Uppföljning av Svensk vård- och kompetensutvecklings yrkesutbildningar inom vård och omsorg

Transkript

1 Uppföljning av Svensk vård- och kompetensutvecklings yrkesutbildningar inom vård och omsorg Samordnare: Fredrik Lind, Botkyrka kommun Medbedömare: Natalia Gura, rektor för vuxenutbildningen, Solna stad

2 Gemensam utvärdering av vuxenutbildningen i Stockholms län År 2008 träffades en överenskommelse mellan Stockholms läns 26 kommuner om att skapa en vuxenutbildningsregion i länet. Med utgångspunkt i denna överenskommelse har avtal kring gemensam utvärdering av kvaliteten i Stockholms läns vuxenutbildning slutits mellan Botkyrka kommun och övriga 25 kommuner i länet. Samtliga anordnare av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning ska utvärderas under en treårig avtalsperiod ( ). Syftet är att uppnå en högre kvalitet och måluppfyllelse hos utbildningsanordnarna. Utgångspunkter Utgångspunkterna för den gemensamma utvärderingen av kvaliteten i Stockholm län tas i de författningar som styr utbildningsväsendet. Utgångspunkt tas också i de riktlinjer som finns för olika delar av verksamheten (allmänna råd och riktlinjer) samt utifrån beprövad erfarenhet och aktuell forskning. De områden som ligger i fokus för utvärderingen hämtas från läroplanen (SFS 2011:1108): Kunskaper, utveckling och lärande Bedömning och betygssättning Styrning, ledning och kvalitetsarbete Till de ovan nämnda områdena läggs också de delar av läroplanen som belyser vuxenutbildningens värdegrund: Normer och värden samt Elevernas inflytande och delaktighet. Genomförande och uppföljning Utvärderingarna genomförs av en samordnare som till sin hjälp har en medbedömare (rektor) från samarbetskommunerna. Avtalet anger att de utvecklingsområden som skrivs fram i utvärderingstrapporterna ska följas upp vid ett återbesök hos anordnarna. Anordnaren får då redogöra för vilka åtgärder som vidtagits sedan utvärderingen genomfördes. Vid återbesöket deltar den ursprungliga medbedömaren. 2 (9)

3 Uppföljning av yrkesutbildningar vid Svensk vårdoch kompetensutveckling Yrkesutbildningen inom vård och omsorg som Svensk vård- och kompetensutveckling (Svok) erbjuder utvärderades under perioden 7-10 mars Då besöktes de två enheterna i Solna och Tullinge. Drygt ett år senare genomfördes en uppföljning av verksamheten genom ett besök i Solna. Vid uppföljningen gjordes två intervjuer med utbildningsansvarig/rektor och studie- och yrkesvägledare/biträdande samt en lärare i olika vårdkurser. Sedan utvärderingen genomfördes har Svok i Solna flyttat till nya lokaler som bedöms vara mer ändamålsenliga. Gemensamhetsutrymmena har utökats och antalet grupprum har blivit fler. Därtill har metodrummet rustats upp. I Tullinge - med endast fem elever inom vuxenutbildningen - har också lokalerna rustats upp och fler datorer har köpts in. Under året som har gått har antalet elever sakta men stadigt ökat och uppgick vid uppföljningstillfället till drygt 130. Personalförändringar har också ägt rum. Endast en av de lärare som arbetade under våren 2014 finns kvar i verksamheten. Rektor är mycket nöjd med den nya personalsammansättningen och det vittnar också resultat från elevenkäter om. De goda resultaten och låga avbrottsantalen har hållit i sig under året. Nedan redogörs för de huvudsakliga utvecklingsområden som identifierades under utvärderingen samt en beskrivning av hur anordnaren under året arbetat med att utveckla verksamheten. Bilden av hur situationen ser ut i dagsläget i förhållande till dessa utvecklingsområden är den som skolledning och läraren ger under intervjuerna. Undervisningen mer varierad Undervisningens upplägg är något enahanda. Undervisningen är till stor del upplagd i föreläsningsform, noterar vi under klassrumsbesöken. Det innebär att läraren förmedlar kursinnehållet genom digitala presentationer eller på white board. Undervisningen präglas mycket av att läraren ställer frågor och eleverna svarar. Det kan till stor del bero på att många av undervisningsgrupperna är små. Det kan då vara svårt att skapa ett dynamiskt klassrumsklimat genom att olika erfarenheter och perspektiv berikar i t.ex. diskussioner och grupparbeten. Det har förekommit kritik från elever mot delar av undervisningen och den återkoppling de får, vilket kommit till rektors kännedom. För att 3 (9)

4 komma till rätta med problemen har åtgärder satts in och situationen har förbättrats, enligt rektor. Eleverna uttrycker dock i regel att de uppskattar undervisningen och menar att de ogärna missar lektioner eftersom lärarna lyfter frågor - ofta utifrån sin egen yrkeserfarenhet - som läroboken inte tar upp. Lärarna framhåller att de anpassar undervisningen efter vad eleverna uttryckligen önskar sig. Rektor är dock medveten om att föreläsningsformatet är flitigt använt, vilket är en anledning till att enheten har börjat utveckla sin kompetens inom case-metodik. I takt med att fler elever tillkommit i undervisningsgrupperna har lektionerna blivit mer dynamiska och diskussioner uppstår i större utsträckning i klassrummet, beskriver läraren. Hon nämner att lärarna har börjat arbeta parvis, vilket innebär att vissa lektioner har två lärare närvarande. Lärarna har också börjat auskultera hos varandra i syfte att ge feedback och tips på hur undervisningen kan utvecklas. Under året har pedagogerna utvecklat och fördjupat arbetet med casemetodiken. Tillsammans med lärare på Svok i Falun och genom internutbildningar har personalen tagit fram olika fallbeskrivningar som eleverna arbetar med. Läraren menar att det har fungerat som en bra metod för att kunna relatera praktik till teori. Olika slags praktiska övningar har införts under året. En gång i veckan anordnas stationer där eleverna gemensamt får öva på praktiska moment, såsom att leda en patient/brukare och att ta blodtryck. Rektor menar att eleverna uppskattar de praktiska övningarna och att många elever deltar vid dessa tillfällen trots att det råder frivillighet. Lika stort genomslag har det inte varit för de nätverkslektioner som nyligen börjat erbjudas. Dessa lektioner är tematiska och eleverna arbetar i grupper och redovisar för varandra. Alla elever, oavsett kurs och studieform, har möjlighet att delta. Också dessa lektioner är frivilliga att delta i. Distansundervisningen har utvecklats Distansutbildningen kan göras mer tilltalande. Eleverna uttrycker i utvärderingar att de tycker distansundervisningen är ganska tråkig. Till de praktiska övningar som beskrivs ovan är även distanselever välkomna. Utvecklingen av fallbeskrivningar är också något som används inom distansutbildningen i större utsträckning. Läraren berättar att alltmer material från lektioner (presentationer, artiklar m.m.) finns att tillgå i lärplattformen It s Learning, för eleverna som 4 (9)

5 studerar på distans. Distanseleverna har därtill fått större möjligheter att kommunicera med sina lärare via Skype. Genom Skype ges också betygssamtal. Undervisningstiden oförändrad, men mer frivilliga moment erbjuds Flera elever skulle vilja ha mer undervisningstid. Eleverna får sex timmars lärarledd underisning i veckan. Det anser flera elever är för lite, framförallt inom lärlingsutbildningen. Lärarledda lektioner ger mer än studiestödstiden, menar eleverna. Eleverna får alltjämt sex timmars undervisning i veckan. Anordnaren erbjuder dock olika typer av praktiska övningar varje vecka, som eleverna har möjlighet att delta i. Rektor menar att personalen har tagit till sig av elevernas önskemål om mer undervisningstid och därför gjort vissa insatser i olika kurser. Fler studiebesök och föreläsningar Eleverna uttrycker önskemål om att få kunna göra studiebesök på olika arbetsplatser för att få en känsla av hur yrket de utbildar sig till kan utföras. Ett antal studiebesök på bland annat Sophiahemmet och barnsjukhuset Martina har genomförts. Därtill har föreläsare bjudits in till skolan och pratat om t.ex. Parkinsons sjukdom, ångestsyndrom och om att sitta i rullstol. Tydligare uppföljning efter kartläggningar Resultaten från kartläggningarna används inte av lärarna, menar elever. Några elever har svårt att se hur resultaten från de initiala kartläggningarna faktiskt sedan används av lärarna i undervisningen. Eleverna saknar det individuella upplägg som de utgick från att kartläggningen skulle leda till. Lärarna skulle kunna göra fler uppföljningar utifrån vad som framkommit i kartläggningen, menar en elev som har en diagnos. Eleverna menar att det är viktigt 5 (9)

6 eftersom många elever har olika sorters problem. Eleverna framhåller emellertid att anpassningar görs till t.ex. elever med dyslexi. och Enheten har ett antal kompetenta yrkeslärare, men saknar en specialpedagog eller annan kompetens för att skapa goda förutsättningar för elever med exempelvis dyslexi eller ADHD. Arbetet med att följa upp elever som har svårt att följa med i undervisningen har fått en tydligare struktur, menar rektor. Åtgärdsprogram upprättas för de elever som behöver särskilt stöd och eleverna kan boka tid för individuellt stöd av lärare. En av de nya lärarna (maj, 2014) har specialpedagogik i sin utbildning. Läraren har läst in elevernas arbetsuppgifter och lagt som ljudfiler på lärplattformen för att underlätta för elever med läs- och skrivsvårigheter. Individuella avstämningar och betygssamtal vanligare Individuella avstämningar bör kunna läggas in i kursplaneringen. Eleverna som så önskar behöver i dag begära individuella avstämningar under kursens gång samt betygssamtal i slutet av kursen. För att försäkra sig om att eleverna har tagit till sig och förstått annan, mer fortlöpande, skriftlig och muntlig återkoppling skulle sådana avstämningar kunna läggas in i planeringen. Rektor anser dock att det inte finns tid till att ge alla elever återkopplings- och betygssamtal. Individuella samtal tar personalen initiativ till först om en elev visar tecken på att ha svårt att följa med i undervisningen eller inte visar någon aktivitet. Om så är fallet kan åtgärdsplaner upprättas. och Eleverna får betygssamtal på begäran. Betygssamtal är inte inlagt i planeringen, men eleverna kan vid önskemål få sådana. Lärarna har börjat ge återkoppling genom samtal med eleverna i mitten av kurserna. Betygssamtal erbjuds, men få elever är intresserade, uppger läraren. Inför betygssamtal får eleverna göra självskattningar för att skapa dialog under dessa samtal. 6 (9)

7 Alltjämt svårt att locka eleverna till studiestugan Stödtillfällen erbjuds eleverna i studiestugan. Lärarna upplever att de har svårt att få eleverna att utnyttja studiestugan. Flera av de elever som vi pratar med tycker att lektionerna är mer utvecklande än vad studiestödstiden är. Det finns också möjlighet boka in ett individuellt stödtillfälle med sin lärare, påpekar eleverna. Det är fortfarande svårt att få eleverna att komma till studiestugan, som ges två halvdagar i veckan. Rektor bedömer dock att personalen har blivit bättre på att fånga upp eleverna och hänvisa dem till studiestugan. Kursutvärderingarna har setts över och resultat återförs Kursutvärderingar bör analyseras gemensamt. Rektor tar stickprov av lärarnas kursutvärderingar och går igenom, men gör ingen sammanställning och analys av svaren för att kunna använda i skolans utvecklingsarbete. Kursutvärderingar används istället primärt av den enskilda läraren för att få feedback på upplägg och genomförande av sina kurser. Lärarna har därför stor autonomi vad gäller planering, genomförande och utvärdering av sina kurser. och Eleverna besvarar kursutvärderingar. Resultaten återkopplas dock inte till eleverna. Kursutvärderingarna har utvecklats, menar läraren. Frågorna har setts över och frågor som rör likabehandling och kränkningar har adderats. I maj 2015 ska anordnaren ha utvecklingsdagar, under vilka gemensam analys av bland annat kursutvärderingar är ett inslag. Resultaten från kursutvärderingar återkopplas numera till eleverna. Eleverna ges möjlighet att påverka Elevrådsarbetet kan utvecklas. Eleverna har kännedom om elevrådet på skolan, men vet inte så mycket om hur det fungerar och vad som kommer ut av rådets möten. På anslagstavlan i Tullinge finns gamla 7 (9)

8 protokoll och inaktuell information om elevrådet, vilket kan ses som en signal om att det inte längre är verksamt. Eleverna har fått besvara en enkät om hur de uppfattar sina möjligheter till inflytande över sin utbildning och på vilka sätt de vill kunna påverka. Lärarna tillfrågar också eleverna i början av kurserna om hur de vill lägga upp arbetet i klassrummet. Skolledning och läraren menar att eleverna känner att de nu kan påverka i högre grad och att de upplever större delaktighet. Valideringen har fått fasta moment Validering genomförs av lärarna. För de elever som validerar en kurs eller en del av en kurs skapas individuella lösningar så att det inte ska uppstå väntetid tills nästa kurs börjar. Valideringen har styrts upp med tydligare rutiner och fasta moment, berättar rektor. Som ett första steg ska eleverna göra en automaträttande självskattning i lärplattformen. Det avgör om eleven kan vara aktuell för vidare validering. I kommande moment vidtar läraren sin validering av eleven, intyg begärs från arbetsgivare och prövning sker på kursen. Elever som validerar en hel eller delar av en kurs behöver inte invänta en kursstart flera veckor fram i tiden. Istället kan eleverna bedriva fältstudier utifrån eget intresse eller ägna sig åt sitt gymnasiearbete. Ett tredje alternativ är att direkt påbörja ny kurs i utbildningen och därmed förkorta den totala utbildningstiden. Fler utbildningstillfällen för handledare Handledarträffar erbjuds, men få handledare kommer. Det är svårt för enheten att få elevernas APL-handledare att delta på de handledarträffar som skolan erbjuder. Handledarna förses dock med checklistor och bedömningsunderlag för att veta vilka kunskaper och förmågor eleverna ska utveckla samt hur de ska bedömas på arbetsplatsen. 8 (9)

9 Läraren berättar att innehållet i utbildningarna förbättrats och att antalet utbildningstillfällen för handledarna har blivit fler. Rektor bedömer att fler handledare deltar på utbildningarna. Lärarna gör APL-besök Lärarna gör inga arbetsplatsbesök under APL. För att eleverna ska kunna känna sig trygga, för att kunna bedöma och se till så att allt i övrigt fungerar väl på arbetsplatserna bör lärarna åtminstone vid ett tillfälle per APL-period besöka eleverna. Lärarna har dock avstämningar med handledarna, men däremot inga trepartssamtal där eleven också deltar, säger en elev. Nu finns ett schema för lärarnas besök på de olika arbetsplatserna där eleverna gör sin praktik. Därtill har underlagen och dokumenten för APL utvecklats, säger läraren. Det arbetsplatsförlagda lärandet fungerar bra och eleverna uttrycker nöjdhet med sin praktik, menar såväl läraren som skolledningen. Det externt samarbete fortfarande outvecklat Samarbetet med externa aktörer gällande pedagogiska frågor kan utökas. SVOK är en småskalig verksamhet, med liten personalstyrka. För att få perspektiv på hur man organiserar och genomför den egna verksamheten kan samverkan och samarbete med aktörer utanför den egna organisationen verka vitaliserande. Skolledning och i viss mån lärare har kontakt med personalen på SVOK:s skola i Falun, men i övrigt saknas till stor delkontaktytor utåt, framförallt för lärarna att diskutera pedagogiska frågor. Kontakter har emellertid tagits med Stadsmissionens skola om ett samarbete, men inga konkreta planer finns ännu. Av de tagna kontakterna med Stadsmissionens skola blev intet. Kontakter med andra utbildningsanordnare för samarbete har inte heller tagits. Att det råder en konkurrenssituation mellan anordnarna, bedömer rektor vara en viktig orsak till att det är svårt att etablera samarbeten. 9 (9)