Enkäten inleds med några frågor om demografiska data. Totalt omfattar enkäten 85 frågor år år år. > 60 år år.
|
|
- Fredrik Sandberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 av :46 Syftet med den här enkäten är att lära mer om hur lärare tänker och känner när det gäller matematikundervisningen, särskilt i relation till kursplanen och till de nationella proven. Ungefär 165 lärare från 55 skolor i olika delar av landet kommer att delta. Resultaten från enkäten kommer att presenteras som en sammanslagning av deltagande lärares svar. Det kommer inte att vara möjligt att identifiera hur enskilda lärare, skolor eller kommuner har svarat på enkäten. Frågorna handlar i huvudsak om dina tolkningar, uppfattningar och åsikter, det finns därför inga rätta eller felaktiga svar. Vi hoppas att du kan svara så uppriktigt som möjligt. Några av frågorna kan vara svåra att besvara då de kan handla om sådant som du inte har reflekterat över tidigare. Om du känner att du inte kan svara på en fråga så finns det i många fall en ruta markerad med Ej aktuellt att kryssa i. På de uppgifter där detta inte finns skulle vi vilja be dig att svara på frågorna så gott du kan, även om du är osäker. Du kommer också att få möjlighet att ge egna kommentarer efter ungefär var tionde fråga. En del av frågorna i enkäten är formulerade i dåtid, t.ex. I vilken utsträckning har du varit motiverad att eller I vilken utsträckning har du känt dig Vi skulle i dessa fall vilja att du utgår från den tid du har undervisat i matematik, men att du som längst tänker tillbaka på de senaste 15 åren (under perioden som de nuvarande kursplanerna har varit i bruk), även om du har undervisat längre. Denna tidsaspekt gäller även om frågorna inte direkt behandlar din undervisning. De flesta frågorna lyder I vilken utsträckning. Svarsalternativen är numrerade från 1 till 6 där 1 = i mycket liten utsträckning och 6 = i mycket stor utsträckning eller motsvarande. Enkäten inleds med några frågor om demografiska data. Totalt omfattar enkäten 85 frågor. Namn: Skola: 1. Kön Kvinna Man 2. Ålder < 30 år år år år > 60 år 3. Har varit verksam som lärare i: < 5 år 6-10 år år
2 2 av :46 > 15 år 4. Har du en lärarexamen? Om du svarat nej på fråga 4 så hoppar du till fråga 6. Har du däremot svarat ja, så fortsätter du direkt nedan med fråga Inriktningen på min lärarexamen är mot: (Om du inte har någon examen så hoppar du över denna fråga.) Förskola Grundskolans tidigare år Grundskolans senare år Gymnasiet Annat (fyll i nedan) 6. g har läst matematikkurser på högskolenivå i en omfattning av: 0 akademiska poäng / 0 nya högskolepoäng 1-10 akademiska poäng / 1-15 nya högskolepoäng akademiska poäng / nya högskolepoäng akademiska poäng / nya högskolepoäng > 30 akademiska poäng / > 46 nya högskolepoäng Vet ej Med 1 akademiskt poäng menas 1 veckas heltidsstudier. De akademiska poängen byttes ut mot högskolepoäng den 1 juli akademiskt poäng = 1,5 högskolepoäng. 7. g har läst kurser i matematikdidaktik på högskolenivå i en omfattning av: 0 akademiska poäng / 0 nya högskolepoäng 1-10 akademiska poäng / 1-15 nya högskolepoäng akademiska poäng / nya högskolepoäng akademiska poäng / nya högskolepoäng > 30 akademiska poäng / > 46 nya högskolepoäng
3 3 av :46 Vet ej Vid respektive fråga nedan är 1 = i mycket liten utsträckning och 6 = i mycket stor utsträckning eller motsvarande. 8. I vilken utsträckning har du varit motiverad att noga tolka det som formulerats i kursplanerna under rubrikerna: a. Ämnets syfte? b. Mål att sträva mot? c. Ämnets karaktär och uppbyggnad? d. Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs? e. Betygskriterier? 9. I vilken utsträckning har du varit motiverad att noga analysera vilka ämnesområden (t ex ekvationer, areor etc.) som testas i de nationella proven? Ej aktuellt 10. I vilken utsträckning har du varit motiverad att noga analysera vilka typer av kunskaper (i meningen olika kompetenser som diskuterades på intervjun; t ex kommunikation och resonemang) som testas i de nationella proven? Ej aktuellt 11. I vilken utsträckning har du ägnat tid åt att tolka kursplanen? 12. I vilken utsträckning upplever du att den mängd tid du har ägnat åt att tolka kursplanen har varit tillräcklig?
4 4 av : Ange i varje ruta till höger hur många procent av den totala tid du ägnat åt kursplanetolkning som har gått till respektive del av kursplanen. a. Ämnets syfte b. Mål att sträva mot c. Ämnets karaktär och uppbyggnad d. Mål att uppnå e. Betygskriterier Summa: 100 % 14. I vilken utsträckning har du läst något kommentarmaterial om kursplanerna i matematik, t.ex. från Skolverket eller följt diskussioner om kursplaner i Nämnaren? Aldrig Ett fåtal gånger Många gånger 15. I vilken utsträckning har det har varit tillräckligt för dina behov? 16. I vilken utsträckning har du ägnat tid åt att analysera nationella prov? Ej aktuellt 17. I vilken utsträckning upplever du att den mängd tid du har ägnat åt att analysera nationella prov har varit tillräcklig? Ej aktuellt 18. I vilken utsträckning har du känt dig nöjd med det som står i kursplanerna? 19. I vilken utsträckning har du känt dig irriterad över skrivningar i kursplanerna? 20. I vilken utsträckning har du känt dig oroad över hur din undervisning förhåller sig till kursplanerna? 21. I vilken utsträckning har du upplevt en känsla av utmaning när du läst kursplanerna?
5 5 av : I vilken utsträckning har ovanstående känslor förändrats mellan gångerna du läst och tolkat kursplanerna? 23. I vilken utsträckning har du känt dig nöjd över de olika typer av uppgifter som inkluderats i nationella prov? Ej aktuellt 24. I vilken utsträckning har du känt dig irriterad över de typer av uppgifter som inkluderats i nationella prov? Ej aktuellt 25. I vilken utsträckning har du känt dig oroad över hur din undervisning förhåller sig till de typer av uppgifter som inkluderats i nationella prov? Ej aktuellt 26. I vilken utsträckning har du upplevt en känsla av utmaning när du sett vilka typer av uppgifter som inkluderats i nationella prov? Ej aktuellt 27. I vilken utsträckning har ovanstående känslor förändrats mellan gångerna du sett eller tolkat nationella prov? Ej aktuellt 28. I vilken utsträckning har du haft följande skäl till att tolka kursplanerna? a. Det är intressant i sig själv att analysera vilken matematik som förs fram. b. För att kunna anpassa undervisningen så att eleverna ska få bästa möjligheter att lära sig det som på nationell nivå anses som viktigt och/eller få så höga betyg som möjligt. c. g har varit beordrad att göra det. 29. I vilken utsträckning har du haft följande skäl till att analysera nationella prov? a. Det är intressant i sig själv att analysera vilken matematik som förs fram. Ej aktuellt
6 6 av :46 b. För att kunna anpassa undervisningen så att eleverna ska få bästa möjligheter att lära sig det som på nationell nivå anses som viktigt och/eller få så höga betyg som möjligt? Ej aktuellt c. g har varit beordrad att göra det. 30. I vilken utsträckning upplever du att dina kollegor som undervisar i matematik har varit intresserade av att tolka kursplaner? 31. I vilken utsträckning upplever du att dina kollegor som undervisar i matematik har varit intresserade av att analysera nationella prov? 32. I vilken utsträckning upplever du att dina kollegor aktivt har arbetat med att utveckla sin matematikundervisning? 33. I vilken utsträckning har du deltagit i fortbildning om kursplanerna i matematik 1994/2000? Aldrig Ett fåtal gånger Många gånger 34. I vilken utsträckning har det har varit tillräckligt för dina behov? 35. I vilken utsträckning upplever du att du har haft ett bra samarbete med kollegor kring tolkningen av kursplanen? 36. I vilken utsträckning upplever du att du/ni i arbetet med kursplanetolkningen skulle ha behövt hjälp av någon extern expert på kursplaner i matematik? 37. I vilken utsträckning upplever du att du har haft ett bra samarbete med kollegor kring analysen av nationella prov? Ej aktuellt 38. I vilken utsträckning upplever du att du/ni i arbetet med analysen av nationella prov skulle ha behövt hjälp av någon extern expert? Ej aktuellt
7 7 av : I vilken utsträckning har du tyckt att formuleringarna i kursplaner och betygskriterier under följande rubriker har varit förståeliga: a. Ämnets syfte? b. Mål att sträva mot? c. Ämnets karaktär och uppbyggnad? d. Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs? e. Betygskriterier? 40. I vilken utsträckning har du tyckt att den matematik som kursplanerna beskriver är ett bra val av skolmatematik? 41. I vilken utsträckning har du tyckt att den matematik som testas i de nationella proven är ett bra val av skolmatematik? Ej aktuellt 42. I vilken utsträckning tycker du att uppgifterna i de nationella proven tydliggör vad som menas med olika formuleringar i kursplanerna? Ej aktuellt 43. I vilken utsträckning har du tyckt att det som står i kursplanerna under följande rubriker har varit användbart för dig i din undervisning? a. Ämnets syfte b. Mål att sträva mot
8 8 av :46 c. Ämnets karaktär och uppbyggnad d. Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs e. Betygskriterier (frågan gäller inte betygsättning utan användbarheten för din undervisning) 44. I vilken utsträckning har du känt dig säker på vilken användning det är tänkt att man som lärare ska ha av det som står i kursplanerna under följande rubriker? a. Ämnets syfte b. Mål att sträva mot c. Ämnets karaktär och uppbyggnad d. Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs e. Betygskriterier (frågan gäller inte betygsättning utan användbarheten för din undervisning) 45. I vilken utsträckning har du tyckt att en analys av vilka ämnesområden (t ex ekvationer, areor etc.) som ingår i nationella prov är användbar för dig i din undervisning? Ej aktuellt 46. I vilken utsträckning har du tyckt att en analys av vilka typer av kunskaper (i meningen olika kompetenser som diskuterades på intervjun; t ex kommunikation och resonemang) som testas i de nationella proven är användbar för dig i din undervisning? Ej aktuellt 47. I vilken utsträckning håller du med om följande påstående: Det är ineffektivt att låta elever arbeta med uppgifter som det inte finns något klart och entydigt svar till.
9 9 av : I vilken utsträckning tycker du att matematik är ett intressant ämne? 49. I vilken utsträckning håller du med om följande påstående: Forskare borde vid det här laget veta om lärargenomgångar eller smågruppsdiskussioner är den bästa undervisningsmetoden. 50. I vilken utsträckning har det varit viktigt för dig att din undervisning är samstämmig med de nationella proven? Ej aktuellt 51. I vilken utsträckning håller du med om följande påstående: Elever får ut mer av en lektion när deras lärare fokuserar på fakta och procedurer än när läraren pratar om idéer. 52. I vilken utsträckning tycker du att det är spännande att diskutera matematik utanför skolan (om det är på en nivå du klarar av)? 53. I vilken utsträckning håller du med om följande påstående: Om man som lärare försöker relatera nya idéer i läroboken till kunskap som eleverna redan har om ett ämnesområde, så blir eleverna mer förvirrade än hjälpta. 54. I vilken utsträckning skulle du prioritera att se ett populärvetenskapligt program om matematik på TV om det visades ett sådant? 55. I vilken utsträckning håller du med om följande påstående: Om en elev arbetar väldigt länge med att försöka lösa ett problem så är det troligare att eleven blir mer förvirrad än att han/hon till slut lyckas lösa problemet. 56. I vilken utsträckning har det varit viktigt för dig att din undervisning är samstämmig med alla delar av kursplanen?
10 10 av : I vilken utsträckning håller du med om följande påstående: Om vetenskapsmän får tillräckligt med resurser kan de ta reda på sanningen om det mesta. 58. I vilken utsträckning har du känt att du har tillräckliga matematiska kunskaper för att undervisa på ett sätt som du är nöjd med? 59. I vilken utsträckning tycker du att matematik är ett roligt ämne? Under intervjun diskuterade vi ett antal citat från kursplanens olika delar. Dessa citat återfinner du nedan, och efter varje citat finns två eller fyra frågor. När du svarar på frågorna skulle vi vilja att du tänker på din egen klass och den matematik som ingår i de kurser du undervisar. Hälften av frågorna besvarar du genom att kryssa i den ruta (1-6) som bäst motsvarar hur säker du känner dig på att kunna hjälpa dina elever på det område som citatet handlar om (1 = väldigt osäker och 6 = väldigt säker). Resterande frågor är ja/nej-frågor som du besvarar genom att kryssa i antingen ja- eller nej-rutan. Eleven utvecklar sina kunskaper om hur matematiken används inom informationsteknik, samt hur informationsteknik kan användas vid problemlösning för att åskådliggöra matematiska samband och för att undersöka matematiska modeller. (Mål att sträva mot) 60. Hur säker känner du dig på att kunna hjälpa dina elever att utveckla sin förmåga att åskådliggöra matematiska samband (med eller utan hjälp av informationsteknik)? 61. Känner du till någon annan lärare som på ett framgångsrikt sätt hjälper sina elever att utveckla sin förmåga att åskådliggöra matematiska samband (med eller utan hjälp av informationsteknik)? Eleven utvecklar sin förmåga att följa och föra matematiska resonemang samt redovisa sina tankegångar muntligt och skriftligt. (Mål att sträva mot) 62. Hur säker känner du dig på att kunna hjälpa dina elever att utveckla förmågan att följa och föra matematiska resonemang?
11 11 av : Känner du till någon annan lärare som på ett framgångsrikt sätt hjälper sina elever att utveckla förmågan att följa och föra matematiska resonemang? Utbildningen skall leda till förmåga att kommunicera med matematikens språk och symboler, som är likartade över hela världen. (Ämnets syfte.) 64. Hur säker känner du dig på att kunna hjälpa dina elever att utveckla förmågan att kommunicera med matematikens språk och symboler? 65. Känner du till någon annan lärare som på ett framgångsrikt sätt hjälper sina elever att utveckla förmågan att kommunicera med matematikens språk och symboler? Eleven använder lämpliga matematiska begrepp, metoder, modeller och tillvägagångssätt för att formulera och lösa olika typer av problem. (Kriterier för betyget godkänt, Matematik A) 66. Hur säker känner du dig på att kunna hjälpa dina elever att utveckla sin förmåga att lösa problem som inte är av rutinkaraktär? 67. Känner du till någon annan lärare som på ett framgångsrikt sätt hjälper sina elever att utveckla sin förmåga att lösa problem som inte är av rutinkaraktär? 68. Hur säker känner du dig på att kunna hjälpa dina elever att utveckla sin förmåga att använda lämpliga matematiska metoder? 69. Känner du till någon annan lärare som på ett framgångsrikt sätt hjälper sina elever att utveckla sin förmåga att använda lämpliga matematiska metoder? Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleverna utvecklar sin förmåga att tolka, förklara och använda matematikens språk, symboler, metoder, begrepp och uttrycksformer. (Mål att sträva mot)
12 12 av : Hur säker känner du dig på att kunna hjälpa dina elever att utveckla förmågan att representera olika företeelser med hjälp av matematiska uttrycksformer?? 71. Känner du till någon annan lärare som på ett framgångsrikt sätt hjälper sina elever att utveckla förmågan att representera olika företeelser med hjälp av matematiska uttrycksformer? kunna ställa upp linjära ekvationer och enkla potensekvationer samt lösa dem... (Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs, Matematik A) 72. Hur säker känner du dig på att kunna hjälpa dina elever att uppnå detta mål? 73. Känner du till någon annan lärare som på ett framgångsrikt sätt hjälper sina elever att uppnå detta mål?? Under intervjun diskuterade vi också fyra uppgifter från tidigare givna nationella prov. Dessa uppgifter återfinner du nedan, och efter varje uppgift finns två eller fyra frågor. När du svarar på frågorna skulle vi vilja att du tänker på din egen klass och den matematik som ingår i de kurser du undervisar. Hälften av frågorna besvarar du genom att kryssa i den ruta (1-6) som bäst motsvarar hur säker du känner dig på att kunna hjälpa dina elever att lära sig den kompetens som krävs för att lösa uppgiften (1 = väldigt osäker och 6 = väldigt säker). Resterande frågor är ja/nej-frågor som du besvarar genom att kryssa i antingen ja- eller nej-rutan. 74. Hur säker känner du dig på att kunna hjälpa dina elever att lära sig att kommunicera matematik, till
13 13 av :46 exempel på det sätt som krävs för att lösa Uppgift A (deluppgift c)? 75. Känner du till någon annan lärare som på ett framgångsrikt sätt hjälper sina elever att lära sig kommunicera matematik, till exempel på det sätt som krävs för att lösa Uppgift A (deluppgift c)? 76. Hur säker känner du dig på att kunna hjälpa dina elever att utveckla sin problemlösningsförmåga, till exempel sådan som krävs för att lösa Uppgift B? 77. Känner du till någon annan lärare som på ett framgångsrikt sätt hjälper sina elever att utveckla sin problemlösningsförmåga, till exempel sådan som krävs för att lösa Uppgift B? 78. Hur säker känner du dig på att kunna hjälpa dina elever att lära sig använda procedurer, till exempel på det sätt som krävs för att lösa Uppgift B? 79. Känner du till någon annan lärare som på ett framgångsrikt sätt hjälper sina elever att lära sig använda procedurer, till exempel på det sätt som krävs för att lösa Uppgift B?
14 14 av : Hur säker känner du dig på att kunna hjälpa dina elever att lära sig argumentera för sina slutsatser, till exempel på det sätt som krävs för att lösa Uppgift C?? 81. Känner du till någon annan lärare som på ett framgångsrikt sätt hjälper sina elever att lära sig argumentera för sina slutsatser, till exempel på det sätt som krävs för att lösa Uppgift C?
15 15 av : Hur säker känner du dig på att kunna hjälpa dina elever att lära sig tolka representationer, till exempel på de sätt som krävs för att lösa Uppgift D? 83. Känner du till någon annan lärare som på ett framgångsrikt sätt hjälper sina elever att lära sig tolka representationer, till exempel på det sätt som krävs för att lösa Uppgift D? 84. Hur säker känner du dig på att kunna hjälpa dina elever att lära sig koppla samman olika företeelser, till exempel på de sätt som krävs för att lösa Uppgift D? 85. Känner du till någon annan lärare som på ett framgångsrikt sätt hjälper sina elever att lära sig koppla samman olika företeelser, till exempel på det sätt som krävs för att lösa Uppgift D?
30-40 år år år. > 60 år år år. > 15 år
1 av 14 2010-11-02 16:21 Namn: Skola: Epostadress: 1. Kön Kvinna Man 2. Ålder < 30 år 30-40 år 41-50 år 51-60 år > 60 år 3. Har varit verksam som lärare i: < 5 år 6-10 år 11-15 år > 15 år 4. Har du en
Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9
KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.
MATEMATIK. Ämnets syfte
MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Kommunikation
Inledning...3. Kravgränser...21. Provsammanställning...22
Innehåll Inledning...3 Bedömningsanvisningar...3 Allmänna bedömningsanvisningar...3 Bedömningsanvisningar Del I...4 Bedömningsanvisningar Del II...5 Bedömningsanvisningar uppgift 11 (Max 5/6)...12 Kravgränser...21
Problemlösning som metod
Problemlösning som metod - för att lära matematik Fuengirola november 2014 eva.taflin@gu.se evat@du.se Problemlösningsmodulens övergripande syfte Att initiera utveckling av lärares egen undervisning utifrån
Kursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret 12-13 Klass: SPR2
8 Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt EAS 1. Hur var ditt första intryck av denna kurs? Mycket bra 6 21 Bra 21 75 Dåligt - - Mycket dåligt 1 4 EAS - - Antal EAS:. Antal svarande: 28. Mv: (Skala 1) = 78,57
Detta dokument innehåller två enkäter som skickats ut av SCB på uppdrag av matematikdelegationen.
Detta dokument innehåller två enkäter som skickats ut av SCB på uppdrag av matematikdelegationen. 1. Enkät till lärare i matematik 2. Enkät till ämnesansvariga Uppgiften att du arbetar som lärare i gymnasieskolan
Vad tycker du om sfi?
Oktober 2012 Vad tycker du om sfi? Skolverket gör under hösten en stor undersökning om vad elever tycker om sin utbildning. Det är första gången undersökningen görs och resultatet kommer att användas till
matematik Syfte Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600 1. KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 55
Matematik Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600 Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att
1. Skriv = eller i den tomma rutan, så att det stämmer. Motivera ditt val av tecken.
Modul: Taluppfattning och tals användning. Del 3: Det didaktiska kontraktet Likhetstecknet Ingrid Olsson, fd lärarutbildare Mitthögskolan Läraraktivitet. 1. Skriv = eller i den tomma rutan, så att det
Redovisning av uppdrag om en ny kursplan för svenskundervisning
Redovisning av regeringsuppdrag Utbildnings- och kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM 2006-09-18 Redovisning av uppdrag om en ny kursplan för svenskundervisning för invandrare (sfi) Härmed redovisas uppdraget
Nordiska språk i svenskundervisningen
Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Innehåll Inledning 6 Lärarna i årskurs 4-6 i grundskolan 8 Lärarna i årskurs 7-9 i grundskolan 11 Lärarna i gymnasieskolan
Av kursplanen och betygskriterierna,
KATARINA KJELLSTRÖM Muntlig kommunikation i ett nationellt prov PRIM-gruppen ansvarar för diagnosmaterial och de nationella proven i matematik för grundskolan. Här beskrivs de muntliga delproven i ämnesprovet
VFU. Välkommen till Att undervisa i åk 4-6, 6.0hp Ht 2014
UMEÅ UNIVERSITET Lärarutbildningen Inst. för Språkstudier Kursansv: Ingalill Gustafsson 090-786 5067 ingalill.gustafsson@sprak.umu.se 2014 08 30 Studieadministratör: Johanna Palm, 090-786 6457 Kurskod:6LÄ046
Särskild utbildning för vuxna
Särskild utbildning för vuxna Kurskatalog läsåret 2016/2017 Särskild Utbildning för Vuxna i kommunen är till för dig som har inlärningssvårigheter som orsakats av utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada.
UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET
UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET Juni 2005 Innehåll Syfte 2 Bakgrund 1. Projektgruppen 3 2. Övriga lärare 4 Metod och Resultat 1. Projektgruppen 4 2. Övriga lärare 7 Avslutande diskussion
hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet (i biologi) energi, teknik, miljö och samhälle (i fysik) energi, miljö, hälsa och samhälle (i kemi).
FÖRMÅGAN ATT KOMMUNICERA Kursplanerna för de naturorienterande ämnena biologi, fysik och kemi är till stora delar likalydande frånsett det centrala innehållet och kan därför diskuteras tillsammans. Kursplanernas
Under min praktik som lärarstuderande
tomoko helmertz Problemlösning i Japan och Sverige Japansk matematikundervisning skiljer sig på många sätt från svensk. Vilka konsekvenser får det för hur elever i respektive länder löser problem? Tomoko
MATEMATIK- OCH FYSIKDIDAKTISKA ASPEKTER
MATEMATIK- OCH FYSIKDIDAKTISKA ASPEKTER Xantcha 2013 2014 Examination. För godkänt betyg i kursen krävs: Samtliga skriftliga inlämningsuppgifter. Närvaro och aktivt deltagande under lektionerna. Frånvaro
bedömning Per Berggren och Maria Lindroth 2014-05-23
Varierad undervisning och bedömning Per Berggren och Maria Lindroth 2014-05-23 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla
NATURVETENSKAP FÖR LIVET?
NATURVETENSKAP FÖR LIVET? Under terminen kommer din klass att medverka i ett forskningsprojekt. Ni kommer att arbeta med uppgifter som handlar om naturvetenskap och teknik i samhället. Enkäten innehåller
Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen
Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen Inledning Konstruktionen av de nationella ämnesproven utgår från syftet med dessa, d.v.s. att stödja en likvärdig och rättvis bedömning
BEDÖMNINGSSTÖD. till TUMMEN UPP! matte inför betygssättningen i årskurs 6
BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! matte inför betygssättningen i årskurs 6 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper inför betygssättningen i årskurs
1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering
1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en
Svenska som främmande språk Behörighetsgivande kurs i svenska 30 högskolepoäng
Kursbeskrivning med betygskriterier Svenska som främmande språk Behörighetsgivande kurs i svenska 30 högskolepoäng Höstterminen 2015 1 (14) Innehåll Välkommen till Behörighetsgivande kurs i svenska, 30
NATURVETENSKAP FÖR LIVET?
NATURVETENSKAP FÖR LIVET? Under terminen kommer din klass att medverka i ett forskningsprojekt. Ni kommer att arbeta med uppgifter som handlar om i samhället. Enkäten innehåller frågor om dig och dina
Får vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009
Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:29 Får vi vara trygga? En undersökande studie om elevers uppfattning om kränkande handlingar under lektioner i idrott och hälsa Jonas Bergdahl
1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet,
1 (7) Författningsbilaga Skollagen Fristående skolor Nedanstående paragraf har ny lydelse från och med den 1 mars 2010. Denna nya lydelse ska tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2011,
Hur ska måluppfyllelsen öka? Matematiklyftet
Matematiklyftet Ökad måluppfyllelse Hur ska måluppfyllelsen öka? Matematiklyftet Fortbildning i matematikdidaktik för alla matematiklärare Stöd för arbetet med matematik i förskolan och förskoleklassen
Kursutvärdering. Samhällskunskap A
Samhällskunskap A Läsåret 9-1 Läsåret 9-1 8 6 4 Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt EAS 1. Mitt första inryck av denna kurs var: Mycket bra 6 29 Bra 14 67 Dåligt 1 5 Mycket dåligt - - Antal EAS:. Antal
SchoolSoft för elever
SchoolSoft för elever 2015-04-28 Logga in... 4 Min profil... 6 Startsidan... 7 Veckovyn... 7 Dagsvyn... 8 Aktuellt... 10 Nyheter... 10 Kalender... 10 Verksamhetslogg... 13 Matsedel... 14 Bokningar... 14
Undervisningsmål Svenska Årskurs 1-5. Läsa
Undervisningsmål Svenska Årskurs 1-5 Läsa Årskurs 1 Kunna lyssna och följa med i handlingen när någon läser Förstå vad texten handlar om när någon läser Kunna känna igen en del ord när jag läser Kunna
Derivata ett filosofiskt mysterium
Derivata ett filosofiskt mysterium Torulf Palm Våren 1996 gick de första nationella provet i matematik för kurs C. Provet bestod av en tidsbunden del och en breddningsdel. Här diskuteras syfte och bakgrund
Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015
Utbildnings- och fritidsförvaltningen Håkan Jansson Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 215 Utbildnings- och fritidsförvaltningen genomförde under februari 215 enkätundersökningar
MEDBORGARPANEL Nummer 1 - Juli 2013 Tillgänglighet i vården
MEDBORGARPANELEN 213 Rapport 1 Tillgänglighet MEDBORGARPANEL Nummer 1 - Juli 213 Tillgänglighet i vården Enkät nummer ett slutförd. Nu har landstinget Västmanland genomfört den första enkäten i Medborgarpanelen.
MATEMATIK. Ämnets syfte
MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas, såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Kommunikation
Lgr 11 Nya kursplaner Nytt betygssystem
Lgr 11 Nya kursplaner Nytt betygssystem Nya betygsskalan A-F samt - F= ej klarat kunskapskraven för lägsta nivå E - = det finns ej underlag för en bedömning. Det livslånga lärandet. Samma förmågor hela
Hands-On Math. Matematikverkstad. Förskolans nya läroplan 1 juli 2011. Matematik är en abstrakt och generell vetenskap
Hands-On Math Matematikverkstad 09.00 10.30 & 10.45 12.00 Elisabeth.Rystedt@ncm.gu.se Lena.Trygg@ncm.gu.se eller ett laborativt arbetssätt i matematik Laborativ matematikundervisning vad vet vi? Matematik
IT:s ställning i skolan. Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser
IT:s ställning i skolan Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser Digital kompetens begreppet IT i skolan Begreppet Nuläge Webbstjärnan Mål Innehåll Exempel på digital kompetens
Matematik åk 9. Lärarinstruktion Digital diagnos Matematik Åk 9
träning Insikt Lärarinstruktion Digital diagnos Matematik Åk 9 1 Till läraren Diagnosen Pejlo Insikt för åk 9 är framtagen för att ge dig som lärare överblick över dina elevers kunskaper i matematik. Diagnosen
Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik
Matematik Matematiken har en mångtusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den har utvecklats ur människans praktiska behov och hennes naturliga nyfikenhet och lust att utforska. Matematisk verksamhet
Bedömning för lärande. Träff för pedagoger i förskoleklass Sundsvalls kommun 2013-11-21
Bedömning för lärande Träff för pedagoger i förskoleklass Sundsvalls kommun 2013-11-21 Syfte Utveckla förståelsen om vad bedömning för lärande innebär för förskoleklassens verksamhet. Dagordning 13.00
Veckomatte åk 5 med 10 moment
Veckomatte åk 5 med 10 moment av Ulf Eskilsson Innehållsförteckning Inledning 2 Utdrag ur kursplanen i matematik 3 Grundläggande struktur i Veckomatte - Åk 5 4 Strategier för Veckomatte - Åk 5 5 Veckomatte
Betyg och bedömning. Del 2. Föreläsning den 29 oktober 2012. Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
Betyg och bedömning - hur tar jag reda på vad elever kan? Del 2 Föreläsning den 29 oktober 2012 Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik Lars Nohagen 1 Vad ska bedömas?
Vetenskap i skolans och
Oktober 2012 Vetenskap i skolans och förskolans vardag Du är inbjuden attt vara med i en studie om skolans relationer till forskning och forskare. Syftet med undersökningen är att studera vilken betydelse
Dynamisk programvara, ett didaktiskt verktyg?
Dynamisk programvara, ett didaktiskt verktyg? På SMDF:s årsmöte 24 jan 2003 höll Sveriges första professor i matematikdidaktik, Rudolf Strässer, ett föredrag rubricerat Learning Geometry in Secondary Schools.
Ämnesdidaktik: Svenska samhällsförhållanden 1 & 2 Ht 10 Upplägg, uppgifter & examination
Ämnesdidaktik: Svenska samhällsförhållanden 1 & 2 Ht 10 Upplägg, uppgifter & examination 6/9 kl 10 12 Introduktion/styrdokument Vi diskuterar upplägget i ämnesdidaktik och det ges en introduktion till
Särskild utbildning för vuxna
Särskild utbildning för vuxna lärcenter.nu Välkommen till särskild utbildning för vuxna på Lärcenter Särskild utbildning för vuxna är en del av kommunens vuxenutbildning. Du är välkommen att söka kurser
Syftet med digitalt lärande 1-TILL-1 I ETT SAMMANHANG
2 Syftet med digitalt lärande 1-TILL-1 I ETT SAMMANHANG 3 Europeiska unionens nyckelkompetenser för livslångt lärande 1. Kommunikation på modersmålet 2. Kommunikation på främmande språk 3. Matematiskt
Lärares planering och genomförande av arbetsområdet Glasögonbågar
Tre lärare som undervisar i årskurs 6 har planerat och genomfört ett arbetsområde som handlade om glasögonbågar i sina klasser. Målen för arbetsområdet och därmed bedömningen har fokuserat på samtliga
Kartläggningsmaterial för nyanlända elever
Kartläggningsmaterial för nyanlända elever 2016-02-12 Pille Pensa Hedström Prov o bedömning Regeringsuppdrag 2013-2016 Kartläggningsmaterial Kartläggningen ska ge och underlag bedömningsmaterial för i
Lärarstatistik som fakta och debattunderlag
SKOLVERKET PM Uppföljning/Utvärdering Gunnar Enequist Lärarstatistik som fakta och debattunderlag I höst ska Skolverket och SCB göra en prognos för behov av och tillgång på lärare i gymnasieskolan och
3. Läs på om språklig variation i BRUS och gör frågorna som hör till. Skicka in på its.
Information om prövning i Svenska 1, Kurskod: SVESVE01 Prövningen kommer att bestå av följande delar: 1. Bokläsning - läslogg om skönlitterär roman. 2. Språklig variation inlämningsuppgift. 3. Textgranskning
RAPPORT 1. Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan
RAPPORT 1 2011-05-30 Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan Inledning och bakgrund Utbildningsnämnden tog beslut 2008-12-02 att införa skriftlig
Våga Visa kultur- och musikskolor
Våga Visa kultur- och musikskolor Kundundersökning 04 Värmdö kommun Genomförd av CMA Research AB April 04 Kön Är du 37 6 34 65 39 60 3 69 0% 0% 40% 60% 0% 0% Kille Tjej Ej svar Våga Visa kultur- och musikskolor,
Gymnasial vuxenutbildning
Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna
Kursplan - Grundläggande svenska som andraspråk
2012-11-06 Kursplan - Grundläggande svenska som andraspråk Grundläggande svenska som andraspråk innehåller fyra delkurser: Del 1, delkurs 1 (200 poäng) GRNSVAu Del 1, delkurs 2 (200 poäng) GRNSVAv Del
Skriftlig information till vårdnadshavare för barn i grundskolan i Nacka kommun.
BESLUT I TILLSYNSÄRENDE 1 (8) 2000-03-24 Dnr 1999:3598 Nacka kommun 131 81 NACKA Skriftlig information till vårdnadshavare för barn i grundskolan i Nacka kommun. Bakgrund Skolverket fick den 24 november
Vi har under drygt tio år arbetat tillsammans på Göteborgs folkhögskola.
Degerstedt, Lagberg, Reibring & Svensson Variation i folkhögskoleton Genom att främja samtal kring matematik och införa mer variation på lektionerna har ett arbetslag på Göteborgs folkhögskola utvecklat
MATEMATIK 3.5 MATEMATIK
TETIK 3.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan.
STUDENTBAROMETERN HT 2012
STUDENTBAROMETERN HT 2012 STUDIE- OCH ARBETSMILJÖ APPENDIX III INSTITUTIONEN INGENJÖRSHÖGSKOLAN FÖRELIGGANDE RAPPORT är nummer arton i rapportserien Rapport från Centrum för lärande och undervisning.
Enkät. Värderingar inom barn- och ungdomsidrott Högskolan Dalarna SISU Dalarna. Bakgrund. 1. Kön Kvinna Man. 2. Ålder...år
Enkät Värderingar inom barn- och ungdomsidrott Högskolan Dalarna SISU Dalarna Bakgrund 1. Kön Kvinna Man 2. Ålder...år 3. Hur stor är den ort, där du verkar som tränare? Landsbygd/liten tätort upp till
Brukarundersökning 2010 Särvux
TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se Brukarundersökning 2010 Särvux En undersökning genomförd av TNS SIFO på uppdrag
NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS E HÖSTEN 1996
Skolverket hänvisar generellt beträffande provmaterial till bestämmelsen om sekretess i 4 kap. 3 sekretesslagen. För detta material gäller sekretessen till och med utgången av mars 1997. NATIONELLT PROV
Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,
INDIVIDUELLT VAL - Lokalt val VID RUDBECKSSKOLAN
INDIVIDUELLT VAL - Lokalt val VID RUDBECKSSKOLAN Kurskatalog årskurs 3 för val till läsåret 2012/2013 Individuellt val läsåret 2012/13 RUDBECKS årskurs 3 Detta behöver Du veta för att kunna välja kurser
Intervjuguide. Att göra inför intervjun: Instruktioner för genomförandet av intervjun: Kontrollera att inspelningsutrustningen fungerar som den ska.
Intervjuguide Att göra inför intervjun: Kontrollera att inspelningsutrustningen fungerar som den ska. Tänk igenom den besökta lektionen så att du kan beskriva den kort och neutralt. Titta på den använda
Lärarhandledning Språk och erfarenheter
Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Lärarhandledning Språk och erfarenheter Steg 1 2 3 Det här är det första steget i kartläggningen av nyanlända elevers kunskaper. Steg 1 ger dig tillsammans med
Kursplan för matematik År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN
RUMSUPPFATTNING GEOMETRI OCH MÄTNING MATEMATIK REDOVISNING OCH MATEMATISKT SPRÅK TALUPPFATTNING, OCH RÄKNEMETODER STATISTIK Kursplan för matematik År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i matematik Lgr
Vad händer sen? en lärarhandledning
Vad händer sen? en lärarhandledning Syfte och avsändare Den här lärarhandledningen är ett komplement till häftet Vad händer sen?, ett häfte från Returpack som sammanfattar hur återvinningen av burkar och
Handläggningsordning för prövning och erkännande av högskolepedagogiska meriter Fastställd av Rektor 2014-06-17. Dnr L 2014/85
Handläggningsordning för prövning och erkännande av högskolepedagogiska meriter Fastställd av Rektor 2014-06-17. Dnr L 2014/85 Sida 3 (11) Bakgrund Under perioden 2002 2010 angavs i högskoleförordningen
Svenska som andraspråk
Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar för att
Matematik 92MA41 (15hp) Vladimir Tkatjev
Matematik 92MA41 (15hp) Vladimir Tkatjev Dagens program Problemlösning i undervisning Vad menas med rika problem? Heuristisk metod: geometriskt ort Problemlösning The question, what is problem solving,
Dialekter och sociolekter
Uppgifterna 1) Lyssna på Värsta språket: Svordomar och fula ord (30 min) på Mediapoolen. Skriv ner dina svar till frågorna till filmen. Skicka inte in dina svar ännu. 2) Lyssna på Värsta språket: Språkmyter
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i gymnasieförordningen (1992:394); SFS 2006:1090 Utkom från trycket den 12 september 2006 utfärdad den 31 augusti 2006. Regeringen föreskriver 1 i fråga
Kursutvärderingsformulär
Enheten för Krisberedskap Kursutvärderingsformulär Kurs Vecka 1. Yrke 1. Läkare 2. Sjuksköterska 3. Undersköterska 4. Administratör 5. Annat. Vad? 2. Kön 1. Man 2. Kvinna 3. Ålder 1. 18 25 2. 26 35 3.
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen
Slöjd Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i slöjd sträva efter att eleven bygger upp sin självkänsla och tilltro till den egna förmågan att slöjda, utvecklar
Räkneflyt. Multiplikation och Division. Färdighetsträning i matte. Tabeller 1-10
Räkneflyt Multiplikation och Division Tabeller 1-10 Färdighetsträning i matte Gunnel Wendick Inga-Lis Klackenmo Innehållsförteckning Introduktion 2-3 Räkneflyt är kopplat till Lgr11 och Diamant 6 Förståelse
Ämnesplan i Engelska
Ämnesplan i Engelska Mål kriterier för engelska årskurs 9 vad eleven ska nå sina mål. Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven: använda engelska för att kommunicera i tal skrift
Learning study ett utvecklingsprojekt
Learning study ett utvecklingsprojekt Bengt Drath Högskolan i Skövde samt Stöpenskolan i Skövde kommun Min resa som lärare Ett samspel av praktik och teori Stöpenskolan i Skövde kommun och Högskolan i
Tillsynsbeslut för gymnasieskolan
Beslut Skolinspektionen 2015-08-27 Göteborgs stad infoaeduc.boteborg.se Gymnasieskolenhetschef och rektorer vid Hvitfeldtska gymnasiet mikael.o.karlssonaeduc.ciotebord.se amela.filipovicaeduc.qotebord.se
Vi vill veta vad tycker du om skolan
Vi vill veta vad tycker du om skolan 1 1 Hur gammal är du? år 2 Är 1 2 du Flicka Pojke 3 Går du i skolår 1 4 2 5 3 6 4 Har du och dina föräldrar valt en annan skola än den som ligger närmast ditt hem?
Umeå. Media. Grundskola 6 LGR11 Hkk Sh Bl Sv
Media Grundskola 6 LGR11 Hkk Sh Bl Sv När vi jobbar med media kommer du att få lära dig om reklamens syfte och påverkan. Du får lära dig hur en tidning är uppbyggd samt hur hur de olika delarna, som tex
1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?
Husdjursavel HV0081, 10057.1516 15 Hp Studietakt = 65% Nivå och djup = Grund Kursledare = Anna Maria Johansson Värderingsresultat Värderingsperiod: 2016-01-14-2016-01-31 Antal svar 20 Studentantal 35 Svarsfrekvens
13. Vad tycker du om samarbete och enskilt arbete på kurserna när det gäller laborationer?
Enkäten Bakgrund 1. Vilket kön har du? Man Kvinna 2. Hur gammal är du? -25 26-30 31-35 36-3. Vilket program läste/läser du? Inom parenteserna står de olika namn utbildningarna haft genom åren. C (Datavetenskaplig
Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
känna till några vanliga myter och motiv i litteraturen, vilka speglar frågor som har sysselsatt människor under olika tider
Ondska Ur skolverkets kursmål Eleven skall kunna förmedla åsikter, erfarenheter och iakttagelser i / / skrift på ett sätt som är anpassat efter situationen och mottagaren kunna delta i samtal och diskussioner
Handlingsplan Matematik F - Gy
Utveckling av matematiska förmågor 2013 Handlingsplan Matematik F - Gy Svedala kommun 2013-01-25 Utveckling av matematiska förmågor Handlingsplan Matematik F GY Att kunna matematik Undervisningen ska bidra
Kurs: Svenska. Kurskod: GRNSVE2. Verksamhetspoäng: 1000
Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka
MOBBNINGSENKÄT. XXX-skolan
Agenda 1 Info www.agenda1info.com MOBBNINGSENKÄT XXX-skolan September år Förord Denna enkätstudie är utförd av Agenda 1 Info HB på uppdrag av skolan. Kostnaden är tillsammans med andra tjänster 1 - kr
Kvalitetsrapport Björkhagaskolan Grundskola 2013-2014
Kvalitetsrapport Björkhagaskolan Grundskola 2013-2014 1 Björkhagaskolan 2014-08-15 Systematiskt kvalitetarbete Kvalitetsrapport 2013-2014 1. GRUNDFAKTA Enhetens namn Björkhagaskolan Antal elever (15 oktober)
Utvärdering av 5B1117 Matematik 3
5B1117 Matematik 3 KTH Sidan 1 av 11 Utvärdering av 5B1117 Matematik 3 Saad Hashim Me hashim@it.kth.se George Hannouch Me hannouch@it.kth.se 5B1117 Matematik 3 KTH Sidan av 11 Svar till frågorna: 1 1.
Skolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009
Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009 En mall för beskrivning, uppföljning och värdering av det genomförda utvecklingsprojektet inom
Betygssättning (år 6) ann.pihlgren@isd.su.se
Betygssättning (år 6) ann.pihlgren@isd.su.se Betygssystem i historiens ljus A, a, AB, Ba, B, B?, BC, C (underkänt) Kunskapsrelaterade betyg (1897-1962) 5, 4, 3, 2, 1 Relativa betyg (1962-1994) MVG, VG,
Kommun Kommunkod Skolform
Skolblad avseende Bergetskolan Gillevägen 1 79433 ORSA Tel Fax wwworsase Huvudman Kommunal Kommun Kommunkod Skolform Orsa 34 Grundskola Skolenhetskod 3400401 Skolid 03947 Skolbladet presenterar den valda
På webbsidan Matriskonstruktion kan du följa hur en matris kan byggas upp. Det här exemplet utvecklar tankar från den visade matrisen.
Exempelmatris På webbsidan Matriskonstruktion kan du följa hur en matris kan byggas upp. Det här exemplet utvecklar tankar från den visade matrisen. Utgångspunkten för matrisen är att läsa såväl ämnets
Luleå universitet 16 mars 2012 PRIM-gruppen Astrid Pettersson
Kunskapskrav och nationella prov i matematik Luleå universitet 16 mars 2012 PRIM-gruppen Astrid Pettersson Disposition PRIM-gruppens uppdrag Bedömning Lgr 11 och matematik Det nationella provsystemet PRIM-gruppens
Att fånga bedömningar i flykten
Att fånga bedömningar i flykten ATT BJUDA IN ELEVER TILL MATEMATIK (ELLER INTE) LISA BJÖRKLUND BOISTRUP Föreläsningens struktur Tidigare forskning om kommunikation ur ett bedömningsperspektiv Kommunfinansierad
ANSÖKAN OM VALIDERING INOM LÄRARLYFTET VT15
ANSÖKAN OM VALIDERING INOM LÄRARLYFTET VT15 Du som antagits till en kurs inom Lärarlyftet VT15 har möjlighet att ansöka om validering av dina kunskaper och färdigheter i relation till kursens lärandemål.
Tummen upp! Svenska ÅK 3
Tummen upp! Svenska ÅK 3 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. PROVLEKTION: RESONERA OM BUDSKAP I EN TEXT Provlektion Följande provlektion