Förhållandet mellan mästare och lärling

Transkript

1 Fjärde nordiska mötesplatsen på Island Den 25 och 26 september hölls den fjärde mötesplatsen inom projektet Lärande på arbetsplats som skolmyndigheter från de nordiska länderna turas om att arrangera för varandra. Under mötet presenterade representanter för Island de isländska yrkesutbildningarna och representanter från andra nordiska länder berättade om sina utmaningar och lösningar. Diskussionen utgick från två teman; metoder för att rekrytera arbetsplatser och metoder för att främja elevers/anställd lärlings möjligheter att genomföra lärande på arbetsplats Förhållandet mellan mästare och lärling anses vara fundamentalt för att lära sig ett yrke. Samtidigt upplever många arbetsgivare att det är för kostsamt att ha en lärling. Det är också ett långvarigt åtagande för en arbetsgivare att ta sig an en elev. I några länders system kan det röra sig om ett fyraårigt åtagande. Samtidigt vet arbetsgivaren inte ens om den kan betala lön till alla sina anställda om fyra år. En annan aspekt som framfördes är att eleverna inte får bli billig arbetskraft. Några äldre elever påpekade att de har en familj de behöver försörja under sin utbildning. Hur ska det lösas om lönen är låg och det inte finns andra studiestöd? Arbetsgivare förstår för det mesta poängen med arbetsplatsförlagt lärande. Men de kanske inte tycker att de kan ta kostnaden för det. Det är heller inte säkert att de har en lämplig handledare på arbets- 1

2 platsen. Några viktiga förutsättningar för kvalitet i utbildningen är att handledaren är kompetent i sitt yrke och kan skapa en bra kontakt med eleven/lärlingen. Under mötesplatsen diskuterades begreppet produktivitet och om det ska styra i utbildningssystemen eller inte. Det behövs kanske ett vidare perspektiv. En arbetsplats som tar emot lärlingar måste på grund av det problematisera och fundera över sin egen verksamhet. Det kanske resulterar i att de själva blir en mer lärande organisation, vilket kan höja produktiviteten. Det värdet måste också tas med i beräkningen. Stor framtidsutmaning Flera talare berörde ungdomsarbetslösheten i Europa som ligger på hela 23 procent, vilket är en av de högsta siffrorna någonsin. Kostnaden beräknas vara miljarder euro per år. Men det är också ett problem för individen, då etableringen i vuxenlivet försenas i brist på arbetsinkomster. Det kan också ställa till problem senare i livet i form av en slags psykosocial ärrbildning. Forskning som åberopades vid mötet visar att för människor som är arbetslösa vid 25 års ålder är sannolikheten för arbetslöshet vid 50 års ålder mycket större än för de 25-åringar som fått jobb. Det finns en stor enighet om att utbildning är ett viktigt verktyg för att komma åt problemet. Sannolikt underlättar en yrkesutbildning övergången till arbetslivet. Effekten varierar mellan länder, men är generellt störst där det finns ett bra samarbete mellan skolan och arbetsplatsen. Olika lärmiljöer kompletterar varandra Arbetsplatsen ger elever möjlighet att träna på verkliga arbetsuppgifter. De får möjlighet att använda aktuella tekniker och arbetsprocesser. Arbetsplatser lär även ut mjuka kompetenser, som att komma i tid och förmåga att lösa konflikter. Arbetsplatslärande bidrar till att ungdomar och arbetsgivare få kontakt och till en bättre matchning mot arbetsmarknaden. Lärlingen kan även bli en tillgång för arbetsgivaren om lärlingsperioden är tillräckligt lång. Skolförlagt och arbetsplatsförlagt lärande är olika men kompletterar varandra. De har tyngdpunkt på olika saker, men det är inte alltid så lätt att tilllämpa det ena lärandet på den andra platsen. Därför bör utbildningsanordnarna hjälpa eleverna att överföra det de lärt sig från den ena miljön till den andra. En fråga som ställdes var om vem som ska ge denna guidning. Karriärutveckling kan vara en metod, för att själv bättre kunna guida sin framtid. Forskning som presenterades visar att det är 2

3 gynnsamt för lärandet att röra sig snabbt mellan de två arenorna. Lärandet förstärks om eleven först får en teoretisk underbyggnad och sedan omedelbart får se hur teorin används i praktiken. Diskussionen rörde sig om hur skolförlagt och arbetsplatsförlagt lärande ska förhålla sig till varandra. Kanske ska eleverna vara på arbetsplats oftare istället för mer? Flera nordiska länder prövar nu växlingssystem liknande det som Sverige har. Personer utan gymnasieutbildning (upper secondary education) har lägre lön, är i större utsträckning arbetslösa och har allmänt sämre livsbetingelser. Det har länge varit en målsättning i de nordiska länderna att 90 procent av alla ska fullfölja en gymnasieutbildning, men länderna har inte nått längre än till procent. Arbetsgivarna kan genom att ta emot elever/lärlingar göra en insats för att hjälpa en ung människa att få en bra start på livet. Det finns fyra OECD-länder där mer än 80 procent av arbetskraften deltar i arbetslivet: Schweiz, Island, Norge och Sverige. De tre första är också länder där ungdomar tidigt får erfarenhet av arbetslivet. I alla länder är deltagandet på arbetsmarknaden lägst bland dem som inte har någon yrkesutbildning och högst bland dem med en högskoleutbildning. Exempel från sjukvården Sjukvården i de nordiska länderna har lång erfarenhet av att ta emot elever. Det ingår som en grundläggande del av verksamheten. Eleverna får vara på olika arbetsplatser inom sjukhuset, eftersom de inte kan lära sig allt de behöver kunna på en plats. De har en tydlig uppfattning om varför de är på arbetsplatsen och vad de ska göra där. Alla elever på sjukhuset ska ha en mentor. Arbetsgivare inom sjukvården är väl medvetna om att det saknas eller kommer att saknas utbildad personal inom vård- och omsorgssektorn. Därför är man väldigt intresserad av att ta emot elever. De ses som framtida anställda och den fasta personalen ser dem som framtida medarbetare. Men det kostar, även för vården, både i form av pengar och i form av arbetstid. Ändå tar sjukvården hela tiden emot nya elever. Varför fungera det så bra där, men inte i andra branscher? Stora variationer på Island De isländska representanterna var osäkra på om de kunde kalla den isländska yrkesutbildningen för ett system. Det är något av ett lapptäcke (patch work) och det är inte uppbyggt efter någon genomarbetad nationell plan. Den tid isländska yrkeselever tillbringar på en 3

4 arbetsplats varierar. Det beror på att olika branscher har utvecklat olika strategier för lärande på arbetsplats inom sina respektive områdenfram till 1950-talet drevs de isländska yrkesskolorna av arbetslivet och fackförbunden. Då tog staten över i princip helt. Men det visade sig på 1990-talet inte fungera särskilt bra och Island har sedan dess försökt att på nytt engagera arbetslivet i yrkesutbildningen, med blandad framgång. Efter den ekonomiska krisen finns på Island en tendens att flytta yrkesutbildningen till skolorna. Det finns yrkesråd, som ska beskriva yrken och de kompetenser som behövs för yrkena. Dessa kunskapskrav används sedan för att skriva läroplanen, både när det gäller vad det skolförlagda och det arbetsplatsförlagda lärandet ska ge. Fackråden får sedan kommentera läroplanerna, som skolorna skriver. Råden tillsätts av utbildningsministern och består generellt av en majoritet av ledamöter från näringslivet. Praktik ger överlägset bäst resultat Islands social- och bostadsminister, Eygló Harðardóttir, gästade mötet och pratade om att hon tror att vi befinner oss vid ett vägskäl vad gäller samarbetet mellan arbetslivet, skolsystemet och arbetsmarknaden. Hon berättade om ett möte som svenska Arbetsmarknadsdepartementet arrangerade i Stockholm i maj 2013 som en del av det svenska ordförandeskapet för Nordiska ministerrådet. De svenska representanterna berättade då att de förändringar Sverige gjort, där man drog ner på möjligheten till lärande på arbetsplatsen, inte föll väl ut. Viktiga kontakter som bildats mellan arbetsplatsen och eleven gick förlorade. Den informationen blev en varningsklocka för Island. Erfarenheter från Island visar att lärande ute på arbetsplatserna ger det bästa resultatet för dem som vill ut på arbetsmarknaden. Enligt den isländska Arbetsförmedlingen är det ungefär 70 procents sannolikhet att de som får sådana praktikmöjligheter antingen får fortsatt arbete på det företaget eller på någon liknande arbetsplats. Ingen annan arbetsmarknadsåtgärd kommer i närheten av att vara så effektiv när det gäller övergång till arbete. Viktigt med kvaliteten på utbildningen på arbetsplatsen En annan fråga som diskuterades var hur arbetsplatsen säkerställer att handledaren har rätt kompetenser. Vem lär upp handledaren? Och vem utbildar dem som ska lära upp handledaren? Flera av de nordiska länderna kan se kommande problem med lärarförsörjningen. Några menade att lönerna för lärare inte är särskilt höga och att arbetssituationen inte alltid är så bra, vilket kan göra det svårare med nyrekryteringen. Samtidigt blir de befintliga lärarna äldre. Detta kan komma att påverka möjligheterna att ge elever en bra yrkesutbildning. Problemen arbetsgivaren upplever när det gäl- 4

5 ler att ta emot elever varierar mellan olika branscher. Inom vissa yrken är en elev mest i vägen det första året. Inom andra yrken kan eleven bidra till produktionen nästan på en gång. Flera länder prövar nu någon form av incitament för arbetsgivarna att ta emot elever. Det är också viktigt att lyssna på eleverna. De kanske blir placerade i situationer där de inte kan lära sig det de ska. Vissa länder använder loggböcker i större eller mindre utsträckning. En del ansåg att loggböcker är ett bra verktyg. Andra ansåg att de har en tendens att bli reduktionistiska att de leder till att de ansvariga bockar för det som står i loggboken och missar moment som kan vara väl så viktiga, men som inte finns med i loggboken. Hur bockar man av en elevs inställning till kunderna eller inställningen till att lära sig nya saker? Flera påpekade att det är nödvändigt att läraren har möjlighet att besöka arbetsplatsen under tiden det arbetsplatsförlagda lärandet pågår, för att ta reda på hur det går för eleven. Det räcker inte med en utvärdering i slutet. Sådana besök kan vara ett led i att införa ett större mått av formativ bedömning i utbildningarna. Utvärderingen ska vara en del av läroplanen, den ska ingå i skolans planering och vara en del av jobbet. Personer från arbetslivet kan bidra vid utvärderingarna. De har den senaste tekniken och känner till vilka processer som är aktuella. Om skolan sköter utvärderingen är risken större att eleven inte får rätt kompetens för arbetslivets behov. Samtidigt är det erfarenhetsmässigt svårt att formalisera kraven på utbildningarna och eleverna. Yrkesspecialisterna vet ofta vad som är bra och dålig kvalitet, men kan ha svårt att beskriva det. Lång lärlingstradition i Österrike Ingeborg Friehs från Österrikes Arbeitsmarktsservice berättade hur det österrikiska lärlingssystemet fungerar. Det finns en lång lärlingstradition i Österrike. Idag erbjuder ca företag lärlingsplatser och de examina eleverna får är erkända inom hela den österrikiska ekonomin. Parterna ser lärlingssystemet som en viktig komponent i en väl fungerande arbetsmarknad och som ett sätt att undvika att det uppstår brist på arbetskraft inom yrkesområden. Lärlingarna i Österrike tillbringarungefär fyra femtedelar av sin tid på en arbetsplats och den resterande femtedelen i skolan. Det skrivs ett kontrakt som reglerar alla parters rättigheter och skyldigheter. Ca 40 procent av varje årskull går en lärlingsutbildning. Eleverna söker vanligtvis en praktikplats själva, men de kan också få hjälp. Målet är att alla som vill och kan ska få en lärlingsplats. Ingeborg Friehs konstaterade att det finns en tydlig uppdelning i vilka utbildningar som manliga och kvinnliga elever väljer, vilket är en utmaning de försöker hantera. Offentliga arbetsgivare erbjuder i högre utsträckning platser åt speciella grupper, som kvinnor i mansdominerade yrken och personer med funktionsnedsättning. Vanligtvis betalar arbetsgivaren en ekonomisk ersättning, som ofta är ganska låg. En lärling kan exempelvis få procent av en normal lön det första året och procent av en normal lön sista året. Fördelar med det österrikiska systemet som Ingeborg Friehs ville peka på var: Eleverna får praktisera på ett riktigt jobb. Det stärker även motivationen för eleverna. Företag använder oftare den senaste tekniken än vad skolor gör. Därför får eleverna en mer relevant utbildning. Det underlättar för eleverna att få fotfäste på arbetsmarknaden. Det är relativt sett billigt för staten. Det underlättar för svaga elever och elever med funktionsnedsättningar. Utmaningarna de har är: Kraven på färdigheter förändras. Kraven på anpassningsbarhet ökar. Arbetsgivarna måste agera som extraföräldrar och lära eleverna hur de ska bete sig, eftersom de saknar tillräckliga sociala färdigheter. Trenden mot att allt fler går en högre utbildning gör att det i första hand är de svaga eller skoltrötta ungdomarna som blir tillgängliga för yrkesutbildningen. Båda dessa effekter leder till att yrkesutbildningarna tappar i status. Den ökade omsättningen på arbetsmarknaden leder både till färre praktikplatser och till att färre får jobb efter sin yrkesutbildning. Det är brist på platser i vissa sektorer. 5

6 Historiskt underrepresenterade kön och invandrare är fortsatt underrepresenterade. Som ett sätt att möta problemet med bristen på platser har Österrike startat supra company apprenticeships, lärlingsutbildningar där de teoretiska och praktiska elementen kan blandas på olika sätt. Genomgående har skolan ansvar för de teoretiska delarna av utbildningen, medan de praktiska kan vara förlagda i skolan eller hos olika arbetsgivare. Inspektion av apl i Sverige Den regering som tillträdde i Sverige 2006 och den arbetslinje den drivit har påverkat yrkesutbildningarna i Sverige. Det berättade Fritjof Karlsson från svenska Utbildningsdepartementet. Gymnasiereformen som genomfördes 2011 innebar att yrkesutbildningarna inte längre gav högskolebehörigheten. Sedan dess har yrkesprogrammen modifierats, så att alla program kan ge högskolebehörighet per automatik, eftersom elever vill ha den möjligheten. Sverige återinförde på försök 2008 lärlingsutbildningar som en variant på yrkesprogrammen. Lärlingsutbildningarna permanentades Eleverna ska i princip vara halva tiden på arbetsplats och halva tiden i skolan. De får sällan lön. Skolinspektionens kvalitetsgranskning av de nya yrkesutbildningarna har visat att det arbetsplatsförlagda lärandet på en del skolor håller låg kvalitet. Ambitionsnivån är överlag låg och målet är att överhuvud taget hitta en praktikplats åt eleven. Lärarna har begränsade möjligheter att besöka arbetsplatserna. Elevernas betyg sätts på oklara grunder, där personliga egenskaper verkar spela stor roll. Men det finns också mycket positivt att peka på. Näringslivet vill ge ungdomarna en utbildning, och bidra till kompetensförsörjningen. De flesta som haft en lärling vill ha en till. Genomgående vill lärarna ha mycket mer stöd från skolan. Här påpekade Fritjof Karlsson att det 6

7 är rektorernas ansvar att lärare och handledare ska ha möjlighet att planera tillsammans. Yrkesintroduktion Det har även inrättats en yrkesintroduktionsanställning, som innebär att arbetsgivare kan anställa ungdomar mellan 15 och 24 år under en begränsad tid och med procent lägre lön än en ordinarie anställd. Med det följer ett krav på arbetsgivaren att utbilda den anställde. Staten subventionerar anställningen, så det blir förhållandevis billigt för arbetsgivaren. Arbetsgivare har nappat på grund av att det inte kostat dem så mycket, men utbildningsdelen har kanske inte fungerat så bra. Arbetsgivarna tycker det är svårt och vill ha stöd, vilket gör att staten stimulerar utvecklingen av stödstrukturer för detta. Det är inte särskilt många ungdomar som fått anställning, men det måste kanske få ta tid innan systemet fungerar. En fråga från publiken handlade om vem som sköter valideringen av utbildningarna. Fritjof Karlsson svarade att det är en viktig fråga, där mycket återstår att göra. Vad ska valideringen göra? Hur ska man stärka strukturerna kring valideringen? Lång väg för danska ungdomar Lars Kunov, Chef för yrkesskolorna i Danmark, berättade att det danska systemet för yrkesutbildning liknar det österrikiska, där eleverna växlar mellan utbildning i skolan och utbildning på arbetsplats. Arbetsgivarna betalar en lön, men staten betalar viss ersättning till arbetsgivaren medan eleverna är i skolan. Eleven och arbetsgivaren skriver ett kontrakt, som varar 2 5 år, men oftast 3,5 4 år. Yrkesutbildningen i Danmark har påverkats av politikens syn på det danska samhällets utveckling. Vid millennieskiftet ansåg många politiker att tillverkningsindustrin i Danmark var död, att Danmark skulle leva på att producera kunskap medan andra länder skulle producera varor. De senaste åren har åsikterna svängt och nu anses även tillverkningsindustri vara nödvändig för tillväxten. Det finns därför ett stort behov av skickliga arbetare för att skapa produkter och tjänster av kunskapen. Men Danmark saknar tillräcklig mängd välkvalificerade personer med yrkeskompetens. Politikerna diskuterar arbetskraftsinvandring, men Lars Kunov tyckte att det kanske är viktigare att fokusera på de som redan bor i Danmark och att göra deras utbildning mer ändamålsenlig och mer välfungerande. Problem med yrkesprogrammen År 2013 kom bara 19,6 procent av eleverna direkt från grundskolan i Danmark. Dessutom byter alltför många av de som börjar ett yrkesprogram av ett eller annat skäl. Det kan bero på att de inte får någon praktikplats, eller på att de inte längre är intresserade av det yrke de börjat utbilda sig för. Vissa byter program 6 7 gånger. Ungefär en femtedel försvinner helt ur utbildningssystemet. Det skapar i sin tur flera problem: Det är dyrt att utbilda många elever flera gånger. Det skapar en avhoppningsinställning, att det är normalt att hoppa av. Det producerar för få yrkesutbildade för att täcka efterfrågan från näringslivet. Lars Kunov pekade ut flera åtgärder som måste till: Det behövs fler lärlingsplatser. Det kanske går att tvinga arbetsgivare att ta emot lärlingar. Men lärlingarnas kompetens är en utmaning. Om lärlingarna saknar tillräcklig kompetens kommer de ändå inte att bli anställda. Så skolsystemet måste producera bättre lärlingar. Valet av yrkesprogram måste göras mindre slutgiltigt och ett val av ett yrkesprogram måste ses som en bra framtidsinvestering för eleven. Eleven måste ges en möjlighet att senare läsa en högre utbildning. Det måste bli enklare för vuxna att gå en yrkesutbildning procent av eleverna kan inte skriva eller läsa tillräckligt bra för att gå en utbildning. På något sätt måste skolan fokusera på att ge alla elever förutsättningar att bli kompetenta lärlingar. Reform ska öka antalet yrkesutbildade De elever som väljer yrkesutbildningar har ofta bristande kunskaper om hur arbetsmarknaden faktiskt ser ut, var möjligheterna finns. Därför väljer förhållandevis många häftiga yrken, som kockar, eftersom de sett alla tv-kockar. Det kanske inte är det område eleven har talang för och det finns kanske inte möjligheter för alla att jobba som det. Därför behöver de unga bättre vägled- 7

8 ning att söka en utbildning och ett yrke som passar dem i närheten av där de bor. Den reform Danmark nu håller på att genomföra innebär att eleverna får testa olika yrken i 20 veckor, och får sedan välja ett yrkesprogram. Man ökar samspelet mellan allmänna ämnen och yrkesämnen under grundförloppet. Målet är att alla ska få tillgång till högre utbildning. Det kommer även att skapas tre vägar att få en yrkesutbildning för personer över 25 år; en väg för personer med minst två års relevant yrkeserfarenhet, en väg för personer med yrkeserfarenhet eller utbildning men som inte möter kraven på två år och en tredje väg för personer utan yrkeserfarenhet eller tidigare utbildning. Ytterligare en del i reformen är inrättandet av praktikcenter. De ska vara ett supplement till de traditionella lärlingsplatserna och ge elever möjlighet att vara på olika arbetsplatser under kortare perioder, om eleverna inte får ordinarie lärlingsavtal. Praktikcentret hjälper till att finna avtal. Målet är att avsluta utbildningen med ett restlärlingsavtal på en arbetsplats, vilket skulle öka elevens chanser att få en anställning. Gemensamma diskussioner Under mötesplatsens andra dag diskuterades därför olika metoder för att stödja elevers/lärlingars lärande samt hur länderna gör för att rekrytera nya lärlingsplatser. Ett mycket intressant exempel hade prövats i Norge i form av en matchningsmässa där arbetsgivare och ungdomar gavs möjlighet att träffas för att underlätta överenskommelser om lärlingsplatser. text: Kim Bergström bild: Skolverket Läs mer på skolverket.se/yrkesutbildning/lpa eller på 8