Språkintroduktion (SI)

Transkript

1 Språkintroduktion (SI) Utbildning av nyanlända elever på Jenningsskolan

2 Tid för: mer information, frågor och diskussion Möte: 18/4 kl Konferens SI Möte: 25/4 kl RUC - kommungemensamma riktlinjer för utbildning av nyanlända

3 Viktiga ord Flexibilitet Kreativitet Tydlig organisation Medvetenhet Politik Revidering

4 Utbildningens syfte Syftet med Språkintroduktion är att ge invandrarungdomar som nyligen anlänt till Sverige en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket, vilket möjliggöra för dem att gå vidare i gymnasieskolan eller annan utbildning.

5 Utmaningar och arbetsprocess Några av utmaningarna Flexibel verksamhet Kontinuerligt intag Stora kunskapsskillnader bland eleverna Ny politik Begränsade förutsättningar Skapa en tillåtande organisation Utformande av kursplaner Kartläggning Förankra beslut Arbetsprocess Hur ser vår organisation ut idag? Vilket uppdrag har vi? Hur ska vi gå till väga för att uppfylla vårt uppdrag? Arbetsgrupp Tätt samarbete med sva-lärarna Samarbete med RUC Framtagna rutiner för Jenningsskolan

6 Kvalitetssäkring Organisation Budget Förankra beslut Fortbildning Schemalagd planeringstid Studiehandledning/ modersmålsundervisning Åtgärdsprogram Mentorer/elevhandledare Nivågrupperingar Kursplaner Inskrivningssamtal Introduktion Kartläggning av kunskaper Kontakt vårdnadshavare/godeman Samarbete med externa aktörer Studie- och yrkesvägledning Yrkesspråk Interkulturell undervisning Utvecklingssamtal/skriftliga omdömen Individuell undervisning Ämnesintroduktion Överlämningar Ämnesöverskridande undervisning/ genreundervisning

7 Budget SI:s kostnader och intäkter (medel från Migrationsverket) ligger under socialförvaltningen. Denna centrala lösning minimerar skolans risker att göra svåra prioriteringar inom ramen för Jenningsskolans budget. Jenningsskolan lägger budgeten för SI. Styrgrupp: Skolan är operativt ansvarig socialförvaltningen ansvarar för intäkter och kostnader. Denna centrala lösning kommer att utvärderas vid årsskiftet.

8 Inskrivningssamtal Varje ny elev skrivs in genom att skolan genomför ett inskrivningssamtal. Framtagen blankett skall användas. Personer vid inskrivningssamtalet: Elev Vårdnadshavare/godeman Saknas godeman, mentor fr. boendet Samordningsansvarig Tolk/telefontolk Under inskrivningssamtalet får eleven information om planerad kartläggning. Dagen efter inskrivningssamtalet börjar eleven skolan. Introduktionsmall är framtagen och skall följas.

9 Mentor/elevhandledare Eleven blir tilldelad en mentor. Vem som blir mentor beslutas av ansvarig samordnare/rektor. Eleven får en nygammal elev som elevhandledare under första månaden.

10 Första dagen i skolan tillhör eleven SI 1

11 Språkintroduktion indelad i tre Beroende på den individuella progressionen omplaceras eleven till SI 2 eller SI 3. Det finns inga specifika tidsintervaller för varje nivå, utan det är den individuella progressionen som avgör. SI 1: Nybörjarnivå, eleven läser enbart sva SI 2: Mellannivå, eleven börjar andra grundskoleämnen. Vilka ämnen eleven börjar beror på elevens tidigare skolbakgrund och vad kartläggningen visar i de ämnena som eleven läst från sitt hemland. SI 3: Avancerad nivå, eleven bedöms kunna läsa de ämnena som krävs för att bli behörig till ett nationellt- eller yrkesprogram.

12 Viktigt att komma ihåg Vilka ämnen eleven börjar beror på elevens tidigare skolgång och vad kartläggningen visar i de ämnena som eleven läst i sitt hemland. En elev som läst matematik i sitt hemland har lättare att börja läsa matematik än att börja läsa ett nytt ämne som ex. träslöjd.

13 Parametrar som har betydelse för den individuella studieplanen Hälsa Motivation Tidigare skolbakgrund Kartläggning Progression Nivå i sva Tid

14 Sva-lärarna bedömer när eleven kan börja andra ämnen. Vid en ev. felbedömning finnas det utrymme för revideringar.

15 Kartläggning av kunskaper Kartläggning i sva: Performandsanalys Europeiska språkportfolion (ESP) Skriftliga omdömen Nationella prov Kartläggning i matematik och engelska: RUC:s framtagna tester i ma och eng Lärarnas egna prov Nationella prov Kartläggning i övriga ämnen: I de fall där eleven läst ett specifikt ämne på grundskolenivå i sitt hemland har eleven möjlighet att göra en prövning tillsammans med en tolk eller en modersmålslärare.

16 Ämnesintroduktion När en elev har uppnått mellannivå och ska påbörja ett annat ämne är det viktigt att eleven får stöd när eleven introduceras i ett nytt ämne. Stödet ska utgöras av sva-lärarna och ämneslärarna. Lärarna bör därför jobba i ett arbetslag och med ämnesöverskridande undervisning, allt för att underlätta elevens möjligheter att nå kunskapsmålen.

17 Individuell undervisning Eftersom eleverna befinner sig på olika nivåer läser de mot olika kunskapsmål inom grundskolan. Enligt skollag ska vi bedriva individuell undervisning. Detta ställer krav på att lärarna måste undervisa flera elever som befinner sig på olika kunskapsnivåer samtidigt.

18 Kursplaner SI är en gymnasieutbildning men undervisningen bedrivs på grundskolenivå. Det gör att kursplanerna för grundskolan måste reduceras och detta för att skapa möjligheter för eleven att klara kursen. Lärarna måste planera för speciellt utvalda moment.

19 Interkulturell undervisning Skolan eftersträvar interkulturell undervisning. Med begreppet interkulturell undervisning menas samverkansprocesser där människor med olika språk och kulturer kommunicerar med och påverkar varandra. Lyfter fram alla elevers kunskaper och erfarenheter.

20 Grundskolan parallellt med gymnasiet Eleverna läser grundskolekurser parallellt med gymnasiekurser. Det vill säga att en elev som fått godkänt i ex. matematik fortsätter att läsa matematik på gymnasiet. På så vis sparar eleven dyrbar tid.

21 Studiehandledning/ modersmålsundervisning Eleverna har rätt till studiehandledning på modersmål och modersmålsundervisning. I styrgruppen togs beslutet att köpa in studiehandledning 8h/v per språkgrupp.

22 Utvecklingssamtal Varje termin kallas eleven till utvecklingssamtal där en framåtsyftande planering skrivs utifrån lärarnas skriftliga omdömen. Underlaget för utvecklingssamtalet ska vara synligt för lärarna, elev och vårdnadshavaren/godeman.

23 Överlämningar Det ska ske en skriftlig och muntlig överlämning från sva-läraren till ämneslärare. Överlämningarna ska dokumenteras. Framtaget dokument skall användas. En skriftlig överlämning skall fungera som underlag ifall eleven väljer att byta kommun och skola. Underlaget skall skickas med eleven för att minska risken för felbedömningar vid nästa utbildningsort.

24 Fortbildning Vi vill bli duktiga på att bedöma om det är ämneskunskaper som saknas eller om det är språkkunskaper. Det krävs fortbildning för att som lärare bli medveten om sin etnocentrism. Etnocentrismen kan bland annat påverka lärarens sätt att utforma uppgifter och prov. Svårigheten är att skapa undervisning utan krav på svensk förförståelse. Fortbildning inom bl.a. språkutvecklande arbetssätt Utgår från boken Stärk språket stärk lärandet Pauline Gibbons Etnocentrism, det vill säga att man utgår från sin egen föreställningsvärld.

25 Händelselogg Vilka problem anser du att vi har i vårt arbetssätt? Kan vi nå bättre resultat genom att arbeta annorlunda? Kontinuerlig dokumentation av verksamheten?

26 TACK FÖR ATT NI LYSSNAT!