Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun"

Transkript

1 Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun

2 LULEÅ KOMMUN (14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever... 2 Inledning... 2 Planeringsmöte inför inskrivningssamtal och kartläggning steg Inskrivningssamtal... 4 Kartläggning... 5 Kartläggning steg 1 Nyanländ elev... 5 Individuell introduktionsplan för nyanländ elev... 6 Elevens placering under introduktionsperioden... 6 Ansvarig personal runt eleven... 7 Ämnen som eleven ska läsa och ämnenas omfattning i tid... 7 Kartläggning steg 2 - litteracitet och numeracitet... 7 Uppföljning av individuell introduktionsplan för nyanländ elev... 7 Kartläggning steg 3 - elevens ämneskunskaper... 7 Förskolan... 8 Introduktionssamtal för nyanlända barn i förskolan... 8 Förskoleklass... 8 Grundsärskola... 9 Gymnasieskola... 9 Resurser för nyanlända elever Anpassad studiegång Förberedelseklass Garanterad undervisningstid Modersmål i förskolan Modersmålsundervisning Prioriterad timplan Studiehandledning på modersmål Svenska som andraspråk Utökad undervisningstid i svenska som andraspråk Referenser... 14

3 LULEÅ KOMMUN (14) Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever Inledning Nedan presenteras rutiner för genomförande av mottagande av nyanlända barn och elever i samtliga kommunala skolformer i Luleå kommun. Handlingsplan för mottagande av och utbildning för nyanlända barn och elever utgör grund och bakgrund till rutinerna. Rutinerna presenteras med hänvisningar till bland annat styrdokument när sådana finns. Till rutinerna finns bilagor som presenteras löpande i texten. Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun grundar sig liksom handlingsplanen på Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever, 1 Utbildning för nyanlända elever mottagande och skolgång 2 samt Skollagen. 3 Skolverkets allmänna råd är myndighetens rekommendationer till hur huvudmän, skolor och förskolor ska tillämpa det regelverk som finns. Råden ska följas om kraven i bestämmelserna inte uppfylls på något annat sätt. 4 I början av år 2016 publiceras de reviderade allmänna råden från Skolverket. Från den 1 januari 2016 definierar Skollagen nyanländ elev som den elev som varit bosatt utomlands och som nu är bosatt i Sverige och påbörjat sin utbildning senare än höstterminens start det år hen fyller sju år. En elev ska inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång i Sverige. Samtidigt införs särskilda bestämmelser om åtgärder till stöd för nyanlända elever i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Rektor ansvarar för att nyanlända elevers kunskaper bedöms. Bedömningen ska göras inom två månader från att eleven har tagits emot i skolan. Till grund för bedömningen ligger en kartläggning av elevens erfarenheter och kunskaper. Elev som har bedömts placeras i den årskurs och undervisningsgrupp som är lämplig med hänsyn till elevens ålder, förkunskaper och personliga förhållanden i övrigt. Elever som saknar tillräckliga kunskaper i svenska språket får undervisas i förberedelseklass men då endast del av tiden och i högst två år. 5 Förberedelseklass bör såväl lokal- som verksamhetsmässigt äga rum i så nära anslutning till annan undervisning som möjligt. 6 Alla barn och ungdomar som vistas i Sverige har rätt till utbildning även om de inte är folkbokförda här. 7 Som nämnts ovan, definieras nyanländ elev som den elev som varit bosatt utomlands och anlänt till Sverige samt påbörjat sin utbildning här senare än höstterminens start det år hen 1 Skolverket (2008,) Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever, Skolverket (2015 b) Skolverkets allmänna råd med kommentarer Utbildning för nyanlända elever (Dnr 2015:00597) 2 Proposition 2014/15:45 3 SFS 2010:800, kap 3, 12, 12 a-f 4 (Hämtad ) 5 SFS 2010:800, 3 kap 12 a-f 6 Proposition 2014/15:45 7 Gäller folkbokförda barn såväl som exempelvis asylsökande, papperslösa och gömda barn (SFS 2010: kap, 2 )

4 LULEÅ KOMMUN (14) fyller sju år. 8 Begreppet nyanländ omfattar alltså elev i grundskola och gymnasieskola men inte barn i förskola eller elev i förskoleklass. Skollagens skrivningar om åtgärder för nyanlända avser de obligatoriska skolformerna, men Luleå kommuns rutiner gäller även för barn i förskola, elever i förskoleklass och elever i gymnasieskola med anpassning till respektive skolform vilket framkommer under rubrikerna Förskola, Förskoleklass och Gymnasieskola. En nyanländ elev som börjar skolan i förskoleklass kan efter individuell bedömning få ta del av åtgärder för nyanlända i den obligatoriska skolan. 9 Hur rutinerna ska genomföras i de olika skolformerna beskrivs närmare nedan. I alla samtal med elev och vårdnadshavare ska professionell tolk bokas (se bilaga Tolkanvändning och tolkbokning). De kommungemensamma rutinerna för mottagande av nyanlända barn och elever omfattar mottagande, kartläggning, bedömning och dokumentation. Syftet är att säkerställa ett enhetligt, rättssäkert och likvärdigt mottagande av nyanlända. Varje del i rutinerna dokumenteras och görs tillgänglig för undervisande lärare som stöd i planeringen av undervisningen. Dokumentationen ska följa eleven vid varje klass- eller skolbyte genom hela skoltiden. Rektor eller förskolechef, eller dennes ställföreträdare, ansvarar för att rutinerna följs. Flerspråkscentrum implementerar rutinerna, svarar för kontinuerligt stöd och medverkar initialt i mottagandets samtliga delar. Rektor för varje enskild skola säkerställer att dokumentationen delges Flerspråkscentrum, som har ansvar för att följa upp organisation och mottagningsprocess. I de kommungemensamma rutinerna för mottagande av nyanlända ingår: planeringsmöte inskrivningssamtal kartläggning steg 1 elevens bakgrund och erfarenheter individuell introduktionsplan kartläggning steg 2 litteracitet och numeracitet uppföljning av individuell introduktionsplan Detta ska genomföras under elevens två första månader i skolan. 10 Rektor ansvarar för att organisera undervisning och skolgång utifrån elevens förutsättningar och behov. 11 kartläggning steg 3 elevens ämneskunskaper Kartläggning steg 3 innebär en bedömning av elevernas ämneskunskaper och är en mer fristående del av kartläggningen som pågår under längre tid. 8 SFS 2010:800 3 kap, 12 a 9 Proposition 2014/15:45 10 SFS 2010:800 3 kap, 12 c-d 11 SFS 2010:800 2 kap, 9

5 LULEÅ KOMMUN (14) En elev har rätt att börja skolan inom en månad efter första kontakten. 12 Rektor ansvarar för att personalen informeras om att en nyanländ elev ska börja på skolan och att en tid för planeringsmöte bokas. Inför planeringsmötet är det viktigt att rektor har så mycket information som möjligt om elevens bakgrund exempelvis ålder, modersmål, hemland, skolbakgrund och antal år i skolan. Informationen om eleven utgör underlag för planeringsmötet. När det gäller familjer som har kontakt med flyktingmottagningen får rektor information om elevens ankomst av flyktingsekreterare. Den flyktingsekreterare som har kontakt med eleven informeras om vem som är elevens mentor och om eventuella grupp- eller skolbyten. Planeringsmöte inför inskrivningssamtal och kartläggning steg 1 Planeringsmötet är det tillfälle då berörd personal informeras om den nyanlända eleven. Mötet kan med fördel förläggas till skolans befintliga mötesstruktur. Mötet förbereder det inskrivningssamtal och steg 1 i den kartläggning som ska genomföras med varje nyanländ elev. Ansvarsfördelningen avseende vem som gör vad inför och under inskrivningssamtal och kartläggning steg 1 tydliggörs. Deltagare kan exempelvis vara rektor eller dennes ställföreträdare, representant för det lokala elevhälsoteamet, studievägledare, tilltänkt mentor, SVA-lärare och fritidspedagog. Inskrivningssamtal och kartläggning steg 1 genomförs innan eleven börjar skolan. Inför samtal med nyanlända elever och deras vårdnadshavare ska professionell tolk bokas. Inskrivningssamtal I inskrivningssamtalet deltar elev, vårdnadshavare/god man, kontaktperson från elevens boende, om möjligt skolsköterska, vid behov andra professioner från elevhälsan, en tolk och rektor eller dennes ställföreträdare. Fritidspedagog kan delta i samtal med yngre barn. Vid samtalet får elev och vårdnadshavare information om svensk skola 13 och om den lokala skolan (se bilaga Allmän och lokal information om grundskolan), om möjligheten att ansöka om modersmålsundervisning, om möjligheten att få studiehandledning, att elever som har ett annat modersmål än svenska läser skolämnet svenska som andraspråk och om möjligheten att ansöka om fritidshemsplats. Inskrivningssamtalet är ett bra tillfälle för att hantera övriga blanketter, exempelvis rörande bibliotekskort och bildpublicering. Skolsköterskan inhämtar uppgifter angående elevens hälsa och tidigare vaccinationer. Ett nytt möte med skolsköterskan bokas om det finns behov av fördjupad medicinsk kunskap. I anslutning till inskrivningssamtalet, senast inom en vecka, genomförs kartläggning steg SFS 2011:185 4 kap, 1a 13 Skolverket (hämtad )

6 LULEÅ KOMMUN (14) Kartläggning Syftet med kartläggning av elevens kunskaper är att stödja skolans arbete med planering av undervisning. Dokumentationen av kartläggningen ska följa eleven vid skol- eller klassbyte under hela skoltiden. När ett barn eller en elev byter skola eller skolform finns risken att viktig information går förlorad. Detta kan påverka alla barn och elevers utbildning negativt, men i synnerhet gäller detta nyanlända barn och elever samt barn och elever som är i behov av exempelvis extra anpassningar eller särskilt stöd. Samarbetet i överlämnandet mellan klass, skola eller skolform ska utgå från de mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. 14 Skolan behöver därför säkerställa att information inte går förlorad och att strukturer finns för kommunikation mellan de berörda verksamheterna. 15 Ett nationellt kartläggningsmaterial (steg 1, steg 2, steg 3) med lärarhandledning ges ut av Skolverket med början i januari Kartläggningen genomförs på elevens modersmål alternativt elevens starkaste språk. Vid kartläggningen översätter en tolk så att läraren och eleven förstår varandra. Det kan vara en yrkesverksam tolk eller en person med koppling till skolan som talar både elevens språk och svenska, till exempel en modersmålslärare, en flerspråkig ämneslärare eller en studiehandledare. 17 Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper består av tre steg, vilka redogörs för mer ingående nedan. Rektor utser personal som är mest lämpad att genomföra kartläggningen. Det är viktigt att den lärare som genomför respektive kartläggningssteg har lämplig kompetens för den del som kartläggs. Dessutom krävs goda kunskaper i svenska för att förstå och kunna använda kartläggningsmaterialet. 18 Det är en fördel om det är en lärare som möter eleven i undervisningen eftersom kartläggningen ligger till grund för den fortsatta planeringen av elevens utbildning. 19 Kartläggning steg 1 Nyanländ elev Kartläggning steg 1 (se bilaga Kartläggning steg 1 - Nyanländ elev) är obligatorisk. Elev och vårdnadshavare närvarar vid kartläggningen. Den berör elevens bakgrund, erfarenheter, kunskaper och förmågor som eleven har utvecklat i eller utanför skolan. Det är viktigt att beakta att en elev som ännu inte behärskar svenska språket mycket väl kan ha goda kunskaper i de olika skolämnena. Kartläggningen ligger till grund för planering av de insatser som skolan ska göra för att eleven ska få förutsättningar att vidareutveckla sina 14 Skolverket (2014:6, 8, 25 b) Övergångar inom och mellan skolor och skolformer Hur övergångar kan främja kontinuitet i skolgången från förskolan till gymnasieskolan 15 Skolinspektionen 2014:12, Skolverket (2015 b) Skolverkets allmänna råd med kommentarer Utbildning för nyanlända elever (Dnr 2015:00597) 15 Proposition 2014/15:45 16 Skolverket (2015 a) Information till rektorer och lärare om kartläggning av nyanlända elevers kunskaper (utkast) 17 Skolverket (2015 a) 18 Skolverket (2015 b) 19 Skolinspektionen (2014)

7 LULEÅ KOMMUN (14) kunskaper. 20 Skolverket rekommenderar att den som utför kartläggningen ska vara en lärare med kompetens i andraspråksutveckling och som möter eleven i undervisningen. Kartläggningen genomförs med hjälp av tolk. Kartläggning steg 1 är ett underlag för den fortsatta kartläggningen och ska därför göras tillgänglig för de som genomför kartläggning steg 2 och steg Individuell introduktionsplan för nyanländ elev Rektor eller dennes ställföreträdare behöver säkerställa att den nyanlända eleven erbjuds undervisning under tiden för den inledande kunskapsbedömningen. 22 Som en planering av elevens första två månader i skolan upprättas därför en individuell introduktionsplan (se bilaga Individuell introduktionsplan för nyanländ elev) i anslutning till kartläggning steg 1. Individuell introduktionsplan upprättas av ansvariga lärare samt pedagoger och beslutas av rektor eller dennes ställföresträdare. Därefter görs en uppföljning, som också är elevens första utvecklingssamtal. Individuell introduktionsplan omfattar fyra områden som är viktiga att beakta under bedömningstiden. elevens placering under introduktionsperioden ansvarig personal runt eleven ämnen som eleven ska läsa och ämnenas omfattning i tid kartläggning steg 2 litteracitet, numeracitet Elevens placering under introduktionsperioden Rektor ska senast inom två månader besluta om placering i årskurs och undervisningsgrupp. 23 Från första dagen i skolan ska eleven ha en tillhörighet i en undervisningsgrupp. Generellt ska det vara en grupp med adekvat undervisning i åldersadekvat årskurs. Om inte kartläggning och observationer under de första två månaderna ger vid handen att eleven skulle gynnas av en annan lösning fortsätter eleven i den grupp där hen börjat. Beslutet ska grundas på elevens bakgrund, erfarenheter, kunskaper och förmågor. Elevens möjligheter till integration och kontakter med jämnåriga måste beaktas Proposition 2014/15:45 21 Skolverket (2015:7 b) 22 Skolverket (2015 b) 23 SFS 2010:800 3 kap 12 e 24 Proposition 2014/15:45 s

8 LULEÅ KOMMUN (14) Ansvarig personal runt eleven Ansvariga för elevens skolsituation är mentor tillsammans med de personer ämneslärare, elevhälsa, fritidspedagoger, studievägledare som utifrån kartläggningen steg 1 har bäst förutsättningar att möta elevens behov. Samverkan runt eleven är avgörande för elevens skolframgång. Ämnen som eleven ska läsa och ämnenas omfattning i tid Undervisningen planeras, genomförs och anpassas efter elevens förutsättningar och behov. Kartläggning steg 1 ligger till grund för denna planering. Kartläggning steg 2 - litteracitet och numeracitet Även kartläggning steg 2 är obligatorisk. Steg 2 utgår från kartläggning steg 1 och ska genomföras av lärare med lämplig kompetens. Elevens litteracitet, det vill säga förmågan att läsa och skriva olika slags texter i såväl skola som vardag, ska kartläggas av lärare i svenska som andraspråk tillsammans med tolk. Kartläggning i numeracitet ska genomföras av lärare med matematisk ämneskompetens tillsammans med tolk. Uppföljning av individuell introduktionsplan för nyanländ elev Inom två månader efter inskrivningssamtalet hålls ett uppföljningsmöte (se bilaga Uppföljning av individuell introduktionsplan för nyanländ elev). Vid mötet deltar elev och vårdnadshavare tillsammans med den personal som har varit ansvarig under introduktionsperioden. Uppföljning av individuell introduktionsplan ska genomföras med hjälp av tolk. En bedömning som grundar sig på kartläggning steg 1 och steg 2 samt lärares kontinuerliga observationer görs. Elevens och vårdnadshavarens erfarenheter beaktas. Bedömningen utgör underlag för rektors beslut om vilken årskurs och undervisningsgrupp eleven ska placeras i samt om hur undervisningen i de olika ämnena ska planeras. 25 Elevens förutsättningar och behov styr hur elevens undervisning utformas. 26 Uppföljningen ersätter/kompletterar utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan. Kartläggning steg 3 - elevens ämneskunskaper Kartläggningen genomförs ämne för ämne, av lärare i det aktuella ämnet tillsammans med tolk när så behövs. Kartläggningen ger förutsättning för lärarens planering av ämnesundervisningen och börjar med fördel med ämnen som eleven uttryckt intresse för eller visat kunskaper i. 25 SFS 2010:800 3 kap, 12 a f 26 Elmeroth (2014), Interkulturell pedagogik I En bra början mottagande och introduktion av nyanlända elever

9 LULEÅ KOMMUN (14) Förskolan Vid ansökan om plats i kommunal förskoleverksamhet anger vårdnadshavare barnets modersmål på blanketten. Förskolechefen gör en gruppansökan till Flerspråkscentrum om modersmålsträning i förskolan. Vårdnadshavaren kan kontakta förskolechefen kring frågor och önskan om modersmålsträning till sitt barn. Luleå är förvaltningsområde för finska sedan februari 2013 vilket innebär att vårdnadshavare har möjlighet att begära förskoleplats som bedrivs helt eller delvis på finska. Som vårdnadshavare kan man skriva sin begäran i ansökningsblanketten vid övriga upplysningar eller kontakta förskolechefen. 27 Vid ett planeringsmöte informeras berörd personal om det nyanlända barnet. Enligt rutiner motsvarande grundskolans förbereds ett introduktionssamtal med steg 1 i den kartläggning som ska genomföras med varje nyanlänt barn. Introduktionssamtal för nyanlända barn i förskolan Introduktionssamtalet i förskolan motsvarar grundskolans inskrivningssamtal samt kartläggning steg 1 (se bilaga Introduktionssamtal i förskolan). Introduktionssamtalet sker innan barnet börjar förskolan. Barn, vårdnadshavare, förskollärare och tolk deltar. Vid samtalet får vårdnadshavare information om svensk förskola, 28 om den lokala förskolan (se bilaga Allmän och lokal information om förskolan) och om förskolepersonalens samarbete med modersmålslärare. Förskoleklass Mottagandet av en nyanländ elev i förskoleklass följer delvis samma rutiner som för grundskolan. Det innebär att planeringsmöte, inskrivningssamtal med information om skolan (se bilaga Allmän och lokal information om förskoleklass) och kartläggning steg 1 (se bilaga Kartläggning steg 1 Nyanländ elev) genomförs tillsammans med rektor eller dennes ställföreträdare och övriga berörda pedagoger samt tolk. Upprättande av en individuell introduktionsplan med kartläggning steg 2 och uppföljning ingår inte i rutinerna för mottagande av barn i förskoleklass. 27 Luleå kommun ingår i finskt förvaltningsområde vilket här innebär att tvåspråkig verksamhet inom förskolan och Flerspråkscentrum samarbetar (Handlingsplan för förvaltningsområdet nationella minoritetsspråk 2015 med fokus på verksamhet förskola och i steg ett finska). 28 Skolverket (2011) Förskolan är till för ditt barn

10 LULEÅ KOMMUN (14) Grundsärskola Elever som har en utvecklingsstörning har rätt till en plats i grundsärskolan. Placeringen föregås av en utredning. 29 Det vanligaste för svenskfödda elever är att en skolformsbedömning sker under grundskoletiden. Detsamma gäller nyanlända elever. Skolformsbedömning avseende rätt till plats i grundsärskolan kan göras när en rektor tagit kontakt med den centrala elevhälsans mottagandeteam om eventuell utredning. Om den mottagande skolan efter kortare eller längre tid finner att eleven har sådana behov som skolan inte kan tillgodose, kontaktas centrala elevhälsans mottagandeteam. Då påbörjas den process, tillsammans med elev och vårdnadshavare, som eventuellt leder fram till en skolformsbedömning och en plats i särskolan. Om den mottagande skolan redan vid inskrivningssamtalet eller kartläggningen steg 1 får information om eller ser uppenbara behov av en plats i särskolan kontaktar rektor chefen för centrala elevhälsans mottagandeteam och begär ytterligare utredning med eventuell skolformsbedömning. Skolan ska informera och samråda med vårdnadshavare under hela processen. Dokumentationen överlämnas från grundskolan till grundsärskolan om eleven byter skolform. Särskolan fortsätter mottagandet och undervisningen av den nyanlända eleven enligt de kommungemensamma rutinerna. Gymnasieskola En nyanländ elev som har uppehållstillstånd i Sverige och som är i åldern år, eller är asylsökande och inte fyllt 18 år, 30 kan påbörja studier på gymnasieskolans språkintroduktionsprogram. 31 Mottagandet följer till viss del de kommungemensamma rutinerna för de obligatoriska skolformerna. Den första delen av studierna äger rum på gymnasieskolans mottagningsenhet. Kartläggning steg 1 (se bilaga Kartläggning steg 1 Nyanländ elev) och steg 2 genomförs inom två månader och ligger, tillsammans med kontinuerliga observationer gjorda av undervisande lärare, till grund för placering i undervisningsgrupp på språkintroduktion alternativt nationellt gymnasieprogram samt upprättande av studieplan. Studieplanen kan innehålla dels elevens mål med studierna på introduktionsprogrammet, dels mål på längre sikt. Det är lämpligt att formulera delmål eftersom kunskapskraven kan kännas avlägsna. 32 Skolverket rekommenderar att den som 29 SFS 2010:800 7 kap, 5 30 SFS 2010: kap, 3 31 SFS 2010: kap, 5 32 Skolverket (2013)

11 LULEÅ KOMMUN (14) utför kartläggningen ska vara en lärare med kompetens i andraspråksutveckling och som möter eleven i undervisningen. 33 Kartläggningen genomförs med hjälp av tolk. Resurser för nyanlända elever Anpassad studiegång Om de nya åtgärderna till stöd för nyanlända inte räcker till för att tillgodose elevens behov kan rektor besluta om särskilt stöd i form av anpassad studiegång som en del i ett åtgärdsprogram. 34 Det är då möjligt att avvika från timplan, ämnen och mål för utbildningen. Förberedelseklass Elever som inte kan tillräckligt mycket svenska för att följa ordinarie undervisning kan under ett eller högst två år få en del av undervisningen i förberedelseklass. Undervisning i förberedelseklass bör såväl lokal- som verksamhetsmässigt äga rum i så nära anslutning till annan undervisning som möjligt. 35 Så snart det bedöms vara möjligt att gå in i ordinarie klass i ett ämne ska eleven göra det. 36 Att en elev delvis undervisas i förberedelseklass innebär inte i sig att hen följer en prioriterad timplan eller har anpassad studiegång. Garanterad undervisningstid En nyanländ elev har rätt till en garanterad undervisningstid motsvarande minst den som andra elever i samma årskurs har rätt till under återstående tid i skolan. 37 Det innebär att undervisningstiden för nyanlända elever kan utökas men inte minskas. Modersmål i förskolan Elever i förskola och förskoleklass ska ha möjlighet att utveckla såväl sitt modersmål som svenska. Rektor eller förskolechef ansöker om modersmål på avsedd blankett. 38 Modersmål i förskolan och förskoleklassen regleras i Skollagen. Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål Skolverket (2015 a) 34 SFS 2010:800 3 kap, Proposition 2014/15:45 s SFS 2010:800 3 kap, 12 f 37 SFS 2010: kap, 5 38 Se intranätet Barn- och utbildningsförvaltningen, våra verksamheter, Flerspråkscentrum, blanketter modersmål. 39 SFS 2010:800, 8 kap, 10

12 LULEÅ KOMMUN (14) Rektor gör en gruppansökan om modersmål i förskoleklass alternativt förskola och skickar den till chef för Team Modersmål vid Flerspråkscentrum. Vårdnadshavaren kan kontakta rektor kring frågor och önskan om modersmålsträning till sitt barn. Modersmålsundervisning Elever med ett annat modersmål än svenska har rätt till undervisning i modersmålet enligt skollagen. 40 Vårdnadshavare ansöker om modersmålsundervisning på avsedd blankett 41 för respektive skolform. Skolan kan, när så behövs, bistå vårdnadshavare med blankett och skicka ansökan till chefen för Team modersmål, Flerspråkscentrum. Team modersmål gör en bedömning om eleven har rätt till modersmålsundervisning samt om det finns bemanning av undervisningen. Efter bedömning skickas ifylld blankett tillbaka till rektor för beslut. För grundskolan gäller: En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om 1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och 2. eleven har grundläggande kunskaper i språket. En elev som tillhör någon av de nationella minoriteterna ska erbjudas modersmålsundervisning i elevens nationella minoritetsspråk. 42 Modersmålsundervisningen kan, efter beslut av rektor, vara en utökning av den garanterade undervisningstiden eller förläggas till tid för språkval, elevens val eller skolans val. Om undervisningen ligger utanför den garanterade undervisningstiden är huvudmannen skyldig att erbjuda den i sammanlagt högst sju år. 43 För gymnasieskolan gäller: En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om 1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och 2. eleven har goda kunskaper i språket. En elev som tillhör någon av de nationella minoriteterna ska erbjudas modersmålsundervisning i elevens nationella minoritetsspråk om eleven har goda kunskaper i språket SFS 2010:800 9 kap, 10, 10 kap, 4, 7 41 Se intranätet Barn- och utbildningsförvaltningen, våra verksamheter, Flerspråkscentrum, blanketter modersmål. Blankett finns även på extern hemsida. 42 SFS 2010: kap, 7 43 SFS 2011:185 5 kap, SFS 2010: kap, 19

13 LULEÅ KOMMUN (14) Rektor på skolan leder och samordnar det pedagogiska arbetet, 45 och därmed även modersmålsundervisningen. Prioriterad timplan Nyanlända elever kan under sitt första år i svensk skola följa en prioriterad timplan. Det innebär att tid för vissa ämnen omfördelas så att eleven i stället läser svenska som andraspråk. Avvikelser i ämnen eller mål för utbildningen som helhet får inte göras. 46 Beslut om prioriterad timplan är inte kopplat till åtgärdsprogram. Studiehandledning på modersmål En elev ska få studiehandledning på sitt modersmål om eleven behöver det för att nå kunskapsmålen i de ämnen där ett stödbehov finns. 47 Antingen är studiehandledning en extra anpassning som inte kräver ett särskilt beslut, eller ett särskilt stöd, som kräver ett beslut av rektor som dokumenteras i ett åtgärdsprogram. I Skolverkets Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram tydliggörs att det inte är den specifika insatsen i sig utan insatsernas omfattning och/eller varaktighet som avgör om stödinsatsen är en extra anpassning eller ett särskilt stöd. 48 Rektor beställer studiehandledning på avsedd blankett. 49 Beställningen skickas till chefen för Team modersmål, Flerspråkscentrum, och skickas sedan tillbaka till rektor för beslut. Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk är liksom svenska ett eget ämne med egen kursplan. För vem och hur det ska anordnas regleras i Skolförordningen. Undervisning i svenska som andraspråk ska, om det behövs, anordnas för 1. elever som har ett annat språk än svenska som modersmål, 2. elever som har svenska som modersmål och som har tagits in från skolor i utlandet, och 3. invandrarelever som har svenska som huvudsakligt umgängesspråk med en vårdnadshavare. Rektorn beslutar om undervisning i svenska som andraspråk för en elev. Undervisning i svenska som andraspråk ersätter undervisning i svenska. Svenska som andraspråk får därutöver anordnas 1. som språkval i grundskolan och specialskolan, 45 SFS 2010:800 2 kap, 9 46 Proposition 2014/15:45 s SFS 2011:85 4 kap, 5 48 Skolverket (2014 a) 49 Se intranätet Barn- och utbildningsförvaltningen, våra verksamheter, Flerspråkscentrum, blanketter modersmål.

14 LULEÅ KOMMUN (14) 2. som elevens val, eller 3. inom ramen för skolans val. 50 Utökad undervisningstid i svenska som andraspråk En försöksverksamhet med utökad undervisning i svenska som andraspråk pågår till och med höstterminen Den gäller nyanlända elever åk 1 9, under de fyra första terminerna i svensk skola. Huvudmän kan söka statsbidrag för detta. Undervisningen måste ges av behörig lärare i svenska eller svenska som andraspråk och innebär en utökning av den garanterade undervisningstiden med minst 105 timmar per läsår. 51 Möjligheten till utökad undervisningstid i svenska som andraspråk finns oavsett om eleverna går i förberedelseklass eller inte. 50 SFS 2011:185 5 kap, SFS 2013:69,

15 LULEÅ KOMMUN (14) Referenser Elmeroth Elisabeth (2014), Interkulturell pedagogik I En bra början mottagande och introduktion av nyanlända elever Proposition 2014/15:45 Utbildning för nyanlända elever mottagande och skolgång Skolinspektionen (2014) Rapport 2014:03 Utbildningen för nyanlända elever Skolverket (2015 a) Information till rektorer och lärare om kartläggning av nyanlända elevers kunskaper (utkastversion) Skolverket (2015 b) Skolverkets allmänna råd med kommentarer Utbildning för nyanlända elever (Dnr 2015:00597) (remissversion) Skolverket, hämtat Den svenska skolan för nyanlända Skolverket (2014 a) Allmänna råd för arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram Skolverket (2014 b) Övergångar inom och mellan skolor och skolformer Hur övergångar kan främja kontinuitet i skolgången från förskolan till gymnasieskolan Skolverket (2013) Flera språk i förskolan Skolverket (2011) Förskolan är till för ditt barn Svensk författningssamling (SFS) 2013:69 Förordning om försöksverksamhet med ökad undervisningstid i svenska eller svenska som andraspråk för nyanlända elever i grundskolan Svensk författningssamling (SFS) 2011:185. Skolförordning Svensk författningssamling (SFS) 2010:800. Skollag

Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever

Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever Fastställt av Utbildningsnämnden Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever Inom Utbildningsnämndens verksamhetsområde 2015-12-07 Ronneby Kommun Johanna Månsson Chef Start Ronneby Annika Forss Kvalitetssamordnare

Läs mer

Stockholms stads rutiner för mottagande och utbildning av nyanlända elever i kommunala grundskolor

Stockholms stads rutiner för mottagande och utbildning av nyanlända elever i kommunala grundskolor Stockholms stads rutiner för mottagande och utbildning av nyanlända elever i kommunala grundskolor stockholm.se December 2014 3 (6) Stockholms stads rutiner för mottagande och utbildning av nyanlända

Läs mer

Mottagning och utbildning av flerspråkiga barn och elever

Mottagning och utbildning av flerspråkiga barn och elever Mottagning och utbildning av flerspråkiga barn och elever Organisation i Vännäs kommun 2014 Beslutat på ledarlag 2014-03-19 Innehåll FÖRUTSÄTTNINGAR, SYFTE OCH MÅL... 3 Syfte... 3 Mål... 3 ORGANISATION...

Läs mer

Guide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd

Guide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd Guide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd 1. Extra anpassningar 2. Extra anpassning och intensifiering 3. Anmälan om risk för bristande måluppfyllse 4. Pedagogisk utredning av en elevs

Läs mer

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram 1 Förord Bestämmelserna om arbetet med särskilt stöd förändrades i vissa avseenden i samband med

Läs mer

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Utbildning för nyanlända elever Dnr 2015:00597

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Utbildning för nyanlända elever Dnr 2015:00597 SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER Utbildning för nyanlända elever Dnr 2015:00597 1 Förord Från och med den 1 januari 2016 har vissa av bestämmelserna om utbildning för nyanlända elever ändrats.

Läs mer

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? 2011-12-07 Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? Den 1 juli 2011 började den nya skollagen att tillämpas 1. Lagen tydliggör alla barns/elevers rätt till

Läs mer

Handlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Handlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Handlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Rektorsområde förskola och grundskola Rektorsområde gymnasium Hultsfreds kommun rutiner för handläggning, utredning och beslut om mottagande

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN 2016-02-16

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN 2016-02-16 RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN 2016-02-16 1 Inledning Stenungsunds kommun tar emot nyanlända barn och elever i åldrarna 0-18 år. Barn 0-5

Läs mer

2013-09-04 Bou 231/2013. Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever

2013-09-04 Bou 231/2013. Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever 2013-09-04 Bou 231/2013 Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever Innehållsförteckning Förord... 3 Bakgrund... 4 Syfte... 4 Styrande dokument...4 Nyanländ och

Läs mer

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Utbildning för nyanlända elever

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Utbildning för nyanlända elever SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER Utbildning för nyanlända elever Utbildning för nyanlända elever Beställningsadress: Wolters Kluwers kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax:

Läs mer

Handlingsplan för barn/elevhälsoarbetet inom Strövelstorps Rektorsområde Läsåret 2014-2015

Handlingsplan för barn/elevhälsoarbetet inom Strövelstorps Rektorsområde Läsåret 2014-2015 Handlingsplan för barn/elevhälsoarbetet inom Strövelstorps Rektorsområde Läsåret 2014-2015 Reviderad oktober 2014 Ängelholms kommun 262 80 Ängelholm Tel: 0431-870 00 E-post: info@engelholm.se www.engelholm.se

Läs mer

Handlingsplan. för elevhälsan på Mössebergsskolan. Läsåret 13/14

Handlingsplan. för elevhälsan på Mössebergsskolan. Läsåret 13/14 Handlingsplan för elevhälsan på Mössebergsskolan Läsåret 13/14 Innehållsförteckning: 1. Förhållningssätt, syfte och mål 2. Beskrivning av ansvarsområden för: klasslärare elevhälsan 3. Arbetsgång elevärende

Läs mer

Göteborgs Stads riktlinjer för nyanländas elevers rätt till utbildning, inklusive checklista.

Göteborgs Stads riktlinjer för nyanländas elevers rätt till utbildning, inklusive checklista. Göteborgs Stads riktlinjer för nyanländas elevers rätt till utbildning, inklusive checklista. (beslutade av KF 2014-12-11, Dnr 0523/13) För unga nya göteborgare är utbildning och inkludering viktiga förutsättningar

Läs mer

Utbildningsavdelningens riktlinjer för mottagande av nyanlända elever

Utbildningsavdelningens riktlinjer för mottagande av nyanlända elever 2016-02-26 1 (10) Kommunförvaltningen Handlingsplan UN 2016/4 Ansvarig Ester Alavei Upprättad av Ester Alavei Upprättad den 2016-01-03 Reviderad den Utbildningsavdelningens riktlinjer för mottagande av

Läs mer

Handlingsplan. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun

Handlingsplan. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun Handlingsplan för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun LULEÅ KOMMUN 2015-12-11 1 (13) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Handlingsplan för mottagande av nyanlända barn och elever... 2 Inledning...

Läs mer

Elevs rätt till utbildning

Elevs rätt till utbildning Elevs rätt till utbildning Varje elev kan och vill Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och andra värden. För att kunna göra det måste eleven

Läs mer

Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015

Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 1 (9) Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 Förändrad skollag I Lekebergs kommun pågår ett utvecklings- och förändringsarbete av elevhälsan för "att organisera arbetet på ett sätt som gör

Läs mer

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning Reviderad 2015-09-01 Hjälpreda Hörsel Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning www.spsm.se www.vgregion.se www.rjl.se www.regionhalland.se www.skl.se Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

Några viktiga paragrafer i skollagen 2011(2010:800) med komplettering från 1 juli 2014 lag (2014:458).

Några viktiga paragrafer i skollagen 2011(2010:800) med komplettering från 1 juli 2014 lag (2014:458). Några viktiga paragrafer i skollagen 2011(2010:800) med komplettering från 1 juli 2014 lag (2014:458). 1 kap. Inledande bestämmelser Gäller både grundskola och gymnasieskola 1-6 kap Syftet med utbildningen

Läs mer

Kommittédirektiv. Bättre möjligheter till fjärrundervisning och undervisning på entreprenad. Dir. 2015:112

Kommittédirektiv. Bättre möjligheter till fjärrundervisning och undervisning på entreprenad. Dir. 2015:112 Kommittédirektiv Bättre möjligheter till fjärrundervisning och undervisning på entreprenad Dir. 2015:112 Beslut vid regeringssammanträde den 12 november 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Kastellskolan Elevhälsoplan 2012-2013 antagen 201211, reviderad 20130911 Claesson Schéele

Kastellskolan Elevhälsoplan 2012-2013 antagen 201211, reviderad 20130911 Claesson Schéele Elevhälsoplan Kastellskolan 2013-2014 Skolans arbete ska vila på en grund av kunskap om vad som främjar elevens lärande och utveckling. Styrdokumenten för skolan är tydliga med att alla elever ska få den

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med stöd, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Eva Lenberg (Utbildningsdepartementet)

Tid för undervisning lärares arbete med stöd, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Eva Lenberg (Utbildningsdepartementet) Lagrådsremiss Tid för undervisning lärares arbete med stöd, särskilt stöd och åtgärdsprogram Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 13 februari 2014 Jan Björklund Eva Lenberg (Utbildningsdepartementet)

Läs mer

Till statsrådet Jan Björklund

Till statsrådet Jan Björklund Till statsrådet Jan Björklund Den 23 oktober 2012 uppdrog statsrådet Jan Björklund åt utbildningsdirektören Thomas Persson (U2012/5725/SAM) att biträda Utbildningsdepartementet med att utarbeta förslag

Läs mer

Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd. 4.1 Arbetslagets generella individinriktade insatser

Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd. 4.1 Arbetslagets generella individinriktade insatser Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd Skollagen 3 kap. 3 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling

Läs mer

Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan Beställningsuppgifter: Fritzes kundservice 106

Läs mer

Beslut efter riktad tillsyn

Beslut efter riktad tillsyn Beslut Tingsryds kommun 2014-11 -07 Ynqve.Rehnstrom@tingsrvd.se Beslut efter riktad tillsyn av utbildning i Tingsryds kommun för asylsökande barn och barn som vistas i landet utan tillstånd Skolinspektionen,

Läs mer

Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola

Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola Skolinspektionen 2014-11-26 Sandvikens kommun kommun@sandviken.se Rektorn vid särskolan amia-karrn.brostrom@sandviken.se Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola efter tillsyn i särskolan i Sandvikens

Läs mer

MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK. Magnus Jonasson, jurist

MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK. Magnus Jonasson, jurist MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK Magnus Jonasson, jurist Magnus Jonasson Jurist med inriktning mot offentlig rätt: Social- och sjukförsäkringsrätt, medicinsk rätt Skoljuridik: - Samtliga skolformer

Läs mer

Stödinsatser i skolan. Vad behöver jag som förälder Veta?

Stödinsatser i skolan. Vad behöver jag som förälder Veta? Stödinsatser i skolan Vad behöver jag som förälder Veta? Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN:

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (2010:800); SFS 2012:109 Utkom från trycket den 13 mars 2012 utfärdad den 1 mars 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800)

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN UDDEVALLA GYMNASIESKOLA

ELEVHÄLSOPLAN UDDEVALLA GYMNASIESKOLA Rev ELEVHÄLSOPLAN FÖR UDDEVALLA GYMNASIESKOLA AGNEBERG AKADEMI SINCLAIR MARGRETEGÄRDE ÖSTRABO 1 ÖSTRABO Y POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX POSTGIRO 451 81 Uddevalla Skolgatan 2 0522-69 68 50 0522-697410

Läs mer

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ängelholms kommun

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ängelholms kommun 2013-04-12 Rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ängelholms kommun Inledning För att en elev skall kunna tas emot i särskolan måste bedömningen ha gjorts att eleven tillhör grundsärskolans

Läs mer

Insatser till barn i behov av särskilt stöd

Insatser till barn i behov av särskilt stöd Revisionsrapport Insatser till barn i behov av särskilt stöd Mjölby kommun Maj 2009 Håkan Lindahl Marie Lindblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2 Bakgrund och uppdrag...

Läs mer

Elevhälsoplan Alléskolan. Reviderad 2014-09-01

Elevhälsoplan Alléskolan. Reviderad 2014-09-01 Elevhälsoplan Alléskolan Reviderad 2014-09-01 1 Elevhälsoplan Reviderad 2014-09-01 Förord Alléskolan är en skola som präglas av trivsel, trygghet och allas utvecklingsmöjligheter oavsett bakgrund och förutsättningar.

Läs mer

Regler för fristående förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg som erbjuds istället för förskola eller fritidshem

Regler för fristående förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg som erbjuds istället för förskola eller fritidshem Regler för fristående förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg som erbjuds istället för förskola eller fritidshem Tillämpas från och med 2016-01-01 Innehåll Regler för fristående förskola... 4 Förutsättningar

Läs mer

1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet,

1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet, 1 (7) Författningsbilaga Skollagen Fristående skolor Nedanstående paragraf har ny lydelse från och med den 1 mars 2010. Denna nya lydelse ska tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2011,

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER Reviderad 2012-04-11 STENUNGSUNDS KOMMUN RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER (förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasium och gymnasiesärskola) Barn

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 43-2015:5438 Göteborgs kommun Karin.mickelbo@vastra.goteborg.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Kannebäcksskolans grundsärskola belägen i Göteborgs kommun 2 (8) Dnr 43-2015:5438 Tillsyn i

Läs mer

Tillsynsbeslut för gymnasieskolan

Tillsynsbeslut för gymnasieskolan Beslut Skolinspektionen 2015-08-27 Göteborgs stad infoaeduc.boteborg.se Gymnasieskolenhetschef och rektorer vid Hvitfeldtska gymnasiet mikael.o.karlssonaeduc.ciotebord.se amela.filipovicaeduc.qotebord.se

Läs mer

Handlingsplan. Elevhälsan. Forsheda rektorsenhet 7-9

Handlingsplan. Elevhälsan. Forsheda rektorsenhet 7-9 Forsheda-Hånger rektorsenhet Handlingsplan Elevhälsan Forsheda rektorsenhet 7-9 Aug 2014 Innehållsförteckning Vision för elevhälsan i Värnamo kommun... 3 Skollag (2010:800) - Elevhälsa... 4 Skollag (2010:800)

Läs mer

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplanen ligger till grund för att Irstaskolans elever i behov av särskilt stöd ska få bästa möjliga hjälp. Irstaskolan läsåret 2015-2016 Reviderad

Läs mer

Verksamhetsplan elevhälsan

Verksamhetsplan elevhälsan Verksamhetsplan elevhälsan För EduLexUs AB 2012/2013 Innehåll Elevhälsan blir ett nytt begrepp i skollagen...3 Om sekretess...3 Elevhälsan inom EduLexUs...4 Så här fungerar det...5 Prioriterade utvecklingsområden

Läs mer

Till Undervisningsråd Magdalena Karlsson, Skolverket

Till Undervisningsråd Magdalena Karlsson, Skolverket Till Undervisningsråd Magdalena Karlsson, Skolverket Remissyttrande rörande Allmänna råd med kommentarer utbildning på sjukhus eller institution knuten till ett sjukhus lämnat av Sveriges Sjukhuslärarförening.

Läs mer

Cecilia Wigerstad Undervisningsråd Stefan Karlsson Kristoffer Nilsson Nationella apl-utvecklare

Cecilia Wigerstad Undervisningsråd Stefan Karlsson Kristoffer Nilsson Nationella apl-utvecklare Kvalitet i det arbetsplatsförlagda lärandet Cecilia Wigerstad Undervisningsråd Stefan Karlsson Kristoffer Nilsson Nationella apl-utvecklare Program 13.15 Apl i styrdokumenten 14.00 Gruppdiskussion och

Läs mer

Välkommen! Till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet. orebro.se

Välkommen! Till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet. orebro.se Välkommen! Till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet orebro.se Innehållsförteckning Förskoleklassen Första steget in i skolan 7 Att välja skola 7 En smidig övergång till skolan 7 En typisk dag

Läs mer

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING FÖR SOCIALTJÄNST OCH SKOLA INKLUSIVE ELEVHÄLSA Den sårbara familjen Psykisk hälsa Riskbruk och riskbeteende Äldres hälsa Nya perspektiv Utveckling i samverkan

Läs mer

Den individuella utvecklingsplanen

Den individuella utvecklingsplanen SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD 2008 Allmänna råd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen Beställningsadress: Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm. Tel: 08-690 95 76, Fax: 08-690

Läs mer

Klöxhultsskolan Läsåret 15-16

Klöxhultsskolan Läsåret 15-16 Klöxhultsskolan Läsåret 15-16 Klöxhultsskolan Klöxhultsskolan är en F-6 skola. Här finns också Montessoriskolan, grundsärskolan och Orion. Totalt finns det cirka 500 elever och ett hundratal medarbetare

Läs mer

Särskilt stöd. Arbetsgången för att nå kunskapsmålen Inklusive bilagor. Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium

Särskilt stöd. Arbetsgången för att nå kunskapsmålen Inklusive bilagor. Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium Särskilt stöd Arbetsgången för att nå kunskapsmålen Inklusive bilagor Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium Reviderad 2014-09-23 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ämnes- och kursplanering... 3 Dokumentation och

Läs mer

Elevhälsoplan för Sverigefinska skolan Eskilstuna 2014/2015

Elevhälsoplan för Sverigefinska skolan Eskilstuna 2014/2015 Elevhälsoplan för Sverigefinska skolan Eskilstuna 2014/2015 Reviderat 2014-10- 01 Innehåll Handlingsplan för elevhälsa... 3 Sverigefinskaskolans handlingsplan... 4 Syftet med handlingsplanen:... 4 Målet

Läs mer

Beslut för gymnasiesärskola

Beslut för gymnasiesärskola Dnr 43-2015:3908 Gävle kommun Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i Tallbo gymnasiesärskola belägen i Gävle kommun 2(11) Tillsyn i Tallbo gymnasiesärskola har genomfört tillsyn av Gävle kommun under

Läs mer

Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015

Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015 Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015 Sofia Franzén Kvalitetscontroller Augusti 2015 Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll Rapportens huvudsakliga

Läs mer

Beslut efter riktad tillsyn

Beslut efter riktad tillsyn Lessebo kommun lnfo@lessebo.se efter riktad tillsyn av utbildning i Lessebo kommun för asylsökande barn och barn som vistas i Sverige utan tillstånd 2(12) Riktad tillsyn i Lessebos kommun Skolinspektionen

Läs mer

Lagar och förordningar vad gäller elever med svårigheter i skolan - särskilt läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Lagar och förordningar vad gäller elever med svårigheter i skolan - särskilt läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Lagar och förordningar vad gäller elever med svårigheter i skolan - särskilt läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Svenska Dyslexiföreningen Sammanställda och kommenterade av C G Lindell Uppdaterade november

Läs mer

2014-01-08. Tre förslag för stärkt grundskola

2014-01-08. Tre förslag för stärkt grundskola 2014-01-08 Tre förslag för stärkt grundskola Regeringen stärker grundskolan: Tioårig grundskola, förlängd skolplikt och obligatorisk sommarskola En skola som rustar barn och unga med kunskaper ger alla

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Banerportsskolan AB Org.nr. 556606-4001 Beslut för grundskola efter tillsyn i Ban&portsskolan belägen i Stockholms kommun 2 (9) Tillsyn i BarArportsskolan har genomfört tillsyn av Banerportsskolan AB (org.

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Vårgårda kommun Beslut och rapporter

Regelbunden tillsyn i Vårgårda kommun Beslut och rapporter Regelbunden tillsyn i Vårgårda kommun Beslut och rapporter Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2009:3983 Innehåll Kommunbeslut Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Allmänt om tillsynen och beskrivning av

Läs mer

Individuella utvecklingsplaner IUP

Individuella utvecklingsplaner IUP Individuella utvecklingsplaner IUP 1 SYFTE OCH BAKGRUND Regeringen har beslutat att varje elev i grundskolan skall ha en individuell utvecklingsplan (IUP) från januari 2006. I Säffle är det beslutat att

Läs mer

Språkintroduktion (SI)

Språkintroduktion (SI) Språkintroduktion (SI) Utbildning av nyanlända elever på Jenningsskolan Tid för: mer information, frågor och diskussion Möte: 18/4 kl. 14.30 16.00 Konferens SI Möte: 25/4 kl. 11.00 12.00 RUC - kommungemensamma

Läs mer

Handlingsplan vid hög skolfrånvaro i Vellinge kommun

Handlingsplan vid hög skolfrånvaro i Vellinge kommun 2014-01-30 1 (5) Kommunförvaltningen Handlingsplan Dnr: UN 2013/372 Ester Alavei Utbildningsspecialist Handlingsplan vid hög skolfrånvaro i Vellinge kommun Syftet med handlingsplanen är att skolorna i

Läs mer

FÖRSLAG. Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogrammet 9

FÖRSLAG. Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogrammet 9 FÖRSLAG Allmänna råd för DEN INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN med skriftliga omdömen Innehåll Förord 2 Inledning 3 Utgångspunkter för den individuella utvecklingsplanen 4 Den individuella utvecklingsplanens

Läs mer

Stämmer Stämmer delvis Stämmer inte x

Stämmer Stämmer delvis Stämmer inte x Skolkollen nr 10 Särskilt stöd, rätt utbildning Stämmer Stämmer vis Stämmer x INSATSER För att uppmärksamma elever i behov av stöd lyfter varje arbetslag i elevhälsan de elever som riskerar att nå målen.

Läs mer

Information skolpliktsbevakning

Information skolpliktsbevakning INFORMATION 1(2) 2015-11-09 2015/2952-GSN-648 20151126 Tord Karlsson - p1tk02 tord.karlsson@vasteras.se Delges Text Information skolpliktsbevakning Den rättsliga regleringen avseende skolplikt framgår

Läs mer

Kvalitetsredovisning ht 2009 - vt 2010

Kvalitetsredovisning ht 2009 - vt 2010 Kvalitetsredovisning ht 2009 - vt 2010 Fastebolskolan Ansvarig för kvalitetsredovisningen: Leena Nystrand 2010-10-01 1 (13) Innehåll 1. UPPGIFTER OM SKOLAN...2 2. RUTINER, DOKUMENTATION OCH PERSONAL...2

Läs mer

Rektors möjligheter att delegera och skolors organisation

Rektors möjligheter att delegera och skolors organisation 1 (11) Rektors möjligheter att delegera och skolors organisation Här kan du läsa om hur Skolinspektionen tolkar reglerna om rektors möjlighet att delegera och skolors organisation, i samband med myndighetens

Läs mer

Kortversion av kartla ggningen Ensamkommande barns utbildning

Kortversion av kartla ggningen Ensamkommande barns utbildning Kortversion av kartla ggningen Ensamkommande barns utbildning En kartläggning av nuläget i Västmanland hösten 2012 Jeanette Källstad Innehållsförteckning Inledning... 2 Definitioner...3 Disposition...5

Läs mer

Handlingsplan. ogiltig frånvaro i skolan. Rosengård SDF Malmö Stad. Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Beslutad

Handlingsplan. ogiltig frånvaro i skolan. Rosengård SDF Malmö Stad. Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Beslutad Handlingsplan ogiltig frånvaro i skolan Rosengård SDF Malmö Stad Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Beslutad 2011-09-03 3.0 Ulrika Skoog Rosengård 2011-09-26 av förvaltningsledningen 2 Handlingsplanen

Läs mer

Lärarhandledning Språk och erfarenheter

Lärarhandledning Språk och erfarenheter Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Lärarhandledning Språk och erfarenheter Steg 1 2 3 Det här är det första steget i kartläggningen av nyanlända elevers kunskaper. Steg 1 ger dig tillsammans med

Läs mer

Elevhälsoplan. Mölndals Stad 2014-10-14

Elevhälsoplan. Mölndals Stad 2014-10-14 Elevhälsoplan Mölndals Stad 2014-10-14 Innehåll Inledning... 2 Förebyggande arbete... 2 Systematiskt kvalitetsarbete... 2 Screeningmaterial som genomförs systematiskt... 3 Ledarskap... 4 Undervisning och

Läs mer

Grundskolans arbete med elever som riskerar att inte uppnå målen - en uppföljning Nr 9, 2015. Projektrapport från Stadsrevisionen

Grundskolans arbete med elever som riskerar att inte uppnå målen - en uppföljning Nr 9, 2015. Projektrapport från Stadsrevisionen Grundskolans arbete med elever som riskerar att inte uppnå målen - en Nr 9, 2015 Projektrapport från Stadsrevisionen Dnr 3.1.3-177/2015 Den kommunala revisionen är fullmäktiges kontrollinstrument för att

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Gymnasieförordning; utfärdad den 22 december 2010. SFS 2010:2039 Utkom från trycket den 5 januari 2011 Regeringen föreskriver följande. 1 kap. Inledande bestämmelser Förordningens

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8288 Orusts Montessoriskola ekonomisk förening Org.nr. 716445-1614 ma@orustmontessori.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter prioriterad tillsyn i Orust Montessoriskola belägen i

Läs mer

2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/

2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/ 2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/ årsarbetare 2014; 13,1 elev/ anställd 2014; 41,1 elev/avdelning

Läs mer

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans senare år Kristofer Fagerström Dnr BUN 2015/182 Oktober 2015 2015-09-28 1 (12) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. INLEDNING... 2 2. SYFTE... 3 3.

Läs mer

Utbildningsinspektion i Landvetterskolan

Utbildningsinspektion i Landvetterskolan Utbildningsinspektion i Härryda kommun Landvetterskolan Dnr 53-2006:3403 Utbildningsinspektion i Landvetterskolan Förskoleklass Grundskola årskurserna 1 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av utbildningen på språkintroduktion vid Huddingegymnasiet i Huddinge kommun

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av utbildningen på språkintroduktion vid Huddingegymnasiet i Huddinge kommun Bilaga 1 Dnr 400-2015:6585 efter kvalitetsgranskning av utbildningen på språkintroduktion vid Huddingegymnasiet i Huddinge kommun 1 (12) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om Huddingegymnasiet Resultat

Läs mer

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan

Barn- och elevhälsoplan Dokumenttyp: Strategi/Policy/Plan Giltighetstid: Årligen Beslutad av: Gäller från: BUN Dokumentansvarig: Diarienr: Barn- och elevhälsoplan Till ledning för förskolechefer, rektorer och personal vid förskolor

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen Optimus i Vallentuna kommun. Skolinspektionen. Beslöt

Beslut. efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen Optimus i Vallentuna kommun. Skolinspektionen. Beslöt Skolinspektionen Beslöt 2014-04-03 Vallentuna kommun kommun@vallentuna.se Rektorn vid den särskilda undervisningsgruppen Optimus kristiii.aabel@vallentuna.se Beslut efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen

Läs mer

Elevers övergångar från grundskola till gymnasium

Elevers övergångar från grundskola till gymnasium Revisionsrapport Elevers övergångar från grundskola till gymnasium Katrineholms kommun April 2010 Marie Lindblad 2010-05-06 Marie Lindblad Kerstin Svensson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Bakgrund

Läs mer

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Utbildningsinspektion i Gotlands kommun Klinteskolan Dnr 53-2007:3378 Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2

Läs mer

Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012

Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012 2012 Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012 Strängnäs kommun 2012-08-06 Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht-2012 Skollag (2010:800)/ Nämndmål och Lokal arbetsplan Skollagen 1 kap 5 Utformning

Läs mer

Granskning av bildningsnämndens arbete med elever i behov av särskilt stöd

Granskning av bildningsnämndens arbete med elever i behov av särskilt stöd Revisionsrapport 2015 Genomförd på uppdrag av Örnsköldsviks kommuns revisorer November 2015 Granskning av bildningsnämndens arbete med elever i behov av särskilt stöd Örnsköldsviks kommun Innehåll 1. Inledning...1

Läs mer

Svar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr 43-2014:7911

Svar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr 43-2014:7911 1(6) Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningskontoret Ewa Johansson, Rektor 0171-529 58 ewa.johansson@habo.se Yttrande över beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Futurum

Läs mer

Revisionsrapport. Elevhälsans arbete. Skellefteå kommun. Linda Marklund Robert Bergman

Revisionsrapport. Elevhälsans arbete. Skellefteå kommun. Linda Marklund Robert Bergman Revisionsrapport Elevhälsans arbete Skellefteå kommun Linda Marklund Robert Bergman Innehåll 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Revisionsfråga...

Läs mer

Handlingsplan för mottagandet av nyanlända elever med annat modersmål än svenska

Handlingsplan för mottagandet av nyanlända elever med annat modersmål än svenska Handlingsplan för mottagandet av nyanlända elever med annat modersmål än svenska Förord Skolverket definiera nyanlända elever som elever som inte har svenska som modersmål och som bristfälligt eller inte

Läs mer

Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98)

Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98) 1 D nr BG 2005-0082 YTTRANDE 2005-03-19 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98) Riksförbundet

Läs mer

Tionde skolåret - ett utvecklingsprojekt

Tionde skolåret - ett utvecklingsprojekt UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GYMNASIEAVDELNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-03-26 Handläggare: Björn Johansson Heléne Wallerstedt Telefon: 08 508 33 818 076 12 90 780 Till Utbildningsnämnden

Läs mer

Riktlinjer barn- och elevhälsa i Växjö kommun

Riktlinjer barn- och elevhälsa i Växjö kommun Utbildningsförvaltningen Riktlinjer barn- och elevhälsa i Växjö kommun Vad är en riktlinje? Riktlinjen slår fast vad som gäller för Växjö kommun vid sidan av vad som följer av lagar och förordningar. Dess

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Skolinspektionen IQRA Utbildning AB Org.nr. 556930-9825 Beslut för grundskola efter tillsyn i IQRA Skolan belägen i Västerås kommun Förstagångstillsyn av IQRA Skolan Skolinspektionen har genomfört förstagångstillsyn

Läs mer

Bergshamraskolan 2014-2015. Likabehandlingsplan - Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bergshamraskolan 2014-2015. Likabehandlingsplan - Plan mot diskriminering och kränkande behandling Bergshamraskolan 2014-2015 Likabehandlingsplan - Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014-2015 Genomförda aktioner och kartläggningar under året: Vi har under årets gång upprättat

Läs mer

Värt att notera i sammanhanget är att kostnaden för en plats på individuella programmet för närvarande är 75 768 kronor per år.

Värt att notera i sammanhanget är att kostnaden för en plats på individuella programmet för närvarande är 75 768 kronor per år. RAPPORT 1 (5) Vår handläggare Jörgen Rüdeberg, verksamhetschef Rapport Sommarskola 2010 Bakgrund Sommaren 2010 genomfördes, i Interkulturella enhetens regi sommarskola för elever i år 8, 9 och gymnasieskolan.

Läs mer

Beslut. Melleruds kommunn. 2011-01-20 Dnr 43-2010:4423. 4644 80 Mellerud. Komm

Beslut. Melleruds kommunn. 2011-01-20 Dnr 43-2010:4423. 4644 80 Mellerud. Komm Beslut Melleruds kommun 4644 80 Mellerud kommunen@mellerud.se 2011-01-20 Dnr 43-2010:4423 Komm munbeslut efter tillsyn av Melleruds kommunn Skolinspektionen, Box 2320, 403 15 Göteborg, Besök: Kungsgatan

Läs mer

Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola

Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola Skolinspektionen 2014-02-28 Ikasus AB susarme.siden@frosunda.se Rektorn vid Ikasus friskola birgitta.krantz@frosunda.se Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola efter tillsyn i Ikasus friskola i Vallentuna

Läs mer

Förordning (1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar

Förordning (1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar Förordning (1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar SFS nr: 1994:519 Departement/myndighet: Utbildningsdepartementet Utfärdad: 1994-05-11 Ändrad: t.o.m. SFS 2008:622

Läs mer

Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr 43-2011- 4847)

Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr 43-2011- 4847) Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr 43-2011- 4847) Undervisning och lärande 1. Se till att undervisningen i olika ämnesområden samordnas så

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Beslut Lerums kommun lerums.kommun@lerum.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Lerums kommun Beslut 2(13) Tillsyn i Lerums kommun har genomfört tillsyn av Lerums kommun under våren 2016. Tillsynen

Läs mer

Utbildningsinspektion i den fristående grundskolan Vassbo skola i Uddevalla

Utbildningsinspektion i den fristående grundskolan Vassbo skola i Uddevalla Inspektionsrapport från Skolverket 54-2007:2183 Utbildningsinspektion i den fristående grundskolan Vassbo skola i Uddevalla Bes lut Skolrapport Beslut Explicarium AB Råane 9 451 91 Uddevalla 2008-05-08

Läs mer

Elevhälsoplan VÄXTHUSET

Elevhälsoplan VÄXTHUSET UPPSALA KOMMUN VÅRD OCH BILDNING Elevhälsoplan VÄXTHUSET Elevhälsoplan Växthuset skola 0 Innehåll Inledning 2 Elevhälsoteamets sammansättning och ansvar..2 Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd

Läs mer