk 3

Tummen upp! Teknik åk 3 Tummen upp! Teknik åk 3 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. PROVLEKTION: Genomföra mycket enkla teknikutvecklingsoch konstruktionsarbeten

Läs mer

Tummen upp! Religion ÅK 6

Tummen upp! Religion ÅK 6 TUMMEN UPP! Ç SO ÅK 6 Anna Lindstam KARTLÄGGNING LGR 11 BIOLOGI RELIGIONSKUNSKAP Tummen upp! Religion ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven

Läs mer

Tummen upp! Matte ÅK 6

Tummen upp! Matte ÅK 6 Tummen upp! Matte ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. PROVLEKTION: RESONERA OCH KOMMUNICERA Provlektion Följande provlektion är

Läs mer

Tummen upp! Matte Kartläggning åk 5

Tummen upp! Matte Kartläggning åk 5 Tryck.nr 47-11064-3 4711064_t_upp_ma_5_omsl.indd Alla sidor 2014-01-27 12.29 TUMMEN UPP! Ç I TUMMEN UPP! MATTE KARTLÄGGNING ÅK 5 finns övningar som är direkt kopplade till kunskapskraven i åk 6. Kunskapskraven

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6

BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6 BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6 Kursplanerna i Lgr 11 är uppbyggda efter rubrikerna syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Syftestexten avslutas med vilka

Läs mer

Tummen upp! Svenska Kartläggning åk 4

Tummen upp! Svenska Kartläggning åk 4 TUMMEN UPP! Ç I TUMMEN UPP! SVENSKA KARTLÄGGNING ÅK 4 finns övningar som är direkt kopplade till kunskapskraven i åk 6. Kunskapskraven är tydligt presenterade på varje sida i anknytning till övningarna.

Läs mer

Tummen upp! Matte Kartläggning åk 4

Tummen upp! Matte Kartläggning åk 4 Tryck.nr 47-11063-6 4711063_Omsl_T_Upp_Matte_4.indd Alla sidor 2014-01-27 07.32 TUMMEN UPP! Ç I TUMMEN UPP! MATTE KARTLÄGGNING ÅK 4 finns övningar som är direkt kopplade till kunskapskraven i åk 6. Kunskapskraven

Läs mer

SO-S Religion Lärarhandledning

SO-S Religion Lärarhandledning SO-S Religion Lärarhandledning SO-serien är ett komplett och flexibelt material för åk 7-9. Serien är uppdaterad för Lgr 11. Till ämnesboken finns en lärarhandledning full av tips och övningar. PROVLEKTION:

Läs mer

Tummen upp! Svenska Kartläggning åk 5

Tummen upp! Svenska Kartläggning åk 5 Tryck.nr 47-11030-8-01 9789147110308c1c.indd 1 2014-05-16 11.26 TUMMEN UPP! Ç C I TUMMEN UPP! SVENSKA KARTLÄGGNING ÅK 5 finns övningar som är direkt kopplade till kunskapskraven i åk 6. Kunskapskraven

Läs mer

Tummen upp! Svenska ÅK 3

Tummen upp! Svenska ÅK 3 Tummen upp! Svenska ÅK 3 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. PROVLEKTION: RESONERA OM BUDSKAP I EN TEXT Provlektion Följande provlektion

Läs mer

Kartlägg kunskaper och forma förmågor

Kartlägg kunskaper och forma förmågor KARTLÄGGNING & BEDÖMNING F-6 Kartlägg kunskaper och forma förmågor med Summativ eller formativ bedömning? Båda behövs! Numera är det vetenskapligt belagt*, det som lärare i alla tider vetat: konstruktiv

Läs mer

Upptäck Religion. PROVLEKTION: Alla vänners dag

Upptäck Religion. PROVLEKTION: Alla vänners dag Upptäck Religion Upptäck Religion är en modern religionsbok ur många aspekter. Den ger alla världsreligioner lika stort utrymme, ställer de etiska frågor som tio-tolvåringar funderar över, och svarar väldigt

Läs mer

Upptäck Historia. Provlektion: Fettisdagen

Upptäck Historia. Provlektion: Fettisdagen Upptäck Historia Upptäck Historia Lgr 11 börjar i forntiden och sträcker sig ända fram till år 1866. Eleverna får följa och jämföra utvecklingslinjerna migration, kulturmöten, politik och levnadsvillkor

Läs mer

Lerum. Vasatiden och Stormaktstiden vt av 7. Utskrivet :28

Lerum. Vasatiden och Stormaktstiden vt av 7. Utskrivet :28 Vasatiden och Stormaktstiden vt 14 1 av 7 Mål för arbetsområdet Förra året arbetade vi med medeltiden och nu skall vi prata och lära oss om vasatiden och stormaktstiden. Vi kommer att börja med Vasatiden

Läs mer

Tummen upp! Engelska åk 3

Tummen upp! Engelska åk 3 Tummen upp! Engelska åk 3 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. PROVLEKTION: Att läsa och förstå enkla samtal och dialoger. Att kunna föra

Läs mer

Matematikboken Z PROVLEKTION: RÄKNA OCH HÄPNA

Matematikboken Z PROVLEKTION: RÄKNA OCH HÄPNA Matematikboken Z Håll ihop klassen och låt alla lyckas på sin nivå. Det är vårt recept för ett bättre resultat i nästa PISA-undersökning. Den nya upplagan är granskad av didaktiker och baseras på senaste

Läs mer

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer, Historia åk 8 vt-13 Beskriv arbetsområdet för eleven här. Ingressen kan rama in arbetsområdet och/eller väcka elevens nyfikenhet. Revolutionernas tid Fram till sportlovet, och eventuellt lite längre, kommer

Läs mer

Nya samlade läroplaner

Nya samlade läroplaner Nya samlade läroplaner Nya reformer Den nya skollagen En förändrad läroplan för förskolan Nya läroplaner för den obligatoriska skolan En ny gymnasieskola En ny betygsskala 350 lärare, didaktiker och experter

Läs mer

Tummen upp! Bild kartläggning åk 6

Tummen upp! Bild kartläggning åk 6 Tummen upp! Bild kartläggning åk 6 Använd Tummen upp! för att kartlägga och bedöma elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. Provlektion: Utanförskap Följande provlektion är ett utdrag

Läs mer

Norden och Östersjöriket Sverige ca 1500-1700

Norden och Östersjöriket Sverige ca 1500-1700 Historia åk 4-6 - Centralt innehåll Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte Den svenska statens framväxt och organisation Det svenska Östersjöriket Orsaker, konsekvenser och migration

Läs mer

Lärarhandledning: Folkhemmet. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: Folkhemmet. Författad av Jenny Karlsson Lärarhandledning: Folkhemmet Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T41414 Ämnen: Samhällskunskap, Historia Målgrupp: Grundskola 7-9 Speltid: 18 min Produktionsår: 2014 INNEHÅLL: Centralt innehåll

Läs mer

Att leva tillsammans skolår 2-3 (läsår som börjar med jämn HT)

Att leva tillsammans skolår 2-3 (läsår som börjar med jämn HT) Att leva tillsammans skolår 2-3 (läsår som börjar med jämn HT) Grundskola 1 3 LGR11 SO För att det ska fungera bra att leva tillsammans behöver vi försöka förstå varandra. Vi funderar tillsammans och lär

Läs mer

Tummen upp! Idrott och hälsa kartläggning åk 3

Tummen upp! Idrott och hälsa kartläggning åk 3 Tummen upp! Idrott och hälsa kartläggning åk 3 Använd Tummen upp! för att kartlägga och bedöma elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. PROVLEKTION: Natur och utemiljö Följande provlektion

Läs mer

Boken om SO 1 3. PROVLEKTION: Världsmiljödagen. Boken om SO 1-3 Grundbok, sidorna 42 43. Boken om SO 1 3 Arbetsbok 1, sidan 22.

Boken om SO 1 3. PROVLEKTION: Världsmiljödagen. Boken om SO 1-3 Grundbok, sidorna 42 43. Boken om SO 1 3 Arbetsbok 1, sidan 22. Boken om SO 1 3 Elevens första grundbok i historia, samhällskunskap, geografi och religion PROVLEKTION: Världsmiljödagen Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om SO 1 3 och tillhörande Boken om SO

Läs mer

Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 3

Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 3 TUMMEN UPP! Ç Idrott och hälsa ÅK 3 Chris Qwist KARTLÄGGNING LGR 11 Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 3 Använd Tummen upp! för att kartlägga och bedöma elevernas kunskaper i förhållande till

Läs mer

Stormaktstiden Lärarmaterial

Stormaktstiden Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Torsten Bengtsson Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier, samt för att urskilja texters budskap, både de

Läs mer

Boken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.

Boken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras. Boken om SO 1 3 Boken om SO 1 3 är elevernas första grundbok i geografi, samhällskunskap, historia och religion. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.

Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning. TORSTEN BENGTSSON SIDAN 1 Lärarmaterial Vad handlar boken om? ingår i serien AHA, nu fattar jag. Här får vi veta hur det var att leva på 1500-talet när Gustav Vasa var kung. Berättelser blandas med fakta.

Läs mer

BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9)

BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9) UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9) Diskussionsmaterial Vad är detta? I materialet ges förslag på hur man kan arbeta med fortbildning i lärargrupper runt betyg i årskurs

Läs mer

Boken om SO 1 3. Fettisdagen en av många traditioner. Elevens första grundbok i historia, samhällskunskap, geografi och religion.

Boken om SO 1 3. Fettisdagen en av många traditioner. Elevens första grundbok i historia, samhällskunskap, geografi och religion. Boken om SO 1 3 Elevens första grundbok i historia, samhällskunskap, geografi och religion Provlektion: Fettisdagen en av många traditioner Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om SO 1 3 och tillhörande

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

Boken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.

Boken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras. Boken om SO 1 3 Boken om SO 1 3 är elevernas första grundbok i geografi, samhällskunskap, historia och religion. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.

Läs mer

Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 3

Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 3 Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 3 Använd Tummen upp! för att kartlägga och bedöma elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. Provlektion: Följande provlektion är ett utdrag

Läs mer

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför

Läs mer

Upptäck Jordens resurser

Upptäck Jordens resurser Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som

Läs mer

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte Boken om SO 1-3 Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Provlektion: Om grundläggande mänskliga rättigheter, alla människors lika värde

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden

Läs mer

Tidslinjen 100 år bakåt i tiden

Tidslinjen 100 år bakåt i tiden Tidslinjen 100 år bakåt i tiden Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid - SO, Årskurs 1-3 Syfte Förstå vad en tidslinje är och vad den kan användas till, samt ge exempel på hur olika människor

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

LPP 7P2 Geografi, samhällskunskap, religion och historia

LPP 7P2 Geografi, samhällskunskap, religion och historia LPP 7P2 Geografi, samhällskunskap, religion och historia Centralt innehåll Tid Delområde Undervisning/Arbetssätt Undervisning övergripande Jordens klimat- och v. 12-16 Livsmiljöer vegetationszoner Genomgångar

Läs mer

Tummen upp! Svenska åk 6

Tummen upp! Svenska åk 6 Tummen upp! Svenska åk 6 PROVLEKTION: SKRIVA OCH ANPASSA SPRÅKET Tummen upp! är en serie häften som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. Provlektionen Följande provlektion

Läs mer

Stormaktstiden Lärarmaterial

Stormaktstiden Lärarmaterial Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Torsten Bengtsson Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier, samt för att urskilja texters budskap,

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

Bedömningsstödet, en beskrivning

Bedömningsstödet, en beskrivning Se den andre Prov- och bedömningsbank inom ett huvudområde av samhällskunskap för grundskolan Bedömningsstödet, en beskrivning Bedömningsstödet.. Samhällskunskap Två för ämnet grundläggande perspektiv

Läs mer

LPP Vad hände då? Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. Hur skall vi visa att vi når målen?

LPP Vad hände då? Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. Hur skall vi visa att vi når målen? LPP Vad hände då? Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? Arbetsblad på Onedrive jan 30 14:41 1 Varför läser vi om vad som hände

Läs mer

Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 6

Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 6 Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 6 Använd Tummen upp! för att kartlägga och bedöma elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. PROVLEKTION: Upplevelser av fysisk aktivitet

Läs mer

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgiftsformulering: Vilka slutsatser kan du, med hjälp av källorna, dra om hur staten såg på dessa grupper på 1600-talet?

Läs mer

SO /Sv 7B Världsdelarna och klimatzoner vecka

SO /Sv 7B Världsdelarna och klimatzoner vecka SO /Sv 7B Världsdelarna och klimatzoner vecka 41-43 2013 SYFTE Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk referensram

Läs mer

Stockholm 15 mars 2013

Stockholm 15 mars 2013 Stockholm 15 mars 2013 Att fundera på Vilket är skolans huvudsakliga uppdrag??? Att fundera på Vad är kunskap? Vilka kunskaper är viktiga? Omsorg kontra kunskaper? Hur ser kunskapsuppdraget ut? Att fundera

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! SO/geografi och samhällskunskap inför betygssättningen i årskurs 6

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! SO/geografi och samhällskunskap inför betygssättningen i årskurs 6 BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! SO/geografi och samhällskunskap inför betygssättningen i årskurs 6 Kursplanerna i Lgr 11 är uppbyggda efter rubrikerna syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Syftestexten

Läs mer

En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9

En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9 En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9 Innehåll En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk

Läs mer

Tummen upp! Bild kartläggning åk 6

Tummen upp! Bild kartläggning åk 6 Tummen upp! Bild kartläggning åk 6 Använd Tummen upp! för att kartlägga och bedöma elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. PROVLEKTION: Konstens grunder: linjer, former och färger

Läs mer

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan LÄRARHANDLEDNING LEDARSKAP OCH ORGANISATION ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB REDAKTION Anders Wigzell FORMGIVNING Eva Jerkeman PRODUKTION Adam Dahl ILLUSTRATIONER

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Förutsättningarna för ett liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar at förvalta jorden så at

Läs mer

Utökad lärarhandledning: 70 100 sidor bedömningsmodell och lösningsförslag! SO S. störst chans att uppleva The Big 5

Utökad lärarhandledning: 70 100 sidor bedömningsmodell och lösningsförslag! SO S. störst chans att uppleva The Big 5 NYHET! Utökad lärarhandledning: 70 100 sidor bedömningsmodell och lösningsförslag! SO S störst chans att uppleva The Big 5 2 En säker väg till kunskapsmålen Med SO-serien får du ett material som fokuserat

Läs mer

LÄROPLANEN EN HELHET. Att se den röda tråden. Balli Lelinge,

LÄROPLANEN EN HELHET. Att se den röda tråden. Balli Lelinge, LÄROPLANEN EN HELHET Att se den röda tråden Balli Lelinge, balli.lelinge@mah.se 2 Kursplan Läroplan Kunskapskrav Bedömning 3 Läroplan 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. De övergripande målen och riktlinjerna

Läs mer

Individer och gemenskaper

Individer och gemenskaper Samhällskunskap åk 4-6 - Centralt innehåll Familjen och olika samlevnadsformer Sexualitet, könsroller och jämställdhet Social skyddsnätt Samerna och övriga minoriteter i Sverige Individer och gemenskaper

Läs mer

Guide för bedömning. Lgr11 den samlade läroplanen

Guide för bedömning. Lgr11 den samlade läroplanen Guide för bedömning Lgr11 den samlade läroplanen Innehåll Kursplanens olika delar Hjälp att förstå kunskapskraven Risk vid planering Hur ska jag tänka för att göra korrekta bedömningar Har jag rätt fokus

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! svenska som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se

Läs mer

Betyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation

Betyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation Betyg i gymnasieskolan En översiktlig presentation Skolverkets ambitioner kopplat till vidare studier Kreativitet och entreprenörskap Tvärvetenskap Argumentation Kritiskt tänkande Läsa längre texter på

Läs mer

Kunskapskraven. 1. Inledning

Kunskapskraven. 1. Inledning DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLEUTBILDNINGEN 2012-07-05 Diskutera Kunskapskraven 1. Inledning 2. Förslag på arbetssätt 3. Ett lärarlags arbete med att ta fram bedömningsaspekter i ämnet svenska 4. Övrigt

Läs mer

Lathund för planering och återkoppling av undervisning

Lathund för planering och återkoppling av undervisning Lathund för planering och återkoppling av undervisning FOLKUNGASKOLAN Folkungaskolan Grundskola Namn Mejladress Datum Veckor Folkungaskolans pedagogiska planeringar Rubrik Ämne/Arbetsområde Syfte Innehåll

Läs mer

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Betyg och bedömning. Föreläsning den 18 februari Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.

Betyg och bedömning. Föreläsning den 18 februari Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik. Betyg och bedömning - hur tar jag reda på vad elever kan? Föreläsning den 18 februari 2013 Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik Lars Nohagen 1 Vad är en bedömning -

Läs mer

Bums Svenska Åk 6 PROVLEKTION

Bums Svenska Åk 6 PROVLEKTION Bums Svenska Åk 6 Bums Svenska 4-6 är ett grundläromedel i svenska som tydligt utgår från den nya kursplanens syfte, centrala innehåll och kunskapskrav. PROVLEKTION Följande provlektion är ett utdrag ur

Läs mer

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT SIDA 1/5 FÖR LÄRARE UPPDRAG: DEMOKRATI vänder sig till lärare som undervisar om demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter i åk nio och i gymnasieskolan. Här finns stöd och inspiration i form av ett

Läs mer

Ny läroplan 2011. Föräldrainformation

Ny läroplan 2011. Föräldrainformation Ny läroplan 2011 Föräldrainformation Anna Karlefjärd 2013 Skolans uppdrag Skolan ska klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplaner, Riddersholm Bilaga 9:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen prövning historia grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Historia, grundläggande kurs Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen består

Läs mer

Upptäck Jordens resurser

Upptäck Jordens resurser Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som

Läs mer

Från samlare till högkultur

Från samlare till högkultur So 7A/ Från samlare till högkultur Mål: Efter arbetsområdet skall du, kunna sätta in viktiga steg i människans utveckling på en tidsaxel, ha kunskaper om hur människor levde och försörjde sig innan de

Läs mer

Pedagogisk Planering - Qahuuls skattkammare

Pedagogisk Planering - Qahuuls skattkammare Pedagogisk Planering - Qahuuls skattkammare Ämne: Svenska Klass: 7 Ansvarig lärare: Anna Liljenberg, Helena Nilsson Period: HT-16 Beskrivning av arbetsområdet: Du ska skriva en berättelse om hur två hjältar

Läs mer

Lärarhandledning: Vallonbruken. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: Vallonbruken. Författad av Jenny Karlsson Lärarhandledning: Vallonbruken Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T41507 Ämnen: Historia, Samhällskunskap Målgrupp: Grundskola 4-6, Grundskola 7-9 Speltid: 18 min Produktionsår: 2015 INNEHÅLL:

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap Övergripande Mål: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar

Läs mer

Kursplanen i ämnet matematik

Kursplanen i ämnet matematik DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet matematik Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan

Läs mer

LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap)

LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap) LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap) Lokal pedagogisk planering år 2 Förmågor: Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå lösningar, förklara samband, se olika

Läs mer

Bedömningar för lärande - i teori och praktik. Kristina Lohman Flen 21 mars 2012

Bedömningar för lärande - i teori och praktik. Kristina Lohman Flen 21 mars 2012 Bedömningar för lärande - i teori och praktik Kristina Lohman Flen 21 mars 2012 Eftermiddagens innehåll Bedömningar för lärande, teori och praktik varvat med egna erfarenheter! Kaffepaus ca 14.15-14.45

Läs mer

utbildningsgarantier

utbildningsgarantier utbildningsgarantier förskola/skola/fritidshem förskola... lla en ra h s få s o s o ti! utbildningsgaran Hultsfreds kommuns förskolor Du som vårdnadshavare kan förvänta dig att ditt barn ska ges möjlighet

Läs mer

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att:

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att: Studieteknik för faktatexter 5 LGR11 Hi Re SvA Sv Ke Planering och bedömning i svenska/sva för ett tema om studieteknik för faktatexter i samarbete med SO- och NO-ämnet. Förankring i läroplanen I arbetsområdet

Läs mer

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia)

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia) Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia) Läroplanens mål: Historia Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska

Läs mer

Mål, friutrymme, process

Mål, friutrymme, process Mål, friutrymme, process - Lgr 11 och några idéer kring lokal pedagogisk planering Niklas Gustafson niklas.gustafson@mah.se 1 Innehåll Pendling mellan mål och process Resultat av en studie Två historielärares

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv

Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv Lena Löfgren lena.lofgren@hkr.se Britt Lindahl britt.lindahl@hkr.se Diagnoser ino bakgrund och erfarenheter för arbete med NP Diagnosmaterialets övergripande

Läs mer

Göteborg 19 oktober Idrott och hälsa. lars-ake.backman@skolverket.se

Göteborg 19 oktober Idrott och hälsa. lars-ake.backman@skolverket.se Göteborg 19 oktober Idrott och hälsa lars-ake.backman@skolverket.se Varför idrott och hälsa i grundskolan? Varför idrott och hälsa? Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7 Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7! " # $ % & ' ( ' ) '!*!*! + '! + ( " ) + " %!,! -' *! ' ! '! *!)!!!. / )+' 01 $ 2 Syfte Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna

Läs mer

Pedagogisk planering Åk 2 Skriva dikter

Pedagogisk planering Åk 2 Skriva dikter 2015-12-10 Pedagogisk planering Åk 2 Skriva dikter Följande förmågor, kunskapskrav och centralt innehåll i lgr11 ligger till grund för detta arbetsområde i ämnet Svenska: Inom detta arbetsområde ska du

Läs mer

FORMATIV SVENSKA 1 OCH FORMATIV SVENSKA SOM ANDRASPRÅK 1

FORMATIV SVENSKA 1 OCH FORMATIV SVENSKA SOM ANDRASPRÅK 1 CARIN EKLUND INNA RÖSÅSEN FORMATIV SVENSKA 1 OCH FORMATIV SVENSKA SOM ANDRASPRÅK 1 LÄRARHANDLEDNING ISBN 978-91-47-12408-4 2017 Carin Eklund, Inna Rösåsen och Liber AB redaktion Ann Ohlsson Ax formgivare

Läs mer

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll Samhällsresurser och fördelning Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk

Läs mer

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken. Pedagogisk planering i svenska. Ur Lgr 11 Kursplan i svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin identitet, uttrycker sina känslor

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning för Gärde skola och fritidshem 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Kursplanen i ämnet engelska

Kursplanen i ämnet engelska DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet engelska Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Vad ska bort? glass sommar stövlar värme

Vad ska bort? glass sommar stövlar värme Vad ska bort? glass sommar stövlar värme The Big 5 Ett verktyg att synliggöra och arbeta med förmågor utifrån grundskolans läroplan. Syfte Att presentera The Big 5 och det ramverk, i form av 5 stödstrukturer,

Läs mer

Ur läroplanens kapitel 1: Eleverna kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt.

Ur läroplanens kapitel 1: Eleverna kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt. Pedagogisk planering i svenska Säkert har du hört talas om Törnrosa och Askungen; kanske läste dina föräldrar de här eller andra sagor för dig när du var barn. Sagor har fascinerat människor i alla tider

Läs mer