Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever"

Transkript

1 Fastställt av Utbildningsnämnden Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever Inom Utbildningsnämndens verksamhetsområde Ronneby Kommun Johanna Månsson Chef Start Ronneby Annika Forss Kvalitetssamordnare 1

2 Riktlinjer fö r nyanla nda öch flerspra kiga elever i Utbildningsna mndens verksamheter Riktlinjerna är gemensamma för Ronneby kommuns grundskolor, grundsärskolor och ska styra och stödja verksamheternas arbete med nyanlända och flerspråkiga elever. De följer Skolverkets allmänna råd och innehållet bygger på skollag, skolförordning samt aktuell forskning om andraspråksinlärning och lärande ur ett flerspråkighetsperspektiv. Det gemensamma målet för alla verksamheter är att skapa en likvärdig skola för alla elever. En nyanländ eller flerspråkig elev, har rätt att utifrån sina individuella förutsättningar, styrkor och förmågor få lära och utvecklas på samma villkor som alla barn. Detta dokument är avsett att tydliggöra ansvarsnivåerna och förtydliga Utbildningsnämndens krav på insatser på olika nivåer. Samtliga skolor i Ronneby kommun ska kunna erbjuda undervisning för nyanlända elever med hög kvalitet. Ett interkulturellt förhållningssätt, språk-och kunskapsutvecklande arbetssätt samt kunskap om andraspråksutveckling och flerspråkiga barns och elevers lärande och identitetsutveckling, skapar förutsättningar för en sådan likvärdighet. Ambitionen med riktlinjerna är dessutom att skapa en röd tråd genom hela skolorganisationen; hela vägen från kommunledning till pedagoger och övrig skolpersonal. Skollagen Nyanlända elever är en heterogen grupp när det gäller bland annat skolbakgrund. Elever med annat modersmål än svenska och nyanlända elever har generellt sett svårare att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Den 1 januari 2016 införs nya bestämmelser i skollagen om nyanlända elevers utbildning i de obligatoriska skolformerna (Se slutet av detta dokument). Den nya lagen säger att nyanlända elever har rätt till utbildning inom de obligatoriska skolformerna enligt följande: Mottagandet i skolenhet bör ske senast en månad efter ankomsten. Årskursplacering och undervisningsgrupp inom två månader Barn i åldrarna 7-16 år som är bosatta i landet har som huvudregel skolplikt och har rätt till utbildning. Med bosatt i landet avses i skollagen den som ska vara folkbokförd i Sverige. Vissa barn som inte är folkbokförda här ska ändå anses som bosatta i landet. Barn som anses bosatta i landet utan att vara folkbokförda har inte skolplikt, men de har samma rätt till utbildning som skolpliktiga barn i de obligatoriska skolformerna. Det gäller: asylsökande barn barn med vissa tidsbegränsade uppehållstillstånd barn som har rätt till utbildning till följd av EU-rätten barn som är familjemedlem till en person som tillhör en främmande makts beskickning barn som vistas i landet utan stöd av myndighetsbeslut eller författning 2

3 Gymnasieutbildningen är frivillig, men nästan alla ungdomar genomgår en sådan utbildning. Ungdomar som inte är folkbokförda i Sverige, men som anses bosatta i landet har som huvudregel rätt till gymnasieutbildning på samma sätt som barn har rätt till utbildning i de obligatoriska skolformerna. Asylsökande ungdomar, ungdomar som beviljats vissa tidsbegränsade uppehållstillstånd och ungdomar som vistas i landet utan tillstånd har bara rätt till gymnasieutbildning om de påbörjar utbildningen före 18 års ålder. Barnkonventionen Barn skall respekteras Barnkonventionens budskap kan sammanfattas med att barn skall respekteras. Arbetet med att förverkliga barnkonventionen och att förankra dess synsätt är långsiktigt och måste vara ständigt pågående. Syftet med barnpolitiken och barnkonventionsarbetet är att det skall anläggas ett barnperspektiv i alla beslut och andra åtgärder som rör barn. Utgångspunkten i barnperspektivet är respekten för barnets fulla människovärde och integritet. Alla människor stora som små har lika värde. Att inta ett barnperspektiv innebär bl.a. att man förmår att se saker ur barnets synvinkel. Barnperspektivet innefattar ett visst mått av empati, inlevelse och förmåga att identifiera sig med barnets eller den unges situation, liksom insikten att med barnets stigande ålder och mognad följer en allt starkare rätt att få inflytande över frågor som rör barnet. Barnperspektivet innebär att barnet sätts i fokus och att man noga analyserar vilka följder ett beslut kan få för ett enskilt barn eller tonåring eller för barn och unga som grupp. Fyra grundläggande principer Barnkonventionen innehåller fyra grundläggande principer. De skall vara styrande för tolkningen av övriga artiklar, men har också en egen självständig betydelse: Inget barn får diskrimineras på grund av härkomst, kön, religion, funktionshinder eller andra liknande skäl (artikel 2). Barnets bästa skall vara vägledande vid allt beslutsfattande och vid alla åtgärder som rör barn och unga (artikel 3). Barn och unga skall tillåtas att utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar (artikel 6). Barn och unga skall ges möjlighet att framföra och få respekt för sina åsikter i frågor som berör dem (artikel 12). Skolverket Allmänna råd, Utbildning för nyanlända (Ute på remiss i oktober/november. Skolverket planerar att besluta de allmänna råden i slutet av januari 2016.) Skolverkets allmänna råd är rekommendationer om hur hemkommuner, huvudmän, rektorer, lärare och övrig skolpersonal kan eller bör handla för att uppfylla kraven i bestämmelserna. Allmänna råd syftar till att påverka utvecklingen i en viss riktning och till att främja en enhetlig rättstillämpning. Råden bör alltså följas, om verksamheten inte handlar på ett annat sätt som gör att kraven i bestämmelserna uppfylls. När vi skapat riktlinjerna för Ronneby kommun har vi utgått från Skolverkets Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever (2008, 2016). Alla nyanlända elever omfattas av alla skolförfattningar. Detta gäller såväl skolans likvärdighet, bedömning och betygsättning, tillgång till utbildning och särskilt stöd samt att undervisningen anpassas till elevens individuella behov och förutsättningar. 3

4 Fakta och begrepp Nyanländ Skollagens definition av nyanlända elever För att tillhöra gruppen nyanlända elever i enlighet med skollagens definition ska barnet ha varit bosatt utomlands och numera vara bosatt i landet. Barnet ska ha påbörjat sin utbildning här senare än höstterminens start det kalenderår då hon eller han fyller sju år. En elev ska inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång här i landet. Barn som anlänt till Sverige innan deras skolplikt inträder omfattas inte av skollagens definition, till exempel ett barn som ska börja i förskoleklass. Inte heller barn som lämnat Sverige efter en tids skolgång här och senare under sin skolgång återvänder omfattas av definitionen. Även om en enskild elev inte omfattas av skollagens definition av nyanlända elever ska hon eller han ändå få ta del av de insatser som nyanlända elever har rätt till, om det behövs i det enskilda fallet. Det avgörande ska vara den enskilda elevens behov och om barnets situation är jämförbar med en nyanländ elevs. Det viktiga är att säkerställa att varje enskilt barn som anländer till Sverige får bästa möjliga förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt mot utbildningens mål. Skolverkets definition av nyanlända elever Elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar det svenska språket och som anländer nära skolstarten eller under sin skoltid i grundskola, gymnasieskola eller motsvarande skolform. Begreppet nyanländ används om barn eller ungdomar som kommer till Sverige nära eller under sin skoltid i förskolan, grundskolan, särskolan, gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan. De har inte svenska som modersmål och kan oftast inte tala eller förstå svenska. De vistas i Sverige på olika villkor och under olika förhållanden. Många har permanent uppehållstillstånd redan vid ankomsten. Andra har fått uppehållstillstånd efter en längre väntan på flyktingförläggning eller inneboende hos bekanta. En del är asylsökande. Av dem har de flesta kommit med sina föräldrar medan andra har kommit ensamma utan legal vårdnadshavare. Vissa kommer som anknytning till flyktingar med uppehållstillstånd. Några har kommit för att en förälder har gift sig med en svensk medborgare. Ytterligare några håller sig gömda i hopp om att få ett negativt beslut på sin asylansökan omprövat. Andra åter är så kallade papperslösa barn, barn eller ungdomar som finns i Sverige men som inte har registrerats av Migrationsverket eftersom de inte ansökt om uppehållstillstånd. Ett barn eller en ung person som kommer till skolan kan följaktligen komma direkt från ett annat land men kan också ha vistats i Sverige under kortare eller längre tid. Att vara nyanländ kan alltså betyda nyanländ till skolan men samtidigt tidigare anländ till Sverige och ibland också innebära att man lärt sig svenska i viss utsträckning. Flerspråkighet Det är viktigt att definiera och särskilja begreppen nyanländ och flerspråkig. Nyanlända elever omfattas av särskilda förordningar, just för att de börjar sin utbildning i svensk skola senare än andra elever och har begränsade kunskaper i svenska språket. Begreppet flerspråkighet hänger ihop med en individs kompetens i flera språk. En flerspråkig individ behärskar två eller flera språk som används på olika sätt i olika sammanhang. Ett eller flera av språken kan vara individens modersmål. För en flerspråkig individ bosatt Sverige som har ett annat modersmål än svenska, kan svenskan betraktas som ett andraspråk. Ett andraspråk kan man tillägna sig genom inlärning i en miljö där språket talas eller genom undervisning. Barn i 4

5 förskolan och elever med annat modersmål än svenska, ska få möjlighet att utvecklas till flerspråkiga individer. Detta innebär utveckling av såväl modersmål som andraspråk. Vilka elever på din skola gäller detta? Hur måste vi arbeta utifrån denna kunskap? 5

6 Ronneby kommun När en nyanländ elev, som tillhör grundskolan, kommer till Ronneby ska denna inom en månad placeras vid skolenhet. Det betyder att vi skriver in eleven vid en lämplig skola utifrån ålder. Kartläggning 1 och 2 görs sen på START Ronneby. Efter 4-8 veckors kartläggning placeras eleven i årskurs och undervisningsgrupp av den rektor som eleven placerats hos inledningsvis. Beslut tas i samråd med START Ronneby utifrån kartläggningens resultat och en bedömning av var bäst förutsättningar för elevens fortsatta skolgång finns. Kartläggning i tre steg Kartläggningen kommer att ske i tre steg enligt Skolverkets modell. Kartläggningen är en pedagogisk kartläggning där förmågorna kartläggs. Den är en offentlig handling. Syftet med kartläggningsmaterialet är att stödja skolans arbete med att kartlägga en nyanländ elevs kunskaper och planera undervisningen. Kartläggningen ger ett underlag för bedömning av i vilken årskurs en nyanländ elev i grundskolan eller motsvarande skolformer bör placeras. Materialet vänder sig till de obligatoriska skolformerna men kan också användas i gymnasieskolans språkintroduktion. 6

7 Kartläggningen av nyanlända elevers kunskaper består av tre steg: Steg 1 elevens bakgrund och erfarenheter Steg 2 elevens användande av skriftspråk i olika sammanhang (litteracitet) och av matematiskt tänkande (numeracitet) Steg 3 elevens ämneskunskaper Kartläggningsmaterialet är nationellt för att främja rättssäkerhet och likvärdighet i enlighet med skollagens bestämmelse om en likvärdig utbildning. 1 När eleven kommer till Ronneby kommun placeras den utifrån ålder, sociala och pedagogisk överväganden på skolenhet. 2 Nyanlända elever i grundskoleålder (F-9) börjar alltid sin skolgång på mottagningsenheten Start Ronneby. Start Ronneby genomför kartläggning steg 1 och 2 under 7-8 veckor innan man går vidare till förskoleklass eller grundskola. Hälsosamtal med skolsköterska Påbörjar undervisning i SvA Aktiviteter med vår bildpedagog Information från polis och räddningstjänst Skolinformation till vårdnadshavare Hjälp med att välja skola Bedömning utifrån kartläggning. Överlämningskonferens 3 Efter Kartläggning steg 1 och steg 2 genomförs en överlämnandekonferens. På denna konferens går man igenom kartläggningen med rektor på den skolenhet eleven blev placerad inledningsvis. Rektor beslutar utifrån detta vilken årskurs och grupp eleven ska tillhöra. Byte av skola kan komma att bli aktuellt utifrån den fria skolvalet alt utifrån resultatet av de två första stegen i kartläggningen. 7

8 4 Ute på skolorna fortsätter arbetet med steg 3 i kartläggningen. Denna genomförs av ämneslärare och tolk för elever i ålder motsvarade åk 4-9. Man räknar en tidsåtgång på Max 70 minuter per ämne Kartläggning Steg 3. Innehåll Självkänsla Förväntningar Relevant stöd Skolan efterfrågar kunskaper Inblick i den svenska skolan Material Lärarinformation Uppgifter Bilder Observationsscheman Sammanfattning av kartläggning Ämnen Bild Engelska Hem- och konsumentkunskap Idrott och hälsa Matematik Musik NO Slöjd SO Teknik Hur gör vi för att detta ska vara möjligt att genomföra? Ansvar, resurser, organisation. 8

9 Ansvarsnivå Ansvarsområde Paragrafer dokument Utbildningsnämnden Förvaltningsnivå Skolområdeschef Rektor Policydokument/Riktlinjer Resurser till verksamheterna Uppföljning av riktlinjer Gemensamma förvaltningsinsatser Samordna arbetet kring placeringar inom skolområdet. Ansvarig för elev från dag 1, även då eleven kartläggs på Start Ronneby. Tar beslut om placering utifrån kartläggning 1 och 2. Ansvar för genomförandet av kartläggning 3. Beslutar om: Särskild undervisningsgrupp Anpassad studiegång Svenska som andra språk Studiehandledning Modersmålsundervisning Placering i förberedelseklass Prioriterad timplan Chef Start Ronneby Organisera arbetet kartläggning1 och 2. Trygg start och ett likvärdigt mottagande av alla nyanlända. Informera om skolgång, skolor och det fria skolvalet. Planera och förbereda för överlämning och beslut av rektor. Personal Pedagog Bemötande i vardagen. Känna till det i styrdokument som styr arbetet kring nyanlända. Känna till kommunens riktlinjer och rutiner för nyanlända. Undervisa i enlighet med rådande läroplan. Skollagen Skolverkets allmänna råd Skollagen 3 kap 12c Skollagen 3 kap12e Skollagen 3 kap. 11 Skollagen 3 kap. 12 Skolförordningen 5 kap Skolförordningen 5 kap. 4 Skollagen 10 kap. 4, 7 Skolförordningen 5 kap Skollagen 3 Kap 12f Skolförordningen kap 9 4, 4a Skollagen Skolverkets allmänna råd Skollagen 6 kap 9 Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever LGR11, GY11 9

10 Ord- och begreppslista Andraspråk Asylsökande Språk som lärs in sedan individen helt eller delvis tillägnat sig sitt förstaspråk (modersmål). Nyanländ som kommit till Sverige och begärt skydd mot t.ex. förföljelse, men som inte fått sin ansökan prövad av Migrationsverket och/eller migrationsdomstol. Ensamkommande barn Asylsökande barn eller ungdomar under 18 år som kommer till Sverige utan legal vårdnadshavare. Etableringsplan Flykting Förberedelseklass God man Gömda barn Hemkommun Modersmål Nyanländ elev Papperslösa barn Person från annat land som sökt asyl och fått tillstånd att som flykting vistas eller bosätta sig i Sverige. (Genève konventionen) En förberedelseklass är en undervisningsgrupp som syftar till att öka nyanlända elevers möjligheter att nå kunskapskraven. Förberedelseklassen är inte en form av särskilt stöd. En elev får delvis undervisas i förberedelseklass En elev får inte ges undervisning i förberedelseklass längre tid än två år. En person som ska ta tillvara barnets intressen om föräldrarna själva inte kan göra det. Utses av kommunen. Barn och ungdomar som har fått avvisnings- eller utvisningsbeslut och håller sig gömda för att inte bli avvisade. Med en persons hemkommun avses den kommun som personen är folkbokförd i. För den som är bosatt i landet utan att vara folkbokförd här avses med hemkommun den kommun som han eller hon stadigvarande vistas i eller, om han eller hon saknar stadigvarande vistelseort, den kommun som han eller hon för tillfället uppehåller sig i. Det språk som barn lär sig först, förstaspråk. Med nyanländ elev avses den som har varit bosatt utomlands och som numera är bosatt här i landet eller ska anses bosatt här och som har påbörjat sin utbildning här efter höstterminens start det kalanderår då hon eller han fyller sju år. En elev ska inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång här i landet. Barn och ungdomar som aldrig har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige och därför aldrig har registrerats hos Migrationsverket. 10

11 Prioriterad timplan Skolenhet Språkintroduktion Studiehandledning på modersmål Undervisningsgrupp Prioriterad timplan innebär att en nyanländ elev i de obligatoriska skolformerna får ges mer undervisning i svenska eller svenska som andraspråk än övriga elever i samma årskurs hos huvudmannen genom en omfördelning av den undervisningstid huvudmannen beslutat. En elev får omfattas av prioriterad timplan under högst ett år och eleven får inte under denna tid ges mindre undervisning totalt än andra elever i samma årskurs hos huvudmannen. Med skolenhet avses en organiserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera skolbyggnader som ligger nära varandra, samt den verksamhet som är knuten till enheten och inte bedrivs i någon skolbyggnad. Skolenheten leds av en rektor. Språkintroduktion är ett av gymnasieskolans fem introduktionsprogram. Programmet ska ge nyanlända ungdomar en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket, vilken möjliggör för dem att gå vidare i gymnasieskolan eller till annan utbildning En elev ska få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. Sådan studiehandledning kan bedrivas av en flerspråkig lärare eller övrig skolpersonal. Det kan också bedrivas av en lärare tillsammans med en studiehandledare som talar elevens modersmål. Det finns inga behörighetskrav för att arbeta som studiehandledare. Studiehandledning på modersmålet kan ges antingen i form av extra anpassningar eller i form av särskilt stöd. Studiehandledning på modersmålet räknas som extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen när insatserna är av mindre ingripande karaktär och som särskilt stöd när insatserna är av mer varaktig och ingripande karaktär. Begreppet undervisningsgrupp syftar i det här materialet på både den ordinarie Undervisningsgruppen och förberedelseklassen. Undervisningsgrupp ska inte förväxlas med särskild undervisningsgrupp som är en form av särskilt stöd i de obligatoriska skolformerna 11

12 Förslag på frågor att diskutera på skolorna: Vilka elever ska läsa SvA? Hur gör vi om vi inte just nu har en utbildad SvA-lärare? Vad avgör om en elev är i behov av studiehandledning på modersmålet? Vad gör man om behovet inte kan tillgodoses exempelvis pga avsaknad av handledare i detta språk? Vem avgör om en elev har rätt till modersmålsundervisning? Varför är det bra om eleven läser sitt modersmål? Hur förklarar vi skillnaden mellan modersmålsundervisning och studiehandledning för elever och vårdnadshavare? Vem är nyanländ enligt lagen? Vilka anpassningar/insatser kan göras utan åtgärdsprogram bara för nyanlända? När är en elev i behov av särskilt stöd och det krävs åtgärdsprogram? Vilka frågor behöver vi jobba med på vår skola? Förslag på stegvis uppbyggnad och införande av riktlinjer för Ronneby kommun. 1. Riktlinjer för Grundskola, grundsärskola 2. Riktlinjer Förskola 3. Riktlinjer för Gymnasieskola, gymnasiesärskola 12

13 Bilaga 1 Lag från 1/ Mottagande och undervisning av nyanlända och vissa andra elever Definition av nyanländ 12 a /Träder i kraft I: / Med nyanländ avses i denna lag den som 1. har varit bosatt utomlands, 2. nu är bosatt i landet, och 3. har påbörjat sin utbildning här senare än höstterminens start det kalenderår då han eller hon fyller sju år. En elev ska inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång här i landet. Som bosatt utomlands anses den som inte anses bosatt i landet enligt 29 kap. 2. Lag (2015:246). /Rubriken träder i kraft I: / Tillämpningsområde för bestämmelser som rör nyanlända och vissa andra elever 12 b /Träder i kraft I: / Bestämmelserna i 12 c 12 f gäller endast i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Lag (2015:246). /Rubriken träder i kraft I: / Bedömning av en elevs kunskaper 12 c /Träder i kraft I: / En nyanländ elevs kunskaper ska bedömas om en sådan bedömning inte är uppenbart onödig. Om det behövs ska en sådan bedömning göras även för en elev som 1. har varit bosatt utomlands och som har påbörjat sin utbildning här senast vid höstterminens start det kalenderår då han eller hon fyller sju år, eller 2. efter skolgång i Sverige har varit bosatt utomlands och därefter har återvänt till Sverige för att återuppta sin utbildning här. Rektorn ansvarar för att bedömningar görs enligt första och andra styckena. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om underlag för sådana bedömningar. Lag (2015:246). 12 d /Träder i kraft I: / En bedömning enligt 12 c ska göras skyndsamt. För en nyanländ elev och för en elev som avses i 12 c andra stycket 2 ska bedömningen göras i sådan tid att beslut om placering i årskurs och undervisningsgrupp kan fattas enligt 12 e. För en elev som avses i 12 c andra stycket 1 ska bedömningen göras senast inom två månader från det att eleven 13

14 har tagits emot inom skolväsendet i någon av de skolformer som anges i 12 b. Resultatet av en bedömning enligt 12 c ska beaktas vid beslut enligt 12 e samt vid planering av undervisningen och vid fördelning av undervisningstiden. Lag (2015:246). /Rubriken träder i kraft I: / Placering i årskurs och undervisningsgrupp 12 e /Träder i kraft I: / En nyanländ elev och en elev, vars kunskaper har bedömts enligt 12 c andra stycket 2 ska placeras i den årskurs som är lämplig med hänsyn till elevens ålder, förkunskaper och personliga förhållanden i övrigt. Rektorn ska besluta om en sådan elevs placering i årskurs så snart som möjligt och senast inom två månader från det att eleven har tagits emot inom skolväsendet i någon av de skolformer som anges i 12 b. Eleven ska inom samma tid placeras i den undervisningsgrupp som eleven normalt ska tillhöra. Lag (2015:246). /Rubriken träder i kraft I: / Förberedelseklass 12 f /Träder i kraft I: / Rektorn får besluta att en elev vars kunskaper bedömts enligt 12 c delvis ska undervisas i förberedelseklass, om eleven saknar tillräckliga kunskaper i svenska för att kunna tillgodogöra sig den ordinarie undervisningen. En elevs undervisning i förberedelseklass i ett visst ämne ska avbrytas så snart eleven bedöms ha tillräckliga kunskaper i svenska för att på heltid kunna delta i undervisningen i det ämnet i den undervisningsgrupp som eleven normalt hör till. En elev får inte ges undervisning i förberedelseklass längre tid än två år. Lag (2015:246). Ronneby

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Utbildning för nyanlända elever Dnr 2015:00597

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Utbildning för nyanlända elever Dnr 2015:00597 SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER Utbildning för nyanlända elever Dnr 2015:00597 1 Förord Från och med den 1 januari 2016 har vissa av bestämmelserna om utbildning för nyanlända elever ändrats.

Läs mer

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Utbildning för nyanlända elever

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Utbildning för nyanlända elever SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER Utbildning för nyanlända elever Utbildning för nyanlända elever Beställningsadress: Wolters Kluwers kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax:

Läs mer

Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun

Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun LULEÅ KOMMUN 2015-12-11 1 (14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever... 2 Inledning... 2 Planeringsmöte

Läs mer

2013-09-04 Bou 231/2013. Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever

2013-09-04 Bou 231/2013. Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever 2013-09-04 Bou 231/2013 Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever Innehållsförteckning Förord... 3 Bakgrund... 4 Syfte... 4 Styrande dokument...4 Nyanländ och

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN 2016-02-16

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN 2016-02-16 RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN 2016-02-16 1 Inledning Stenungsunds kommun tar emot nyanlända barn och elever i åldrarna 0-18 år. Barn 0-5

Läs mer

Några viktiga paragrafer i skollagen 2011(2010:800) med komplettering från 1 juli 2014 lag (2014:458).

Några viktiga paragrafer i skollagen 2011(2010:800) med komplettering från 1 juli 2014 lag (2014:458). Några viktiga paragrafer i skollagen 2011(2010:800) med komplettering från 1 juli 2014 lag (2014:458). 1 kap. Inledande bestämmelser Gäller både grundskola och gymnasieskola 1-6 kap Syftet med utbildningen

Läs mer

Stockholms stads rutiner för mottagande och utbildning av nyanlända elever i kommunala grundskolor

Stockholms stads rutiner för mottagande och utbildning av nyanlända elever i kommunala grundskolor Stockholms stads rutiner för mottagande och utbildning av nyanlända elever i kommunala grundskolor stockholm.se December 2014 3 (6) Stockholms stads rutiner för mottagande och utbildning av nyanlända

Läs mer

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram 1 Förord Bestämmelserna om arbetet med särskilt stöd förändrades i vissa avseenden i samband med

Läs mer

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? 2011-12-07 Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? Den 1 juli 2011 började den nya skollagen att tillämpas 1. Lagen tydliggör alla barns/elevers rätt till

Läs mer

Utbildningsavdelningens riktlinjer för mottagande av nyanlända elever

Utbildningsavdelningens riktlinjer för mottagande av nyanlända elever 2016-02-26 1 (10) Kommunförvaltningen Handlingsplan UN 2016/4 Ansvarig Ester Alavei Upprättad av Ester Alavei Upprättad den 2016-01-03 Reviderad den Utbildningsavdelningens riktlinjer för mottagande av

Läs mer

Göteborgs Stads riktlinjer för nyanländas elevers rätt till utbildning, inklusive checklista.

Göteborgs Stads riktlinjer för nyanländas elevers rätt till utbildning, inklusive checklista. Göteborgs Stads riktlinjer för nyanländas elevers rätt till utbildning, inklusive checklista. (beslutade av KF 2014-12-11, Dnr 0523/13) För unga nya göteborgare är utbildning och inkludering viktiga förutsättningar

Läs mer

Handlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Handlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Handlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Rektorsområde förskola och grundskola Rektorsområde gymnasium Hultsfreds kommun rutiner för handläggning, utredning och beslut om mottagande

Läs mer

Beslut efter riktad tillsyn

Beslut efter riktad tillsyn Beslut Tingsryds kommun 2014-11 -07 Ynqve.Rehnstrom@tingsrvd.se Beslut efter riktad tillsyn av utbildning i Tingsryds kommun för asylsökande barn och barn som vistas i landet utan tillstånd Skolinspektionen,

Läs mer

Guide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd

Guide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd Guide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd 1. Extra anpassningar 2. Extra anpassning och intensifiering 3. Anmälan om risk för bristande måluppfyllse 4. Pedagogisk utredning av en elevs

Läs mer

Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015

Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 1 (9) Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 Förändrad skollag I Lekebergs kommun pågår ett utvecklings- och förändringsarbete av elevhälsan för "att organisera arbetet på ett sätt som gör

Läs mer

Rektors möjligheter att delegera och skolors organisation

Rektors möjligheter att delegera och skolors organisation 1 (11) Rektors möjligheter att delegera och skolors organisation Här kan du läsa om hur Skolinspektionen tolkar reglerna om rektors möjlighet att delegera och skolors organisation, i samband med myndighetens

Läs mer

MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK. Magnus Jonasson, jurist

MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK. Magnus Jonasson, jurist MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK Magnus Jonasson, jurist Magnus Jonasson Jurist med inriktning mot offentlig rätt: Social- och sjukförsäkringsrätt, medicinsk rätt Skoljuridik: - Samtliga skolformer

Läs mer

Mottagning och utbildning av flerspråkiga barn och elever

Mottagning och utbildning av flerspråkiga barn och elever Mottagning och utbildning av flerspråkiga barn och elever Organisation i Vännäs kommun 2014 Beslutat på ledarlag 2014-03-19 Innehåll FÖRUTSÄTTNINGAR, SYFTE OCH MÅL... 3 Syfte... 3 Mål... 3 ORGANISATION...

Läs mer

Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015

Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015 Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015 Sofia Franzén Kvalitetscontroller Augusti 2015 Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll Rapportens huvudsakliga

Läs mer

Riktlinjer för utbildning av nyanlända och flerspråkiga elever i Danderyds kommun

Riktlinjer för utbildning av nyanlända och flerspråkiga elever i Danderyds kommun 2016-05-13 Riktlinjer för utbildning av nyanlända och flerspråkiga elever i Danderyds kommun (Förskoleklass, grundskoleutbildning och gymnasieutbildning) Utbildnings- och kulturkontoret 08-568 910 00 www.danderyd.se

Läs mer

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 1 Handlingsplan för nyanlända elever på Brevikskolan Med nyanlända elever avses elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar

Läs mer

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ängelholms kommun

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ängelholms kommun 2013-04-12 Rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ängelholms kommun Inledning För att en elev skall kunna tas emot i särskolan måste bedömningen ha gjorts att eleven tillhör grundsärskolans

Läs mer

Beslut efter riktad tillsyn

Beslut efter riktad tillsyn Lessebo kommun lnfo@lessebo.se efter riktad tillsyn av utbildning i Lessebo kommun för asylsökande barn och barn som vistas i Sverige utan tillstånd 2(12) Riktad tillsyn i Lessebos kommun Skolinspektionen

Läs mer

1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet,

1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet, 1 (7) Författningsbilaga Skollagen Fristående skolor Nedanstående paragraf har ny lydelse från och med den 1 mars 2010. Denna nya lydelse ska tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2011,

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen Optimus i Vallentuna kommun. Skolinspektionen. Beslöt

Beslut. efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen Optimus i Vallentuna kommun. Skolinspektionen. Beslöt Skolinspektionen Beslöt 2014-04-03 Vallentuna kommun kommun@vallentuna.se Rektorn vid den särskilda undervisningsgruppen Optimus kristiii.aabel@vallentuna.se Beslut efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen

Läs mer

Handlingsplan. för elevhälsan på Mössebergsskolan. Läsåret 13/14

Handlingsplan. för elevhälsan på Mössebergsskolan. Läsåret 13/14 Handlingsplan för elevhälsan på Mössebergsskolan Läsåret 13/14 Innehållsförteckning: 1. Förhållningssätt, syfte och mål 2. Beskrivning av ansvarsområden för: klasslärare elevhälsan 3. Arbetsgång elevärende

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med stöd, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Eva Lenberg (Utbildningsdepartementet)

Tid för undervisning lärares arbete med stöd, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Eva Lenberg (Utbildningsdepartementet) Lagrådsremiss Tid för undervisning lärares arbete med stöd, särskilt stöd och åtgärdsprogram Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 13 februari 2014 Jan Björklund Eva Lenberg (Utbildningsdepartementet)

Läs mer

2014-01-08. Tre förslag för stärkt grundskola

2014-01-08. Tre förslag för stärkt grundskola 2014-01-08 Tre förslag för stärkt grundskola Regeringen stärker grundskolan: Tioårig grundskola, förlängd skolplikt och obligatorisk sommarskola En skola som rustar barn och unga med kunskaper ger alla

Läs mer

Till statsrådet Jan Björklund

Till statsrådet Jan Björklund Till statsrådet Jan Björklund Den 23 oktober 2012 uppdrog statsrådet Jan Björklund åt utbildningsdirektören Thomas Persson (U2012/5725/SAM) att biträda Utbildningsdepartementet med att utarbeta förslag

Läs mer

Urval av lagar som rör barn utan uppehållstillstånd

Urval av lagar som rör barn utan uppehållstillstånd Urval av lagar som rör barn utan uppehållstillstånd Seminarium Livlinan 2 december 2005 A. STATUS 15 november-lagen 1. Ur överenskommelsen mellan regeringen, mp och v september 2005 Partiernas målsättning

Läs mer

Kommittédirektiv. Bättre möjligheter till fjärrundervisning och undervisning på entreprenad. Dir. 2015:112

Kommittédirektiv. Bättre möjligheter till fjärrundervisning och undervisning på entreprenad. Dir. 2015:112 Kommittédirektiv Bättre möjligheter till fjärrundervisning och undervisning på entreprenad Dir. 2015:112 Beslut vid regeringssammanträde den 12 november 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Övergripande Barn- och elevhälsoplan för förskola, grundskola, gymnasieskola

Övergripande Barn- och elevhälsoplan för förskola, grundskola, gymnasieskola 2012-12-20 Övergripande Barn- och elevhälsoplan för förskola, grundskola, gymnasieskola Barn- och utbildningsförvaltningen Lindesbergs kommun Beslutad av Barn- och utbildningsnämnden 2012-12-20 Innehåll

Läs mer

Tillsynsbeslut för gymnasieskolan

Tillsynsbeslut för gymnasieskolan Beslut Skolinspektionen 2015-08-27 Göteborgs stad infoaeduc.boteborg.se Gymnasieskolenhetschef och rektorer vid Hvitfeldtska gymnasiet mikael.o.karlssonaeduc.ciotebord.se amela.filipovicaeduc.qotebord.se

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2011 Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka

Läs mer

Regeringens proposition 2014/15:85

Regeringens proposition 2014/15:85 Regeringens proposition 2014/15:85 Ökad individanpassning en effektivare sfi och vuxenutbildning Prop. 2014/15:85 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 12 mars 2015 Stefan

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (2010:800); SFS 2012:109 Utkom från trycket den 13 mars 2012 utfärdad den 1 mars 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800)

Läs mer

Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan Beställningsuppgifter: Fritzes kundservice 106

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2015:3983 Nya Tidens Montessoriskola I Täby Aktiebolag Org.nr. 556591-7993 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Nya Tidens Montessorisk. Täby belägen i Täby kommun 2 (9) Tillsyn

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 43-2015:5438 Göteborgs kommun Karin.mickelbo@vastra.goteborg.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Kannebäcksskolans grundsärskola belägen i Göteborgs kommun 2 (8) Dnr 43-2015:5438 Tillsyn i

Läs mer

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av utbildningen på språkintroduktion vid Huddingegymnasiet i Huddinge kommun

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av utbildningen på språkintroduktion vid Huddingegymnasiet i Huddinge kommun Bilaga 1 Dnr 400-2015:6585 efter kvalitetsgranskning av utbildningen på språkintroduktion vid Huddingegymnasiet i Huddinge kommun 1 (12) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om Huddingegymnasiet Resultat

Läs mer

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning Reviderad 2015-09-01 Hjälpreda Hörsel Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning www.spsm.se www.vgregion.se www.rjl.se www.regionhalland.se www.skl.se Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

Lärarhandledning Språk och erfarenheter

Lärarhandledning Språk och erfarenheter Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Lärarhandledning Språk och erfarenheter Steg 1 2 3 Det här är det första steget i kartläggningen av nyanlända elevers kunskaper. Steg 1 ger dig tillsammans med

Läs mer

Handlingsplan för barn/elevhälsoarbetet inom Strövelstorps Rektorsområde Läsåret 2014-2015

Handlingsplan för barn/elevhälsoarbetet inom Strövelstorps Rektorsområde Läsåret 2014-2015 Handlingsplan för barn/elevhälsoarbetet inom Strövelstorps Rektorsområde Läsåret 2014-2015 Reviderad oktober 2014 Ängelholms kommun 262 80 Ängelholm Tel: 0431-870 00 E-post: info@engelholm.se www.engelholm.se

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (2010:800); SFS 2015:246 Utkom från trycket den 12 maj 2015 utfärdad den 30 april 2015. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skollagen

Läs mer

Handlingsplan. Elevhälsan. Forsheda rektorsenhet 7-9

Handlingsplan. Elevhälsan. Forsheda rektorsenhet 7-9 Forsheda-Hånger rektorsenhet Handlingsplan Elevhälsan Forsheda rektorsenhet 7-9 Aug 2014 Innehållsförteckning Vision för elevhälsan i Värnamo kommun... 3 Skollag (2010:800) - Elevhälsa... 4 Skollag (2010:800)

Läs mer

Regler för fristående förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg som erbjuds istället för förskola eller fritidshem

Regler för fristående förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg som erbjuds istället för förskola eller fritidshem Regler för fristående förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg som erbjuds istället för förskola eller fritidshem Tillämpas från och med 2016-01-01 Innehåll Regler för fristående förskola... 4 Förutsättningar

Läs mer

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem / Beslut 2013-03-15 Beta School HB Rektorn vid Beta School Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Beta School i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress:

Läs mer

Skolverkets kartläggningsmaterial. för bedömning av nyanlända elevers kunskaper

Skolverkets kartläggningsmaterial. för bedömning av nyanlända elevers kunskaper Skolverkets kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper Nya bestämmelser 2016 En nyanländ elevs kunskaper ska bedömas om en sådan bedömning inte är uppenbart onödig. (3 kap. 12 c

Läs mer

Elevs rätt till utbildning

Elevs rätt till utbildning Elevs rätt till utbildning Varje elev kan och vill Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och andra värden. För att kunna göra det måste eleven

Läs mer

Elever med heltäckande slöja i skolan

Elever med heltäckande slöja i skolan Juridisk vägledning Granskat juli 2012 Mer om Elever med heltäckande slöja i skolan Klädsel är något som normalt bestäms av individen själv. Utgångspunkten är att en skolhuvudman ska visa respekt för enskilda

Läs mer

Handlingsplan vid hög skolfrånvaro i Vellinge kommun

Handlingsplan vid hög skolfrånvaro i Vellinge kommun 2014-01-30 1 (5) Kommunförvaltningen Handlingsplan Dnr: UN 2013/372 Ester Alavei Utbildningsspecialist Handlingsplan vid hög skolfrånvaro i Vellinge kommun Syftet med handlingsplanen är att skolorna i

Läs mer

RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47

RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47 Juni 2017 RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47 Inledning Dessa rutiner är en del av Utbildningsförvaltningens arbete med att skapa en utbildning som

Läs mer

Barn- och utbildningskontorets rutin för åtgärder vid elevers ogiltiga frånvaro och för att bevaka skolplikt

Barn- och utbildningskontorets rutin för åtgärder vid elevers ogiltiga frånvaro och för att bevaka skolplikt HANDLÄGGNINGSRUTIN från Barn- och utbildningskontoret Beslut datum: 2013-09-19 rev. 2014-01-30 Förvaltningschef Åse Modin Barn- och utbildningskontorets rutin för åtgärder vid elevers ogiltiga frånvaro

Läs mer

2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/

2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/ 2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/ årsarbetare 2014; 13,1 elev/ anställd 2014; 41,1 elev/avdelning

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 för Norra Ängby skola

Verksamhetsplan 2015 för Norra Ängby skola Norra Ängby skola Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (12) 2015-02-04 Handläggare Kerstin Jansson Telefon: Till Norra Ängby skola Verksamhetsplan 2015 för Norra Ängby skola Förslag till beslut Norra Ängby skola

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Banerportsskolan AB Org.nr. 556606-4001 Beslut för grundskola efter tillsyn i Ban&portsskolan belägen i Stockholms kommun 2 (9) Tillsyn i BarArportsskolan har genomfört tillsyn av Banerportsskolan AB (org.

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Vårgårda kommun Beslut och rapporter

Regelbunden tillsyn i Vårgårda kommun Beslut och rapporter Regelbunden tillsyn i Vårgårda kommun Beslut och rapporter Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2009:3983 Innehåll Kommunbeslut Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Allmänt om tillsynen och beskrivning av

Läs mer

Riktlinjer för Borlänge kommuns mottagande och utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever

Riktlinjer för Borlänge kommuns mottagande och utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever Riktlinjer för Borlänge kommuns mottagande och utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever 2016-11-16 Innehåll Förord sidan 3 Bakgrund sidan 3 Syfte sidan 3 Definitioner och begrepp sidan

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Skoiinspektionen Beslut 2014-06-25 Lunds kommun Rektorn vid Ekelundsskolan, Fåglasångs skola, Önneslövs skola, Varpingeskolan och Nya Almelund i Lunds kommun Beslut för grundskola efter tillsyn i Ekelundsskolan,

Läs mer

FÖRSLAG. Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogrammet 9

FÖRSLAG. Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogrammet 9 FÖRSLAG Allmänna råd för DEN INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN med skriftliga omdömen Innehåll Förord 2 Inledning 3 Utgångspunkter för den individuella utvecklingsplanen 4 Den individuella utvecklingsplanens

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Skolinspektionen Bes É ut 2013-10-01 Uppsala kommun uppsala.kommun@uppsala.se Rektorn vid Björkvallsskolan lisbeth.beckman@uppsala.se Beslut för grundskola efter tillsyn av Björkvallsskolan i Uppsala kommun

Läs mer

Vad är syfte med och innehållet i denna skrift? sid 3

Vad är syfte med och innehållet i denna skrift? sid 3 Innehållsförteckning Vad är syfte med och innehållet i denna skrift? sid 3 1. Om att uppmärksamma och vid behov anmäla sid 4 2. Om att utreda kartläggning med diskussion och analys sid 4 3. Om att åtgärda

Läs mer

Information skolpliktsbevakning

Information skolpliktsbevakning INFORMATION 1(2) 2015-11-09 2015/2952-GSN-648 20151126 Tord Karlsson - p1tk02 tord.karlsson@vasteras.se Delges Text Information skolpliktsbevakning Den rättsliga regleringen avseende skolplikt framgår

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Upplands-Bro kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Upplands-Bro kommun Tillsyn i Upplands-Bro kommun har genomfört tillsyn av Upplands-Bro kommun under hösten 2015. Tillsynen har avsett det

Läs mer

START Stockholm träffar elevens vårdnadshavare eller i förekommande fall familjehem/god man/kontaktperson på HVBhem.

START Stockholm träffar elevens vårdnadshavare eller i förekommande fall familjehem/god man/kontaktperson på HVBhem. Från och med den 1 jan 2016 finns det särskilda bestämmelser för mottagande, bedömning och utbildning som riktar sig specifikt till nyanlända elever. Syftet är att stärka en likvärdig utbildning för alla

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Dnr 43-2014:7714 Eksjö kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter prioriterad tillsyn i Grevhagsskolan belägen i Eksjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Gymnasieförordning; utfärdad den 22 december 2010. SFS 2010:2039 Utkom från trycket den 5 januari 2011 Regeringen föreskriver följande. 1 kap. Inledande bestämmelser Förordningens

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan

Barn- och elevhälsoplan ÅMÅLS KOMMUN Barn- och elevhälsoplan Plan för arbete med elevhälsa i förskola och grundskola i Åmåls Kommun Barn- och utbildningsnämnden 2012-01-01 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Elevhälsans uppdrag 2. Resursenheten

Läs mer

Beslut för fristående grundskola

Beslut för fristående grundskola Internationella Engelska Skolan i Sverige AB Rektorn vid Internationella Engelska Skolan i Järfälla Beslut för fristående grundskola efter tillsyn av Internationella Engelska Skolan i Järfälla kommun Skolinspektionen,

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8288 Orusts Montessoriskola ekonomisk förening Org.nr. 716445-1614 ma@orustmontessori.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter prioriterad tillsyn i Orust Montessoriskola belägen i

Läs mer

Beslut för gymnasiesärskola

Beslut för gymnasiesärskola Beslut Gävle kommun Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i Gävle kommun Beslut 2 (8) Tillsyn i Gävle kommun har genomfört tillsyn av Gävle kommun under hösten 2015. Tillsynen har avsett det samlade

Läs mer

Den individuella utvecklingsplanen

Den individuella utvecklingsplanen SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD 2008 Allmänna råd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen Beställningsadress: Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm. Tel: 08-690 95 76, Fax: 08-690

Läs mer

Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98)

Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98) 1 D nr BG 2005-0082 YTTRANDE 2005-03-19 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98) Riksförbundet

Läs mer

Reviderad 20160107. Riktlinjer för fritidshemsverksamhet i Bjuvs kommun

Reviderad 20160107. Riktlinjer för fritidshemsverksamhet i Bjuvs kommun Reviderad 20160107 Riktlinjer för fritidshemsverksamhet i Bjuvs kommun Bakgrund Regeringen har fastställt en ny skollag och en samlad läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmen. Den nya

Läs mer

Riktlinjer barn- och elevhälsa i Växjö kommun

Riktlinjer barn- och elevhälsa i Växjö kommun Utbildningsförvaltningen Riktlinjer barn- och elevhälsa i Växjö kommun Vad är en riktlinje? Riktlinjen slår fast vad som gäller för Växjö kommun vid sidan av vad som följer av lagar och förordningar. Dess

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Skolinspektionen Dnr 43-2014:7781 Forshaga kommun kommungforshaga.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn av vuxenutbildningen i Forshaga kommun Skolinspektionen Box 2320, 403 15 Göteborg 2 (13) Tillsyn

Läs mer

Halmstad 8 mars. Syfte. Bakgrund 2016-03-09. Elev Ali:

Halmstad 8 mars. Syfte. Bakgrund 2016-03-09. Elev Ali: Elev Ali: Halmstad 8 mars Anna Karin Munkby Pille Pensa Hedström En bil som kör till exempel, 40 eller 50 hastigheten. Och en kör 40 det är inte samma. Till exempel de andra elever dom född här, dom går

Läs mer

Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd. 4.1 Arbetslagets generella individinriktade insatser

Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd. 4.1 Arbetslagets generella individinriktade insatser Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd Skollagen 3 kap. 3 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling

Läs mer

Kvalitetsrapport på huvudmannanivå för förskola, grundskola i Gullspångs kommun

Kvalitetsrapport på huvudmannanivå för förskola, grundskola i Gullspångs kommun Kvalitetsrapport på huvudmannanivå för förskola, grundskola i Gullspångs kommun Dnr: KS 2014/590 Revideras varje år Innehåll Kvalitetsrapport på huvudmannanivå för förskola, grundskola i Gullspångs kommun...

Läs mer

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplanen ligger till grund för att Irstaskolans elever i behov av särskilt stöd ska få bästa möjliga hjälp. Irstaskolan läsåret 2015-2016 Reviderad

Läs mer

Information om. Sekretess. utdrag ur Offentlighets- och sekretesslagen. för Barn- och familjenämnden i Eslövs kommun

Information om. Sekretess. utdrag ur Offentlighets- och sekretesslagen. för Barn- och familjenämnden i Eslövs kommun Information om Sekretess utdrag ur Offentlighets- och sekretesslagen för Barn- och familjenämnden i Eslövs kommun 2010 Innehållsförteckning Gemensamma regler 2 Samtycke... 4 Sekretess inom Barn- och familjenämnden..

Läs mer

Socialtjänstens ansvar ensamkommande Malmköping 2014-06-02

Socialtjänstens ansvar ensamkommande Malmköping 2014-06-02 Socialtjänstens ansvar ensamkommande Malmköping 2014-06-02 Vilka lagar ska vi följa och varför? Förvaltningslagen grundläggande regler om hur ärenden inom olika myndigheter ska handläggas och hur kontakten

Läs mer

Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr 43-2011- 4847)

Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr 43-2011- 4847) Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr 43-2011- 4847) Undervisning och lärande 1. Se till att undervisningen i olika ämnesområden samordnas så

Läs mer

ATT NÅ FRAMGÅNG GENOM SPRÅKET

ATT NÅ FRAMGÅNG GENOM SPRÅKET 1 (10) ATT NÅ FRAMGÅNG GENOM SPRÅKET Detta informationsmaterial är skapat i syfte att sprida en likvärdig information i Jämtlands län om vad det innebär att lära sig ett andraspråk. Men också ge information

Läs mer

Asylsökande barns rätt till utbildning

Asylsökande barns rätt till utbildning 2013-06-25 1 (24) Nationell sammanställning från flygande inspektion 2 (24) Förord Skolinspektionen har i uppdrag att granska all skolverksamhet i landet. Syftet med flygande inspektion, som denna rapport

Läs mer

Likabehandlingsplan 2015/2016

Likabehandlingsplan 2015/2016 Likabehandlingsplan 2015/2016 2015-08-31 Vision Inget barn ska ställas utan ett säkert, tydligt och aktivt skydd. Bastasjö Förskola ska därför bedriva ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra

Läs mer

Kortversion av kartla ggningen Ensamkommande barns utbildning

Kortversion av kartla ggningen Ensamkommande barns utbildning Kortversion av kartla ggningen Ensamkommande barns utbildning En kartläggning av nuläget i Västmanland hösten 2012 Jeanette Källstad Innehållsförteckning Inledning... 2 Definitioner...3 Disposition...5

Läs mer

Välkommen! Till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet. orebro.se

Välkommen! Till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet. orebro.se Välkommen! Till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet orebro.se Innehållsförteckning Förskoleklassen Första steget in i skolan 7 Att välja skola 7 En smidig övergång till skolan 7 En typisk dag

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Kunskapsskolan Katrineholm Västgötagatan 16, 641 36 Katrineholm, Tel.dir. 08-51008370, www.kunskapsskolan.se 1

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2015

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2015 Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2015 2012-12-12 Styrande lagar och dokument som bildar underlag för handlingsplanen FN:s konvention om barnets rättigheter Barnkonventionen

Läs mer

Nyanlända elever i fokus

Nyanlända elever i fokus Nyanlända elever i fokus Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN: 978-91-7559-067-7 Beställningsnummer:

Läs mer

Norrsätraskolans kvalitetsredovisning 2013-2014

Norrsätraskolans kvalitetsredovisning 2013-2014 Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11) 2014-02-20 Norrsätraskolans kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation Skolan består av 2 arbetslag F-3, 4-6. Vi är uppdelade i två byggnader

Läs mer

Verksamhetsplan elevhälsan

Verksamhetsplan elevhälsan Verksamhetsplan elevhälsan För EduLexUs AB 2012/2013 Innehåll Elevhälsan blir ett nytt begrepp i skollagen...3 Om sekretess...3 Elevhälsan inom EduLexUs...4 Så här fungerar det...5 Prioriterade utvecklingsområden

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (2010:800); SFS 2011:189 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skollagen

Läs mer

Åtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr 43-2011- 4847)

Åtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr 43-2011- 4847) Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm Åtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr 43-2011- 4847) Undervisning och lärande 1. Se till att lärarna samverkar med varandra i arbetet

Läs mer

Uppföljning av tillsyn i den fristående grundskolan Engelska skolan Kungsholmen (f.d Stockholms Engelska skola) i Stockholms kommun

Uppföljning av tillsyn i den fristående grundskolan Engelska skolan Kungsholmen (f.d Stockholms Engelska skola) i Stockholms kommun Global Bridge i Sverige AB Rålambsvägen 22 112 59 Stockholm 1 (9) Uppföljning av tillsyn i den fristående grundskolan Engelska skolan Kungsholmen (f.d Stockholms Engelska skola) i Stockholms kommun Beslut

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Beslut Lerums kommun lerums.kommun@lerum.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Lerums kommun Beslut 2(13) Tillsyn i Lerums kommun har genomfört tillsyn av Lerums kommun under våren 2016. Tillsynen

Läs mer

Grundsärskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan 2014-2015

Grundsärskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan 2014-2015 Grundsärskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan 2014-2015 Innehållsförteckning Inledning 3 Vision 3 Långsiktiga mål 3 Främjande och förebyggande arbete 4 Kartläggning av trygghet

Läs mer

Undervisning för elever placerade i HVB-hem 1 med behov av särskild undervisning utanför hemkommunens verksamhet

Undervisning för elever placerade i HVB-hem 1 med behov av särskild undervisning utanför hemkommunens verksamhet 1 Bilaga 19 Råd och rekommendationer 2011-09-01 Undervisning för elever placerade i HVB-hem 1 med behov av särskild undervisning utanför hemkommunens verksamhet Inledning Alla barn och ungdomar, oberoende

Läs mer