Förhållandet mellan mästare och lärling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förhållandet mellan mästare och lärling"

Transkript

1 Fjärde nordiska mötesplatsen på Island Den 25 och 26 september hölls den fjärde mötesplatsen inom projektet Lärande på arbetsplats som skolmyndigheter från de nordiska länderna turas om att arrangera för varandra. Under mötet presenterade representanter för Island de isländska yrkesutbildningarna och representanter från andra nordiska länder berättade om sina utmaningar och lösningar. Diskussionen utgick från två teman; metoder för att rekrytera arbetsplatser och metoder för att främja elevers/anställd lärlings möjligheter att genomföra lärande på arbetsplats Förhållandet mellan mästare och lärling anses vara fundamentalt för att lära sig ett yrke. Samtidigt upplever många arbetsgivare att det är för kostsamt att ha en lärling. Det är också ett långvarigt åtagande för en arbetsgivare att ta sig an en elev. I några länders system kan det röra sig om ett fyraårigt åtagande. Samtidigt vet arbetsgivaren inte ens om den kan betala lön till alla sina anställda om fyra år. En annan aspekt som framfördes är att eleverna inte får bli billig arbetskraft. Några äldre elever påpekade att de har en familj de behöver försörja under sin utbildning. Hur ska det lösas om lönen är låg och det inte finns andra studiestöd? Arbetsgivare förstår för det mesta poängen med arbetsplatsförlagt lärande. Men de kanske inte tycker att de kan ta kostnaden för det. Det är heller inte säkert att de har en lämplig handledare på arbets- 1

2 platsen. Några viktiga förutsättningar för kvalitet i utbildningen är att handledaren är kompetent i sitt yrke och kan skapa en bra kontakt med eleven/lärlingen. Under mötesplatsen diskuterades begreppet produktivitet och om det ska styra i utbildningssystemen eller inte. Det behövs kanske ett vidare perspektiv. En arbetsplats som tar emot lärlingar måste på grund av det problematisera och fundera över sin egen verksamhet. Det kanske resulterar i att de själva blir en mer lärande organisation, vilket kan höja produktiviteten. Det värdet måste också tas med i beräkningen. Stor framtidsutmaning Flera talare berörde ungdomsarbetslösheten i Europa som ligger på hela 23 procent, vilket är en av de högsta siffrorna någonsin. Kostnaden beräknas vara miljarder euro per år. Men det är också ett problem för individen, då etableringen i vuxenlivet försenas i brist på arbetsinkomster. Det kan också ställa till problem senare i livet i form av en slags psykosocial ärrbildning. Forskning som åberopades vid mötet visar att för människor som är arbetslösa vid 25 års ålder är sannolikheten för arbetslöshet vid 50 års ålder mycket större än för de 25-åringar som fått jobb. Det finns en stor enighet om att utbildning är ett viktigt verktyg för att komma åt problemet. Sannolikt underlättar en yrkesutbildning övergången till arbetslivet. Effekten varierar mellan länder, men är generellt störst där det finns ett bra samarbete mellan skolan och arbetsplatsen. Olika lärmiljöer kompletterar varandra Arbetsplatsen ger elever möjlighet att träna på verkliga arbetsuppgifter. De får möjlighet att använda aktuella tekniker och arbetsprocesser. Arbetsplatser lär även ut mjuka kompetenser, som att komma i tid och förmåga att lösa konflikter. Arbetsplatslärande bidrar till att ungdomar och arbetsgivare få kontakt och till en bättre matchning mot arbetsmarknaden. Lärlingen kan även bli en tillgång för arbetsgivaren om lärlingsperioden är tillräckligt lång. Skolförlagt och arbetsplatsförlagt lärande är olika men kompletterar varandra. De har tyngdpunkt på olika saker, men det är inte alltid så lätt att tilllämpa det ena lärandet på den andra platsen. Därför bör utbildningsanordnarna hjälpa eleverna att överföra det de lärt sig från den ena miljön till den andra. En fråga som ställdes var om vem som ska ge denna guidning. Karriärutveckling kan vara en metod, för att själv bättre kunna guida sin framtid. Forskning som presenterades visar att det är 2

3 gynnsamt för lärandet att röra sig snabbt mellan de två arenorna. Lärandet förstärks om eleven först får en teoretisk underbyggnad och sedan omedelbart får se hur teorin används i praktiken. Diskussionen rörde sig om hur skolförlagt och arbetsplatsförlagt lärande ska förhålla sig till varandra. Kanske ska eleverna vara på arbetsplats oftare istället för mer? Flera nordiska länder prövar nu växlingssystem liknande det som Sverige har. Personer utan gymnasieutbildning (upper secondary education) har lägre lön, är i större utsträckning arbetslösa och har allmänt sämre livsbetingelser. Det har länge varit en målsättning i de nordiska länderna att 90 procent av alla ska fullfölja en gymnasieutbildning, men länderna har inte nått längre än till procent. Arbetsgivarna kan genom att ta emot elever/lärlingar göra en insats för att hjälpa en ung människa att få en bra start på livet. Det finns fyra OECD-länder där mer än 80 procent av arbetskraften deltar i arbetslivet: Schweiz, Island, Norge och Sverige. De tre första är också länder där ungdomar tidigt får erfarenhet av arbetslivet. I alla länder är deltagandet på arbetsmarknaden lägst bland dem som inte har någon yrkesutbildning och högst bland dem med en högskoleutbildning. Exempel från sjukvården Sjukvården i de nordiska länderna har lång erfarenhet av att ta emot elever. Det ingår som en grundläggande del av verksamheten. Eleverna får vara på olika arbetsplatser inom sjukhuset, eftersom de inte kan lära sig allt de behöver kunna på en plats. De har en tydlig uppfattning om varför de är på arbetsplatsen och vad de ska göra där. Alla elever på sjukhuset ska ha en mentor. Arbetsgivare inom sjukvården är väl medvetna om att det saknas eller kommer att saknas utbildad personal inom vård- och omsorgssektorn. Därför är man väldigt intresserad av att ta emot elever. De ses som framtida anställda och den fasta personalen ser dem som framtida medarbetare. Men det kostar, även för vården, både i form av pengar och i form av arbetstid. Ändå tar sjukvården hela tiden emot nya elever. Varför fungera det så bra där, men inte i andra branscher? Stora variationer på Island De isländska representanterna var osäkra på om de kunde kalla den isländska yrkesutbildningen för ett system. Det är något av ett lapptäcke (patch work) och det är inte uppbyggt efter någon genomarbetad nationell plan. Den tid isländska yrkeselever tillbringar på en 3

4 arbetsplats varierar. Det beror på att olika branscher har utvecklat olika strategier för lärande på arbetsplats inom sina respektive områdenfram till 1950-talet drevs de isländska yrkesskolorna av arbetslivet och fackförbunden. Då tog staten över i princip helt. Men det visade sig på 1990-talet inte fungera särskilt bra och Island har sedan dess försökt att på nytt engagera arbetslivet i yrkesutbildningen, med blandad framgång. Efter den ekonomiska krisen finns på Island en tendens att flytta yrkesutbildningen till skolorna. Det finns yrkesråd, som ska beskriva yrken och de kompetenser som behövs för yrkena. Dessa kunskapskrav används sedan för att skriva läroplanen, både när det gäller vad det skolförlagda och det arbetsplatsförlagda lärandet ska ge. Fackråden får sedan kommentera läroplanerna, som skolorna skriver. Råden tillsätts av utbildningsministern och består generellt av en majoritet av ledamöter från näringslivet. Praktik ger överlägset bäst resultat Islands social- och bostadsminister, Eygló Harðardóttir, gästade mötet och pratade om att hon tror att vi befinner oss vid ett vägskäl vad gäller samarbetet mellan arbetslivet, skolsystemet och arbetsmarknaden. Hon berättade om ett möte som svenska Arbetsmarknadsdepartementet arrangerade i Stockholm i maj 2013 som en del av det svenska ordförandeskapet för Nordiska ministerrådet. De svenska representanterna berättade då att de förändringar Sverige gjort, där man drog ner på möjligheten till lärande på arbetsplatsen, inte föll väl ut. Viktiga kontakter som bildats mellan arbetsplatsen och eleven gick förlorade. Den informationen blev en varningsklocka för Island. Erfarenheter från Island visar att lärande ute på arbetsplatserna ger det bästa resultatet för dem som vill ut på arbetsmarknaden. Enligt den isländska Arbetsförmedlingen är det ungefär 70 procents sannolikhet att de som får sådana praktikmöjligheter antingen får fortsatt arbete på det företaget eller på någon liknande arbetsplats. Ingen annan arbetsmarknadsåtgärd kommer i närheten av att vara så effektiv när det gäller övergång till arbete. Viktigt med kvaliteten på utbildningen på arbetsplatsen En annan fråga som diskuterades var hur arbetsplatsen säkerställer att handledaren har rätt kompetenser. Vem lär upp handledaren? Och vem utbildar dem som ska lära upp handledaren? Flera av de nordiska länderna kan se kommande problem med lärarförsörjningen. Några menade att lönerna för lärare inte är särskilt höga och att arbetssituationen inte alltid är så bra, vilket kan göra det svårare med nyrekryteringen. Samtidigt blir de befintliga lärarna äldre. Detta kan komma att påverka möjligheterna att ge elever en bra yrkesutbildning. Problemen arbetsgivaren upplever när det gäl- 4

5 ler att ta emot elever varierar mellan olika branscher. Inom vissa yrken är en elev mest i vägen det första året. Inom andra yrken kan eleven bidra till produktionen nästan på en gång. Flera länder prövar nu någon form av incitament för arbetsgivarna att ta emot elever. Det är också viktigt att lyssna på eleverna. De kanske blir placerade i situationer där de inte kan lära sig det de ska. Vissa länder använder loggböcker i större eller mindre utsträckning. En del ansåg att loggböcker är ett bra verktyg. Andra ansåg att de har en tendens att bli reduktionistiska att de leder till att de ansvariga bockar för det som står i loggboken och missar moment som kan vara väl så viktiga, men som inte finns med i loggboken. Hur bockar man av en elevs inställning till kunderna eller inställningen till att lära sig nya saker? Flera påpekade att det är nödvändigt att läraren har möjlighet att besöka arbetsplatsen under tiden det arbetsplatsförlagda lärandet pågår, för att ta reda på hur det går för eleven. Det räcker inte med en utvärdering i slutet. Sådana besök kan vara ett led i att införa ett större mått av formativ bedömning i utbildningarna. Utvärderingen ska vara en del av läroplanen, den ska ingå i skolans planering och vara en del av jobbet. Personer från arbetslivet kan bidra vid utvärderingarna. De har den senaste tekniken och känner till vilka processer som är aktuella. Om skolan sköter utvärderingen är risken större att eleven inte får rätt kompetens för arbetslivets behov. Samtidigt är det erfarenhetsmässigt svårt att formalisera kraven på utbildningarna och eleverna. Yrkesspecialisterna vet ofta vad som är bra och dålig kvalitet, men kan ha svårt att beskriva det. Lång lärlingstradition i Österrike Ingeborg Friehs från Österrikes Arbeitsmarktsservice berättade hur det österrikiska lärlingssystemet fungerar. Det finns en lång lärlingstradition i Österrike. Idag erbjuder ca företag lärlingsplatser och de examina eleverna får är erkända inom hela den österrikiska ekonomin. Parterna ser lärlingssystemet som en viktig komponent i en väl fungerande arbetsmarknad och som ett sätt att undvika att det uppstår brist på arbetskraft inom yrkesområden. Lärlingarna i Österrike tillbringarungefär fyra femtedelar av sin tid på en arbetsplats och den resterande femtedelen i skolan. Det skrivs ett kontrakt som reglerar alla parters rättigheter och skyldigheter. Ca 40 procent av varje årskull går en lärlingsutbildning. Eleverna söker vanligtvis en praktikplats själva, men de kan också få hjälp. Målet är att alla som vill och kan ska få en lärlingsplats. Ingeborg Friehs konstaterade att det finns en tydlig uppdelning i vilka utbildningar som manliga och kvinnliga elever väljer, vilket är en utmaning de försöker hantera. Offentliga arbetsgivare erbjuder i högre utsträckning platser åt speciella grupper, som kvinnor i mansdominerade yrken och personer med funktionsnedsättning. Vanligtvis betalar arbetsgivaren en ekonomisk ersättning, som ofta är ganska låg. En lärling kan exempelvis få procent av en normal lön det första året och procent av en normal lön sista året. Fördelar med det österrikiska systemet som Ingeborg Friehs ville peka på var: Eleverna får praktisera på ett riktigt jobb. Det stärker även motivationen för eleverna. Företag använder oftare den senaste tekniken än vad skolor gör. Därför får eleverna en mer relevant utbildning. Det underlättar för eleverna att få fotfäste på arbetsmarknaden. Det är relativt sett billigt för staten. Det underlättar för svaga elever och elever med funktionsnedsättningar. Utmaningarna de har är: Kraven på färdigheter förändras. Kraven på anpassningsbarhet ökar. Arbetsgivarna måste agera som extraföräldrar och lära eleverna hur de ska bete sig, eftersom de saknar tillräckliga sociala färdigheter. Trenden mot att allt fler går en högre utbildning gör att det i första hand är de svaga eller skoltrötta ungdomarna som blir tillgängliga för yrkesutbildningen. Båda dessa effekter leder till att yrkesutbildningarna tappar i status. Den ökade omsättningen på arbetsmarknaden leder både till färre praktikplatser och till att färre får jobb efter sin yrkesutbildning. Det är brist på platser i vissa sektorer. 5

6 Historiskt underrepresenterade kön och invandrare är fortsatt underrepresenterade. Som ett sätt att möta problemet med bristen på platser har Österrike startat supra company apprenticeships, lärlingsutbildningar där de teoretiska och praktiska elementen kan blandas på olika sätt. Genomgående har skolan ansvar för de teoretiska delarna av utbildningen, medan de praktiska kan vara förlagda i skolan eller hos olika arbetsgivare. Inspektion av apl i Sverige Den regering som tillträdde i Sverige 2006 och den arbetslinje den drivit har påverkat yrkesutbildningarna i Sverige. Det berättade Fritjof Karlsson från svenska Utbildningsdepartementet. Gymnasiereformen som genomfördes 2011 innebar att yrkesutbildningarna inte längre gav högskolebehörigheten. Sedan dess har yrkesprogrammen modifierats, så att alla program kan ge högskolebehörighet per automatik, eftersom elever vill ha den möjligheten. Sverige återinförde på försök 2008 lärlingsutbildningar som en variant på yrkesprogrammen. Lärlingsutbildningarna permanentades Eleverna ska i princip vara halva tiden på arbetsplats och halva tiden i skolan. De får sällan lön. Skolinspektionens kvalitetsgranskning av de nya yrkesutbildningarna har visat att det arbetsplatsförlagda lärandet på en del skolor håller låg kvalitet. Ambitionsnivån är överlag låg och målet är att överhuvud taget hitta en praktikplats åt eleven. Lärarna har begränsade möjligheter att besöka arbetsplatserna. Elevernas betyg sätts på oklara grunder, där personliga egenskaper verkar spela stor roll. Men det finns också mycket positivt att peka på. Näringslivet vill ge ungdomarna en utbildning, och bidra till kompetensförsörjningen. De flesta som haft en lärling vill ha en till. Genomgående vill lärarna ha mycket mer stöd från skolan. Här påpekade Fritjof Karlsson att det 6

7 är rektorernas ansvar att lärare och handledare ska ha möjlighet att planera tillsammans. Yrkesintroduktion Det har även inrättats en yrkesintroduktionsanställning, som innebär att arbetsgivare kan anställa ungdomar mellan 15 och 24 år under en begränsad tid och med procent lägre lön än en ordinarie anställd. Med det följer ett krav på arbetsgivaren att utbilda den anställde. Staten subventionerar anställningen, så det blir förhållandevis billigt för arbetsgivaren. Arbetsgivare har nappat på grund av att det inte kostat dem så mycket, men utbildningsdelen har kanske inte fungerat så bra. Arbetsgivarna tycker det är svårt och vill ha stöd, vilket gör att staten stimulerar utvecklingen av stödstrukturer för detta. Det är inte särskilt många ungdomar som fått anställning, men det måste kanske få ta tid innan systemet fungerar. En fråga från publiken handlade om vem som sköter valideringen av utbildningarna. Fritjof Karlsson svarade att det är en viktig fråga, där mycket återstår att göra. Vad ska valideringen göra? Hur ska man stärka strukturerna kring valideringen? Lång väg för danska ungdomar Lars Kunov, Chef för yrkesskolorna i Danmark, berättade att det danska systemet för yrkesutbildning liknar det österrikiska, där eleverna växlar mellan utbildning i skolan och utbildning på arbetsplats. Arbetsgivarna betalar en lön, men staten betalar viss ersättning till arbetsgivaren medan eleverna är i skolan. Eleven och arbetsgivaren skriver ett kontrakt, som varar 2 5 år, men oftast 3,5 4 år. Yrkesutbildningen i Danmark har påverkats av politikens syn på det danska samhällets utveckling. Vid millennieskiftet ansåg många politiker att tillverkningsindustrin i Danmark var död, att Danmark skulle leva på att producera kunskap medan andra länder skulle producera varor. De senaste åren har åsikterna svängt och nu anses även tillverkningsindustri vara nödvändig för tillväxten. Det finns därför ett stort behov av skickliga arbetare för att skapa produkter och tjänster av kunskapen. Men Danmark saknar tillräcklig mängd välkvalificerade personer med yrkeskompetens. Politikerna diskuterar arbetskraftsinvandring, men Lars Kunov tyckte att det kanske är viktigare att fokusera på de som redan bor i Danmark och att göra deras utbildning mer ändamålsenlig och mer välfungerande. Problem med yrkesprogrammen År 2013 kom bara 19,6 procent av eleverna direkt från grundskolan i Danmark. Dessutom byter alltför många av de som börjar ett yrkesprogram av ett eller annat skäl. Det kan bero på att de inte får någon praktikplats, eller på att de inte längre är intresserade av det yrke de börjat utbilda sig för. Vissa byter program 6 7 gånger. Ungefär en femtedel försvinner helt ur utbildningssystemet. Det skapar i sin tur flera problem: Det är dyrt att utbilda många elever flera gånger. Det skapar en avhoppningsinställning, att det är normalt att hoppa av. Det producerar för få yrkesutbildade för att täcka efterfrågan från näringslivet. Lars Kunov pekade ut flera åtgärder som måste till: Det behövs fler lärlingsplatser. Det kanske går att tvinga arbetsgivare att ta emot lärlingar. Men lärlingarnas kompetens är en utmaning. Om lärlingarna saknar tillräcklig kompetens kommer de ändå inte att bli anställda. Så skolsystemet måste producera bättre lärlingar. Valet av yrkesprogram måste göras mindre slutgiltigt och ett val av ett yrkesprogram måste ses som en bra framtidsinvestering för eleven. Eleven måste ges en möjlighet att senare läsa en högre utbildning. Det måste bli enklare för vuxna att gå en yrkesutbildning procent av eleverna kan inte skriva eller läsa tillräckligt bra för att gå en utbildning. På något sätt måste skolan fokusera på att ge alla elever förutsättningar att bli kompetenta lärlingar. Reform ska öka antalet yrkesutbildade De elever som väljer yrkesutbildningar har ofta bristande kunskaper om hur arbetsmarknaden faktiskt ser ut, var möjligheterna finns. Därför väljer förhållandevis många häftiga yrken, som kockar, eftersom de sett alla tv-kockar. Det kanske inte är det område eleven har talang för och det finns kanske inte möjligheter för alla att jobba som det. Därför behöver de unga bättre vägled- 7

8 ning att söka en utbildning och ett yrke som passar dem i närheten av där de bor. Den reform Danmark nu håller på att genomföra innebär att eleverna får testa olika yrken i 20 veckor, och får sedan välja ett yrkesprogram. Man ökar samspelet mellan allmänna ämnen och yrkesämnen under grundförloppet. Målet är att alla ska få tillgång till högre utbildning. Det kommer även att skapas tre vägar att få en yrkesutbildning för personer över 25 år; en väg för personer med minst två års relevant yrkeserfarenhet, en väg för personer med yrkeserfarenhet eller utbildning men som inte möter kraven på två år och en tredje väg för personer utan yrkeserfarenhet eller tidigare utbildning. Ytterligare en del i reformen är inrättandet av praktikcenter. De ska vara ett supplement till de traditionella lärlingsplatserna och ge elever möjlighet att vara på olika arbetsplatser under kortare perioder, om eleverna inte får ordinarie lärlingsavtal. Praktikcentret hjälper till att finna avtal. Målet är att avsluta utbildningen med ett restlärlingsavtal på en arbetsplats, vilket skulle öka elevens chanser att få en anställning. Gemensamma diskussioner Under mötesplatsens andra dag diskuterades därför olika metoder för att stödja elevers/lärlingars lärande samt hur länderna gör för att rekrytera nya lärlingsplatser. Ett mycket intressant exempel hade prövats i Norge i form av en matchningsmässa där arbetsgivare och ungdomar gavs möjlighet att träffas för att underlätta överenskommelser om lärlingsplatser. text: Kim Bergström bild: Skolverket Läs mer på skolverket.se/yrkesutbildning/lpa eller på 8

Många vinster med väl fungerande LPA

Många vinster med väl fungerande LPA SLUTKONFERENS Många vinster med väl fungerande LPA Den tredje december arrangerade Skolverket slutkonferensen i projektet Lärande på arbets plats i Norden, som drivits på uppdrag av Nordiska ministerrådet.

Läs mer

Välja yrke (SOU 2015:97)

Välja yrke (SOU 2015:97) 1 D nr 2016 YTTRANDE Stockholm 2016-02-26 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Välja yrke (SOU 2015:97) Riksförbundet FUB, För barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB

TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB 5 10 15 20 25 30 35 40 SSU är Östergötlands starkaste röst för progressiva idéer och för en politik som vågar sätta människan före marknadens intressen. Vår idé om det

Läs mer

Välkommen in! Sju förslag för en bättre etablering

Välkommen in! Sju förslag för en bättre etablering Välkommen in! Sju förslag för en bättre etablering Kontakt TCO Samuel Engblom - Åsa Odin Ekman samuel.engblom@tco.se - asa.odin.ekman@tco.se Välkommen in! TCO Granskar nr Ange nr Ange år Inledning De senaste

Läs mer

Modell Integration i landsbygdsföretagande. Projektledare Mariama Elyadini 2013-12-10

Modell Integration i landsbygdsföretagande. Projektledare Mariama Elyadini 2013-12-10 Modell Integration i landsbygdsföretagande Projektledare Mariama Elyadini 2013-12-10 Innehåll Användare av Modellen... 3 Modellen... 3 Modellens målgrupp... 4 Modul Svenska språket... 5 Syfte... 5 Mål...

Läs mer

Feriejobb en chans att bryta könsmönster!

Feriejobb en chans att bryta könsmönster! FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Feriejobb en chans att bryta könsmönster! LÄRANDE EXEMPEL FRÅN FEM KOMMUNER Feriejobb en chans att bryta könsmönster! 1 Innehåll Bakgrund... 3 Feriejobb som en strategi

Läs mer

Karriärfaser dilemman och möjligheter

Karriärfaser dilemman och möjligheter Karriärfaser dilemman och möjligheter Karriärdilemman Karriärdilemman kan uppstå av många olika orsaker. Oavsett anledning kan vi känna att vi inte är tillfredställda eller känner oss otillräckliga i den

Läs mer

Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige

Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2190 av Lars Mejern Larsson m.fl. (S) Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det

Läs mer

Kvalitetsgranskning Rapport K-2013:1. Lärlingsutbildningen för vuxna

Kvalitetsgranskning Rapport K-2013:1. Lärlingsutbildningen för vuxna Kvalitetsgranskning Rapport K-2013:1 Arbetsplatsförlagt lärande Lärlingsutbildningen för vuxna Skolinspektionens rapport K-2013:01 Diarienummer 400-2011:6490 Stockholm 2013 Foto: Monica Ryttmarker Innehåll

Läs mer

Lotta Naglitsch, Skolverket. Föreståndare Lärlingscentrum

Lotta Naglitsch, Skolverket. Föreståndare Lärlingscentrum Lotta Naglitsch, Skolverket Föreståndare Lärlingscentrum Lärlingscentrum Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att inrätta ett lärlingscentrum. Målet är fler gymnasiala lärlingar och ökad kvalitet i

Läs mer

Skola Arbetsliv. Tillväxten. börjar i skolan. en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv

Skola Arbetsliv. Tillväxten. börjar i skolan. en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv Skola Arbetsliv Tillväxten börjar i skolan en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv TÄNK PÅ ATT dörr mellan skola och arbetsliv. gymnasieskolan, i samhället och senare i arbetslivet. tillväxt

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

Full fart mot Framtiden

Full fart mot Framtiden Strategidokument gäller from hösten 2013 Studie- och arbetsmarknadsfrågor Grundskola / Gymnasieskola Full fart mot Framtiden Strategi för Studie- och arbetsmarknadsfrågor - för utveckling i Södertäljes

Läs mer

Första jobbet. Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel.

Första jobbet. Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel. Första jobbet Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel. En av sju befinner sig i utanförskap i Sverige. För utrikes

Läs mer

Utbildning för framtidens jobb i Västsverige

Utbildning för framtidens jobb i Västsverige Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2065 av Adnan Dibrani m.fl. (S) Utbildning för framtidens jobb i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

Modell för att inkludera kvalifikationer utanför det offentliga utbildningssystemet i det svenska ramverket för kvalifikationer NQF

Modell för att inkludera kvalifikationer utanför det offentliga utbildningssystemet i det svenska ramverket för kvalifikationer NQF Modell för att inkludera kvalifikationer utanför det offentliga utbildningssystemet i det svenska ramverket för kvalifikationer NQF Myndigheten för yrkeshögskolans återrapportering 2011 1 (10) Datum: 2011-09-01

Läs mer

Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 2 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

Synpunkter angående förslag till föreskrifter med anledning av lag (2009:302) om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård.

Synpunkter angående förslag till föreskrifter med anledning av lag (2009:302) om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård. Jordbruksverket Enheten för veterinära frågor 551 82 JÖNKÖPING Remissvar: Behörighet 2010 2009-10-22 Synpunkter angående förslag till föreskrifter med anledning av lag (2009:302) om verksamhet inom djurens

Läs mer

Hur få ihop arbetsmarknad, utbildning och näringsliv?

Hur få ihop arbetsmarknad, utbildning och näringsliv? Hur få ihop arbetsmarknad, utbildning och näringsliv? Underlag till Tillväxtverket 17 februari 2015 Henrik Malm Lindberg Ratio Näringslivets forskningsinstitut Stora omvärldsförändringar Globalisering,

Läs mer

Remissyttrande från Djurbranschens Yrkesnämnd över förslag till Gymnasial lärlingsanställning 2011-01-10

Remissyttrande från Djurbranschens Yrkesnämnd över förslag till Gymnasial lärlingsanställning 2011-01-10 Utbildningsdepartementet Er referens: U2010/5775/G 103 33 STOCKHOLM e-post: registrator@education.ministry.se Yttrande över Lärlingsutredningens betänkande Lärling en bro mellan skola och arbetsliv (SOU

Läs mer

Svar på motion om att satsa på yrkesintroduktion för ungdomar

Svar på motion om att satsa på yrkesintroduktion för ungdomar SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammantrades datum 2015-12-08 Blad 16 Ksau 213 Dnr 42/2014-101 Svar på motion om att satsa på yrkesintroduktion för ungdomar I en motion inkommen till

Läs mer

Äldreomsorgslyft med traineejobb

Äldreomsorgslyft med traineejobb 2014-08-04 PM Äldreomsorgslyft med traineejobb Personalen och deras kompetens är avgörande för kvaliteten i välfärden. I dag upplever många som arbetar i äldreomsorgen att det är ett hårt pressat arbete

Läs mer

Nytt kunskapslyft för fler jobb

Nytt kunskapslyft för fler jobb 2014-08-22 PM Nytt kunskapslyft för fler jobb Vallöften Det finns ett absurt fenomen i Sverige. Samtidigt som 400 000 människor går arbetslösa hittar många företag inte utbildad arbetskraft att anställa.

Läs mer

Motion om jobb åt unga och förbättrad matchning på arbetsmarknaden

Motion om jobb åt unga och förbättrad matchning på arbetsmarknaden 01054 1(4) Datum Diarienummer Regionkontoret 2014-05-28 RS120256 HR-verksamheten Regionfullmäktige Motion om jobb åt unga och förbättrad matchning på arbetsmarknaden Förslag till beslut Regionstyrelsen

Läs mer

Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent

Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent Löneutveckling och fler jobb Löneutjämning och högre arbetslöshet 2 Lägre trösklar ger fler jobb LO-förbunden har inför 2013 års avtalsförhandlingar

Läs mer

Sammanfattning 2015:3

Sammanfattning 2015:3 Sammanfattning Arbetslösheten bland svenska ungdomar har under de senaste åren varit hög. Detta har gått hand i hand både med ett stort medialt intresse och många ekonomisk-politiska insatser med fokus

Läs mer

En unik möjlighet att anställa unga och trygga branschens framtid

En unik möjlighet att anställa unga och trygga branschens framtid En unik möjlighet att anställa unga och trygga branschens framtid 2 Yrkesintroduktion kan vara ett verktyg som möjliggör den viktiga kompetensförsörjningen Varför yrkesintroduktion FASTIGHETSBRANSCHEN

Läs mer

Cecilia Wigerstad Undervisningsråd Stefan Karlsson Kristoffer Nilsson Nationella apl-utvecklare

Cecilia Wigerstad Undervisningsråd Stefan Karlsson Kristoffer Nilsson Nationella apl-utvecklare Kvalitet i det arbetsplatsförlagda lärandet Cecilia Wigerstad Undervisningsråd Stefan Karlsson Kristoffer Nilsson Nationella apl-utvecklare Program 13.15 Apl i styrdokumenten 14.00 Gruppdiskussion och

Läs mer

Regionalt kunskapslyft För jobb och utveckling i Västra Götaland

Regionalt kunskapslyft För jobb och utveckling i Västra Götaland Regionalt kunskapslyft För jobb och utveckling i Västra Götaland Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Regionalt kunskapslyft... 3 Bakgrund... 4 Vår politik för ett regionalt

Läs mer

2014-01-08. Tre förslag för stärkt grundskola

2014-01-08. Tre förslag för stärkt grundskola 2014-01-08 Tre förslag för stärkt grundskola Regeringen stärker grundskolan: Tioårig grundskola, förlängd skolplikt och obligatorisk sommarskola En skola som rustar barn och unga med kunskaper ger alla

Läs mer

Utredning om Praktisk yrkeskompetens framtid

Utredning om Praktisk yrkeskompetens framtid PM Tyresö kommun 2011-04-14 Utvecklingsförvaltningen 1 (13) Judit Kisvari Diarienummer 2010/GAN0034 Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden Utredning om Praktisk yrkeskompetens framtid Förslag till beslut

Läs mer

Landskapsregeringens verksamhetsplan för år 2016 med närmare inriktning på arbetsmarknadspolitiken

Landskapsregeringens verksamhetsplan för år 2016 med närmare inriktning på arbetsmarknadspolitiken Landskapsregeringens verksamhetsplan för år 2016 med närmare inriktning på arbetsmarknadspolitiken i landskapet Åland Arbetslösheten, fokus och lagstiftning Trendbrott I den ekonomiska översikten 2015

Läs mer

TILL DIG SOM ARBETSGIVARE. PRAO I PRAKTIKEN Tips och information för dig som tar emot prao-elever

TILL DIG SOM ARBETSGIVARE. PRAO I PRAKTIKEN Tips och information för dig som tar emot prao-elever TILL DIG SOM ARBETSGIVARE PRAO I PRAKTIKEN Tips och information för dig som tar emot prao-elever PRAO I PRAKTIKEN 1 Vägen till besöksnäringen börjar hos dig Dagens elever är framtidens medarbetare och

Läs mer

Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010

Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010 Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010 Inledning 2 1. Inledning För många företag är medarbetarna och deras kompetens den viktigaste resursen i

Läs mer

Hög tid för kompetenssparande

Hög tid för kompetenssparande Hög tid för kompetenssparande SACO presenterar nya undersökningar om behovet av kompetenskonton - egna lösningar eller andras. Gunnar Wetterberg 2002 Förslaget Sedan lång tid har SACO drivit förslaget

Läs mer

Identifiera dina kompetenser

Identifiera dina kompetenser Sida: 1 av 5 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild

Läs mer

Praktikrapport Anna Sandell MKVA13 Lunds Universitet HT-2012

Praktikrapport Anna Sandell MKVA13 Lunds Universitet HT-2012 Praktikrapport Anna Sandell MKVA13 HT-2012 Praktikplats: Strandberghaage AB Tegnergatan 34 113 59 Stockholm Praktikperiod 28 augusti 2012 18 januari 2013. Handledare: Pelle Strandberg Jag har under hösten

Läs mer

Redovisning av uppdrag om Skolverkets samverkan med de nationella programråden för yrkesprogrammen i gymnasieskolan

Redovisning av uppdrag om Skolverkets samverkan med de nationella programråden för yrkesprogrammen i gymnasieskolan Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm 1 (21) Redovisning av uppdrag om Skolverkets samverkan med de nationella programråden för yrkesprogrammen i gymnasieskolan Dnr U2011/7258/SAM,

Läs mer

Kartläggning av befintliga verksamheter

Kartläggning av befintliga verksamheter Bilaga 2 Kartläggning av befintliga verksamheter Särskilda medel Utifrån att Mönsterås kommun hade en oproportionerligt hög ungdomsarbetslöshet år 2013, så beslutade kommunstyrelsen 1 att år 2014 avsätta

Läs mer

En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap U2015/04091/GV

En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap U2015/04091/GV 1(11) German Bender Tel: 08 782 91 85 German. bender@tco.se UTBILDNINGSDEPARTEMENTET En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap U2015/04091/GV (Ds 2015:41) TCO har på remiss från Utbildningsdepartementet

Läs mer

Den moderna lärlingen. larlingibutik.se

Den moderna lärlingen. larlingibutik.se Den moderna lärlingen Ett försprång mot andra företag när det gäller att få de bästa medarbetarna Gymnasieutbildning med stöd av branschen för ambitiösa framtidsinriktade elever som vill lära sig ett yrke

Läs mer

Än sen då? Resultat och reflektioner från Skolinspektionens granskning av introduktionsprogrammen yrkesintroduktion och individuellt alternativ.

Än sen då? Resultat och reflektioner från Skolinspektionens granskning av introduktionsprogrammen yrkesintroduktion och individuellt alternativ. Än sen då? Resultat och reflektioner från Skolinspektionens granskning av introduktionsprogrammen yrkesintroduktion och individuellt alternativ. Prop. 2009/10:165 (inför ny skollag) Utdrag ur propositionen:

Läs mer

1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2016-01-18 Diarienummer RS 4000-2015 Diarienummer RUN 610-0044-16. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2016-01-18 Diarienummer RS 4000-2015 Diarienummer RUN 610-0044-16. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2016-01-18 Diarienummer RS 4000-2015 Diarienummer RUN 610-0044-16 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande Välja yrke (SOU 2015:97) Västra Götalandsregionens

Läs mer

fin Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Skolinspektionen

fin Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Skolinspektionen fin Beslut Dnr 44-2015:9612 Framtidsgymnasiet i Göteborg aktiebolag Org.nr. 556478-1606 sandra.haag@academedia.se Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram efter tillsyn i Framtidsgymnasiet

Läs mer

Eva Lenberg (Utbildningsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Eva Lenberg (Utbildningsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Gymnasial lärlingsanställning Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 31 oktober 2013 Jan Björklund Eva Lenberg (Utbildningsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga

Läs mer

SVERIGE 2016. Ökat rekryteringsbehov och mycket goda möjligheter till jobb. Trots det minskar antalet elever på

SVERIGE 2016. Ökat rekryteringsbehov och mycket goda möjligheter till jobb. Trots det minskar antalet elever på SVERIGE 2016 Ökat rekryteringsbehov och mycket goda möjligheter till jobb. Trots det minskar antalet elever på gymnasiets fordons- och transportprogram. En rapport framtagen av Motorbranschens yrkesnämnder,

Läs mer

YRKESMÄSTARNA HANDLEDNING

YRKESMÄSTARNA HANDLEDNING YRKESMÄSTARNA HANDLEDNING 1 YRKESMÄSTARNA Yrkesmästarna, en serie i sex delar om det svenska yrkeslandslaget och deras deltagande i WorldSkills 2013 i Leipzig. Målgrupp: åk 9 och gymnasiet OM SERIEN Yrkesmästarna

Läs mer

1. Pedagogik. Arbetsplan för NKC Vuxenutbildning i Nynäshamn 2008 2009

1. Pedagogik. Arbetsplan för NKC Vuxenutbildning i Nynäshamn 2008 2009 1 Arbetsplan för NKC Vuxenutbildning i Nynäshamn 2008 2009 1. Pedagogik Livslångt lärande Personalen på NKC ska vara väl förtrogen med begreppet livslångt lärande. Den nya lärplattformen, Fronter, har

Läs mer

15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M):

15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M): 15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH Herr talman! Kerstin Nilsson har frågat mig om jag kommer att vidta några åtgärder för att

Läs mer

Hur kan arbetsmiljön bli bättre för både kvinnor och män?

Hur kan arbetsmiljön bli bättre för både kvinnor och män? Hur kan arbetsmiljön bli bättre för både kvinnor och män? Kvinnor och män har samma rättigheter till en god arbetsmiljö, men fler kvinnor än män är sjukskrivna från arbetet och fler kvinnor tvingas avsluta

Läs mer

... 3. St...3 ...4 ... 4 ... 5... 5... 6...6 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN FÖR UNGA TILL ARBETE SWECO

... 3. St...3 ...4 ... 4 ... 5... 5... 6...6 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN FÖR UNGA TILL ARBETE SWECO ... 3 St...3... 3... 4...4... 4... 4... 5... 5... 5... 6... 6...6... 6... 6... 6 2 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN FÖR UNGA TILL ARBETE SWECO Underlag: dokumentation från kommunen, webbplatsen, intervjuer

Läs mer

Sommarjobb i Tyresö kommun 2014

Sommarjobb i Tyresö kommun 2014 TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2013-11-18 Utvecklingsförvaltningen 1 (11) Karin Sundström Diarienummer Dnr 2013/GAN 0072 Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden Sommarjobb i Tyresö kommun 2014 Förslag till

Läs mer

Skola arbetsliv Prioriterat område för Skolverket

Skola arbetsliv Prioriterat område för Skolverket Skola arbetsliv Prioriterat område för Skolverket Utökat uppdrag till Skolverket Instruktionen: Myndigheten ska bidra till att trygga den nationella kompetensförsörjningen och underlätta ungdomars etablering

Läs mer

Kompetensförsörjning. Gemensamma metallavtalet

Kompetensförsörjning. Gemensamma metallavtalet Kompetensförsörjning Gemensamma metallavtalet 1 2 Vad är kompetens? Kompetens är ett begrepp som många använder sig av. Men vad betyder det egentligen? Kompetens är inte detsamma som formell utbildningsnivå.

Läs mer

Utbildning och kunskap

Utbildning och kunskap Sid 1(9) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karlstad 215-1-14 Lina Helgerud, 54-54 1 4 lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård 54-54 8 15 marie.landegard@karlstad.se Utbildning och kunskap Tematisk månadsrapport

Läs mer

temaunga.se EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden

temaunga.se EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden temaunga.se T E M AG RU P P E N U N G A I A R B E T S L I V E T? b b o j å f a g un a l l a n Ka etsmarknaden? b Kris på art för unga år 2015 Om läge EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden »ALLA UNGA

Läs mer

Praktik med yrkeskompetensbedömning. Helt enkelt.

Praktik med yrkeskompetensbedömning. Helt enkelt. Praktik med yrkeskompetensbedömning. Helt enkelt. Det här är KFS Ett väl fungerande samhälle behöver sådant som el, vatten, avlopp, kommunikationer, avfallshantering, besöksmål, skola, vård och omsorg.

Läs mer

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Malmö

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Malmö Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Malmö Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet

Läs mer

System för Validering (U 2014:G) Elin Landell särskild utredare. Utbildningsdepartementet

System för Validering (U 2014:G) Elin Landell särskild utredare. Utbildningsdepartementet System för Validering (U 2014:G) Elin Landell särskild utredare Uppdragets inriktning Kartlägga valideringsinsatser Lämna förslag som möjliggör för fler personer att få sin kompetens validerad Genom: effektivare

Läs mer

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning.

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning. Bättre frisktal och flera i arbete > mindre sjukskrivningar och mindre arbetslöshet. Minskad arbetstid och arbetslöshet. Utbildningsnivå. 6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en

Läs mer

LIA handledarutbildning 22/10. Att vara handledare

LIA handledarutbildning 22/10. Att vara handledare LIA handledarutbildning 22/10 Att vara handledare What s in it for me? Fundera över hur du kan se den studerande som resurs på din arbetsplats Studerande som resurs Reflektion Inspiration extra hand kan

Läs mer

Ny integrationspolitik för ett växande Skellefteå

Ny integrationspolitik för ett växande Skellefteå Ny integrationspolitik för ett växande Skellefteå Inledning Skellefteå har som mål att kommunen ska växa till 80 000 innevånare till år 2030. För att nå detta mål måste det finnas en lokal politik som

Läs mer

här tänds hoppet ömsesidig vinst. Praktikanten Jonas Nshimiyimana och Fyrljusets vd Lena Karlsson utbyter erfarenheter. Många skratt blir det också.

här tänds hoppet ömsesidig vinst. Praktikanten Jonas Nshimiyimana och Fyrljusets vd Lena Karlsson utbyter erfarenheter. Många skratt blir det också. här tänds hoppet ömsesidig vinst. Praktikanten Jonas Nshimiyimana och Fyrljusets vd Lena Karlsson utbyter erfarenheter. Många skratt blir det också. 26 AKADEMIKERN xxx 04 Jonas Nshimiyimana hade lagt ner

Läs mer

Identifiera dina kompetenser

Identifiera dina kompetenser Sida: 1 av 5 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild

Läs mer

Sommarjobb i Tyresö kommun 2014, komplettering

Sommarjobb i Tyresö kommun 2014, komplettering TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2014-01-14 Utvecklingsförvaltningen 1 (7) Karin Sundström Utredare 08-5782 95 09 karin.sundstrom@tyreso.se Diarienummer Dnr 2013/GAN 0072 Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Anställning av arbetslösa som går på jobbtorg i upp till 12 månader för att berättiga till a-kassa Motion (2012:32) av Karin Rågsjö (V)

Anställning av arbetslösa som går på jobbtorg i upp till 12 månader för att berättiga till a-kassa Motion (2012:32) av Karin Rågsjö (V) Utlåtande 2013:71 RII (Dnr 331-910/2012) Anställning av arbetslösa som går på jobbtorg i upp till 12 månader för att berättiga till a-kassa Motion (2012:32) av Karin Rågsjö (V) Kommunstyrelsen föreslår

Läs mer

Remiss av betänkandet Tid för snabb flexibel inlärning (SOU 2011:19)

Remiss av betänkandet Tid för snabb flexibel inlärning (SOU 2011:19) ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN SFI-AVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE AMN 1.60-0125272011 2011-08-15 SID 1 (13) Handläggare: Leif Styfberg Tel: 08-508 25 702 Till Arbetsmarknadsnämnden den 23 augusti 2011 Remiss

Läs mer

Yttrande över betänkandet Legitimation och skärpta behörighetsregler (SOU 2008:52)

Yttrande över betänkandet Legitimation och skärpta behörighetsregler (SOU 2008:52) 2008-10-23 Yttrande 1(6) Dnr 2008:184 Regeringen Utbildningsdepartementet 102 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Legitimation och skärpta behörighetsregler (SOU 2008:52) U2008/3815/S Sammanfattning

Läs mer

Sammanfattning. Utgångspunkterna för rapporten

Sammanfattning. Utgångspunkterna för rapporten Sammanfattning Utgångspunkterna för rapporten Sverige är ett land med en heterogen befolkning sammansatt av kvinnor och män, från olika samhällsklasser, med olika etniska bakgrunder, i alla åldrar, med

Läs mer

Kommittédirektiv. Lärlingsprovanställning en ny anställningsform med utbildningsinnehåll. Dir. 2011:87

Kommittédirektiv. Lärlingsprovanställning en ny anställningsform med utbildningsinnehåll. Dir. 2011:87 Kommittédirektiv Lärlingsprovanställning en ny anställningsform med utbildningsinnehåll Dir. 2011:87 Beslut vid regeringssammanträde den 3 november 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska utreda och

Läs mer

qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq iopasdfghjklzxcvbnmqwerty uiopasdfghjklzxcvbnmqwertyui opasdfghjklzxcvbnmqwertyuiop asdfghjklzxcvbnmqwertyuiopas

qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq iopasdfghjklzxcvbnmqwerty uiopasdfghjklzxcvbnmqwertyui opasdfghjklzxcvbnmqwertyuiop asdfghjklzxcvbnmqwertyuiopas qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq iopasdfghjklzxcvbnmqwerty wert yu uiopasdfghjklzxcvbnmqwertyui opasdfghjklzxcvbnmqwertyuiop APL - handbok asdfghjklzxcvbnmqwertyuiopas Botkyrkas yrkesprogram dfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdf

Läs mer

Förslag till gymnasial lärlingsutbildning GY-07

Förslag till gymnasial lärlingsutbildning GY-07 Enheten för nationellt referenscentrum och kompletterande utbildningar Björn Schéele 2005-10-03 1 (19) till gymnasial lärlingsutbildning GY-07 OBS! Detta förslag innehåller inte några färdiga beslut eller

Läs mer

Samverkan mellan skola och arbetsliv på ett yrkesprogram ett exempel

Samverkan mellan skola och arbetsliv på ett yrkesprogram ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan mellan skola och arbetsliv på ett yrkesprogram ett exempel Här presenteras ett fiktivt exempel med syfte att inspirera till samverkan inom gymnasieskolan med studie-

Läs mer

Lära och utvecklas tillsammans!

Lära och utvecklas tillsammans! Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten

Läs mer

Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98)

Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98) 1 D nr BG 2005-0082 YTTRANDE 2005-03-19 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98) Riksförbundet

Läs mer

Barn -, skol - och ungdomspolitik

Barn -, skol - och ungdomspolitik I EKSJÖ KOMMUN 2015-2018 VILL MODERATERNA... Barn -, skol - och ungdomspolitik INLEDNING Skolan är en utmaning för vårt samhälle och utgör grunden för både individens och samhällets utveckling. Utbildning

Läs mer

Elever med heltäckande slöja i skolan

Elever med heltäckande slöja i skolan Juridisk vägledning Granskat juli 2012 Mer om Elever med heltäckande slöja i skolan Klädsel är något som normalt bestäms av individen själv. Utgångspunkten är att en skolhuvudman ska visa respekt för enskilda

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018 2015-05-11 HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018 GOD UTBILDNING I TRYGG MILJÖ 1. INLEDNING Ulricehamns kommun behöver förbättra resultaten i grundskolan, särskilt att alla elever

Läs mer

Läkare utan specialistutbildning Tekniker

Läkare utan specialistutbildning Tekniker Koncernstab HR Malin Ferbas HR-strateg Tel 040-675 36 30 Malin.Ferbas@skane.se PM INTRODUKTIONSPROGRAM Datum 2014-05-20 Dnr 1500978 1 (8) Introduktionsprogram för utlandsutbildade personer Inledning Sen

Läs mer

Gott att bli gammal på Gotland. Äldrepolitiskt program 2010-2025

Gott att bli gammal på Gotland. Äldrepolitiskt program 2010-2025 Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program 2010-2025 Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program för Gotland 2010 2025 En tid framöver står vårt samhälle inför en rad utmaningar som

Läs mer

Tusen möjligheter HITTA DITT NYA ARBETE GENOM OSS

Tusen möjligheter HITTA DITT NYA ARBETE GENOM OSS Tusen möjligheter HITTA DITT NYA ARBETE GENOM OSS 1 2 Arbetsförmedlingen är till för alla som vill hitta ett nytt jobb. Vår uppgift är att föra samman dig som söker jobb med intressanta arbetsgivare på

Läs mer

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet.

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. ADHD på jobbet Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. Innehåll RESULTATET I KORTHET... 3 BAKGRUND... 4 GENOMFÖRANDE...

Läs mer

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013 Nyckeltalsinstitutets årsrapport 2013 För 18:e året i rad sammanställer Nyckeltalsinstitutet en rad olika personalnyckeltal. För tolfte året presenteras Attraktiv Arbetsgivarindex AVI och för nionde året

Läs mer

Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro

Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro Revisionsrapport Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro inom Eslövs kommun Maj 2008 Carl-Gustaf Folkeson, Revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund, syfte och avgränsning...1

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2775 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Yrkesutbildning för framtiden

Motion till riksdagen 2015/16:2775 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Yrkesutbildning för framtiden Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2775 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Yrkesutbildning för framtiden Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

30 Ekonomiskt stöd till arbetsmarknadsinsatser för ungdomar LARS-IVAR ERICSON:

30 Ekonomiskt stöd till arbetsmarknadsinsatser för ungdomar LARS-IVAR ERICSON: 30 Ekonomiskt stöd till arbetsmarknadsinsatser för ungdomar LARS-IVAR ERICSON: Ordförande, ledamöter och åhörare! Ett sommarjobb ger mycket mer än bara fickpengar. Det ger mening, sammanhang och möjlighet

Läs mer

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn November 2013 Innehåll 1 Förord och sammanfattning... 3 2 Om jobbhälsobarometern...

Läs mer

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning 1(6) Sammanfattning Förstudien i projektet SpråkSam har, som tidigare rapporterats förlängts genom att Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum har finansierat vissa aktiviteter som projektets parter sett

Läs mer

Utbildningskontrakt och traineejobb

Utbildningskontrakt och traineejobb Tjänsteutlåtande Enhetschef 2016-01-27 Hanna Bäck 08-590 973 39 Dnr: Hanna.Back@upplandsvasby.se KS/2016:19 20791 Utbildningskontrakt och traineejobb Förslag till beslut Kommunstyrelsens allmänna utskott

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. En stor livsuppgift med låg livslön. en undersökning av lärarlönerna i. Östersund

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. En stor livsuppgift med låg livslön. en undersökning av lärarlönerna i. Östersund EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND En stor livsuppgift med låg livslön en undersökning av lärarlönerna i Östersund En stor livsuppgift med låg livslön en undersökning av lärarlönerna i Östersund Förord

Läs mer

Projektledare: Kjell Ackelman Utvecklingsansvarig Nyköpings Kommun Nyköping Vuxenutbildning 611 83 Nyköping 0155 24 86 27 kjell.ackelman@nykoping.

Projektledare: Kjell Ackelman Utvecklingsansvarig Nyköpings Kommun Nyköping Vuxenutbildning 611 83 Nyköping 0155 24 86 27 kjell.ackelman@nykoping. 1 Svenska ESF-rådet i Sörmland ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Projektnummer: 66501 Arbeta i Sverige eller annat EU - land

Läs mer

PROJEKTDIREKTIV. ESA Entreprenörskap Skola Arbetsliv

PROJEKTDIREKTIV. ESA Entreprenörskap Skola Arbetsliv PROJEKTDIREKTIV ESA Entreprenörskap Skola Arbetsliv Titel: PROJEKTDIREKTIV ESA Entreprenörskap Skola - Arbetsliv Projekt: ESA Entreprenörskap Skola Arbetsliv Idnr: xxx Beställare: Kommunförbundet Västernorrland/Skolcheferna

Läs mer

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2015. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2015. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2015 De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn 1 Förord och sammanfattning Resultaten från Jobbhälsobarometern går

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

med att göra Sverige till världens bästa land att leva i med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land där var och en oavsett bakgrund kan växa och ta sin del

Läs mer

Förarbete, planering och förankring

Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska

Läs mer

Projektbeskrivning. NF-företagande. Projektidé från Företagarna Mälardalen

Projektbeskrivning. NF-företagande. Projektidé från Företagarna Mälardalen 1 Projektbeskrivning NF-företagande Januari 2016 Projektidé från Företagarna Mälardalen 2 Företagarnas integrationsarbete Sverige står inför en enorm möjlighet. Aldrig förr har så många människor kommit

Läs mer

1 Nyckeltal. 2 Bakgrundsfrågor. 3 Rollen som studie-och yrkesvägledare. 4 Måluppfyllelse och kvalitet. 5 Kunskaper och kompetens.

1 Nyckeltal. 2 Bakgrundsfrågor. 3 Rollen som studie-och yrkesvägledare. 4 Måluppfyllelse och kvalitet. 5 Kunskaper och kompetens. 1 Nyckeltal 2 Bakgrundsfrågor 3 Rollen som studie-och yrkesvägledare 4 Måluppfyllelse och kvalitet 5 Kunskaper och kompetens 6 Vägledning 7 Samverkan 8 Företagande, entreprenörskap och eget företagande

Läs mer

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN 1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN 1 INLEDNING... 1 1.1 MÅLGRUPP... 1 1.2 MÅL FÖR INTRODUKTION... 1 1.3 DELMÅL FÖR INTRODUKTION...

Läs mer

Så bra är ditt gymnasieval

Så bra är ditt gymnasieval Så bra är ditt gymnasieval fakta om kvaliteten på alla program och skolor w sidan 4: programmen som ger jobb 6: de gör mest för att alla elever ska nå målen 8: utbildningarna med högst betyg 10: skolorna

Läs mer