Mottagning och utbildning av flerspråkiga barn och elever

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mottagning och utbildning av flerspråkiga barn och elever"

Transkript

1 Mottagning och utbildning av flerspråkiga barn och elever Organisation i Vännäs kommun 2014 Beslutat på ledarlag

2 Innehåll FÖRUTSÄTTNINGAR, SYFTE OCH MÅL... 3 Syfte... 3 Mål... 3 ORGANISATION... 4 Övergripande rektor för flerspråkighet... 4 Förskolechef/rektor på respektive enhet... 4 Samordnare för flerspråkighet... 4 Tolk... 5 Kompetensutveckling... 5 Personal och budget... 5 Gemensam budget... 5 Budget på enheterna... 5 Barn- och skolhälsa... 6 Barnhälsovård... 6 Skolhälsovård... 6 Modersmål... 6 Modersmålsstöd i förskolan och förskoleklass... 6 Modersmålsundervisning i grundskolan... 7 Ur Skolförordningen... 7 Studiehandledning på modersmål... 7 Studiehandledning i hemklass... 8 Samverkan och planering... 8 Svenska som andraspråk... 9 Förskoleklass... 9 Grundskola och grundsärskola... 9 Schemaläggning... 9 Svenska som andraspråkslärare... 9 Kvalitetsarbete RUTINER FÖR MOTTAGANDE AV NYANLÄNDA BARN/ELEVER I FÖRSKOLA OCH SKOLA Organisation för introduktionsperioden Meddelande om barn/elev som anlänt till kommunen Mottagningssamtal Placering i avdelning/klass Besök på förskola/skola och ev. fritidshem Den första tiden på förskolan Den första tiden på skolan Kartläggning Åtgärdsprogram Utvecklingssamtal Föräldramöte Samverkansträff Överlämnande

3 FÖRUTSÄTTNINGAR, SYFTE OCH MÅL Alla barn/elever i Vännäs kommun ska ges bästa möjliga förutsättningar att nå sin maximala potential. En viktig förutsättning är att alla barn får undervisning på sitt modersmål. Forskning visar att ju mer utvecklat elevens modersmål är desto snabbare tillägnar sig eleven ett andra språk. Att varje elev som har ett annat modersmål än svenska ges möjlighet att läsa svenska som andraspråk i samma omfattning som andra elever läser svenska är en annan framgångsfaktor. Forskning visar att de allra flesta elever med annat modersmål behöver undervisning i svenska som andraspråk under större delen/hela sina skolgång. En tredje framgångsfaktor är att elever med annat modersmål får studiehandledning på sitt språk. Syfte Syftet med denna plan är att tydliggöra hur vi i Vännäs Kommun organiserar arbetet kring mottagande och utbildning av flerspråkiga barn/elever. Mål Vi har inget eget mål för detta område utan målen för lärande och utveckling är desamma oavsett barns/elevers ursprung. Vi har dock några delmål som specifikt anger inriktning på arbetet med flerspråkiga och nyanlända barn: Nyanlända barn/elever ska så snart som möjligt ges möjlighet att delta i reguljär verksamhet genom anpassat stöd och individuell planering som utgår från barnets/elevens förutsättningar och behov. Nyanlända barn/elever och deras vårdnadshavare ska få introduktion i den svenska förskolan/skolan och det svenska samhället, dess kunskapssyn och värdegrund. Flerspråkiga barn/elever ska ges möjlighet att utveckla en förståelse för andra kulturer och samtidigt vara stolta över sin egen kultur. Barn/elever med annat modersmål erbjuds att ansöka om modersmålsstöd i förskolan och modersmålsundervisning i skolan. Detta gäller även adoptivbarn. Flerspråkiga elever i grundskola erbjuds modersmålsundervisning. Flerspråkiga elever i grundskola erbjuds svenska som andraspråk i minst samma omfattning som övriga elever läser svenska. Det kan ske i hemklass eller i svenska som andraspråks klass. 3

4 ORGANISATION Barn och utbildningsförvaltningen i Vännäs kommun har en övergripande och samordnad organisation för mottagande och utbildning av flerspråkiga barn/elever. Nedan beskrivs ramarna för organisationen. Övergripande rektor för flerspråkighet En av rektorerna i förvaltningen ansvarar för den övergripande organisationen gällande mottagande och utbildning av flerspråkiga barn och elever, modersmålsundervisning och modersmålsstöd. Denna rektor kallas i denna funktion: rektor för flerspråkighet. Rektor för flerspråkighet har också ett övergripande ansvar för samordning mellan förskolor och skolor, nyanländas utbildning och kommunövergripande kompetensutbildning inom området för flerspråkighet. Rektor för flerspråkighet är också ansvarig för personalomfång gällande modersmålspedagoger, tolkkostnader, läromedelskostnader och den gemensamma materialbudgeten inom området. Rektor för flerspråkighet har till sin hjälp en samordnare. Förskolechef/rektor på respektive enhet Förskolechef/rektor på respektive förskola/skola har ansvar för alla barns/elevers lärande, trygghet och måluppfyllelse på sin enhet, och det gäller oavsett barnets ursprung. Lärare i svenska som andraspråk och modersmålspedagoger har sin tillhörighet till den enhet där de arbetar hela eller större del av tjänst. Det innebär att det är rektor på denna enhet som har ansvaret för berörd personal. Samordnare för flerspråkighet Samordnaren har det praktiska ansvaret för mottagande av nyanlända barn/elever i för- och grundskolan. Samordnaren är en länk mellan den nyanländas vårdnadshavare och skolan/närsamhället samt en länk mellan flyktingmottagningen och skolan och ev. HVB-hemmet Akka. Samordnaren har det praktiska ansvaret för organisationen kring modersmålsstöd, och undervisning i modersmål. Samordnaren ingår vid behov i nätverksgrupper med syfte att gemensamt utveckla arbetet med nyanländas introduktion och utbildning. 4

5 Tolk Förskolan/skolan anlitar tolk vid samtal, om behov finns, för att alla vårdnadshavare ska kunna förstå och delta i samtalet. Utgångspunkten är att vi använder oss av telefontolkning, men i vissa fall kan personal tillsammans med vårdnadshavare behöva boka så att en tolk finns på plats. Vid behov av tolk på plats samordnar personalen träffar med tolk så mycket som möjligt. Det innebär att säkerställa deltagande på träffar och samordna så att om möjligt flera olika träffar kan äga rum i anslutning till varandra. Samordnaren kan vara behjälplig vid dessa tillfällen. Det är varje personals ansvar att se till att vårdnadshavarna planerat att komma till de möten när man har beställt tolk. Elever och målsmän som inte har möjlighet att göra skolans enkäter på svenska får möjlighet att göra dem tillsammans med tolk eller få en enkät översatt till modersmål. Samordnare ansvarar för att detta sker. Kompetensutveckling Det är mycket viktigt att vi har en god kompetens kring flerspråkighet och interkulturellt perspektiv hos all personal på våra förskolor och skolor. Därför är det viktigt att lyfta dessa frågor i den gemensamma kompetensutvecklingen, i enhetens kompetensutveckling samt i den enskilda pedagogens kompetensutveckling. Personal och budget Budget för mottagande och utbildning av flerspråkiga barn/elever fastställs årligen. Vid den årliga personalplaneringen fastställs omfång på tjänster inom svenska som andra språk för respektive skola. Behov av eventuella korrigeringar av detta under läsåret behandlas i ledarlaget och beslutas av förvaltningsledning. Dialog kring personalomfång gällande modersmålspedagoger tas löpande. Samordnare för flerspråkighet ansvarar för det praktiska arbetet och beslut fattas av rektor för flerspråkighet i linje med de riktlinjer som gäller. Gemensam budget Den gemensamma budgeten omfattar: samordnare, svenska som andraspråkslärare och modersmålspedagoger. material och läromedel för modersmålsstöd/modersmålsundervisning tolkkostnader Budget på enheterna I förvaltningens budget fastställs nyckeltal för omfång av lärare inom svenska som andraspråk, och läromedel/material utifrån antalet barn på enheten som läser svenska som 5

6 andraspråk. Budget fördelas till respektive skola som ansvarar för att undervisning i linje med denna plan ges. Barn- och skolhälsa Barnhälsovård Familjecenter i Vännäs ansvarar för hälsoundersökningar av nyanlända barn. Samordnaren meddelar Familjecenter när det har kommit ett nyanlänt barn i ålder 0-6 i samband med mottagningssamtalet. De kallar i sin tur barnet till hälsokontroll. Skolhälsovård Vid mottagningssamtalet tillsammans med samordnaren för flerspråkighet fyller nyanlända föräldrar i en hälsodeklaration som lämnas till skolsköterskan. Samordnaren meddelar Landstingets ansvarige läkare att det har kommit en nyanländ elev och denne kallar eleven till hälsoundersökning. Läkaren ordinerar vad som ska vaccineras och ordinationen med föräldrarnas godkännande skickas till skolsköterskan som utför vaccinationerna. På varje skolenhet har nyanlända elever möjligheter att besöka skolans elevhälsa om behov uppstår. Modersmål Alla barn/elever med annat modersmål erbjuds att ansöka om modersmålsstöd i förskolan och modersmålsundervisning i skolan. Detta gäller även adoptivbarn. I begreppet modersmål ingår: Modersmålsstöd (förskola 1-5, förskoleklass) Modersmålsundervisning (grundskola och grundsärskola) Modersmålsstöd i förskolan och förskoleklass I förskola och förskoleklass erbjuds modersmålsstöd. Modersmålspedagogen kommer till avdelningen där barnet finns och deltar aktivt i den planerade verksamheten under 60 minuter varje vecka. Modersmålspedagogen fungerar som ett språkligt stöd för barnet. Varje aktivitet - även vardagssituationer - innehåller begrepp och uttryck. Genom att sätta ord på allt man gör byggs barnens ordförråd ut. Modersmålspedagogen kan också själv hålla i de aktiviteter som nämnts ovan på sitt modersmål med hela eller delar av barngruppen. Alla dessa aktiviteter ska vara inkluderat med övriga barn och inte enskilt stöd. 6

7 Ur Skollagen 9 kap 10 Förskoleklassen ska medverka till att elever med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Modersmålsundervisning i grundskolan Kommunen strävar efter att kunna genomföra modersmålsundervisning för alla barn med annat modersmål. I vissa fall är det dock inte möjligt om elevantalet är mycket lågt och/eller modersmålslärare inte finns att tillgå. De nationella minoritetsspråken samiska, meänkieli, romani, finska och jiddisch erbjuds alltid, oavsett antal sökande. Undervisningen för modersmål sker i åldersblandade grupper. Modersmålsundervisning ligger utanför timplanen. Den läggs i direkt anslutning till skoldagens början eller slut på skoldagen eller på elevens val. Rektor på den enskilda skolan beslutar om den slutgiltiga förläggningen av tiden. Ur Skollagen 10 kap 7 En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om 1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och 2. eleven har grundläggande kunskaper i språket. Modersmålsundervisning i ett nationellt minoritetsspråk ska erbjudas även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. Ur Skolförordningen 5 kap 8 Modersmålsundervisning får anordnas 1. som språkval i grundskolan och specialskolan, 2. som elevens val, 3. inom ramen för skolans val, eller 4. utanför den garanterade undervisningstiden. Studiehandledning på modersmål Studiehandledning ingår som särskilt stöd och ges till elever som inte till fullo kan följa undervisningen i klassen på grund av otillräckliga kunskaper i svenska. En kartläggning (se nedan) av elevens förkunskaper i ligger till grund för hur stödet ska riktas. Rektor på respektive skola avgör i dialog med rektor för flerspråkighet om en elev ska få studiehandledning på modersmål, i vilken omfattning och under hur lång tid stödet ska ges. Studiehandledningen kan se olika ut beroende på elevens ålder och behov. Ett åtgärdsprogram ska upprättas. För de nyanlända eleverna utarbetade förslag på hur ett åtgärdsprogram kan utformas under introduktionsperioden. Under introduktionsperioden får eleven studiehandledning utifrån behov som framkommit i samband med kartläggningen. Vid övergång till ordinarie undervisning kan studiehandledning fortgå under en begränsad period utifrån det åtgärdsprogram som skapats. I de fall 7

8 modersmålspedagog saknas i det aktuella språket kan studiehandledning anordnas på ett annat sätt. Studiehandledning i hemklass Det finns tre olika modeller för studiehandledning, och utformningen beslutas utifrån elevens behov. Inför undervisning Lärare ger modersmålspedagogen uppgifter som eleven ska arbeta med innan läraren ska ta upp detta i klassen. Det ger eleven en förförståelse och underlättar senare vid undervisningstillfället. Som repetition Lärare ger modersmålspedagogen uppgifter som klassen redan arbetat med och som läraren tycker att eleven behöver repetera eller få bättre förklarat för sig. I klassen Modersmålspedagogen är med eleven i klassen vid undervisningen. Läraren ger studiehandledaren instruktioner om hur han/hon ska hjälpa till vid varje tillfälle. Ur skolförordningen 5 kap 4 En elev ska få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. Samverkan och planering Modersmålspedagogerna kan ha ambulerande tjänster och vissa kan undervisa enbart en eller ett par dagar per vecka vilket gör det svårt för dem att ingå i ett arbetslag eller delta i läsårets återkommande planeringsmöten. Därför organiseras medersmålspedagogerna i ett nätverk. En eller två gånger per termin kallar samordnaren för flerspråkighet samtliga modersmålspedagoger i kommunen till en gemensam konferens. Modersmålspedagogerna har också ett eget konferensschema där de fördelar sin konferenstid över de enheter som de arbetar på. Konferensschema fastställs terminsvis av berörda förskolechefer och rektorer. Modersmålspedagogerna planerar tillsammans med pedagogerna i förskolan/förskoleklass terminens arbete med modersmålsstöd. Varje förskola/förskoleklass utser också en person som är ansvarig för kontakten med modersmålspedagogen (t.ex. meddela när förskolan är stängd, barnet är sjukt eller vid andra förändringar i planeringen). Om nya barn skrivs in under läsåret bokas en träff för planering av modersmålsstöd. I grundskolan planerar modersmålspedagogerna tillsammans med mentor och lärare i svenska som andraspråk för vilka gemensamma träffar de kan ha under terminen. Rektor kan ingå om behov finns. Även samordnare kan delta beroende på träffens syfte och innehåll. 8

9 Svenska som andraspråk Förskoleklass I förskoleklass får elever med annat modersmål än svenska stöd av en lärare i svenska som andraspråk inom ramen för förskoleklassen. Det gäller oavsett om eleven är nyanländ eller inte. Läraren i svenska som andraspråk kan antingen komma till förskoleklassen och delta i verksamheten där, t.ex. på samling eller jobbarstund eller ge konsultativt stöd till förskollärarna i förskoleklass. På det sättet blir läraren i svenska som andraspråk ett stöd för pedagogerna i förskoleklassen om hur man kan arbeta språkutvecklande. Detta underlättar också svenska som andraspråkslärarens utredning om eleven bör läsa svenska som andraspråk i grundskolan. Grundskola och grundsärskola Alla elever med annat modersmål än svenska erbjuds undervisning i svenska som andraspråk i stället för svenska i åk.1-9. Formellt sett är det rektor på den aktuella skolan som beslutar om att eleven ska läsa svenska som andraspråk (alternativt svenska). Detta bör ske i dialog med vårdnadshavare inför skolstart. En bedömning om en elev ska läsa svenska som andraspråk görs av läraren i svenska som andraspråk, denna bedömning ligger till grund för rektors beslut. Samma bedömning ligger till grund för hur länge eleven ska läsa svenska som andraspråk. Inför varje nytt läsår ska lärare i svenska som andraspråk utvärdera och bedöma elevens fortsatta behov. Utgångspunkten är att eleven ska få sin undervisning där den får bäst språkutveckling. Det kan innebära att eleven delvis får sin undervisning i ämnet svenska men bedöms mot kunskapskraven för svenska som andraspåk. Schemaläggning Svenska och svenska som andraspråk för en klass där det finns elever som läser svenska som andraspråk schemaläggs på samma schemapositioner. Om det finns elever från flera klasser i en undervisningsgrupp för svenska som andraspråk, är det viktigt att klassernas scheman i ett tidigt skede samordnas så det är möjligt att lägga all svenska och svenska som andraspråk för alla klasser på samma positioner. Lärare som är behöriga i både svenska och i svenska som andraspråk kan undervisa i båda ämnena inom ramen för klassen, förutsatt att de kan visa att de följer styrdokumenten i de båda ämnena. Svenska som andraspråkslärare I Vännäs Kommun undervisar lärare som särskilt läst ämnet svenska som andra språk på universitet och har formell behörighet i ämnet. De undervisar i årskurs F-9. 9

10 Ur skolförordningen: Svenska som andraspråk 5 kap 14 Undervisning i svenska som andraspråk ska, om det behövs, anordnas för 1. elever som har ett annat språk än svenska som modersmål, 2. elever som har svenska som modersmål och som har tagits in från skolor i utlandet, och 3. invandrarelever som har svenska som huvudsakligt umgängesspråk med en vårdnadshavare. Rektorn beslutar om undervisning i svenska som andraspråk för en elev. 5 kap 15 Undervisning i svenska som andraspråk ersätter undervisning i svenska. Svenska som andraspråk får därutöver anordnas 1. som språkval i grundskolan och specialskolan, 2. som elevens val, eller 3. inom ramen för skolans val. Introduktionsperioden i förskola, grundskola och grundsärskola För nyanlända barn/elever organiseras en introduktionsperiod. Introduktionsperioden sträcker sig vanligtvis över ett år men kan bli ett och ett halvt beroende på när eleven anländer till skolan. Introduktionsperioden kräver en flexibilitet både vad gäller organisation, personal och förhållningssätt med inriktning att hitta så goda lösningar som möjligt för varje individ. Rutiner för mottagande av nyanlända barn/elever finns beskrivet i dokumentet Rutiner för mottagande av nyanlända barn/elever i förskola och skola. Kvalitetsarbete Denna plan som tydliggör hur vi i Vännäs Kommun organiserar arbetet kring mottagande och utbildning av flerspråkiga barn/elever, ska vara väl förankrad i verksamheten. Arbetet med mottagande och utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn/elever ingår som en del i förskolornas/grundskolornas ordinarie kvalitetsarbete och utvärderas/revideras kontinuerligt i samband med förskolans och skolornas kvalitetsuppföljnin 10

11 RUTINER FÖR MOTTAGANDE AV NYANLÄNDA BARN/ELEVER I FÖRSKOLA OCH SKOLA Organisation för introduktionsperioden Utformningen av organisationen av introduktionsperioden på respektive skola är beroende av antalet nyanlända elever i grundskola och grundsärskola. Eleverna går i någon form av introduktionsgrupp en förberedelseklass en svenska som andraspråks undervisningsgrupp undervisning av ambulerande svenska som andraspråkslärare i klass Rektor fastställer respektive skolas organisationsform. Under läsåret kan organisationen behöva ändras om antalet elever i kommunen förändras. Elever i förskoleklass går inte i någon form av introduktionsgrupp. Meddelande om barn/elev som anlänt till kommunen Inflyttarservice som kommer i kontakt med familjer som är flyktingar meddelar samordnaren för flerspråkighet information om barn/elev (namn, adress, ålder, nationalitet, språk, vårdnadshavare och telefonnummer) så snart som möjligt. Målsättningen är att barnet/eleven så snart som möjligt efter ankomst ska börja förskola/skola även om tid måste ges för att familjen ska få acklimatisera sig i det nya landet. Vårdnadshavare som invandrat kontaktar ofta själva förskolan/skolan där de bor. Mottagningssamtal Kommunens samordnare träffar barnet/eleven hemma hos vårdnadshavaren eller på HVBhemmet Akka (för ensamkommande flyktingbarn) och genomför ett mottagningssamtal som syftar till att ge förskolan/skolan ett så bra underlag som möjligt för att kunna planera och förbereda barnet/elevens placering. För mottagningssamtalet finns en fastställd manual. I samband med mottagningssamtalet fyller vårdnadshavaren i följande blanketter med stöd av samordnaren för flerspråkighet: - ev. specialkost - personuppgiftslag - modersmålsstöd/modersmålsundervisning - hälsoblankett (åk.1-9) Vårdnadshavaren får en översatt information om den svenska förskolan/skolan. Informationen diskuteras delvis när familjen besöker förskolan/skolan samt grundligare vid föräldramöte för nyanlända som anordnas då behov finns av ett riktat föräldramöte. Delar av dokumentationen från mottagningssamtalet samlas i en dokumentation till berörd förskolechef/rektor. 11

12 Placering i avdelning/klass Efter mottagningssamtalet informerar samordnaren förskolechef/rektor om det nya barnet/eleven. Det är väsentligt att barnet/eleven får en placering så snabbt som möjligt så att alla förberedelser inför start i förskola/skola ska bli möjliga att genomföra på bästa sätt. I grundskolan är inriktningen en åldersadekvat klassplacering men individuella bedömningar ska alltid göras. Nyanlända elever i grundsärskolan placeras på samma sätt i ordinarie grundsärskoleklasser med hemklass i grundskolan. Förskolechef respektive rektor ansvarar för placeringen. Om eleven är i behov av fritidshem görs en placering i fritidshem samtidigt. Vårdnadshavare får stöd i att göra en ansökan om skolbarnomsorgsplats. I förskolan placeras barnet på den avdelning som för närvarande har plats. Nyanlända barn placeras inte hos dagbarnvårdare. Efter förskolechefs/rektors beslut får ansvariga pedagoger ta del av dokumentet från mottagningssamtalet. Kort information ges även till övrig personal på förskolan/skolan. Skoladministratören, bespisningspersonal samt barn- och skolhälsovård får den information de behöver från samordnaren för flerspråkighet. Besök på förskola/skola och ev. fritidshem Samordnaren för flerspråkighet bokar ett nytt möte, denna gång på förskolan/skolan där också ansvariga pedagoger deltar. Pedagogerna förklarar hur barnets/elevens dagar är upplagda. Det är viktigt att gå igenom elevens tider noggrant med både elev och vårdnadshavare. Om det finns en modersmålspedagog i det aktuella språket tillgänglig ska barn/elev och vårdnadshavare få tillfälle att träffa honom/henne för att informeras om vikten av fortsatt språkutveckling i modersmålet. Skriftlig information om detta ges till vårdnadshavaren 1. Vårdnadshavaren får ett informationshäfte på modersmålet om allt som rör förskolan/skolan lokalt. Materialet gås igenom och vårdnadshavaren ges möjlighet ställa frågor kring det. Informationen upprepas vid uppföljande träffar och föräldramöte. Förskolans/skolans lokaler visas upp och man följs åt till avdelningen/klassen. De barn som skrivs in på fritidshem ska också tillsammans med sin vårdnadshavare besöka avdelningen så att de får träffa personalen där. Den första tiden på förskolan Inskolningen av nyanlända barn följer i stort sett den aktuella förskolans inskolningsrutiner. Arbetslaget utser en pedagog som är samordnarens kontakt. Under delar av inskolningen ska modersmålspedagogen finnas tillhands på förskolan för att hjälpa barnet/vårdnadshavare att förstå förskolans rutiner och aktiviteter. Detta är särskilt viktigt för de barn som inte tidigare 1 Växelvis på modersmål och svenska utgiven av Myndigheten för skolutveckling. Finns översatt till flera språk. 12

13 varit utan sina vårdnadshavare under längre stunder. Om det inte finns en modersmålspedagog ska tolk tillkallas. Pedagoger och samordnare för dialog under inskolningen för att se hur mycket stöd barnet behöver av modersmålspedagogen under den första tiden. En bildordlista med några viktiga ord/uttryck som törstig, fryser, toalett kan vara till stor hjälp innan barnen har börjat prata. Den första tiden på skolan För nyanlända elever i skolan ägnas den första tiden mycket åt rutiner. Undervisningen fokuserar på ett vardags- och skolspråk för att eleven så snabbt som möjligt ska kunna börja kommunicera med lärare och andra elever. Skolan har också ett system där en eller flera elever ur hemklassen kan stötta den nyanlända eleven under sin första tid. Kartläggning Under elevens första veckor har skolans specialpedagoger som målsättning att påbörja en kartläggning av elevens förkunskaper. Kartläggningen görs tillsammans med modersmålspedagog eller tolk. Efter kartläggningen tar ansvarig specialpedagog fram förslag till åtgärder t.ex. mattestöd, datorstöd, filmer, spel, material att använda i klassrummet etc. Modersmålspedagogen gör också en kartläggning av barnets/elevens kunskaper i modersmålet. Resultatet meddelas till förskollärare/klasslärare för en bättre bild av barnets/elevens behov. Om modersmålspedagogen upptäcker brister i barnets/elevens modersmål ska detta meddelas specialpedagog för vidare utredning. Detta eftersom ett flerspråkigt barn med språkstörning alltid uppvisar en störning i samtliga språk. Därför är det viktigt med en tidig diagnos så att barnet/eleven kan få adekvat hjälp med språkutvecklingen i båda sina språk. Med utgångspunkt i mottagningssamtalet och kartläggningen upprättar svenska som andra språk-läraren en individuell utvecklingsplan, IUP, med mål i framförallt svenska som andra språk men även i t.ex. matematik, idrott och bild. Kommunens svenska som andra språklärare har en gemensam mall för vilka ämnesområden nyanlända elever kan arbeta med den första tiden. Åtgärdsprogram Samordnaren kallar till en träff på skolan med svenska som andra språklärare, mentor, modersmålslärare och specialpedagog. De upprättar ett förslag till åtgärdsprogram utifrån dokumentationen från mottagningssamtalet och kartläggningarna. I samband med det görs också eventuellt ett förslag om anpassad studiegång om vissa ämnen uteslutits från elevens schema till förmån för svenska som andra språk. Rektor beslutar och delger åtgärdsprogram till samordnare, specialpedagog, svenska som andra språk-lärare, undervisande lärare samt vårdnadshavare. 13

14 Utvecklingssamtal Varje termin kallas barn/elev och vårdnadshavare till utvecklingssamtal på förskolan/skolan. Det är ansvarig pedagog som kallar till samtalet men samordnare för flerspråkighet och tolk kan finnas med vid behov. Föräldramöte Varje år kallar samordnaren samtliga vårdnadshavare till nyanlända till ett föräldramöte. Där ges mer allmän information om det svenska skolsystemet. Även en tf. vårdnadshavare för ett ensamkommande flyktingbarn kallas att delta i föräldramötet. Dessutom kallas vårdnadshavarna till respektive förskolas/skolas övriga föräldramöten. Samverkansträff Samverkansträff sker två gånger per läsår. Då träffas rektor, specialpedagog, lärare i svenska som andraspråk, lärare som undervisar berörda elever, modersmålspedagog och samordnare för att diskutera de elever som har undervisning i svenska som andraspråk, har studiehandledning på modersmål och/eller annat stöd. På vårterminens träff diskuteras - vilka elever som ska läsa svenska som andraspråk, i vilken form och omfattning, - vilka elever som ska ha studiehandledning, i vilka ämnen och omfattning, - vilka elever som behöver annat stöd, i vilken form och omfattning. Detta ligger till grund för tjänstefördelning och schemaläggning. På höstterminens träff planeras och fastställs ovanstående delar. Överlämnande Inför överlämnande från förskola till skola eller från en skola till en annan ska mottagande mentor i god tid få ta del av all nödvändig dokumentation kring barnet/eleven. Detta sker i samband med de inplanerade överlämnandesträffar som sker läsårsvis. Överlämnandesamtalen bör fokusera på barnets/elevens tid i den svenska förskolan/skolan enligt gängse överlämnanderutiner. 14

Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun

Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun LULEÅ KOMMUN 2015-12-11 1 (14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever... 2 Inledning... 2 Planeringsmöte

Läs mer

Handlingsplan för nyanlända elever i Vindelns kommun

Handlingsplan för nyanlända elever i Vindelns kommun Handlingsplan för nyanlända elever i Vindelns kommun MOTTAGANDE Mål: Skapa förutsättningar för samverkan mellan skola och hem, där vårdnadshavare är delaktiga och har inflytande i verksamheten Kommunens

Läs mer

2013-09-04 Bou 231/2013. Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever

2013-09-04 Bou 231/2013. Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever 2013-09-04 Bou 231/2013 Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever Innehållsförteckning Förord... 3 Bakgrund... 4 Syfte... 4 Styrande dokument...4 Nyanländ och

Läs mer

Handlingsplan för mottagandet av nyanlända elever med annat modersmål än svenska

Handlingsplan för mottagandet av nyanlända elever med annat modersmål än svenska Handlingsplan för mottagandet av nyanlända elever med annat modersmål än svenska Förord Skolverket definiera nyanlända elever som elever som inte har svenska som modersmål och som bristfälligt eller inte

Läs mer

Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever

Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever Fastställt av Utbildningsnämnden Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever Inom Utbildningsnämndens verksamhetsområde 2015-12-07 Ronneby Kommun Johanna Månsson Chef Start Ronneby Annika Forss Kvalitetssamordnare

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN 2016-02-16

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN 2016-02-16 RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN 2016-02-16 1 Inledning Stenungsunds kommun tar emot nyanlända barn och elever i åldrarna 0-18 år. Barn 0-5

Läs mer

Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015

Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015 Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015 Sofia Franzén Kvalitetscontroller Augusti 2015 Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll Rapportens huvudsakliga

Läs mer

Stockholms stads rutiner för mottagande och utbildning av nyanlända elever i kommunala grundskolor

Stockholms stads rutiner för mottagande och utbildning av nyanlända elever i kommunala grundskolor Stockholms stads rutiner för mottagande och utbildning av nyanlända elever i kommunala grundskolor stockholm.se December 2014 3 (6) Stockholms stads rutiner för mottagande och utbildning av nyanlända

Läs mer

Elevs rätt till utbildning

Elevs rätt till utbildning Elevs rätt till utbildning Varje elev kan och vill Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och andra värden. För att kunna göra det måste eleven

Läs mer

Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd. 4.1 Arbetslagets generella individinriktade insatser

Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd. 4.1 Arbetslagets generella individinriktade insatser Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd Skollagen 3 kap. 3 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling

Läs mer

Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015

Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 1 (9) Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 Förändrad skollag I Lekebergs kommun pågår ett utvecklings- och förändringsarbete av elevhälsan för "att organisera arbetet på ett sätt som gör

Läs mer

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning Reviderad 2015-09-01 Hjälpreda Hörsel Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning www.spsm.se www.vgregion.se www.rjl.se www.regionhalland.se www.skl.se Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

Individuella utvecklingsplaner

Individuella utvecklingsplaner Ett arbetsmaterial för arbetet med Individuella utvecklingsplaner Barn- och ungdomsförvaltningen 2004-09-17 1 Innehåll Inledning, Syfte 3 Mål, Innehåll, Struktur, Uppföljning, Förvaring 4 Överlämnande,

Läs mer

Norrsätraskolans kvalitetsredovisning 2013-2014

Norrsätraskolans kvalitetsredovisning 2013-2014 Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11) 2014-02-20 Norrsätraskolans kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation Skolan består av 2 arbetslag F-3, 4-6. Vi är uppdelade i två byggnader

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER Reviderad 2012-04-11 STENUNGSUNDS KOMMUN RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER (förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasium och gymnasiesärskola) Barn

Läs mer

Guide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd

Guide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd Guide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd 1. Extra anpassningar 2. Extra anpassning och intensifiering 3. Anmälan om risk för bristande måluppfyllse 4. Pedagogisk utredning av en elevs

Läs mer

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? 2011-12-07 Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? Den 1 juli 2011 började den nya skollagen att tillämpas 1. Lagen tydliggör alla barns/elevers rätt till

Läs mer

Handlingsplan för barn/elevhälsoarbetet inom Strövelstorps Rektorsområde Läsåret 2014-2015

Handlingsplan för barn/elevhälsoarbetet inom Strövelstorps Rektorsområde Läsåret 2014-2015 Handlingsplan för barn/elevhälsoarbetet inom Strövelstorps Rektorsområde Läsåret 2014-2015 Reviderad oktober 2014 Ängelholms kommun 262 80 Ängelholm Tel: 0431-870 00 E-post: info@engelholm.se www.engelholm.se

Läs mer

Åtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr 43-2011- 4847)

Åtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr 43-2011- 4847) Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm Åtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr 43-2011- 4847) Undervisning och lärande 1. Se till att lärarna samverkar med varandra i arbetet

Läs mer

Plan för elevhälsoarbetet på Aroseniusskolan

Plan för elevhälsoarbetet på Aroseniusskolan Plan för elevhälsoarbetet på Aroseniusskolan Gäller från augusti 2012 2012-06-26/CO 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Arbetsgång vid stödinsatser 4 Flödesschema vid stödinsatser

Läs mer

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram 1 Förord Bestämmelserna om arbetet med särskilt stöd förändrades i vissa avseenden i samband med

Läs mer

Samhälle, samverkan & övergång

Samhälle, samverkan & övergång Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Loviselund Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens riktlinjer

Läs mer

Stämmer Stämmer delvis Stämmer inte x

Stämmer Stämmer delvis Stämmer inte x Skolkollen nr 10 Särskilt stöd, rätt utbildning Stämmer Stämmer vis Stämmer x INSATSER För att uppmärksamma elever i behov av stöd lyfter varje arbetslag i elevhälsan de elever som riskerar att nå målen.

Läs mer

Göteborgs Stads riktlinjer för nyanländas elevers rätt till utbildning, inklusive checklista.

Göteborgs Stads riktlinjer för nyanländas elevers rätt till utbildning, inklusive checklista. Göteborgs Stads riktlinjer för nyanländas elevers rätt till utbildning, inklusive checklista. (beslutade av KF 2014-12-11, Dnr 0523/13) För unga nya göteborgare är utbildning och inkludering viktiga förutsättningar

Läs mer

HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ. Vår skolas rutiner för. elevhälsa

HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ. Vår skolas rutiner för. elevhälsa HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ Vår skolas rutiner för elevhälsa VÅR SKOLAS RUTINER FÖR ELEVHÄLSA INNEHÅLL Helhetsperspektivet Rektors ansvar Så skapar vi en god lärandemiljö Ett elevärendes gång Varför åtgärdsprogram

Läs mer

Handlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Handlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Handlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Rektorsområde förskola och grundskola Rektorsområde gymnasium Hultsfreds kommun rutiner för handläggning, utredning och beslut om mottagande

Läs mer

RIKTLINJER för mottagning av nyanlända barn och elever i Bollebygds kommun

RIKTLINJER för mottagning av nyanlända barn och elever i Bollebygds kommun Fastställda av barn- och utbildningsnämnden 2011-01-24 4 1 (11) Diarienr. BUN2011/5-2 RIKTLINJER för mottagning av nyanlända barn och elever i Bollebygds kommun Postadress Besöksadress Telefon Telefax

Läs mer

Vad är syfte med och innehållet i denna skrift? sid 3

Vad är syfte med och innehållet i denna skrift? sid 3 Innehållsförteckning Vad är syfte med och innehållet i denna skrift? sid 3 1. Om att uppmärksamma och vid behov anmäla sid 4 2. Om att utreda kartläggning med diskussion och analys sid 4 3. Om att åtgärda

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan Knivsta kommun

Barn- och elevhälsoplan Knivsta kommun Barn- och elevhälsoplan Knivsta kommun Alla barn och elever har rätt att nå målen Ny skollag ställer högre krav och innehåller en rad förändringar som påverkar förskola och skola 1. I all utbildning och

Läs mer

Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr 43-2011- 4847)

Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr 43-2011- 4847) Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr 43-2011- 4847) Undervisning och lärande 1. Se till att undervisningen i olika ämnesområden samordnas så

Läs mer

Läsåret 2015-2016. Linda Wågström Rektor Gustavslundskolan

Läsåret 2015-2016. Linda Wågström Rektor Gustavslundskolan Läsåret 2015-2016 Linda Wågström Rektor Gustavslundskolan Innehåll 1. Elevhälsoplanens bakgrund och syfte 2 2. Elevhälsoteamets organisation och uppdrag 2 3. Lednings och stimulans, extra anpassningar

Läs mer

Kastellskolan Elevhälsoplan 2012-2013 antagen 201211, reviderad 20130911 Claesson Schéele

Kastellskolan Elevhälsoplan 2012-2013 antagen 201211, reviderad 20130911 Claesson Schéele Elevhälsoplan Kastellskolan 2013-2014 Skolans arbete ska vila på en grund av kunskap om vad som främjar elevens lärande och utveckling. Styrdokumenten för skolan är tydliga med att alla elever ska få den

Läs mer

Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Ansvariga för planen Rektor ansvarar för planen och ser till att all

Läs mer

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan Dennis Holm 2015-10-01 Bergvretenskolan Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan 1 Övergripande beskrivning av enheten Bergvretenskolan är belägen i sydöstra delen av Enköpings tätort. Närområdet består

Läs mer

Elevhälsoplan. Aspenässkolan 2015/16

Elevhälsoplan. Aspenässkolan 2015/16 Elevhälsoplan Aspenässkolan 2015/16 ELEVHÄLSOPLAN 2 (7) I arbetet med skolans vision har elevhälsoarbetet på Aspenässkolan en central roll. Elevhälsoarbetet ska främst vara förebyggande, hälsofrämjande

Läs mer

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Utbildning för nyanlända elever Dnr 2015:00597

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Utbildning för nyanlända elever Dnr 2015:00597 SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER Utbildning för nyanlända elever Dnr 2015:00597 1 Förord Från och med den 1 januari 2016 har vissa av bestämmelserna om utbildning för nyanlända elever ändrats.

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Denna barn- och elevhälsoplan ska bidra till att vi gör det goda livet möjligt och för att skapa alltid bästa möte

Läs mer

Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012

Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012 2012 Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012 Strängnäs kommun 2012-08-06 Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht-2012 Skollag (2010:800)/ Nämndmål och Lokal arbetsplan Skollagen 1 kap 5 Utformning

Läs mer

Handlingsplan. för elevhälsan på Mössebergsskolan. Läsåret 13/14

Handlingsplan. för elevhälsan på Mössebergsskolan. Läsåret 13/14 Handlingsplan för elevhälsan på Mössebergsskolan Läsåret 13/14 Innehållsförteckning: 1. Förhållningssätt, syfte och mål 2. Beskrivning av ansvarsområden för: klasslärare elevhälsan 3. Arbetsgång elevärende

Läs mer

Insatser till barn i behov av särskilt stöd

Insatser till barn i behov av särskilt stöd Revisionsrapport Insatser till barn i behov av särskilt stöd Mjölby kommun Maj 2009 Håkan Lindahl Marie Lindblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2 Bakgrund och uppdrag...

Läs mer

Rektors möjligheter att delegera och skolors organisation

Rektors möjligheter att delegera och skolors organisation 1 (11) Rektors möjligheter att delegera och skolors organisation Här kan du läsa om hur Skolinspektionen tolkar reglerna om rektors möjlighet att delegera och skolors organisation, i samband med myndighetens

Läs mer

Lärarhandledning Språk och erfarenheter

Lärarhandledning Språk och erfarenheter Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Lärarhandledning Språk och erfarenheter Steg 1 2 3 Det här är det första steget i kartläggningen av nyanlända elevers kunskaper. Steg 1 ger dig tillsammans med

Läs mer

Handlingsplan. Elevhälsan. Forsheda rektorsenhet 7-9

Handlingsplan. Elevhälsan. Forsheda rektorsenhet 7-9 Forsheda-Hånger rektorsenhet Handlingsplan Elevhälsan Forsheda rektorsenhet 7-9 Aug 2014 Innehållsförteckning Vision för elevhälsan i Värnamo kommun... 3 Skollag (2010:800) - Elevhälsa... 4 Skollag (2010:800)

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling BÄCKESKOLAN läsår 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling BÄCKESKOLAN läsår 2015/2016 . Bäckeskolan Rektor, Susanne Kinhult Plan mot diskriminering och kränkande behandling BÄCKESKOLAN läsår 2015/2016 Förskoleklass, Grundskola och Fritidshem Vår målsättning är att alla elever skall känna

Läs mer

Verksamhetsplan elevhälsan

Verksamhetsplan elevhälsan Verksamhetsplan elevhälsan För EduLexUs AB 2012/2013 Innehåll Elevhälsan blir ett nytt begrepp i skollagen...3 Om sekretess...3 Elevhälsan inom EduLexUs...4 Så här fungerar det...5 Prioriterade utvecklingsområden

Läs mer

Rutiner för mottagande av förskolebarn med annat modersmål än svenska

Rutiner för mottagande av förskolebarn med annat modersmål än svenska 6 MAJ 2011 Rutiner för mottagande av förskolebarn med annat modersmål än svenska I förskolan i Enköpings kommun finns dag ett antal barn med ett eller i ibland flera modersmål. I läroplanen för förskolan,

Läs mer

2008-08-25 LOKAL ARBETSPLAN RÖDA BERGA 2008/2009

2008-08-25 LOKAL ARBETSPLAN RÖDA BERGA 2008/2009 2008-08-25 LOKAL ARBETSPLAN RÖDA BERGA 2008/2009 FÖRUTSÄTTNINGAR:20080818 PERSONAL: Lärare klass : 11,29 Lärare Musik 0,42 Lärare Slöjd 1,80 Lärare Idrott 1,07 Lärare Hemkunskap 0,24 Speciallärare 2,85

Läs mer

Utbildningsavdelningens riktlinjer för mottagande av nyanlända elever

Utbildningsavdelningens riktlinjer för mottagande av nyanlända elever 2016-02-26 1 (10) Kommunförvaltningen Handlingsplan UN 2016/4 Ansvarig Ester Alavei Upprättad av Ester Alavei Upprättad den 2016-01-03 Reviderad den Utbildningsavdelningens riktlinjer för mottagande av

Läs mer

Samhälle, samverkan & övergång

Samhälle, samverkan & övergång Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Kompassens förskola Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens riktlinjer

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Eskilsby skola Grundskola, förskoleklass och fritidshem 1 Presentation av verksamheten läsåret 2013-2014 Eskilsby skola består av en integrerad klass med

Läs mer

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 2 (7) Syfte Språk är människans bästa redskap för att tänka, kommunicera och lära.

Läs mer

Elevhälsoplan Alléskolan. Reviderad 2014-09-01

Elevhälsoplan Alléskolan. Reviderad 2014-09-01 Elevhälsoplan Alléskolan Reviderad 2014-09-01 1 Elevhälsoplan Reviderad 2014-09-01 Förord Alléskolan är en skola som präglas av trivsel, trygghet och allas utvecklingsmöjligheter oavsett bakgrund och förutsättningar.

Läs mer

Övergripande Barn- och elevhälsoplan för förskola, grundskola, gymnasieskola

Övergripande Barn- och elevhälsoplan för förskola, grundskola, gymnasieskola 2012-12-20 Övergripande Barn- och elevhälsoplan för förskola, grundskola, gymnasieskola Barn- och utbildningsförvaltningen Lindesbergs kommun Beslutad av Barn- och utbildningsnämnden 2012-12-20 Innehåll

Läs mer

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik 140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning

Läs mer

Individuella utvecklingsplaner IUP

Individuella utvecklingsplaner IUP Individuella utvecklingsplaner IUP 1 SYFTE OCH BAKGRUND Regeringen har beslutat att varje elev i grundskolan skall ha en individuell utvecklingsplan (IUP) från januari 2006. I Säffle är det beslutat att

Läs mer

Välkommen! Till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet. orebro.se

Välkommen! Till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet. orebro.se Välkommen! Till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet orebro.se Innehållsförteckning Förskoleklassen Första steget in i skolan 7 Att välja skola 7 En smidig övergång till skolan 7 En typisk dag

Läs mer

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna

Läs mer

Handlingsplan vid hög skolfrånvaro i Vellinge kommun

Handlingsplan vid hög skolfrånvaro i Vellinge kommun 2014-01-30 1 (5) Kommunförvaltningen Handlingsplan Dnr: UN 2013/372 Ester Alavei Utbildningsspecialist Handlingsplan vid hög skolfrånvaro i Vellinge kommun Syftet med handlingsplanen är att skolorna i

Läs mer

Välkommen till Vittra Forsgläntan. Läsåret 2015-2016

Välkommen till Vittra Forsgläntan. Läsåret 2015-2016 Välkommen till Vittra Forsgläntan Läsåret 2015-2016 Välkommen till oss på Vittra Forsgläntan Vi närmar oss nu skolstart läsåret 2015-2016, och jag vill passa på att hälsa dig och ditt barn välkommen till

Läs mer

Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr!

Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr! Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr! Innehållsförteckning F Ö R O R D... 3 1. VERKSAMHETSMÅLEN FÖR BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN... 4 MÅL 1 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING... 4 MÅL 2

Läs mer

Riktlinjer för modersmålsundervisning. Hedemora kommun

Riktlinjer för modersmålsundervisning. Hedemora kommun Sida 1(6) Datum 2014-02-11 Riktlinjer för modersmålsundervisning Hedemora kommun Undervisningstid för modersmålslärare Modersmålslärare undervisar 22 tim/vecka vid heltidstjänst. Räknas om utifrån anställningsgrad.

Läs mer

Elevhälsoplan för Sverigefinska skolan Eskilstuna 2014/2015

Elevhälsoplan för Sverigefinska skolan Eskilstuna 2014/2015 Elevhälsoplan för Sverigefinska skolan Eskilstuna 2014/2015 Reviderat 2014-10- 01 Innehåll Handlingsplan för elevhälsa... 3 Sverigefinskaskolans handlingsplan... 4 Syftet med handlingsplanen:... 4 Målet

Läs mer

Reviderad 20160107. Riktlinjer för fritidshemsverksamhet i Bjuvs kommun

Reviderad 20160107. Riktlinjer för fritidshemsverksamhet i Bjuvs kommun Reviderad 20160107 Riktlinjer för fritidshemsverksamhet i Bjuvs kommun Bakgrund Regeringen har fastställt en ny skollag och en samlad läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmen. Den nya

Läs mer

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Utbildning för nyanlända elever

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Utbildning för nyanlända elever SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER Utbildning för nyanlända elever Utbildning för nyanlända elever Beställningsadress: Wolters Kluwers kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax:

Läs mer

Välkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014

Välkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014 Välkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014 2015/2016 Välkommen till Område Löddesnäs Förskoleklass Område Löddesnäs består av förskola, förskoleklass, skola årskurs 1-6 och fritidshem. Alla

Läs mer

Elevhälsoplan. Mölndals Stad 2014-10-14

Elevhälsoplan. Mölndals Stad 2014-10-14 Elevhälsoplan Mölndals Stad 2014-10-14 Innehåll Inledning... 2 Förebyggande arbete... 2 Systematiskt kvalitetsarbete... 2 Screeningmaterial som genomförs systematiskt... 3 Ledarskap... 4 Undervisning och

Läs mer

Kristinebergskolan åk 4-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kristinebergskolan åk 4-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling Kristinebergskolan åk 4-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Årskurs 4-6 Läsår 2015/2016 1/12 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan Färsingaskolan Lokal arbetsplan för Färsingaskolan 2014 Sjöbo - en plats för tillväxt med innovation och attraktivt boende Sammanfattande analys Färsingaskolans verksamhet har under 2013 präglats av sammanslagning

Läs mer

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en

Läs mer

Strategi och åtgärdsprogram för att eleverna ska nå målen i Haninge kommuns skolor

Strategi och åtgärdsprogram för att eleverna ska nå målen i Haninge kommuns skolor Strategi och åtgärdsprogram för att eleverna ska nå målen i Haninge kommuns skolor Å, Nangilima! Ja, Jonatan, ja, jag ser ljuset! Jag ser ljuset! Astrid Lindgren, Bröderna Lejonhjärta 2 Förord Vändningen

Läs mer

Tillsynsbeslut för gymnasieskolan

Tillsynsbeslut för gymnasieskolan Beslut Skolinspektionen 2015-08-27 Göteborgs stad infoaeduc.boteborg.se Gymnasieskolenhetschef och rektorer vid Hvitfeldtska gymnasiet mikael.o.karlssonaeduc.ciotebord.se amela.filipovicaeduc.qotebord.se

Läs mer

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten 2012. Antal svar: 34

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten 2012. Antal svar: 34 Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten 2012 Antal svar: 34 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ska tillsynas följande termin

Läs mer

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Ulvsundaskolan i Stockholm hösten 2012. Antal svar: 10

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Ulvsundaskolan i Stockholm hösten 2012. Antal svar: 10 Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Ulvsundaskolan i Stockholm hösten 2012 Antal svar: 10 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ska tillsynas följande termin Under

Läs mer

Takk. Det er godt å være her sammen med dere

Takk. Det er godt å være her sammen med dere Takk Det er godt å være her sammen med dere Lust til å laere-muligheter til å lykkes Språklig og kulturelt mangfald i barnehage og skole 13 november 2012 Moss/Norge Borås Stad Folkmängd 2012 104000 personer,varav

Läs mer

Läsåret 2015-2016. Joachim Åberg Rektor Söraby skola

Läsåret 2015-2016. Joachim Åberg Rektor Söraby skola Läsåret 2015-2016 Joachim Åberg Rektor Söraby skola Innehåll 1. Elevhälsoplanens bakgrund och syfte 2 2. Elevhälsoteamets organisation och uppdrag 3 3. Lednings och stimulans, extra anpassningar och särskilt

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen Optimus i Vallentuna kommun. Skolinspektionen. Beslöt

Beslut. efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen Optimus i Vallentuna kommun. Skolinspektionen. Beslöt Skolinspektionen Beslöt 2014-04-03 Vallentuna kommun kommun@vallentuna.se Rektorn vid den särskilda undervisningsgruppen Optimus kristiii.aabel@vallentuna.se Beslut efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen

Läs mer

Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan Beställningsuppgifter: Fritzes kundservice 106

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell

Läs mer

Granskning av bildningsnämndens arbete med elever i behov av särskilt stöd

Granskning av bildningsnämndens arbete med elever i behov av särskilt stöd Revisionsrapport 2015 Genomförd på uppdrag av Örnsköldsviks kommuns revisorer November 2015 Granskning av bildningsnämndens arbete med elever i behov av särskilt stöd Örnsköldsviks kommun Innehåll 1. Inledning...1

Läs mer

Barn- och Elevhälsoplan

Barn- och Elevhälsoplan Barn- och Elevhälsoplan Kultur- och utbildningsförvaltningen 1 Melleruds kommun Barn- och elevhälsoplan i Melleruds kommun Syfte Syftet med en övergripande Barn- och Elevhälsoplan är att skapa en gemensam

Läs mer

Samhälle, samverkan & övergång

Samhälle, samverkan & övergång Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Sandvikstrollens familjedaghem Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN UDDEVALLA GYMNASIESKOLA

ELEVHÄLSOPLAN UDDEVALLA GYMNASIESKOLA Rev ELEVHÄLSOPLAN FÖR UDDEVALLA GYMNASIESKOLA AGNEBERG AKADEMI SINCLAIR MARGRETEGÄRDE ÖSTRABO 1 ÖSTRABO Y POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX POSTGIRO 451 81 Uddevalla Skolgatan 2 0522-69 68 50 0522-697410

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE KVALITETSRAPPORT - REKTOR Enhet: KAPLANSKOLAN, EE, EC, VF och EN. Rektor: Kristin Lundholm. Frågor att besvara KUNSKAPER Måluppfyllelse och resultat 1 Beskriv i vilken grad

Läs mer

Verksamhetsplan för Bergvretenskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem 2014/2015

Verksamhetsplan för Bergvretenskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem 2014/2015 Verksamhetsplan för Bergvretenskolan förskoleklass, grundskola, fritidshem 2014/2015 1 Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Bergvretenskolan är belägen i sydöstra delen av Enköpings

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL GRUNDSKOLAN I HÄRJEDALEN. I n n e h å l l. Att börja i en ny skola...3. Det svenska skolväsendet...4. Skolan i Härjedalen...

VÄLKOMMEN TILL GRUNDSKOLAN I HÄRJEDALEN. I n n e h å l l. Att börja i en ny skola...3. Det svenska skolväsendet...4. Skolan i Härjedalen... GRUNDSKOLAN VÄLKOMMEN TILL GRUNDSKOLAN I HÄRJEDALEN I n n e h å l l Att börja i en ny skola...3 Det svenska skolväsendet...4 Skolan i Härjedalen...5 En internationell grundskola...6 Vårt kvalitetsarbete...6

Läs mer

Arbetsplan/Beskrivning

Arbetsplan/Beskrivning VRENA FRISKOLA Arbetsplan/Beskrivning Läsåret 2013/2014 ARBETSPLAN VRENA FRISKOLA LÄSÅRET 13/14 Under läsåret är våra prioriterade utvecklingsområden: - Få fler elever att känna sig trygga och trivas på

Läs mer

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Innehållsförteckning Vision 4 Så här arbetar vi för att nå vår vision: 4 Kyrkenorumskolans värdegrund 5 På Kyrkenorumskolan

Läs mer

Handläggningsrutiner i ärenden när elev inte uppfyller skolplikten

Handläggningsrutiner i ärenden när elev inte uppfyller skolplikten 1(7) STYRDOKUMENT DATUM 2011-12-01 Handläggningsrutiner i ärenden när elev inte uppfyller skolplikten Inledning Elevens vårdnadshavare har ett ansvar för att medverka till att deras barn kommer till skolan

Läs mer

HERTINGSSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015

HERTINGSSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015 Likabehandlingsplan Datum 2015-05-13 Barn- och utbildningsförvaltningen HERTINGSSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015 FRITIDSHEM, FÖRSKOLEKLASS, GRUNDSKOLA 1 5 SENAST UPPDATERAD: 150513 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Verksamhetsplan. Fylsta Skola 2015-2016

Verksamhetsplan. Fylsta Skola 2015-2016 Verksamhetsplan Fylsta Skola 2015-2016 Fylsta skola 2015/2016 Förutsättningar Fylsta skola är en fyravånings F 5 skola belägen i centrala Kumla. Den uppfördes 1902 och har sedan dess genomgått ett antal

Läs mer

Nyanlända elever i fokus

Nyanlända elever i fokus Nyanlända elever i fokus Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN: 978-91-7559-067-7 Beställningsnummer:

Läs mer

Lokal arbetsplan för Vallaskolan Läsåret 09/10

Lokal arbetsplan för Vallaskolan Läsåret 09/10 Lokal arbetsplan för Vallaskolan Läsåret 09/10 Inledning Vallaskolan är en F-9-skola. Skolan är organiserad i två spår, Alfaspåret F-9 och Omegaspåret F-9. Vallaskolan har ett kommunövergripande uppdrag

Läs mer

Kommittédirektiv. Bättre möjligheter till fjärrundervisning och undervisning på entreprenad. Dir. 2015:112

Kommittédirektiv. Bättre möjligheter till fjärrundervisning och undervisning på entreprenad. Dir. 2015:112 Kommittédirektiv Bättre möjligheter till fjärrundervisning och undervisning på entreprenad Dir. 2015:112 Beslut vid regeringssammanträde den 12 november 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Riktlinjer barn- och elevhälsa i Växjö kommun

Riktlinjer barn- och elevhälsa i Växjö kommun Utbildningsförvaltningen Riktlinjer barn- och elevhälsa i Växjö kommun Vad är en riktlinje? Riktlinjen slår fast vad som gäller för Växjö kommun vid sidan av vad som följer av lagar och förordningar. Dess

Läs mer

Elevhälsa 2014-01-15/CA

Elevhälsa 2014-01-15/CA 2014-01-15/CA Om skolan 1. Österåkers gymnasium grundtankar och riktlinjer 2. Lokal arbetsplan/verksamhetsplan 2013/2014 med prioriterade mål 3. Elevhandbok 4. Personalhandbok 5. Elevhälsa med bl.a. -

Läs mer

Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011)

Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011) Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011) Vad är era egna erfarenheter kring att genomföra klassrumsbesök? Syfte, möjligheter och utmaningar med klassrumsbesök? Hur förbereder man sig som rektor

Läs mer

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplanen ligger till grund för att Irstaskolans elever i behov av särskilt stöd ska få bästa möjliga hjälp. Irstaskolan läsåret 2015-2016 Reviderad

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete. Barn- och ungdomsnämnden, Laholms kommun

Systematiskt kvalitetsarbete. Barn- och ungdomsnämnden, Laholms kommun Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och ungdomsnämnden, Laholms kommun Juni 2014 www.laholm.se Systematiskt kvalitetsarbete För huvudman, förskolor, skolor och fritidshem i Laholms kommun I detta dokument

Läs mer

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll Kyrkenorumskolans vision sid 3 Diskrimineringslagen sid 3 Definition av begreppen sid 3 Åtgärder vid diskriminering och kränkande

Läs mer