Många vinster med väl fungerande LPA

Transkript

1 SLUTKONFERENS Många vinster med väl fungerande LPA Den tredje december arrangerade Skolverket slutkonferensen i projektet Lärande på arbets plats i Norden, som drivits på uppdrag av Nordiska ministerrådet. Efter att Christina Månberg, enhetschef på svenska Skolverket hälsat alla välkomna, introducerade hon Fritjof Karlsson, ämnesråd på svenska Utbildningsdepartementet. Han inledde dagen med att tala om syftet med projektet Lärande på arbetsplats i Norden. Väl fungerande LPA en viktig samhällsfråga Själva projektet Lärande på arbetsplats ingår som en del i en stor nordisk satsning som heter Hållbar nordisk välfärd. Fritjof Karlsson inledde med att ställa frågan hur lärande på arbetsplats hänger ihop med välfärd. Han menade att för att välfärden ska fungera måste det allmännas intäkter garanteras, huvudsakligen genom skatter, som är beroende av produktionen av varor och tjänster. Detta kräver tillgång på arbetskraft som är tillräckligt kompetent för att företagen ska kunna konkurrera globalt. Även arbetslösheten kostar enorma pengar, konstaterade Fritjof Karlsson. En undersökning från 2011 pekade på att enbart ungdomsarbetslösheten 1

2 Du kan inte slösa bort månader på att bara låta dem titta. Du måste träna dem så att de får kompetens att faktiskt arbeta. handledare för hela EU då kostade över 50 miljarder euro. Att det allmänna måste betala för detta urholkar också välfärden. Ungdomsarbetslösheten ställer också till sociala problem. Utan arbete är det svårt för en ung vuxen att ta steget in i vuxenlivet. Det är svårt att flytta hemifrån till en egen bostad, vilket i sin tur gör det svårt att bilda familj. Ungdomsarbetslöshet verkar dessutom ge problem som hänger med hela livet. Den som är arbetslös som ung blir oftare arbetslös senare i livet. Forskarna pratar om en ärrbildning. Och utbildning är en avgörande faktor för att etablera sig på arbetsmarknaden. Utbildning är också en av de bästa möjligheterna att komma tillbaka från utanförskap. Isländska perspektiv på lärande i skola och på arbetsplats Elsa Eiriksdottir från fakulteten för lärarutbildning vid Islands universitet pratade om elevers, lärares och handledares perspektiv på lärande på arbetsplats i det isländska yrkesutbildningssystemet. Hon har i första hand undersökt yrken som kräver en lärlingsexamen för att få jobba inom yrket licensyrken och reglerade yrken, på Island exempelvis snickare, rörmokare, bilmekaniker, hårfrisör och bokbindare. Yrkesutbildningen på Island är delvis skolförlagd och delvis arbetsplatsförlagd. Det varierar hur lång den arbetsplatsförlagda delen är, mellan 24 veckor och 126 veckor. De flesta men inte alla börjar med en tid på skolan, men det är ungefär lika vanligt att den avslutas på skolan som på arbetsplatsen. Utbildningen kan bestå av en eller flera perioder på en arbetsplats. Skolan måste ta ett större och delvis annorlunda ansvar Elsa Eiriksdottir berättade att det inte är ovanligt att det tar några år innan en elev får ett lärlingskontrakt med en arbetsplats. Ansvaret för att få ett kontrakt ligger på eleven. Det leder till avhopp och förseningar och till att skolan inte kan garantera en examen. Det gör att förväntningarna är oklara och att eleverna kan få otydlig och motsägande information, sa Elsa Eiriksdottir. Det tycker både eleverna och lärarna är frustrerande. En lärare Elsa intervjuade sa: Vi måste kunna hjälpa dem att avsluta sina studier. Varför erbjuda utbildningar som de inte kan avsluta? Även arbetsplatserna har invändningar mot systemet. En handledare som Elsa intervjuade på en arbetsplats sa: Jag tycker personligen inte eleverna på något sätt är redo att arbeta på golvet. Det är ett stort problem, eftersom de är på arbetsplatsen för att lära och får en lön för det. Som det ser ut idag kan arbetsplatserna inte hantera det [ekonomiskt]. Det betyder att skolorna måste betona att göra eleverna redo för arbetslivet, konstaterade hon. De måste få generella förmågor för att fungera på en arbetsplats: lära sig kommunicera, ta ansvar, hantera stress, arbetsplatskultur, deadlines, att komma i tid, att hantera kunder och att ha ett professionellt förhållningssätt. Samtidigt kan de bara lära sig detaljerna i arbetet och villkoren på en arbetsplats. Arbetsplatsen måste också ta sitt ansvar Arbetsplatsen och handledaren har ett stort ansvar för att det arbetsplatsförlagda lärandet ska fungera bra. En av de handledare Elsa intervjuade sa: Du kan inte slösa bort månader på att bara låta dem titta. Du måste träna dem så att de får kompetens att faktiskt arbeta. Men de har ofta svårt att hitta tiden att vara effektiva handledare. Eleverna rapporterar att kvaliteten på handledningen varierar väldigt mycket. I vissa fall är den obefintlig. Många elever rapporterade också att de måste vara aktiva, självständiga och fråga mycket för att lära sig något. Elsa Eiriksdottir konstaterade att det inte är ovanligt att eleverna bara används som billig och okvalificerad arbetskraft. Hon berättade bland annat om en elev hon intervjuat som fått sopa golvet i sex månader. 2

3 De lärare Elsa Eiriksdottir intervjuat tycker att det finns mer eller mindre stora problem med innehållet i det arbetsplatsförlagda lärandet. De tycker givetvis att innehållet är väldigt viktigt, men tycker samtidigt att det är helt odefinierat. Vad ska eleverna lära sig, och hur? Det står ingenting i läroplanen. Tänk om skolan skulle fungera så? Inget schema och inget krav på vad eleverna ska lära sig. LPA viktigt men koordinationen svår Elsa Eiriksdottir diskuterade slutligen olika utmaningar som har att göra med i vilken ordning skolgång och arbetsplatsförlagt lärande är förlagt för eleven. Om eleven kommer ut på en arbetsplats tidigt under utbildningen är risken större att den inte är redo. Vid övergången från skolbaserat till arbetsplatsförlagt lärande finns också en risk att elever hoppar av utbildningen. Det beror bland annat på att skolan inte har något ansvar för det arbetsplatsförlagda lärandet, utan det ligger i elevens egna händer. Å andra sidan innebär en sen arbetsplatsintroduktion att det också dröjer innan eleven får någon kontakt med arbetslivet. Eftersom eleven inte har någon ytterligare kontakt med skolan finns också risken att den inte bryr sig om lärandet som ska ingå i utbildningen eller att faktiskt ta sin yrkesexamen. Sammanfattningsvis konstaterade hon att alla intervjuade var överens om hur viktigt det arbetsplatsförlagda lärandet är. Men de tycker också att koordinationen lämnar en hel del övrigt att önska. Olika sätt att fördela det skolbaserade och det arbetsplatsförlagda lärandet löser olika problem, men skapar samtidigt andra. Vill vi garantera möjligheten att ta en examen? Hur organiserar man ett program så att det har ett klart mål? Hur garanterar vi att eleven får en grundläggande uppsättning färdigheter och när ska eleven introduceras till arbetslivet? Även om det idag finns en del villkor som syftar till att integrera utbildningen, så är det i slutändan upp till eleven att göra det till ett sammanhållet program. Bättre växling mellan lärande i teori och praktik Bjørn-Inge Thomasjord från Troms fylkeskommun och Ingeborg Lundsvoll från Akershus fylkeskommun höll i ett av eftermiddagens seminarier. Det handlade om arbetet med att få till en Olika sätt att fördela det skolbaserade och det arbetsplatsförlagda lärandet löser olika problem, men skapar samtidigt andra. Vill vi garantera möjligheten att ta en examen? Hur organiserar man ett program så att det har ett klart mål? Hur garanterar vi att eleven får en grundläggande uppsättning färdigheter och när ska eleven introduceras till arbetslivet? elsa eiriksdottir bättre växling mellan elevens yrkeslärande i teori och praktik, ett arbete som startats som en följd av det norska samfundskontraktet för fler lärplatser i yrkeslivet. Bland syftena med försöket fanns att motivera eleverna och skapa en bättre samstämmighet mellan de gemensamma kärnämnena och programämnena och mellan utbildning i skolor och på arbetsplatser. Andra syften var att underlätta övergången från skola till arbete och att göra utbildningen mer relevant för arbetsgivare. Ett mål var att öka antalet lärplatser med 20 procent mellan Vi nådde inte det målet, konstaterade Ingeborg Lundsvoll. Vi lyckades öka antalet platser med fem procent överlag. Men på vissa områden lyckades vi bättre och ökade dem med upp till 17 procent. Växlingsmodellen är inte något fullständigt nytt, utan den är förankrad i existerande bestämmelser, men utnyttjar möjligheter som tidigare sällan utnyttjats. Totalt har 13 kommuner och 26 skolor deltagit i försöket. 3

4 Flexibel modell Modellen innebär att den skolförlagda utbildningen och det arbetsplatsförlagda lärandet är helt integrerat under de fyra åren utbildningen pågår, och inte som i vanliga fall uppdelade på två år i skolan följt av två år på arbetsplats. Det kan bland annat innebära att eleven är i skolan halva veckan och på en arbetsplats halva veckan. Det betyder också att det inte finns någon i förväg bestämd läroplan för varje elev, utan att en sådan tas fram i ett samarbete mellan skolan och arbetsplatsen. Kompetensmålen har bakats samman från de tidigare helt skolförlagda åren och de tidigare helt arbetsplatsförlagda åren. Tidigare var den lön eleverna fick baserad på hur mycket tid de spenderade på arbetsplatsen. Nu tar man också hänsyn till vad eleven producerar. Det betyder att den lön eleverna får ökar under utbildningens gång, allt eftersom de lär sig mer och börjar kunna delta i produktionen. Samtidigt visade enkäter bland eleverna att många inte tyckte det var särskilt viktigt att få lön. Det finns möjlighet för de norska eleverna i yrkesutbildningar att avsluta med att läsa ett högskoleförberedande sista år, vilket många gör, i synnerhet inom vissa program. Men Ingeborg Lundsvoll trodde att växlingsmodellen kan göra att fler stannar och tar ett fagbrev. De elever som gått växlingsmodellen verkar också vara bra förebilder för de andra eleverna, så att de i större utsträckning stannar kvar i utbildningen. Växlingsmodellen gör att eleverna kan vara betydligt yngre än tidigare när de kommer ut på en arbetsplats. Det är inte ovanligt att de ansvariga på arbetsplatserna har tyckt att de inte kan ta emot så unga som 16-åringar, medan de som arbetar på arbetsplatsen tycker det är bra att få eleverna så unga, för då kan de socialisera in dem i arbetet tidigare. Det har också varit vanligt att arbetsplatserna har tyckt att eleverna inte kan tillräckligt när de kommer till dem. Med växlingsmodellen har arbetsplatserna ett större ansvar för vad eleverna lär sig redan från början, så det problemet har en tendens att försvinna, sa Ingeborg Lundsvoll. 4

5 Delvis andra utmaningar i en glesbygdskommun Glesbygdsfylkeskommunen Troms har helt andra utmaningar än det tätbefolkade Akershus. Under växlingsmodellen erbjuder Troms eleverna två vägar, en som ger behörighet att studera på högskola och en som inte gör det. På grund av avstånden inom fylket är det praktiskt ogörligt att låta eleverna vara delar av en vecka i skolan och resten av veckan på en arbetsplats. För att underlätta för eleverna får de istället vara några veckor i skolan och några veckor på en arbetsplats. Det är relativt vanligt att eleverna är på en arbetsplats som ligger nära hemmet. Därför kan de bo hemma under delar av utbildningen. Uppföljningen sker bland annat med hjälp av ljud- och videoteknik. Projektet samarbetar med regionrådet i Nord-Troms, där fyra kommuner deltar. Erfarenheterna hittills är att eleverna är nöjda, de får bra återkoppling från lärare och utbildningsenheter och det är färre elever som hoppar av. Eleverna är mer motiverade och engagerade, de är aktivare och har en större känsla av att de själva är med och påverkar och att de är en del av arbetslivet. En annan fördel med att förlägga utbildningsmoment på arbetsplatser är att skolorna inte har råd att köpa in all utrustning som eleverna behöver öva på. Växlingsmodellen har också inneburit ett antal utmaningar. Det är fortfarande svårt att hitta ett tillräckligt antal arbetsplatser och det kan delvis vara på bekostnad av lärlingsplatser för studenter som har följt den vanliga modellen. Modellen kan också skapa vissa ekonomiska problem. De klasser skolorna skapar för att göra det möjligt för eleverna att läsa det tredje påbyggnadsåret för att få behörighet att söka till högskolan är ofta små, och alltså dyra per elev. Elevernas dubbla status som elever och arbetande ställer till vissa problem när det gäller reglerna i studiestödssystemet. Det är mer påfrestande för de arbetsplatser som tar emot lärlingar, eftersom eleverna är på arbetsplatsen under en längre tid. Det gör att slitaget på arbetsplatserna ökar. Eleverna är yngre när de kommer ut på en arbetsplats, vilket även det får konsekvenser för arbetsplatsen. Elevernas åsikter De har frågat ett antal elever om vad de tyckt om den nya modellen. Bland de åsikter som kommit in finns: De elever som gått växlingsmodellen verkar också vara bra förebilder för de andra eleverna, så att de i större utsträckning stannar kvar i utbildningen. ingeborg lundsvoll Man lär sig bättre på en arbetsplats. Det blir också lättare att koncentrera sig i skolan när det är mycket praktik. Jag ville snabbt komma ut och arbeta. Då var det bra med all praktik. Det är härligt att få komma ut och göra något annat efter 10 år av teori. Jag tror att det kommer att bli lättare att få ett jobb efteråt. Det var mer spännande och motiverande med mer praktik. Det har gjort valet lättare, eftersom jag var osäker. Vi hade en bra klassmiljö och mycket praktik. Jag lär mer av att göra än av att höra. Att vara ute i praktik är bäst! Jag lär mig bättre genom praktik än teori. Det är bra med både praktik och klassrumsmiljö. Stor reform i Finland Helena Öhman, undervisningsråd och Maria Slotte, rektor vid Yrkesakademin i Österbotten pratade om den nya modellen för kompetensbaserad yrkesutbildning som håller på att genomföras i Finland. Den innebär på många sätt en väldigt stor förändring av hur yrkesutbildningen är organiserad. Bland annat kommer lärande på arbetsplats att få större betydelse. Tidigare har utbildningen inom yrkesprogrammen varit baserad på tid antal veckor som utbildningen pågått. Det nya systemet bygger istället på kompetenspoäng. Det innebär något förenklat att skolan vill mäta vad eleven kan, istället för hur lång tid eleven gått i skola. Delvis motsvarar kompetenspoängen tidigare veckor, så att en vecka i skolan ger ungefär motsvarande en kompetenspoäng. Men genom att målet för eleven är att uppnå 180 kompetenspoäng så innebär det inte nödvändigtvis att eleven 5

6 Det kommer också att finnas möjligheter att genomföra provmoment i skolan på moment eleverna inte har tillåtelse att göra på arbetsplatsen. Lagstiftningen kan exempelvis föreskriva hur gammal man måste vara för att få göra ett visst moment. maria slotte måste spendera 180 veckor i skolan. Det finns andra sätt som en elev kan demonstrera kompetens inom ett moment. Någon med lång erfarenhet kan verifiera större delen av sin kompetens och behöver bara komplettera med ett mindre antal kompetenspoäng i skolan, medan en elev som kommer direkt från grundskolan kan behöva gå 180 veckor i skolan. Principen bakom kompetenspoängen är inte ny i Finland. Tillvägagångssättet att verifiera existerande kompetenser har funnits länge, men bara använts i större utsträckning inom vuxenutbildningen. Eftersom yrkesutbildningen kommer att ta hänsyn till vad den enskilde eleven kan och det som går att verifiera, så blir det mer fokus på inlärning och på vad eleven i fråga lärt sig än på utlärning. Ny roll för lärarna och arbetsplatserna Reformen kommer att ställa nya krav på lärarna. De kommer bland annat att i mycket större utsträckning ge muntlig respons på elevens prestation istället för att rätta prov. Det betyder att läraren blir lika mycket handledare som lärare och får en stor roll i att se till att varje elev får det stöd just den eleven behöver, sa Helena Öhman. Maria Slotte höll med. Hur ska man som lärare förhålla sig till att systematiskt handleda enskilda studenter? Det kommer att förändra lärarrollen. Det är många andra moment i den nya utbildningsformen som också kommer att innebära en utmaning för lärarna, trodde Helena Slotte. De ska exempelvis validera vad eleverna redan kan och de ska bedöma lärandet på arbetsplatsen. För att möta det behovet planerar skolmyndigheten i Finland att erbjuda ett stort antal utbildningstillfällen för lärarna. Det kommer också att erbjudas handledarutbildningar. Reformen kommer också att ställa stora krav på dokumentation, eftersom eleverna ska kunna byta skola under en pågående utbildning. Maria Slotte berättade att vissa branscher är lite oroliga för hur de ska kunna bedöma eleverna, exempelvis de som utbildar sig till fordonsmekaniker. Andra branscher ser inga problem. Det kommer också att finnas möjligheter att genomföra provmoment i skolan på moment eleverna inte har tillåtelse att göra på arbetsplatsen. Lagstiftningen kan exempelvis föreskriva hur gammal man måste vara för att få göra ett visst moment. Nytt alternativ för elever som inte får LPA Ett av eftermiddagens seminarier handlade om ett norskt projekt om alternativa åtgärder för elever som inte får plats på en arbetsplats. Bakgrunden är att tre av tio som söker lärlingsplats i Norge inte får det. Tidigare har de fått gå ett extra år i skolan, istället för de två åren på en arbetsplats. Men det har varit en lösning som haft låg status, sa Marianne Westbye. Många väntar istället och hoppas få en lärlingsplats senare, eller byter yrke. De klarar också yrkesproven sämre och har lite svårare att få jobb. Förstärkt utbildning Därför har Norge gjort ett försök med förstärkt alternativ för dessa elever. Detta alternativ innebär att en del av utbildningen varit förlagd till arbetslivet och att yrkesproven gjorts i samarbete mellan skolan och arbetslivet. Eleverna har alltså fått en praktik, men de har inte fått lärlingsplatser. De arbetsplatser som tog emot dessa elever hade av olika skäl inte möjlighet att ta emot lärlingar, men kunde ändå ta emot elever som fick praktisera på arbetsplatsen. De flesta av eleverna var ute och praktiserade på sin arbetsplats över halva utbildningstiden. Försöket har berört 243 elever i 5 av 19 fylkeskommuner. Marianne Westbye påpekade att det 6

7 inte är en nationell modell, utan att det finns olika modeller, som fylkena själva föreslagit. En del av fylkena ser ganska olika ut, vilket också påverkar genomförandet. Förstärkningen innebär att de får gå 18 månader istället för 12 månader i skolan. Vad är bra praktik? Försöket har visat att det finns några faktorer som är särskilt viktiga för att praktiken ska fungera bra. En av dessa är att eleven ska vara i en riktig lärsituation. Eleven ska inte bara göra ett jobb. Det är en särskild risk i säljyrket och för elever som klarar av att jobba självständigt, sa Marianne Westbye. Om de faktiskt utför ett jobb så måste man fråga sig om det är utbildning. Det är också väldigt dåligt för motivationen hos vissa elever att känna att de arbetar utan lön, medan lärlingar får lön. Skolan måste också övervaka själva utbildningen, för att kompensera för den inte lika konsekventa yrkesuppföljningen på arbetsplatsen. Det kräver att läraren har kompetensen och tiden att göra det. Det kräver också att läraren har ett socialt engagemang. Det måste finnas en bra dialog mellan skolan och arbetsplatsen om vad det förstärkta alternativet innebär. Bland annat måste alla parter komma överens om vilken status eleven har, vilket exempelvis påverkar arbetstiden, försäkringar och vad eleven ska göra när det är skollov. Sist men inte minst måste praktiken vara relevant, sa Marianne Westbye. Arbetsplatsen måste syssla med det område eleven utbildar sig inom. Blandade resultat Resultaten visar att ungefär hälften av eleverna i den studerade årskullen endera klarat sitt yrkesprov eller fått en lärlingsplats. Lägger man till de som klarat sitt utbildningskontrakt, så blir andelen som på ett eller annat sätt tagit sig igenom, mellan hälften och tre fjärdedelar i samtliga fylken. Resultaten visar att det finns relativt stora skillnader mellan fylkena. I ett fylke har det förstärkta alternativet enbart fungerat som ett eget spår mot ett avklarat yrkesprov. I ett annat fylke har det enbart varit en alternativ väg till ett lärlingskontrakt. I de andra tre fylkena har det funnits element av båda. Man kan se att det till en del blir en prövo 7

8 period för att få ett lärlingskontrakt. Det gäller särskilt mycket för dem som inte kan uttrycka sig så väl i en intervju. Marianne Westbye lyfte särskilt fyra framgångsfaktorer som försöket pekar på: Att eleverna får komma ut och göra praktik på en arbetsplats. Om det inte går att hitta en praktikplats så måste det finnas en bra plan B på skolan. Uppföljningen från skolan och från arbetsplatsen, både den yrkesmässiga och den sociala. Lärare med ett socialt engagemang och bra kontakter i arbetslivet lyckas bättre med att hitta praktikplatser åt eleverna. Många nya samarbeten ett resultat av LPA-projektet Margaretha Allen, undervisningsråd på Skolverket, som varit projektledare, avslutade dagen med att sammanfatta några viktiga resultat av projektet. Hon hoppades att projektet bidragit till att göra det lättare och mera självklart för de deltagande länderna och självstyrande områdena att använda sin samlade kompetens tillsammans, så att inte alla ska behöva uppfinna hjulet var för sig. Hon konstaterade att projektet redan resulterat i ett stort antal samarbetsprojekt och studiebesök, i nya nätverk och genom nya dialoger. Samtidigt var hon noga med att säga att det inte bara går att föra över en bra idé från ett land till ett annat. Alla länder har olika förutsättningar, med olika arbetsmarknadspolitik och olika politiska nivåer för hur skolan styrs. Hon nämnde några områden som mötesplatserna pekat ut som särskilt viktiga att arbeta vidare med: Det är svårt att få fram lärlingsplatser åt eleverna. Kvalitetssäkring av lärande på arbetsplats är viktigt. Intresset från ungdomar för yrkesutbildningar är lågt, men inte överallt och inte för alla yrken. Många elever avbryter sin utbildning. Många unga hamnar utanför och får en dålig start på vuxenlivet. I det nordiska projektet har kunskap om ett stort antal insatser för att stärka lärandet på arbetsplats delats mellan länderna och de självstyrande områdena Färöarna och Åland och arbetet lär gå vidare genom egna initiativ framöver. text och bild: Kim Bergström Läs mer på skolverket.se/yrkesutbildning/lpa eller på 8