Uppföljning av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning vid Åsö vuxengymnasium

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uppföljning av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning vid Åsö vuxengymnasium"

Transkript

1 Uppföljning av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning vid Åsö vuxengymnasium Samordnare: Fredrik Lind, Botkyrka kommun Medbedömare: Daniel Hailemariam, studie- och yrkesvägledare, Sollentuna kommun

2 Gemensam utvärdering av vuxenutbildningen i Stockholms län År 2008 träffades en överenskommelse mellan Stockholms läns 26 kommuner om att skapa en vuxenutbildningsregion i länet. Med utgångspunkt i denna överenskommelse har avtal kring gemensam utvärdering av kvaliteten i Stockholms läns vuxenutbildning slutits mellan Botkyrka kommun och övriga 25 kommuner i länet. Samtliga anordnare av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning ska utvärderas under en treårig avtalsperiod ( ). Syftet är att uppnå en högre kvalitet och måluppfyllelse hos utbildningsanordnarna. Utgångspunkter Utgångspunkterna för den gemensamma utvärderingen av kvaliteten i Stockholm län tas i de författningar som styr utbildningsväsendet. Utgångspunkt tas också i de riktlinjer som finns för olika delar av verksamheten (allmänna råd och riktlinjer) samt utifrån beprövad erfarenhet och aktuell forskning. De områden som ligger i fokus för utvärderingen hämtas från läroplanen (SFS 2011:1108): Kunskaper, utveckling och lärande Bedömning och betygssättning Styrning, ledning och kvalitetsarbete Till de ovan nämnda områdena läggs också de delar av läroplanen som belyser vuxenutbildningens värdegrund: Normer och värden samt Elevernas inflytande och delaktighet. Genomförande och uppföljning Utvärderingarna genomförs av en samordnare som till sin hjälp har en medbedömare (rektor) från samarbetskommunerna. Avtalet anger att de utvecklingsområden som skrivs fram i utvärderingstrapporterna ska följas upp vid ett återbesök hos anordnarna. Anordnaren får då redogöra för vilka åtgärder som vidtagits sedan utvärderingen genomfördes. Vid återbesöket deltar den ursprungliga medbedömaren. 2 (14)

3 Uppföljning av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning på Åsö vuxengymnasium Den grundläggande och gymnasiala vuxenutbildningen på Åsö vuxengymnasium i Stockholms stad utvärderades under cirka sex dagar mellan 25 april och 6 maj, Drygt ett år senare, 28 maj och 4 juni 2015, genomfördes en uppföljning av verksamheten. Vid uppföljningen gjordes två intervjuer; en med rektor och ledningsgrupp och en med en grupp om fyra lärare (samtliga med karriärtjänster), som undervisar olika ämnen (svenska som andraspråk, engelska och matematik). Nedan redogörs för de huvudsakliga utvecklingsområden som identifierades under utvärderingen samt en beskrivning av hur anordnaren under året arbetat med att utveckla verksamheten. Bilden av hur situationen ser ut i dagsläget i förhållande till dessa utvecklingsområden är den som skolledning och lärarna ger under intervjuerna. Handlingsplan för att förbättra rutiner och resultat Bland kurserna med lägst andel elever som fick minst ett E i betyg återfinns olika kurser i matematik. Lägst måluppfyllelse var på kurserna Matematik 2 och Matematik 1b. På dessa kurser var andelen godkända elever 43 respektive 46 procent. Tre ämnen har framför andra identifierats för förbättringsarbete: matematik, svenska som andraspråk och engelska. Det är ämnen där måluppfyllelsen är relativt låg. En handlingsplan har tagits fram för att utveckla dessa ämnen samt rutiner och undervisningen generellt hos anordnaren. Upprinnelsen till handlingsplanen är den årsrapport som Åsö vuxengymnasium lämnade till arbetsmarknadsförvaltningen i Stockholms stad hösten Handlingsplanen har gått ut till varje medarbetare på remiss och den har diskuterats och förankrats i alla ämnesgrupper och på APT. Handlingsplanen innehåller aktiviteter som stödjer åtgärder under områdena: ökad individualisering; verktyg för självbedömning; goda lärmiljöer samt löftet om bemötande. Planen innehåller en rad generella aktiviteter, som inte är ämnesspecifika. Några exempel: efter kallelse skickar läraren ett välkomstmail till sina elever inför kursstarten med information om kursinnehåll, läromedel, lärplattform, tider mm. Vidare ska alla elever erbjudas utbildning i studieteknik i början av sina kurser som ett verktyg för självbedömning. En matematiklärare berättar att studieteknik också ska vara ett löpande inslag i undervisningen samt ingå i anordnarens orienteringskurser i matematik. 3 (14)

4 Att kommunikationen med och återkopplingen till eleverna på olika sätt ska vara av formativt slag är något som också poängteras i handlingsplanen. Lärare, som menar att pedagogerna har arbetat formativt sedan tidigare, tycker att det är bra att vikten av formativ bedömning tydliggörs genom handlingsplanen. På så sätt kan en större systematik uppnås i arbetet. Nu arbetar lärarna på olika sätt med bedömningar, menar lärarna. Slutligen, för att generellt förhindra avbrott, har rutiner nedtecknats för kommunikation med eleverna vid frånvaro (se vidare under Nya rutiner för att förhindra avbrott ). I matematik ska alla elever erbjudas ett förkunskapstest för att eventuellt få en pedagogisk rekommendation om att byta kursnivå. Matematiklärare säger att det är långt i från alla elever som accepterar erbjudandet om att testas på Komvuxcentrum i Stockholms stad. I välkomstmailet från lärare till elever rekommenderas eleverna att repetera sina matematikkunskaper och förbereda sig inför kursstarten genom I början av kursstarterna bjuds alla nya elever (oavsett kursnivå) in till ett informationsmöte för genomgång av studieteknik, kursinformation, lärplattform, läromedel, stödinformation mm. Mötet leds av lektor. En ökad individualisering hoppas man kunna uppnå genom att ordinera elever tid och uppgifter till stödverksamheten i Matemateket. Det innebär således att stödet ska bli mer riktat framöver. En matematiklärare berättar att det inte är alla elever som vill ta del av det ordinerade stödet. Specialläraren, tillika matematiklärare, är också behjälplig i stödet av elever med särskilda behov, som har svårt att hänga med i undervisningen. I matematik ska också metoderna för flippat klassrum utvecklas under året. En av matematiklärarna har påbörjat arbetet, men ser att de elever som har svårast för matematik i minst utsträckning tar del av det flippade materialet. Under hösten 2015 ska matematiklärarna arbeta med att ta fram filmer och med att ställa samman de kommentarer och frågeställningar som filmerna behöver ackompanjeras av. Lärarna är generellt skeptiska till att flippat klassrum är en bra metod att använda på grundläggande nivå. I svenska som andraspråk och engelska ämnen där måluppfyllelsen är förhållandevis låg och som också omfattas av handlingsplanen - har fokus lagts på att öka läsförståelsen. Eleverna får läsa en större mängd skönlitteratur och man jobbar med att utveckla elevernas strategier för ökad läsförståelse. Innan eleverna påbörjar sin skönlitterära läsning gör de ett ordtest som sedan upprepas efter avslutad läsinsats. Resultatet visar att eleverna förbättrar sin ordförståelse markant genom att läsa skönlitteratur. Lärarna har också börjat ställa frågor till eleverna om deras attityder till läsning, läsvanor och ber eleverna göra en självskattning av sin förmåga. Syftet är att eleverna ska få en känsla för det de lär eller har lärt sig och hur de kan gå vidare i sitt lärande. För detta ändamål har också bedömningsmatriser tagits fram. 4 (14)

5 Erfarenheter från matematiklyftet ska tillämpas i undervisningen Kompetensutveckling ges. Samtliga matematiklärare ska gå Matematiklyftet och några lärare går Lärarlyftet eller VAL (Vidareutbildning av lärare). Anordnarens matematiklärare har gått Matematiklyftet, som letts av en av Åsö vuxengymnasiums matematiklärare. Rektor och lärarna upplever att det har varit givande att genom kompetensutvecklingsinsatsen träffa matematiklärare från andra utbildningsanordnare. Rektor framhåller särskilt att lyftet skapat förutsättningar för att stärka sambedömningen på enheten. De erfarenheter och lärdomar som dragits från insatsen ska nu spridas i organisationen på ett systematiskt sätt. En av matematiklärarna beskriver att lärarna nu testar olika metoder i klassrummen utifrån diskussionerna på matematiklyftet. Exempelvis har en lärare börjat ha mer smågruppsdiskussioner på sina matematiklektioner, som komplement till eget räknande och genomgångar av läraren. Läraren förser eleverna med öppna frågor som underlag för diskussionerna, och går sedan runt och lyssnar till diskussionerna. Därefter summeras diskussionerna i helklass. Syftet är att eleverna ska få en bättre självreflektion, men också kunna göra självbedömningar. Läraren tycker att det är utvecklande, men ser också vissa problem med tillvägagångssättet. Ett sådant är att tongivande elever kan bli dominerande i de små grupperna. En annat är att metoden är tidskrävande. Läraren menar att det är mycket matematiskt innehåll i kurserna som ska hinnas med på kort tid (tio veckor). Av den anledningen är det alltid en avvägning mellan att föreläsa och låta eleverna jobba tillsammans med alternativa metoder, menar läraren. En annan matematiklärare berättar också att hen i större utsträckning frångått föreläsningsformatet, bland annat genom att låta eleverna reflektera över olika matematiska begrepp som de sedan får applicera i olika uppgifter. På så sätt stimuleras elevernas eget tänkande och motverkar memorering, menar läraren. Fler karriärtjänster ska tillsättas Karriärstjänster har inrättats. Förstelärare och lektorer finns i flera ämnen. 5 (14)

6 Under hösten kommer ytterligare karriärtjänster att tillsättas. Idag finns en lektor i språkämnen som ska ersättas av två nya förstelärare i engelska och svenska som andraspråk. Alla nya förstelärare ska driva olika projekt och för detta ändamål har lärarna 20 procent nedsättning i sina tjänster. I naturkunskap ska den nye försteläraren verka för ett gemensamt förhållningssätt inom naturorienterande ämnen. Dessutom diskuteras om hur de parabeten som ägt rum mellan lärare i svenska som andraspråk och matematik, i syfte att arbeta språkutvecklande, också kan göras inom naturorienterande ämnen. I samhällskunskap ska den nye försteläraren också anlägga ett språkperspektiv samt utveckla lärplattformen och orienteringskurser. Även i vård- och omsorgsämnen ska en förstelärare tillsättas. Hen ska bland annat verka för att utveckla metoder för validering. Därtill finns ett krav från arbetsmarknadsförvaltningen i Stockholms stad om att eleverna som läser en vård- och omsorgsutbildning ska följas upp efter avslutade studier. Det blir också en uppgift för förstelärare. Kartläggning av elever ska göras på bredare front Elever som läser grundläggande kurser blir inte kartlagda. Enligt eleverna genomfördes inga initiala tester eller kartläggningssamtal innan deras kurser började. Enligt anordnarens handlingsplan för högre måluppfyllelse 2015 ska förkunskapstester göras i matematik, engelska och svenska som andraspråk även på grundläggande nivå. Utifrån testresultaten ska lärarna ge pedagogiska rekommendationer om lämplig kursnivå. Förkunskapstesten är ett erbjudande till eleverna, vilket bland annat framgår i välkomstbrevet till eleverna, men det är långt ifrån alla elever som gör ett sådant initialt test. I engelska har lärarna börjat testa eleverna i full skala. Som ett exempel visade det sig att 13 av 35 elever i en undervisningsgrupp fick en pedagogisk rekommendation att byta till en lägre kurs i något fall från engelska 6 till grundläggande nivå. Endast en elev följde den pedagogiska rekommendationen att byta kurs. Av de 13 eleverna gjorde fem studieavbrott och fyra fortsatte på samma nivå som de blivit antagna till. Av dessa fick samtliga F i betyg efter kursen. 6 (14)

7 Bemötande är ett fokusområde i handlingsplanen Vissa elever tycker inte att de blivit väl bemötta av enskilda lärare. De synpunkter som har framkommit i de möten vi haft med elever har rört upplevda kränkningar i klassrumet där eleverna bland annat känt sig dumförklarade. Några elever har tagit upp ärenden med rektor. Därtill finns mer allmänna synpunkter på vissa lärare som elever upplever vara dåliga på att förklara och blir frustrerade när eleverna inte förstår. Någon elev säger sig därför ha slutat ställa frågor i klassrummet. Bemötande är ett av de nya fokusområdena i handlingsplanen. I planen betonas det personliga mötet med studerande som mycket betydelsefullt och värdefullt. Bland annat ska skolan ge tydligare allmän information till eleverna i ett välkomstbrev. Lärarna och skolledningen tycker att lärarna har ett positivt bemötande av eleverna. Rektor menar att endast 20 klagomål har registrerats under senaste året. Eleverna vet vart de kan vända sig med sina klagomål, då de informeras om det vid kursstart. Policy om 24 timmar för respons hålls Enhetens policy om att besvara e-post inom 24 timmar uppfylls inte. En del av elever vi möter hävdar att det ofta går mer än ett dygn innan de får svar på sina inskickade frågor. De menar också att det kan vara svårt att få kontakt med lärarna via e-post eller telefon. Vissa lärare lämnar inte ut telefonnummer. Eleverna säger sig också önska att lärarna var mer tillgängliga i sina arbetsrum. Rektor menar att lärarna är bra på att svara på frågor från eleverna inom 24 timmar. Det är inte säkert att eleven får svar på sina frågor omedelbart, men de får åtminstone ett meddelande om att deras fråga har tagits emot och behandlas. Några undervisningsgrupper är alltjämt stora Vissa undervisningsgrupper är relativt stora. Ett exempel på en tämligen stor undervisningsgrupp är matematik flex på 7 (14)

8 grundläggande nivå. Gruppen undervisas emellertid av två lärare. Ett annat exempel är svenska som andraspråk på grundläggande nivå. Eleverna uttrycker att de hellre skulle se en uppdelning i mindre och mer homogena grupper utifrån förkunskaper och möjligheter att tillgodogöra sig undervisningen. Flera i personalen ser också att minskning av gruppstorlekarna är ett av enhetens utvecklingsområden. När antalet elever överstiger 25, menar lärare att kvaliteten försämras och att det blir svårare att följa alla elever och ge konstruktiv, individuell återkoppling. Rektor menar att grupperna, av ekonomiska skäl, måste vara stora. Först när elevantalet börjar närma sig 60 delas grupper upp. För att hantera stora och heterogena undervisningsgrupper jobbar lärarna dock aktivt med att sätta samman lämpliga grupper i gruppen som gynnar elevernas lärande så mycket som möjligt. En av lärarna menar att det inte är ekonomiskt försvarbart att ha mindre grupper. Rektor framhåller att det är ganska få undervisningsgrupper som är för stora och att dessa i möjligaste mån delas upp och att flera lärare används vid behov. Vilka grupper som är stora varierar mellan studieperioderna. På senare tid har det varit många elever på kurser i t.ex. fysik, matematik och svenska 3. En av de biträdande rektorerna poängterar att det inte är sämre resultat, mätt med betyg, i de större undervisningsgrupperna. Svårt för lärare att alltid involvera alla elever i undervisningen Lärarna kan vara mer aktiva i att involvera alla elever i klassrummet. Vi ser under lektionsbesöken att många lärare ofta vänder sig till och riktar frågor till en begränsad grupp av elever de som är aktiva och vågar eller vill ta för sig. Lärarna skulle kunna göra fler försök att aktivera samtliga elever. En av de biträdande rektorerna menar att det är svårt att jobba med olika metoder, särskilt de som är tidskrävande eftersom kurserna är korta och kurs- och ämnesplanerna har mycket centralt innehåll som ska behandlas. Därför krävs det mycket arbete från eleverna. De måste förbereda sig för lektionerna och själva vara aktiva på lektionerna. Biträdande rektorn tror därför att lärare ibland har svårt att kommunicera med elever som saknar förförståelse för lektionen. 8 (14)

9 Varje lärare hanterar sen ankomst efter rådande omständigheter Sen ankomst stör undervisningen. Det är inte ovanligt att elever med jämna mellanrum kommer in i klassrummet under den första delen av ett lektionspass. Det orsakar en viss störning i undervisningen. Skolan har ingen policy för hur sena ankomster ska hanteras, varför lärarna har olika sätt att hantera detta. Rektor är av åsikten att det måste vara upp till varje lärare att hantera sena ankomster utifrån vad som är lämpligt för lektionen i fråga. och Vissa lektioner startar inte på utsatt tid. Att det kan gå åtskilliga minuter innan en lektion kommer i gång kan delvis förklarars med sena ankomster. En annan orsak är att det ibland, för de kurser där det är fler än en inblandad lärare, tar tid att gå igenom vad förra lektionen fokuserade. Tid kan också gå åt för läraren att kartlägga vilka uppgifter eleverna gjort och vilket material olika elever fått. Några elever menar också att vissa lärare ofta kommer för sent till lektionerna. Det finns en policy om sen ankomst, vilken säger att lärarna ska hantera elever som kommer sent utifrån vad som är lämpligt för lektionen i fråga, berättar rektor. Personalen tar upp frågan om sen ankomst och närvaro under välkomstmöten, på lektionerna och under utbildningen i studieteknik. En av lärarna är övertygad om att sen ankomst av lärare och elever är ett marginellt problem, som endast berör några få kurser och lektioner. Läraren menar att elever kommer för sent emellanåt, men att de gör så av en anledning som kan vara förvärvsarbete eller lämning av barn på förskola/skola. Läraren menar att sena elever ofta kommer in tyst i klassrummet och sätter sig. Lärarna använder plattformen på olika sätt Alla lärare använder inte lärplattformen. Lärplattformen Moodle är överlag ett uppskattat verktyg. Enheten har krav på att samtliga lärare ska använda plattformen, men alla gör inte det på samma sätt. Exempelvis finns inte lektionsmaterial för samtliga kurser att tillgå på plattformen. Eleverna tycker det är en stor tillgång att i efterhand kunna ta del av presentationer, artiklar och annat som använts under en lektion, särskilt om man som elev inte kunnat närvara på den. På 9 (14)

10 en av de grundläggande kurserna används inte plattformen överhuvudtaget. Lärarna menar att elevernas IT-kompetens och tillgång till dator är för låg och att elevernas språkliga förmåga ibland gör att de inte klarar av att hantera Moodle. Lärarna instämmer i att det saknas en systematisk användning av Moodle bland lärarna. Skolledningen säger att man försöker få lärarna att arbeta med plattformen på samma sätt och att det finns en datalärare som stöd i detta arbete. En utmaning är att alla elever inte loggar in på lärplattformen, menar såväl lärare som skolledning. Det kan bero på olika faktorer, bland annat språkliga barriärer eller att teknik saknas (dator, Internetuppkoppling). Personalen informerar emellertid eleverna vid kursstart om hur Moodle fungerar. En lärare berättar att hen tvingar sina elever att använda lärplattformen på gymnasiala kurser. Läraren hänvisar eleverna till Moodle för att lämna in uppgifter, ta del av dokument och återkoppling. Läraren menar att det inte fungerar att använda lärplattformen på grundläggande utbildning, av ovan nämnda skäl. Generella utvecklingsaktiviteter ska stödja hela skolans verksamhet Extra stöd saknas i kurserna med färre deltagare. Att ge stöd individuellt eller i gruppform utanför lektionstid är ovanligare i de mindre ämnena. Det är sällan det ges tid till det. Fokus i handlingsplanen för ökad måluppfyllelse är på matematik, engelska och svenska som andraspråk, men det innebär inte att övriga ämnen nedprioriteras, menar lärarna. I handlingsplanen finns nämligen också generella utvecklingsaktiviteter som berör samtliga ämnen. Det gäller bland annat utbildningarna i studieteknik. Flera ämnen ska dessutom få förstelärare under hösten 2015 (Se Fler karriärtjänster ska tillsättas ). Utfallet av utbildningarna i studieteknik har fallit olika ut. Försök att schemalägga lektionspass med fokus på studieteknik har inte lockat särskilt många elever. Vad gäller anpassningar menar rektor menar att lärarna nu mer rutinmässigt och flexibelt gör sådana efter elevernas behov och förutsättningar. 10 (14)

11 Flera utvecklingsprojekt har genomförts Uppföljning av utvecklingsprojekt kan förstärkas. Enheten har haft och har en del pågående projekt och arbetssätt som syftar till att fler elever når kunskapskraven. För att veta om dessa leder till förväntade resultat bör enheten ta fram tydligare rutiner för att följa upp och utvärdera dess effekter. och Enheten driver flera utvecklingsprojekt. Ett av projekten handlar om språkutvecklande arbete i matematik. Den tämligen låga måluppfyllelsen i matematik och svenska som andraspråk har föranlett arbetsmarknadsförvaltningen i Stockholms stad att skriva fram krav på utvecklingsarbete inom de båda ämnena. Projektet drivs av lärare med karriärtjänster i svenska som andraspråk och matematik. Lärarna arbetar tillsammans två-och-två, med en lärare för vartdera ämnet i respektive par. Bland annat syftar projektet till att identifiera problem av språklig karaktär inom matematiken. Ett annat projekt är Learning Study där lärarna tillsammans planerar, genomför, utvärderar och utvecklar lektioner. Detta är en form av gemensam professionell utveckling. Tillsammans utarbetas en detaljerad plan för lektionen. En lärare genomför lektionen med elever och de övriga lärarna sitter med i klassrummet som observatörer. Lärargruppen möts efter detta och diskuterar sina observationer. Efter detta sker en revidering av lektionen som därefter genomförs av en annan lärare. Ett läsprojekt initierades av skolledningen i syfte att höja motivationen och måluppfyllelsen i ämnet svenska som andraspråk, som likt matematikämnet, uppvisar relativt låg måluppfyllelse. Projektet har bland annat mynnat ut i orienteringskurser. Lärarna i svenska som andraspråk har lagt ner mycket gemensam tid på utvecklingsarbete. Bland annat har det resulterat i ett ökat genrepedagogiskt arbete. Enhetens lärare har också läst och diskuterat boken Låt språket bära i syfte att utveckla det gemensamma arbetet med bedömningar. I engelska har lärarna jobbat i ett projekt som gått ut på att kartlägga det undervisningsmaterial man använder och vilken relevans materialet har i förhållande till kunskapskraven. Enheten har köpt in 18 Ipads för ett pilotprojekt om hur de kan användas i undervisningen. De insatser som personalen arbetet med utifrån vad som skrivs fram i handlingsplanen 2015 är svårt att mäta effekter av än så länge, menar 11 (14)

12 personalen. Rektor menar dock att vissa åtgärder som vidtagits under våren ska utvärderas under personalgemensamma dagar under hösten Rektor menar att projektet mellan matematiklärare och lärare i svenska som andraspråk för väl ut och att lärarna uppskattade samarbetet. I kommande projekt ska andraspråksperspektivet bland annat inkludera också naturorienterande ämnen. Ett annat projekt som avslutats är Learning Study. Denna form av kollegialt lärande är utvecklande, men tidkrävande, konkluderar skolledningen. Enkäter om elevernas attityder kan utvecklas Tydligare rutiner kring kursutvärderingar kan tas fram. Eleverna beskriver att vissa lärare genomför utvärderingar efter avslutade kurser, medan andra lärare inte gör det. Utvärderingarna är olika utformade eftersom det är varje enskild lärare som sätter samman dem. För att få ett bättre underlag att analysera på skolnivå skulle gemensamma riktlinjer eller en gemensam kursenkät kunna tas fram. och Den övergripande skolenkäten har låg svarsfrekvens. För att få elevernas synpunkter på frågor som rör verksamheten i stort har anordnaren tillgång till en enkät via lärplattformen. Den upplevs dock vara svår att administrera och relativt få elever besvarar den. Det innebär att det blir ett mindre tillförlitligt underlag att dra slutsatser från. Enheten har provat olika varianter för att få elevernas attityder till verksamheten och i dagsläget har man återgått till att använda pappersenkäter. Såväl skolledning och lärare pekar på att eleverna inte är särskilt angelägna om att besvara enkäter - det finns en enkättrötthet. Anordnaren har svårt att få en hög svarsfrekvens i KSL:s studerandeenkät, trots en rad olika insatser för att eleverna ska besvara enkäten. Skolledningen menar att det finns en enkättrötthet bland eleverna. Därtill görs skolan ytterligare en skolövergripande enkät som samanalyseras på skolnivå, vilket dock inte är fallet med lärarnas egna kursutvärderingar, som inte är samordnade. 12 (14)

13 Nya rutiner för att förhindra avbrott Tydligare rutiner för att följa upp avbrott kan tas fram. Lärarna för närvaro på lektionerna och alla närvarolistor gås igenom av skolans administration. Den som inte varit närvarande på 21 dagar skrivs per automatik ut från en kurs. Lärarna berättar emellertid att de inte har möjlighet att ta kontakt med alla de elever som inte är aktiva på kursen för att eventuellt få dem att fortsätta sina studier eller för att förhöra sig om anledningar till avbrott. Enligt lärarna tar enheten fram avbrottsstatistik, men de vet inte riktigt hur resultaten ser ut och vad den används till. I handlingsplanen för högre måluppfyllelse för 2015 står följande angående att uppmärksamma elever som har hög frånvaro eller inte skickar inlämningsuppgifter: När en elev är frånvarande mer än två lektioner efter varandra eller en hel vecka får eleven ett mejl från skolan med en fråga om frånvaron och en hänvisning till kursplaneringen i lärplattformen, där information om vad eleven behöver göra/läsa/titta på (film) för att fortsatt kunna följa med i kursen. Läraren avgör om mejlet skickas från elevadministratören eller läraren. Ny rutin skapas för att skicka mejl från elevadministrationen till elever som har återkommande frånvaro. Eleverna informeras på informationsmöten och via andra kanaler Likabehandlingsplanen är obekant för vissa elever. Det är framförallt eleverna som läser kurser på grundläggande nivå som inte känner till enhetens framtagna plan för likabehandling och mot kränkningar och diskriminering. och Vissa elever saknar kännedom om elevrådet. Det gäller i synnerhet elever som läser kurser på grundläggande nivå. och Elevernas kännedom om individuella studieplaner kan öka. De elever på grundläggande nivå som vi samtalar med har ingen kännedom om individuella studieplaner. 13 (14)

14 Skolledningen tycker det är anmärkningsvärt att eleverna sägs ha dålig kännedom om individuella studieplaner och likabehandlingsplanen. Eleverna informeras nämligen om bland annat dessa frågor via olika kanaler och genom välbesökta introduktionsmöten. Skolledningen tror dock att informationen har gått fram på ett bättre sätt då expeditionen upplever att de får allt färre frågor från eleverna. Något elevråd finns inte i dagsläget. Det externa samarbetet ligger vilande Enheten har samarbetat med vuxenutbildningen i Gävle och Uppsala, framförallt kring reformerna i samband med Vux12, men också med betyg och bedömning. Viss personal anser emellertid att samarbetet inte gett så mycket som de förväntade sig. Det tror de beror på att skolorna i de andra städerna har så pass olika verksamheter i förhållande till Åsös. Många av de lärare vi möter är också av uppfattningen att samarbetet har upphört eftersom enheterna inte haft något konkret utbyte på över ett år. Rektor berättar dock att samarbetet endast har legat på is sedan hösten 2013, till förmån för förvaltningens gemensamma kompetensaktiviteter, men att samarbetet ska återupptas under hösten Under året som gått mellan utvärderingen 2014 och uppföljningen 2015 har samarbetet med vuxenutbildningen i Gävle och Uppsala inte tagits upp av olika anledningar. Istället har Åsö använt en höstvecka för kompetensutveckling då arbetsmarknadsförvaltningen i Stockholms stad bjudit in alla medarbetare inom vuxenutbildningen. Hösten 2014 var bemötande i olika former huvudsakligt fördjupningsområde. Inom ramen för fortbildingen gjorde Åsö vuxengymnasium studiebesök på Jobbtorget i Farsta och har tagit emot en personalgrupp från Sfi söderort i sin verksamhet. 14 (14)

Uppföljning av Svensk vård- och kompetensutvecklings yrkesutbildningar inom vård och omsorg

Uppföljning av Svensk vård- och kompetensutvecklings yrkesutbildningar inom vård och omsorg 2015-04-23 Uppföljning av Svensk vård- och kompetensutvecklings yrkesutbildningar inom vård och omsorg Samordnare: Fredrik Lind, Botkyrka kommun Medbedömare: Natalia Gura, rektor för vuxenutbildningen,

Läs mer

Uppföljning av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning vid Centrum för livslångt lärande (C3L), Tyresö kommun

Uppföljning av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning vid Centrum för livslångt lärande (C3L), Tyresö kommun 2015-06-17 Uppföljning av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning vid Centrum för livslångt lärande (C3L), Tyresö kommun Samordnare: Fredrik Lind, Botkyrka kommun Medbedömare: Elin Appel, tf. bitr.

Läs mer

Beslut för vuxenutbildningen

Beslut för vuxenutbildningen Beslut 2013-03-15 Botkyrka kommun Beslut för vuxenutbildningen efter tillsyn i Botkyrka kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586

Läs mer

Rapport från återbesök på Hermods

Rapport från återbesök på Hermods 2015-12-04 Rapport från återbesök på Hermods Samordnare: Lisbeth Jacobsson Botkyrka kommun Medbedömare: Stefan Quas, Rektor UpplandsVäsby Medbedömare: Tove Bodin, Administrativ chef Botkyrka kommun Gemensam

Läs mer

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik 140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning

Läs mer

Likabehandlingsplan 2015-2016

Likabehandlingsplan 2015-2016 Likabehandlingsplan 2015-2016 INNEHÅLL Verksamhetsformer som omfattas av planen... 2 Främjande insatser... 5 Schemaläggning, föräldraskap och studier... 9 Kartläggning... 10 Skolans plan mot diskriminering

Läs mer

Mall för kvalitétsrapport: Lärcentrum

Mall för kvalitétsrapport: Lärcentrum Mall för kvalitétsrapport: Lärcentrum Rektor. Nämnd: Bildningsnämnden Senast reviderat: 2015-12-14 2 1. Beskrivning av verksamheten En kort presentation av skolan, t.ex. text från Om skolan på er hemsida.

Läs mer

Verksamhetsplan 2016. Vimmerby lärcenter. Kommunal vuxenutbildning på gymnasial och grundläggande nivå samt i svenska för invandrare

Verksamhetsplan 2016. Vimmerby lärcenter. Kommunal vuxenutbildning på gymnasial och grundläggande nivå samt i svenska för invandrare Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016 Kommunal vuxenutbildning på gymnasial och grundläggande nivå samt i svenska för invandrare Särskild utbildning för vuxna Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

Utbildningsinspektion i vuxenutbildningen, Centrum för vuxnas lärande.

Utbildningsinspektion i vuxenutbildningen, Centrum för vuxnas lärande. Utbildningsinspektion i Kristianstads kommun Centrum för vuxnas lärande Dnr 53-2006:3213 Utbildningsinspektion i vuxenutbildningen, Centrum för vuxnas lärande. Vuxenutbildning Inledning Skolverket har

Läs mer

Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Vidtagna åtgärder under 2015 avseende distansutbildning

Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Vidtagna åtgärder under 2015 avseende distansutbildning Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Datum 2015-12-16 Vår referens Elin Ewers Sekreterare elin.ewers@malmo.se Tjänsteskrivelse under 2015 avseende distansutbildning

Läs mer

Rapport från utvärdering av sfi Jensen Education School AB, Kista 2-5 april 2012

Rapport från utvärdering av sfi Jensen Education School AB, Kista 2-5 april 2012 TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN UPPFÖLJNING SENHETEN SID 1 (16) 2012-08-24XX EXTERN UTVÄRDERARE LENA KAE V 08-508 33 977 MEDBEDÖMARE PILLE PENSA HE DSTRÖM BITR REKTOR SFI STOCKHOLM Rapport från utvärdering

Läs mer

Handlingsplan Vuxenutbildningen 2015

Handlingsplan Vuxenutbildningen 2015 1 [17] -01-13 Handlingsplan Vuxenutbildningen Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 2 [17] -01-13 Handlingsplan

Läs mer

Norrsätraskolans kvalitetsredovisning 2013-2014

Norrsätraskolans kvalitetsredovisning 2013-2014 Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11) 2014-02-20 Norrsätraskolans kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation Skolan består av 2 arbetslag F-3, 4-6. Vi är uppdelade i två byggnader

Läs mer

Handlingsplan 2013 Vuxenutbildningen

Handlingsplan 2013 Vuxenutbildningen Handlingsplan 2013 Vuxenutbildningen Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Verksamhetsområde Denna handlingsplan

Läs mer

Svar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr 43-2014:7911

Svar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr 43-2014:7911 1(6) Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningskontoret Ewa Johansson, Rektor 0171-529 58 ewa.johansson@habo.se Yttrande över beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Futurum

Läs mer

Lokal arbetsplan för Komvux i Lund (beslutad av skolutvecklingsgruppen 2011-11-10)

Lokal arbetsplan för Komvux i Lund (beslutad av skolutvecklingsgruppen 2011-11-10) Lokal arbetsplan för Komvux i Lund (beslutad av skolutvecklingsgruppen 2011-11-10) 2 Våra mål Komvux ska erbjuda flexibel utbildning av hög kvalitet som speglar individens och samhällets behov av kunskap

Läs mer

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling och diskriminering för Ljungfälle särskola och fritidshem Läsåret 2011-2012

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling och diskriminering för Ljungfälle särskola och fritidshem Läsåret 2011-2012 Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling och diskriminering för Ljungfälle särskola och fritidshem Läsåret 2011-2012 Annika Sandberg, rektor 0470-43690 Planen omfattar följande verksamhetsformer:

Läs mer

L J U S p å k v a l i t e t

L J U S p å k v a l i t e t L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna Mälargymnasiet Rapport November 2014 Innehållsförteckning Inledning 3 1. Utvärderingens genomförande 3 1.1 Utvärderingsgrupp

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012-2013 Perioden 30 juli 2012 28 juli 2013. Andel som studerar kvällstid: 15 % 0 % Antal sfi-lärare 19

Kvalitetsrapport 2012-2013 Perioden 30 juli 2012 28 juli 2013. Andel som studerar kvällstid: 15 % 0 % Antal sfi-lärare 19 Kvalitetsrapport Perioden 30 juli 2012 28 juli 2013 ANORDNARE Stockholms stad SKOLENHET Skolenhet: SFI Västerort i Tensta Huvudman för utbildningen: Stockholms stad Studievägar: Sfi 1, Sfi 2, Sfi 3 Andel

Läs mer

Hillared skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hillared skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hillared skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola och fritidshem a för planen och övriga pedagoger på skolan. Vår vision

Läs mer

KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08

KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08 KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08 REKTORS KVALITETSRAPPORT 1 FÖRBÄTTRINGAR Vilka förbättringar har genomförts under året och vilka resultat ha de gett?

Läs mer

Norrtälje komvux (NKV) - utvärdering av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning

Norrtälje komvux (NKV) - utvärdering av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning Rapport 2015 Norrtälje komvux (NKV) - utvärdering av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning Samordnare: Fredrik Lind, Botkyrka kommun 2015-03-16 Innehållsförteckning Gemensam utvärdering av vuxenutbildningen

Läs mer

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll Kyrkenorumskolans vision sid 3 Diskrimineringslagen sid 3 Definition av begreppen sid 3 Åtgärder vid diskriminering och kränkande

Läs mer

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande KaPitel 3 Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande Det är svårt att i den vetenskapliga litteraturen hitta stöd för att individuella kompetensutvecklingsinsatser i form av några föreläsningar

Läs mer

Dokumentation av kvalitetsarbetet i Mjölby kommuns förskolor och skolor

Dokumentation av kvalitetsarbetet i Mjölby kommuns förskolor och skolor 1 (15) Utbildningsförvaltningen 2015-06-08 Dokumentation av kvalitetsarbetet i Mjölby kommuns förskolor och skolor Innehåll Inledning... 1 Vision... 2 Uppdrag och mål... 2 Pedagogiskt ledarskap... 2 Hur

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU!

För huvudmän inom skolväsendet. Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU! För huvudmän inom skolväsendet Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU! Innehåll Fortbildning för alla matematiklärare 2 Läraren

Läs mer

2009-02-27. Avsikten är att kvalitetsredovisningen skall lämnas direkt i detta formulär. Ansvarig skriver i de gråmarkerade fälten.

2009-02-27. Avsikten är att kvalitetsredovisningen skall lämnas direkt i detta formulär. Ansvarig skriver i de gråmarkerade fälten. 2009-02-27 KVALITETSREDOVISNING 2009 VUXENUTBILDNINGEN, VUX Avsikten är att kvalitetsredovisningen skall lämnas direkt i detta formulär. Ansvarig skriver i de gråmarkerade fälten. Område/skola/arbetslag:

Läs mer

STUDIE- HANDLEDNING KOMVUX 2016-2017. Inför ansökan till Komvux KOMVUX

STUDIE- HANDLEDNING KOMVUX 2016-2017. Inför ansökan till Komvux KOMVUX STUDIE- HANDLEDNING Inför ansökan till Komvux KOMVUX 2016-2017 KOMVUX Kontaktuppgifter till Lärare KOMVUX Studiehandledning 2016/17 Välkommen att studera på Komvux! På Komvux erbjuder vi många olika typer

Läs mer

Kvalitetsrapport på huvudmannanivå för förskola, grundskola i Gullspångs kommun

Kvalitetsrapport på huvudmannanivå för förskola, grundskola i Gullspångs kommun Kvalitetsrapport på huvudmannanivå för förskola, grundskola i Gullspångs kommun Dnr: KS 2014/590 Revideras varje år Innehåll Kvalitetsrapport på huvudmannanivå för förskola, grundskola i Gullspångs kommun...

Läs mer

Vuxenutbildningens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vuxenutbildningens plan mot diskriminering och kränkande behandling Vuxenutbildningens plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller för gymnasial och grundläggande vuxenutbildning, sfi och särvux vid Hjalmar Strömerskolan 20150701-20160630 1 Innehållsförteckning:

Läs mer

Kvalitetsarbete. I praktiken AVESTA

Kvalitetsarbete. I praktiken AVESTA Kvalitetsarbete I praktiken AVESTA Var är vi? Förutsättningar MiROi i-learning AB bedriver sedan september 2013 undervisning i SFI (Svenska för invandrare) i Avesta. Undervisningen bedrivs alla helgfria

Läs mer

Kvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret 2014-2015

Kvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret 2014-2015 1 Kvalitetsrapport för Montessoriskolan Castello läsåret 2014-2015 2 Kvalitetsrapport Pysslingens skolors kvalitetsarbete syftar till att säkerställa att varje barn och elev oavsett skola ges möjlighet

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 för Rinkebyskolan

Verksamhetsplan 2015 för Rinkebyskolan Rinkebyskolan Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (12) 2015-02-09 Handläggare Carina Rennermalm Telefon: Till Rinkebyskolan Verksamhetsplan 2015 för Rinkebyskolan Förslag till beslut Rinkebyskolan 16305 Spånga

Läs mer

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller för perioden: Aug 2014-juni 2015 Ansvarig för planen: Hanna Lindö Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola,

Läs mer

4 AUGUSTI 2014. Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem

4 AUGUSTI 2014. Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem 4 AUGUSTI 2014 Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan förskoleklass, grundskola, fritidshem 2014/2015 1 Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Örsundsbroskolan ligger c:a två mil

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse 2014/2015 Verksamhetsberättelse 2 (11) Innehållsförteckning 1 Systematiskt kvalitetsarbete i Uddevalla kommun... 3 2 Verksamheten... 4 3 Förutsättningar för

Läs mer

Likabehandlingsplan för Nobelgymnasiet

Likabehandlingsplan för Nobelgymnasiet Likabehandlingsplan för Nobelgymnasiet Postadress: Nobelgymnasiet, 651 84 Karlstad Besöksadress: Nokiagatan 20. Webb: karlstad.se/nobelgymnasiet Tel: 054-540 15 00 E-post: nobelgymnasiet@karlstad.se 1

Läs mer

Didaktus - utvärdering av gymnasial yrkesutbildning

Didaktus - utvärdering av gymnasial yrkesutbildning Rapport 2015 Didaktus - utvärdering av gymnasial yrkesutbildning Samordnare: Fredrik Lind, Botkyrka kommun Medbedömare: Patrik Marinilli, bitr. rektor för vuxenutbildningen, Upplands-Bro kommun 2015-05-03

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 43-2015:5438 Göteborgs kommun Karin.mickelbo@vastra.goteborg.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Kannebäcksskolans grundsärskola belägen i Göteborgs kommun 2 (8) Dnr 43-2015:5438 Tillsyn i

Läs mer

Kvalitetsrapport för förskolan Kristallen

Kvalitetsrapport för förskolan Kristallen Kvalitetsrapport för förskolan Kristallen Läsåret 2014-2015 LÄSÅRET 2014-2015... 1 GRUNDFAKTA... 3 FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 Arbetsmiljö... 4 Systematiskt kvalitetsarbete... 4 Vägledande samspel, Språkplan

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015 Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015 Gislaveds särskola Vi har i år haft två klasser med särskoleelever på Gislaveds Gymnasiums nationella särskoleprogram.. Vi har två nationella program: Programmet

Läs mer

Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr!

Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr! Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr! Innehållsförteckning F Ö R O R D... 3 1. VERKSAMHETSMÅLEN FÖR BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN... 4 MÅL 1 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING... 4 MÅL 2

Läs mer

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan

Läs mer

Förskolan Wåga & Wilja på Sehlstedtsgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Wåga & Wilja på Sehlstedtsgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Wåga & Wilja på Sehlstedtsgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012

Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012 2012 Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012 Strängnäs kommun 2012-08-06 Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht-2012 Skollag (2010:800)/ Nämndmål och Lokal arbetsplan Skollagen 1 kap 5 Utformning

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2015. Malmgårdsskolan f-1 Hagenskolan

Verksamhetsplan 2014-2015. Malmgårdsskolan f-1 Hagenskolan Verksamhetsplan 2014-2015 Malmgårdsskolan f-1 Hagenskolan Verksamhetsplan Malmgårdsskolan f-1/hagenskolan Vision/Verksamhetsidé Alla barn har rätt att utvecklas för att nå sin högsta potential. Vår skola

Läs mer

Sotenäs Kompetenscentrums Likabehandlingsplan och Årliga plan mot kränkande behandling

Sotenäs Kompetenscentrums Likabehandlingsplan och Årliga plan mot kränkande behandling 1 Sotenäs Kompetenscentrums Likabehandlingsplan och Årliga plan mot kränkande behandling Mål och vision Vi ska förebygga, upptäcka och åtgärda alla former av kränkande handlingar bland elever och personal

Läs mer

Särskilt stöd. Arbetsgången för att nå kunskapsmålen Inklusive bilagor. Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium

Särskilt stöd. Arbetsgången för att nå kunskapsmålen Inklusive bilagor. Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium Särskilt stöd Arbetsgången för att nå kunskapsmålen Inklusive bilagor Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium Reviderad 2014-09-23 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ämnes- och kursplanering... 3 Dokumentation och

Läs mer

Likabehandlingsplan för. Eductus Sfi, Gruv. Höganäs 2011

Likabehandlingsplan för. Eductus Sfi, Gruv. Höganäs 2011 Likabehandlingsplan för Eductus Sfi, Gruv Höganäs 2011 (reviderat 08.02.2011) Datum: 08.02.2011 Vad: Sfi, Gruv, Eductus Var: Höganäs Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 4 Visioner... 4 Definition..... 5 Diskriminering....

Läs mer

Lärgården utbildning AB utvärdering av gymnasial vuxenutbildning

Lärgården utbildning AB utvärdering av gymnasial vuxenutbildning 2016-04-01 Lärgården utbildning AB utvärdering av gymnasial vuxenutbildning Samordnare: Joakim Palestro, Priolys AB Medbedömare: Maryam Barkardehi, rektor vuxentubildningen i Sigtuna kommun Innehållsförteckning

Läs mer

Barn- och utbildningssektorn Internkontroll Samrealskolan åk F-6 inklusive fritidshem

Barn- och utbildningssektorn Internkontroll Samrealskolan åk F-6 inklusive fritidshem Barn- och utbildningssektorn Internkontroll Samrealskolan åk F-6 inklusive fritidshem Onsdag 14 november 2012 Ansvarig för internkontrollen Jan Gayen 1 Innehåll Bakgrund... 2 Fakta om Samrealskolan åk

Läs mer

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Kyrkerörsskolan. Läsår 2010 / 2011. Anneli Jonsson / Charlotta Robson

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Kyrkerörsskolan. Läsår 2010 / 2011. Anneli Jonsson / Charlotta Robson Arbetsplan Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa Kyrkerörsskolan Läsår 2010 / 2011 Anneli Jonsson / Charlotta Robson Rektor 2010-11-08 Innehållsförteckning Del 1 Kyrkerörsskolans

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Beslut Lerums kommun lerums.kommun@lerum.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Lerums kommun Beslut 2(13) Tillsyn i Lerums kommun har genomfört tillsyn av Lerums kommun under våren 2016. Tillsynen

Läs mer

Årlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015

Årlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015 2015-02-04 Årlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015 Avser tiden: 20131101-20150301 Kommun: Tomelilla 1. Sammanfattning Arbetet med att förbättra matematikundervisningen

Läs mer

2015-2016. Upprättad av elever och lärare 2015.08.23

2015-2016. Upprättad av elever och lärare 2015.08.23 2015-2016 Praktiska Nykvarns årliga plan för att förebygga och motverka och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling enligt lagar och förordningar Upprättad av elever och lärare 2015.08.23

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Parkens förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80

Läs mer

2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/

2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/ 2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/ årsarbetare 2014; 13,1 elev/ anställd 2014; 41,1 elev/avdelning

Läs mer

Utvärderingsrapport heltidsmentorer

Utvärderingsrapport heltidsmentorer Utvärderingsrapport heltidsmentorer Kungstensgymnasiet Lena Lindgren Katarina Willstedt 2015-02-27 stockholm.se Utgivningsdatum: 2015-02-27 Utbildningsförvaltningen, Uppföljningsenheten Kontaktperson:

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE KVALITETSRAPPORT - REKTOR Enhet: KAPLANSKOLAN, EE, EC, VF och EN. Rektor: Kristin Lundholm. Frågor att besvara KUNSKAPER Måluppfyllelse och resultat 1 Beskriv i vilken grad

Läs mer

Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Ansvariga för planen Rektor ansvarar för planen och ser till att all

Läs mer

Utbildningsinspektion i den kommunala vuxenutbildningen och svenska för invandrare

Utbildningsinspektion i den kommunala vuxenutbildningen och svenska för invandrare Utbildningsinspektion i den kommunala vuxenutbildningen och svenska för invandrare UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan Dennis Holm 2015-10-01 Bergvretenskolan Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan 1 Övergripande beskrivning av enheten Bergvretenskolan är belägen i sydöstra delen av Enköpings tätort. Närområdet består

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Dokumentation Överkalix gymnasieskola/komvux

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Dokumentation Överkalix gymnasieskola/komvux Överkalix kommun Skolförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Dokumentation Överkalix gymnasieskola/komvux Fastställt 2014-09-30 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 METOD... 3 Metod gymnasieskolan...

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen Optimus i Vallentuna kommun. Skolinspektionen. Beslöt

Beslut. efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen Optimus i Vallentuna kommun. Skolinspektionen. Beslöt Skolinspektionen Beslöt 2014-04-03 Vallentuna kommun kommun@vallentuna.se Rektorn vid den särskilda undervisningsgruppen Optimus kristiii.aabel@vallentuna.se Beslut efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen

Läs mer

Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun

Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun LULEÅ KOMMUN 2015-12-11 1 (14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever... 2 Inledning... 2 Planeringsmöte

Läs mer

Datum 13 06 14. Förskolechef. Anita Malmjärn Askelöf. Beskrivning av förskolan

Datum 13 06 14. Förskolechef. Anita Malmjärn Askelöf. Beskrivning av förskolan Datum 13 06 14 1 (8) Kvalitetsanalys för Igelboda förskola läsåret 2012/13 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Tillsynsbeslut för gymnasieskolan

Tillsynsbeslut för gymnasieskolan Beslut Skolinspektionen 2015-08-27 Göteborgs stad infoaeduc.boteborg.se Gymnasieskolenhetschef och rektorer vid Hvitfeldtska gymnasiet mikael.o.karlssonaeduc.ciotebord.se amela.filipovicaeduc.qotebord.se

Läs mer

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Lillsjöskolan ligger i Östra Odensala och ingår i Odensala skolområde. Skolan gränsar

Läs mer

Likabehandlingsplan 2015-2016 Vuxenutbildning Pihlskolan

Likabehandlingsplan 2015-2016 Vuxenutbildning Pihlskolan Likabehandlingsplan 2015-2016 Vuxenutbildning Pihlskolan November 2015 Rektor Annika Eriksson Innehållsförteckning 1 Bakgrund 3 1.1 Vision 1.2 Vad säger styrdokumenten 3 1.2.1 Vad säger skollagen 3 1.2.2

Läs mer

2015-08-11 Välkommaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling.

2015-08-11 Välkommaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. 1 2015-08-11 Välkommaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola Ansvariga för planen Skolledning Vår vision Välkommaskolan

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehållsförteckning s plan mot diskriminering och kränkande behandling... 2 Ansvariga för planen... 2 Vuxenutbildningsområdets vision:... 2 Attityder,

Läs mer

Underlag för systematiskt kvalitetsarbete

Underlag för systematiskt kvalitetsarbete 1(10) Underlag för systematiskt kvalitetsarbete Enhet: Klostergårdsskolan Ansvarig: Marita Christoffersson 1 2(10) LÄSÅRETS VERKSAMHETSPLAN Mål för läsåret 2012-13 Befästa arbetet med UNIKUM så att det

Läs mer

Rapport för projekt Matematik årskurs 6-9 Frälsegårsdsskolan och Kronan

Rapport för projekt Matematik årskurs 6-9 Frälsegårsdsskolan och Kronan Rapport för projekt Matematik årskurs 6-9 Frälsegårsdsskolan och Kronan Bakgrundsbeskrivning av projektet Kronan och Frälsegårdskolan har haft låg måluppfyllelse i matematik. Skolorna har genomfört kvalitetsredovisningar

Läs mer

Magnus Alehed (rektor), Jan Ohlsson (bitr rektor), Anders Olsson-Lenz (bitr rektor)

Magnus Alehed (rektor), Jan Ohlsson (bitr rektor), Anders Olsson-Lenz (bitr rektor) Gymnasieskola Magnus Alehed (rektor), Jan Ohlsson (bitr rektor), Anders Olsson-Lenz (bitr rektor) Skolsyster Ingela Bergling, Specialpedagog Agneta Ernstson, Kurator Åsa Berg Alma Lindblom, Elevrådsordförande

Läs mer

Kvalitetsredovisning hösten 2014

Kvalitetsredovisning hösten 2014 SBG1000, v1.3, 2010-04-07 KOMPETENS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN CENTRUM FÖR VUXENUTBILDNING Fredrik Ekdahl 2015-10-02 Kvalitetsredovisning hösten 2014 Sundbybergs stad, 172 92 Sundbyberg BESÖKSADRESS

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning för Bokebo förskola Ölycke ro. läsåret 2007 2008 O:\Kvalitetsredovisning\Kvalitet 2007-2008\Förskolan\Instruktion.doc Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 3 2. Presentation av rektorsområdet

Läs mer

Haga/Lyckebyskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Haga/Lyckebyskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Haga/Lyckebyskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen; förskoleklass, fritidshem, grundskola, årskurs 1-9 Läsår: 2014/2015 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Likabehandlingsplan för Lerums vuxenutbildning 2015-2016

Likabehandlingsplan för Lerums vuxenutbildning 2015-2016 1 (16) Likabehandlingsplan för Lerums vuxenutbildning 2015-2016 Behandlad på APT 15-08-10 LERUM400, v 1.0, 2007-06-15 2 (16) 1. Inledning Mål och vision All verksamhet ska utgå från principen om människors

Läs mer

Vuxenutbildningen Gislaveds Gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vuxenutbildningen Gislaveds Gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling 1 (11) Vuxenutbildningen Gislaveds Gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Vuxenutbildningen Läsår: 2014/2015 2 (11) Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för Hermods Vuxenutbildning - För perioden 2012 till 30 april 2014 2014-06-04

Systematiskt kvalitetsarbete för Hermods Vuxenutbildning - För perioden 2012 till 30 april 2014 2014-06-04 Systematiskt kvalitetsarbete för Hermods Vuxenutbildning - För perioden 2012 till 30 april 2014 2014-06-04 1 Hermods har utbildat Sverige i 116 år. Över 4 miljoner Svenskar har fått nya kunskaper och insikter

Läs mer

Plan mot diskriminering & kränkande behandling

Plan mot diskriminering & kränkande behandling Plan mot diskriminering & kränkande behandling Förskolan Tjädern Förskolan Tjäderns Plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015/2016

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling för Granbackaskolans förskoleklass, fritidshem och skola

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling för Granbackaskolans förskoleklass, fritidshem och skola Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling för Granbackaskolans förskoleklass, fritidshem och skola 150901 160831 Innehåll Inledning...3 Granbackaskolans vision...3 Redovisning av föregående års

Läs mer

2012-11-26 2015-10-30 OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR. Vuxenutbildningen Torggatan 9 barnutbildning@svenljunga.se Tel 0325-180 00

2012-11-26 2015-10-30 OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR. Vuxenutbildningen Torggatan 9 barnutbildning@svenljunga.se Tel 0325-180 00 2012-11-26 2015-10-30 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR LÄRCENTRUM I SVENLJUNGA Vuxenutbildningen Torggatan 9 barnutbildning@svenljunga.se Tel 0325-180 00 512 80 SVENLJUNGA Fax 0325-182

Läs mer

Elevbarometer för den kommunala gymnasieskolan 2015

Elevbarometer för den kommunala gymnasieskolan 2015 1(8) Tjänsteskrivelse 2015-08-03 Diarienummer: UAN 2015/0329 Version: 1,0 Beslutsorgan: UAN Halmstad Utbildning Klas Jacobsson E-post: klas.jacobsson@halmstad.se Telefon: 0738-11 88 44 Elevbarometer för

Läs mer

Dokumentation av kvalitetsarbetet

Dokumentation av kvalitetsarbetet 1 (10) Dokumentation av kvalitetsarbetet för förskoleklass, fritidshem och grundskola vid Veta skola läsåret 2012/13 Syfte och målgrupp Huvudsyftet med denna dokumentation av pågående kvalitetsarbete är

Läs mer

Likabehandlingsplan Östad förskolor och familjedaghem

Likabehandlingsplan Östad förskolor och familjedaghem 1 (13) 2014-11-24 Lärande Östad enhet: Björkhyddans förskola Björnens förskola Familjedaghem Likabehandlingsplan Östad förskolor och familjedaghem I Östad enhets förskoleverksamhet ingår: Björkhyddans

Läs mer

2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Upprättad september 2014 I samarbete med personal, elever, föräldrar och rektor samt fastställd av rektor. 2014-09

Läs mer

Sotenässkolans årliga plan mot kränkande behandling

Sotenässkolans årliga plan mot kränkande behandling 1 Sotenässkolans årliga plan mot kränkande behandling Mål och vision Vi vill att alla elever efter sin skoltid vid Sotenässkolan skall känna till sina starka sidor och vara stolta över dem. Detta blir

Läs mer

Orgona förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Orgona förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Orgona förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef, pedagogisk samordnare och

Läs mer

Kommun: Strömsunds kommun SKL Matematik PISA

Kommun: Strömsunds kommun SKL Matematik PISA 2014-11-07 Kommun: Strömsunds kommun SKL Matematik PISA Avser tiden 2013-11-01 till 2015-03-01 1. Sammanfattning Organisation på hemmaplan Kommungruppen som består av tolv personer träffas två gånger mellan

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Björndalsskolan 1-3 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Björndalsskolan 1-3 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Björndalsskolan 1-3 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV

Läs mer

Kvalitetsrapport kring måluppfyllelse 2013/2014

Kvalitetsrapport kring måluppfyllelse 2013/2014 Kvalitetsrapport kring måluppfyllelse 2013/2014 Verksamhet: Rostaskolan Betyg och bedömning, skola Stödtimmen i åk 5-6 har gjort att vi fått högre måluppfyllelse. Tidiga utvecklingssamtal har bidragit

Läs mer

Kollegialt lärande i skolan

Kollegialt lärande i skolan Kollegialt lärande i skolan kunskap utveckling inspiration Så arbetar du framgångsrikt med kollegialt lärande på vetenskaplig grund Observationer och kollegial utvärdering hur går vi tillväga? Hur skapar

Läs mer

Fontinskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Fontinskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Fontinskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola, Förskoleklass, Fritidshem och Fritidsklubb Gäller år 2015 Vår vision Vi på Fontinskolan

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Fröviskolan 7-9 2014/2015

Kvalitetsredovisning. Fröviskolan 7-9 2014/2015 Kvalitetsredovisning Fröviskolan 7-9 2014/2015 1 Innehållsförteckning 1. Grundfakta 3 2. Resultat 2.1 Normer och värden 3 2.2 Måluppfyllelse i arbetet med kursplanens mål 5 2.3 Elevinflytande och demokrati

Läs mer

Kvalitetsredovisning Skola/fritids

Kvalitetsredovisning Skola/fritids Kvalitetsredovisning Skola/fritids 2013-2014 Verksamheten som helhet Vår vision är att skapa en skola som vilar på demokratins grund och där verksamheten grundar sig på ett livslångt lärande. Kunskaper,

Läs mer

När barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter som en tillgång

När barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter som en tillgång LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VULKANENS 2014/2015 Vulkanens förskolas vision När barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter

Läs mer

Vuxenutbildning 2013 I Stockholms län

Vuxenutbildning 2013 I Stockholms län I Stockholms län OM UNDERSÖKNINGEN Alla länets 26 kommuner deltar i den gemensamma studerandeundersökningen. Det är ett viktigt led i arbetet för en gemensam vuxenutbildningsregion i länet. Målet med gemensamma

Läs mer