På webbsidan Matriskonstruktion kan du följa hur en matris kan byggas upp. Det här exemplet utvecklar tankar från den visade matrisen.

Transkript

1 Exempelmatris På webbsidan Matriskonstruktion kan du följa hur en matris kan byggas upp. Det här exemplet utvecklar tankar från den visade matrisen. Utgångspunkten för matrisen är att läsa såväl ämnets syfte, målpunkter för ämnet som kunskapskraven kursen. De kunskaper och förmågor som skall bedömas hittar vi i syftestexten och målpunkterna, vilka återkommer uttryckta i de kvalitativa nivåerna i kunskapskraven för respektive kurs. I det visade exemplet utgick vi ifrån ämnesplanen för Husbyggnad. Ifrån ämnets syftestext hämtade vi följande utdrag: Vidare ska eleverna ges möjlighet att utveckla ett fackspråk och förmåga att kommunicera med såväl arbetskamrater som kunder. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla förmåga att dokumentera och kvalitetssäkra arbetet samt reflektera över hur arbetsprocessen har påverkat resultatet. Undervisningen ska genomföras så att teoretiska och praktiska kunskaper vävs samman till en helhet för eleverna. Arbetsuppgifter ska genomföras med metoder, verktyg och maskiner som är tidsenliga och ergonomiskt anpassade. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla kreativitet, problemlösnings- och initiativförmåga samt organiseras så att eleverna får möjlighet att utföra sina uppgifter såväl individuellt som i samarbete med andra. Texten ovan talar om förutsättningar för undervisningen och vad eleverna ska utveckla och vad undervisningen ska leda till. Det finns mer i syftestexten som vi skulle kunna ta in i en matris men i det här sammanhanget nöjer vi oss med ovanstående eftersom vi vid användningen av matrisen väljer att bedöma tre av målpunkterna. Inom kursen finns tio av ämnets målpunkter och vi kan efterhand välja att bedöma fler målpunkter i en arbetsprocess och då också använda en mer omfattande matris. De tre målpunkter som är aktuella i den här matrisen är ett (1), sex (6) och nio (9). 1. Förmåga att söka information samt planera, organisera och utföra vanliga arbetsuppgifter. 6. Förmåga att hantera och vårda material, verktyg och maskiner samt att arbeta säkert med hänsyn till hälsa, arbetsmiljö och ergonomi. 9. Förmåga att samverka och kommunicera med andra samt använda fackspråk. Om vi beaktar ovanstående så kan vi också bestämma hur många och vilka kriterier si ska använda oss av i vår bedömningsmatris. De kriterier som framkommer i syftestexten och måltexten är att eleven ska visa förmåga att: Använda fackspråk, utföra arbetsuppgifter, hantera material, hantera verktyg och maskiner, visa problemlösningsförmåga, samverka och kommunicera, arbeta säkert och ergonomiskt.

2 En sådan här arbetssituation, där eleven ska utveckla dessa kunskaper och förmågor, kan förekomma i några eller många kurser inom programmet och vi benämner den därför generell. Men en liknande arbetssituation kan också förekomma på andra program och i dess kurser. Med likande menas att det är samma eller liknande kunskaper och kompetenser som eleven ska utveckla även om arbetssituationerna gestaltar sig olika beroende på kunskapsområde. Som exempel kan vi nämna ämnet Installationsteknik på El- och energiprogrammet och ämnet Produktionskunskap på Industritekniska programmet. Här är ett utdrag ur dess båda kurser. Installationsteknik syftestext Dessutom ska undervisningen leda till att eleverna utvecklar kunskaper om olika materials egenskaper och om hur verktyg ska användas. Dessutom ska undervisningen ge eleverna möjlighet att utveckla förmåga att kommunicera både i tal och i skrift, för att kunna upprätthålla elsäkerheten. Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att lösa problem som uppkommer under arbetets gång samt att dokumentera sitt arbete. Målpunkter 2. Färdigheter i att planera och genomföra arbetet utifrån lagar och andra bestämmelser samt standarder inom området. 3. Förmåga att arbeta på ett säkert sätt samt använda verktyg och andra hjälpmedel på ett säkert sätt. Produktionskunskap syftestext I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om arbetsprocessen när en produktionsidé utvecklas till färdig produkt. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om utvecklingsarbetets påverkan på produktens design och kvalitet samt hur det i sin tur påverkar valet av material och produktionsmetod. I undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att utveckla kommunikationsförmåga och samarbetsförmåga samt förståelse av varför detta är viktigt för produktionen. Målpunkter 2. Kunskaper om organisationsenheter, arbetsuppgifter och ansvarsområden i industriteknisk produktion. 5. Kunskaper om samarbetets betydelse för produktionen och för företaget. 8. Förmåga att använda begrepp och uttryck som är relevanta för ämnesområdet. Som framgår av utdragen är texten inte alltid utformad på samma sätt men i tolkningen av texten i såväl syfte som målpunkter kan vi få in alla de kriterier dvs. kännetecken som är

3 utgångspunkten i vår matrismodell. Behöver vi ytterligare vägledning har vi också texten i det centrala innehållet att använda oss av. Utifrån ovanstående har vi nu följande kriterier i en matris att förhålla oss till vid bedömningen: Kriterier Förmåga att Använda fackspråk Utföra arbetsuppgifter Hantera material Hantera verktyg och maskiner Visa problemlösningsförmåga Samverka och kommunicera Arbeta säkert och ergonomiskt När vi väl har bestämt oss för vilka kriterier som ska bedömas och som ska ingå i matriser kommer vi till nästa steg i matriskonstruktionen. Här gäller det att formulera de olika kvalitativa nivåer som eleverna ska uppnå i och under arbetsprocessen. Hur många nivåer vi vill arbeta med bestämmer vi själv. Vi kan välja att arbeta med tre nivåer men vi kan också ha fyra eller fem. Viktigt är att komma ihåg att det svenska språket sätter begränsningar för hur vi kan uttrycka oss och kanske inte rymmer ord som tillräckligt kan beskriva för många kvalitativa nivåer. Med för många nivåer riskerar vi att använda synonymer och inte ord och begrepp som anger kvalitativa skillnader. En lämplig utgångspunkt kan därför vara att starta med tre nivåer och då utgå ifrån nivåerna E, D och A i kunskapskraven. För att eleverna ska förstå matrisen och också själv kunna använda den för bedömningen av sin egen och sina kamraters förmåga bör de kvalitativa nivåerna vara skrivna på ett för eleverna förståeligt sätt med användning av ett vardagligt språk. Det kan också vara bra att rikta beskrivningarna direkt till eleven och inleda beskrivningarna med Du. Nu gäller det att formulera de kvalitativa nivåerna och tolka och översätta kunskapskraven så att vi kan använda dem i matrisen. Som utgångspunkt använder vi oss av det första kriteriet: Förmåga att använda fackspråk. När vi läser kunskapskraven finner vi att de uttrycket följande: Betyget E viss säkerhet. Betyget D viss säkerhet. Betyget A säkerhet.

4 Av ovanstående framgår att vi i kunskapskraven inte kan finna någon skillnad mellan betygsstegen E och D där elever ska kunna använda fackspråk med viss säkerhet medan eleven i kunskapskraven för A ska kunna använda fackspråk med säkerhet. Här uppkommer att problem med hur vi ska tolka anvisningarna i kunskapskraven i en matris vars syfte är att klargöra för eleven en utveckling av förmågan att använda fackspråk. Hur vi ska tolka detta bör diskuteras i arbetslaget så att en gemensam syn utvecklas men vi kan också finna vägledning i Boken Gymnasieskola Om vi ser till de klargörande som finns för progressionstabellen på sig 58 finner vi att man säger: Säkerheten i utförandet anges med viss säkerhet för betyget E, med viss säkerhet för betyget C samt med säkerhet för betyget A. Säkerheten i utförande betonar en lite vidare aspekt av utförandet. Det handlar inte bara om handlag utan även om med vilken säkerhet eleven väljer till exempel material eller procedurer. Progressionstabellen uttrycker säkerheten i utförandet på samma sätt för betygen E och C. I vissa enskilda uttryck är det alltså tillräckligt att ange progression i två steg eftersom det i kunskapskravet i sin helhet ändå går att se en tydlig progression i alla tre stegen. Även om ovanstående utdrag i första hand avser en elev som utför en arbetsuppgift så är resonemanget tillämpbart även på vårt exempel. Det innebär att det är okey att bara ange två kvalitativa nivåer i vår matris om vi inte kan finna och utrycka tre olika nivåer. Vid diskussionerna i arbetslaget bör ni också komma överens om vad viss säkerhet och med säkerhet innebär. Här nedan finns ett förslag hur vi skulle kunna uttrycka oss i en matris: Kriterier Förmåga att Använda fackspråk Lägre nivå några av de vanligaste termerna och fackuttrycken inom byggsektorn när du berättar om ditt de flesta av termerna och fackuttrycken inom byggsektorn när du berättar om ditt Högre nivå alla de termer och fackuttrycken som förekommer inom byggsektorn när du berättar om ditt I förslaget har vi försök att finna och uttrycka tre kvalitativa nivåer när det gäller det sätt på vilken en elev använder fackspråk i en arbetssituation. Vi har valt att använda begreppen använda några av, använda de flesta av och använda alla för att uttrycka en kvalitativ skillnad i fackspråket. Om vi skulle följa rekommendationerna från boken Gymnasieskola 2011 så skulle det kunna räcka med använda några av och använda alla som då står för och är en tolkning av begreppen med viss säkerhet och med säkerhet. I vår matris ska vi inte sätta betyg utan uttrycka en progression i elevens färdigheter vilket gör att vi kan vara friare i vår tolkning.

5 På samma sätt som ovan gör vi med resterande kriterier i matrisen. Vi utgår ifrån och använder oss av kunskapskraven och tolkar och formulerar om dessa så att eleverna kan använda den för att bättre förstå sin kunskapsutveckling. På sidan Att utveckla matrisen finns möjligheter för dig att träna på den påbörjade matrisen och formulera egen text. Kommentar: Här kan det diskuteras om det är en kvantitativ tolkning av att använda fackspråk som är korrekt. Det är visst möjligt att tänka sig att det finns en kvantitativ dimension dvs. eleven kan använda färre kontra fler fackbegrepp inom ett kunskapsområde. Ett annat sätt att se det är att eleven förväntas använda de fackbegrepp som finns inom ramen för den avgränsning som ämnet och i sin förlängning den enskilda kursen utgör. Då kan man utgå ifrån att eleven ska kunna använda det som kan anses relevanta fackbegrepp inom kursen men att eleverna gör detta med olika mått av säkerhet. Men då uppkommer ett annat problem därför att det är svårt att veta hur det kan synas att eleven använder exempelvis begrepp som är kopplade till en specifik arbetsuppgift i byggprocessen med viss säkerhet. Frågor som då kommer upp är: Kan det vara att begreppen inte alltid kommer i rätt sammanhang? Kan det vara graden av säkerhet gällande begreppens innebörd? Kan det vara att eleven stakar sig vid användandet? Kan det vara att eleven måsta tänka efter lite längre dvs. begreppen kommer inte av sig självt? Eller hur kan vi förstå den kvalitativa skillnaden i att använda fackspråk med viss säkerhet? Här är det öppet för tolkningar och vi har jag inget bra svar här. Vår utgångspunkt blev att välja en kvantitativ tolkning av begreppet att använda fackspråk.