Om Skolverkets exempel på gymnasiearbeten i yrkesexamen

Transkript

1 september 2012 Om Skolverkets exempel på gymnasiearbeten i yrkesexamen Gymnasiearbetet är nytt i gymnasial yrkesutbildning och har ett annat syfte än projektarbetet som fanns i Gy För gymnasiearbetet finns mål, men det finns varken ämnesplan eller kunskapskrav. I målen framgår det tydligt att gymnasiearbetet ska inriktas mot ett valt yrke och visa att eleven kan utföra vanligt förekommande arbetsuppgifter inom yrkesområdet. Skolverket har tagit fram exempel på gymnasiearbeten som stöd till lärare i såväl den gymnasiala vuxenutbildningen som gymnasieskolan. Syftet med exemplen är att de ska fungera som inspiration och diskussionsunderlag i lärarens arbete med att utforma uppgifter för gymnasiearbetet. De exempel som har tagits fram har olika utformning och berör flera yrkesområden, för att tillsammans kunna bidra med olika uppslag och idéer i utvecklingsarbetet. I exemplen ges även förslag på hur gymnasiearbetet kan bedömas. Fiktiva exempel Gymnasiearbetet införs i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå fr.o.m. juli 2012 och i gymnasieskolan under Det finns idag alltså inga autentiska exempel att tillgå och därför är de exempel på gymnasiearbeten som presenteras på Skolverkets webb fiktiva. Exemplen har tagits fram med hjälp av experter som till exempel yrkeslärare och andra kunniga inom yrkesområdet. De nationella programråden har även medverkat i att ta fram dessa exempel. Varje exempel handlar om hur gymnasiearbetet har utformats och skulle kunna genomföras av en fiktiv elev mot ett visst yrke och utifrån lokala förutsättningar. I exemplet beskrivs även vilka kunskaper, färdigheter och förmågor eleven förväntas visa i sitt gymnasiearbete för att få ett godkänt betyg. Exemplen har olika utformning och innehåll när det gäller var eleven genomför sitt gymnasiearbete, hur styrd uppgift eleven har fått och hur elevens planering, genomförande och utvärdering ser ut. I ett av exemplen genomför eleven sitt gymnasiearbete med andra elever i en grupp. Varje enskilt exempel visar ett av många möjliga sätt att utforma gymnasiearbetet, och ska därför inte ses som en modell för hur gymnasiearbetet ska se ut för en viss yrkesutgång eller ett visst program. I flera exempel genomförs gymnasiearbetet på en arbetsplats. Det skulle kunna vara en arbetsplats där eleven tidigare har genomfört arbetsplatsförlagt lärande eller en ny arbetsplats. I några exempel genomförs gymnasiearbetet helt eller delvis på en skola. 1(5)

2 Elevens uppgift Samtliga exempel inleds med en uppgiftsbeskrivning som anger vad den namngivna elevens gymnasiearbete övergripande ska innehålla. Om det är flera elever som arbetar tillsammans i exemplet, så ligger fokus på den namngivna eleven. Filip har fått i uppgift att i sitt gymnasiearbete planera och genomföra en intervallservice på en kunds personbil, i enlighet med tillverkarens rekommendation. Han ska på kundens begäran göra ytterligare några åtgärder och reparationer. Filip ska även sköta kundkontakten med kundmottagning, arbetsorder och fakturering. Arbetet ska utvärderas och Filip ska argumentera för de val han har gjort och ge förslag på alternativa tillvägagångssätt. (Personbilsmekaniker) Oscar har fått i uppgift att i sitt gymnasiearbete under en period delta i och genomföra arbetsuppgifter i den dagliga verksamheten på en bad- och friskvårdsanläggning som om han vore nyanställd på anläggningen. I uppgiften ingår det även att han ska förbereda och leda ett vattenträningspass för en grupp med vuxna deltagare. Dessutom ska han utvärdera sitt arbete på bad- och friskvårdsanläggningen samt hur planeringen och genomförandet av vattenträningspasset har avlöpt. (Bad- och sporthallspersonal) Amanda har fått i uppgift att i sitt gymnasiearbete dekorera lobbyn på ett hotell och tillverka blomsterbuketter till pristagare i en danstävling, tillsammans med två andra elever. Det ska utföras binderier till lobbyn och sex buketter till pristagarna. Amanda ska föreslå tema och planera för binderierna, genomföra arbetet samt utvärdera resultatet och sin arbetsinsats. (Florist) Elevens gymnasiearbete Under denna rubrik beskrivs VAD den namngivna eleven gör i sitt gymnasiearbete. Beskrivningen ska ge en helhetsbild av vad eleven gör under rubrikerna planering, genomförande respektive utvärdering. Omfattning av dessa tre delar är olika stora i olika exempel beroende på hur respektive exempel har utformats. I varje exempel beskrivs elevens planering, genomförande och utvärdering utifrån vanliga arbetsuppgifter inom yrket, samt utifrån vad den som är nyanställd på arbetsplatsen kan förväntas göra. I gymnasiearbetet ska eleven visa att han eller hon är förberedd för ett yrke och kan utföra arbetsuppgifterna på ett yrkesmässigt sätt. Elevens handlande konkretiseras därför i exemplen med hjälp av olika facktermer och uttryck från yrkesområdet. Även om vissa av dessa facktermer kan vara svåra att förstå för den som inte kan yrkesområdet, finns de i exemplet för att visa på en kunskapsnivå och komplexitet i uppgiften. I några exempel beskrivs elevens arbetsuppgifter detaljerat, till exempel att eleven byter bromsskivor, installerar armaturer, gör materialpreparering eller fyller på köldmedium. I andra exempel visar eleven att han eller hon är förberedd för yrket genom att hantera olika situationer som uppkommer på ett yrkesmässigt sätt, till exempel att eleven tar emot gäster, informerar om produkter och anpassar service. I dessa exempel anges inte varje enskild arbetsuppgift, eftersom komplexiteten i uppgiften handlar om att göra prioriteringar och anpassa arbetet på ett yrkesmässigt sätt till det som situationen kräver. Utgångspunkten i alla exempel är att arbetsuppgifterna utförs på det sätt som den som är nyutbildad i yrket kommer att göra på arbetsplatsen. Det betyder att vissa uppgifter bör eleven 2(5)

3 klara att utföra på egen hand. Andra uppgifter måste eleven utföra tillsammans eller i samråd med andra på arbetsplatsen. Planering Planeringar ser olika ut inom olika yrkesområden, vilket speglas i de framtagna exemplen. I några exempel får eleven en arbetsorder att följa och själva planeringen består av att sätta sig in i olika dokument, samt att förbereda verktyg och material inför genomförandet. I andra exempel förväntas eleven planera en egen aktivitet eller ta fram ett förslag. I några exempel gör eleven en omfattande planering innan genomförandet och i andra exempel behöver eleven planera löpande under arbetets genomförande. Planeringen kan i en del exempel upplevas något konstruerad, att eleven i exemplet planerar mer än vad en nyanställd kommer att behöva göra på sin arbetsplats. Det kan motiveras av att eleven på det sättet kan visa kunskaper, färdigheter och förmågor och en förståelse av yrkesområdet som annars inte hade kunnat visas i gymnasiearbetet. Genomförande Gymnasiearbetet är inte en kurs, men ska visa att eleven är förberedd för arbete inom ett valt yrkesområde. Genomförandedelen behöver därför vara tillräckligt omfattande för att eleven ska ha möjlighet att visa sitt yrkeskunnande i en verklig situation. Det finns dock många faktorer som kan komma att påverka hur arbetsuppgifterna kan genomföras. Om det genomförs på en arbetsplats kan gymnasiearbetet behöva anpassas till företagets prioriteringar under perioden eller till en handledares möjligheter att följa och bedöma elevens arbete. Det kan också handla om andra förutsättningar på arbetsplatsen eller i skolan, som till exempel vilka material och verktyg som finns tillgängliga. I några exempel sker genomförandet under en längre period och i andra exempel sker genomförandet under en eller två dagar. I servitörsexemplet sker till exempel genomförandet under en dag, men för att eleven ska klara genomförandet förutsätts en stor arbetsinsats av eleven under planeringen. Dessutom förväntas eleven göra en omfattande utvärdering. I exemplet om personbilsmekanikern sker genomförandet under en sammanhållen service, men genomförandet skulle lika gärna ha kunnat delas upp i flera deluppgifter. I exemplen om ekonomiadminstratören respektive bad- och sporthallspersonal, är eleven på ett företag under en längre period och gör då sin planering i anslutning till genomförandet. Arbetsuppgifterna i dessa exempel är inte angivna i kronologisk ordning, eftersom arbetsuppgifterna sannolikt varierar från dag till dag, beroende på vad som händer på företaget. I några exempel kan läraren i förväg ha arrangerat en viss situation eller ett fel, som eleven behöver kunna lösa eller åtgärda. I servitörsexemplet kan till exempel vissa gäster ha speciella önskemål eller frågor om exempelvis gluten- och laktosinnehåll i maten. Eleven kan i så fall förberedas på att någon gäst kommer att ställa frågor, men inte på vilka frågeställningar som han eller hon kommer att mötas av. Utvärdering I exemplen handlar elevens utvärdering huvudsakligen om att utvärdera sin egen planering, sitt genomförande och resultat, på samma sätt som en utvärdering skulle kunna gå till på en arbetsplats eller i ett visst yrke. I utvärderingsdelen, i några exempel, kontrollerar eleven även en installation och gör olika mätningar, men gör avslutningsvis en utvärdering av sin planering i förhållande till genomförandet av uppgiften. Val av material och metod, problem och problemlösning, kvalitet och resultat och samarbete med andra kan till exempel ingå i elevens utvärdering, liksom att reflektera över sin egen arbetsinsats. 3(5)

4 I några exempel anges att eleven gör en kort skriftlig utvärdering, även om det inte direkt är vanligt förekommande inom branschen. Det kan motiveras av att det tydligt anges i målen för gymnasiearbetet, att eleven ska utvärdera sin uppgift. En skriftlig utvärdering kan även vara ett bra stöd för eleven till exempel i ett uppföljande samtal med läraren. Eleven skulle kunna dokumentera och utvärdera sitt arbete även på annat sätt. I floristexemplet tar eleven kort på de färdiga binderierna med en mobiltelefon för att dokumentera arbetet. I flera exempel gör eleven en viss del av utvärderingen tillsammans med andra elever eller anställda som eleven har samarbetat med. Utvärderingen skulle även kunna genomföras i dialog med lärare och/eller handledare. Om bedömningen i exemplen Det är utifrån målen för gymnasiearbetet som läraren bedömer om elevens gymnasiearbete är godkänt eller inte. Betyg på elevens gymnasiearbete beslutas av läraren efter att medbedömaren har yttrat sig. Eftersom målen för gymnasiearbetet är generellt uttryckta, kan läraren behöva konkretisera grunderna för bedömningen av elevens gymnasiearbete. I alla exempel använder sig därför den fiktiva läraren av den lista med punkter som Skolverket har presenterat i boken Gymnasieskola , som stöd för bedömningen. Punkterna i listan är uppdelade i tre underrubriker Fakta och förståelse, Färdigheter samt Värderingsförmåga och förhållningssätt för att markera en bred kunskapssyn. De kunskaper, färdigheter och förmågor som anges i listan kan vara till stöd för att göra en helhetsbedömning av elevens yrkeskunnande. Dessa kunskaper, färdigheter och förmågor bör eleven visa på ett yrkesmässigt sätt, men utifrån de förväntningar som kan ställas på den som är ny i yrket. Eftersom listan har tagits fram på programnivå, har läraren i exemplen anpassat listan till vad som eleven har möjlighet att visa i sitt gymnasiearbete. Det betyder att punkter har konkretiserats, omarbetats eller tagits bort utifrån förutsättningarna för det aktuella gymnasiearbetet. Eleven ska informeras om grunderna för bedömningen. Därför går läraren i exemplen igenom den anpassade listan med eleven innan gymnasiearbetet genomförs. Ansvarig lärare och medbedömare I exemplen beskrivs elevens gymnasiearbete. Men när exemplen arbetades fram beaktades även att gymnasiearbetet i exemplet skulle vara möjligt att bedöma för läraren och medbedömaren. I flera exempel gör eleven sitt gymnasiearbete på en arbetsplats under en längre period och en handledare på arbetsplatsen är medbedömare. Medbedömaren kan då följa elevens gymnasiearbete kontinuerligt och får därmed en viktig roll vid bedömningen. I andra exempel är det rimligt att läraren som är ansvarig för betygssättningen är på plats och observerar genomförandet. Medbedömaren kan då till exempel vara en inbjuden sakkunnig från arbetslivet eller en annan lärare med erfarenhet av yrkesområdet. Vissa kunskaper, färdigheter och förmågor kan eleven visa under genomförandet, andra visar eleven genom sin planering och i sin utvärdering. Läraren och medbedömaren behöver därför även ta del av elevens planering och utvärdering. Det kan ske genom olika typer av dokumentation, men även genom samtal. Utvärderingsdelen kan avslutas med ett samtal eller en diskussion mellan eleven, läraren och medbedömaren om till exempel hur arbetsprocessen har påverkat resultatet. I ett uppföljande samtal kan eleven till exempel få möjlighet att utveckla en skriftlig utvärdering. Läraren och medbedömaren kan då också ställa kompletterande frågor. Om 1 Boken Gymnasieskola 2011 kan beställas eller laddas ner från Skolverkets webbplats. 4(5)

5 oförutsedda händelser utanför elevens kontroll gjort att någon del av gymnasiearbetet inte gått att genomföra, skulle även detta kunna hanteras i ett uppföljningssamtal. 5(5)