Halmstad 8 mars. Syfte. Bakgrund Elev Ali:

Transkript

1 Elev Ali: Halmstad 8 mars Anna Karin Munkby Pille Pensa Hedström En bil som kör till exempel, 40 eller 50 hastigheten. Och en kör 40 det är inte samma. Till exempel de andra elever dom född här, dom går i skolan i nio år. Vi går till exempel.två år. Sen läraren använder samma hastighet. Det går inte samma hastighet hela tiden (Bunar, 2015, s 60) Syfte Bakgrund Dagen ska bland annat ge: fördjupad kunskap om kartläggningsmaterialet och hur det ska användas för att stödja arbetet med nyanlända elever, möjlighet att diskutera hur skolan tar emot nyanlända elever på ett kunskapsbaserat, professionellt och ändamålsenligt sätt, möjlighet att ta del av varandras erfarenheter, möjlighet att samprata. 1

2 Regeringsuppdrag Kartläggningsmaterial och bedömningsmaterial i svenska Kompetensutvecklingsinsatser Kartläggningen ska ge underlag för Informationsmaterial om det fria skolvalet rektors beslut om placering i årskurs och undervisningsgrupp, planering av undervisningen utifrån elevens förutsättningar och behov, hur tiden mellan de olika ämnena ska fördelas Utmaningar Konstrukt Genomförbarhet Formativ bedömning Mångkulturella aspekter Validitet reliabilitet Effekter Reform för nyanländas lärande Definition av nyanländ elev Bedömning av elevens kunskaper Beslut om placering inom två månader Förberedelseklass Prioriterad timplan Utgångspunkt i Lgr 11: Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskap. (Kap 1 Skolans värdegrund och uppdrag) 2

3 Vad är bedömning? Vad är kartläggning? Bedömning av nyanlända elevers kunskaper Pedagogisk kartläggning Några väsentliga kunskapsområden Elevens språk, erfarenheter och kunskaper Elevens utgångsläge Kartläggningen omfattar inte Systematiskt kvalitetsarbete elevernas psykosociala situation ev. utredning om behov av särskilt stöd ev. prövning för betyg Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper 3

4 Nuläge och erfarenheter Hur gör ni idag? Organisation Kartläggning Insatser utifrån kartläggning Nya bestämmelser Förberedelseklass (rektorn beslutar) Prioriterad timplan (rektorn beslutar) Garanterad undervisningstid Förhållandet till regler om särskilt stöd Allmänna råd Inledning Kort om utbildning för nyanlända elever 1. Förutsättningar för arbetet 2. Inledande bedömning av nyanlända elevers kunskaper för placering i årskurs och undervisningsgrupp samt skolform 3. Undervisning för nyanlända elever 4. Undervisningstid för nyanlända elever 5. Gymnasieutbildning för nyanlända elever Bestämmelserna i bilaga. 4

5 Elevbrev Eleven börjar skolan Numeracitet Steg 1 Steg 2 Rektors beslut Steg 3 Profil 2 månader < 9 år > 9 år Profil Profil Litteracitet Spår A Spår B utifrån elevens kunskaper (kartläggningsprofilerna) ålder personliga förhållanden i övrigt Personal och kompetens Rektor utser de som är mest lämpade Ansvarig lärare - Ämneskompetens - Bedömarkompetens Tolk Steg 1 Elevens språk och erfarenheter Språk Tidigare skolgång Vardag och intressen Förväntningar 5

6 Exempel på frågor i samtalsoch dokumentationsunderlaget Vilket eller vilka språk användes på lektionerna i skolan? Vilka ämnen har du fått undervisning i? Berätta lite om undervisningen! Kan du beskriva hur ni arbetade i något ämne? Berätta om dina intressen eller vad du tycker om att göra? Kartläggningssamtal, film steg 1 Vilka reflektioner gör ni efter att ni nu har sett kartläggningsprofilen steg 1 för Abed? Skriv ner i punktform! 6

7 Vilka menar ni är de största utmaningarna för kartläggaren vid samtalet? Steg 2 Numeracitet Poängsätt tre punkter. Den största utmaningen får 3 poäng. - Få till bra samtalsklimat - Relationen till eleven - Komma på bra följdfrågor - Hinna anteckna - Tiden - Få eleven att berätta Matematiskt tänkande En individs förmåga att formulera, använda och tolka matematik i en mängd olika sammanhang. Detta inkluderar matematiskt resonemang och att använda matematiska begrepp, procedurer, fakta och verktyg för att beskriva, förklara och förutsäga fenomen. (PISA 2012) Resonemang, kritiskt och abstrakt tänkande Uppskattning, rimlighet Rums- och taluppfattning Mönster, sortering och proportionalitet Problemlösning Literacy/ matematisk tänkande 7

8 Exempel på elevsvar E: Om du har en linjal skulle du kunna räkna ut arean. H: Hur gör du då? E: Då tar vi cirkel. (Ritar) Det här är ju diametern. För att räkna ut arean behöver du veta radien. Det är liksom halva av diametern. Om vi säger att diametern är 10 så är radien 5. Då tar man radien upphöjt till två gånger pi. Som är lika med arean för cirkeln som är 5*5*3 eftersom vi inte har någon miniräknare Som då blir 75. H: Vad har du räknat ut nu? E: Arean. H: Det står Berätta hur du skulle göra om du vill veta hur långt det är runt ett cykelhjul. E: Aha hur långt alltså omkretsen. H: Hur gör du då om du vill ha omkretsen? E: Det är bara diametern gånger pi. Källa: PRIM-gruppen, från utprövning Hur skiljer sig numeracitet från matematik? På vilket sätt kan elevens resultat av kartläggningen i numeracitet vara relevant för lärarens planering i andra ämnen än matematik? 8

9 Steg 2 Litteracitet Definition av litteracitet i kartläggningssammanhanget Ett överordnat begrepp för olika aktiviteter kopplade till skrift: - läsande och skrivande i olika sammanhang - muntliga aktiviteter kopplade till läsande och skrivande som högläsning och diskussion om texters innehåll. Översättningar Frågor om läs- och skrivvanor och erfarenheter, informationssökning samt inställning till läsning och skrivande arabiska bosniska dari engelska franska kurdiska - sorani kurdiska - kurmanji pashto polska serbiska somaliska thailändska tigrinja kroatiska 9

10 Exempel: uppgift Spår A Spår B Spår B Uppgifter A: Läsa ord Bilder till samtalsoch dokumentationsunderlaget På vilket sätt kan resultatet av kartläggningen i litteracitet vara relevant för planering och genomförande av undervisning för Shamso? 10

11 Kartläggningsprofiler Rektors beslut Kunskaper Personliga förhållanden Ålder Planering och undervisning Inkluderande förhållningssätt Kartläggning Steg 3 ämneskunskaper Elevhälsa Svenska som andraspråk Studiehandledning på modersmålet Ämnessvenska Språk- och kunskapsutveckling Modersmål Ämnesundervisning Studieoch yrkesvägledning Fadder Mentor Kamrater Modellen utgår från prof. Monica Axelssons presentation i Skolverkets film från rikskonferenser genomförda

12 Steg 3 Steg 3 Finns i 15 ämnen 70 min/ämne Genomföres av ämneslärare och tolk Elevens starkaste språk alt. skolspråk Flexibel användning - Enskilt eller i grupp - Delar av eller hela ämnet - Tidpunkt och sammanhang Lgr11 - kursplanerna Förmågor i Lgr 11 i NO Förmågor, centralt innehåll och kunskapskrav Alla förmågor prövas i ämnet som helhet Granska, ta ställning och kommunicera Undersöka Beskriva och förklara 12

13 Förmågor i Lgr 11 i historia Varför kartlägga i steg 3 när det inte är obligatoriskt? Använda historisk referensram Fördelar? Kritiskt granska och värdera källor Historiebruk Använda historiska begrepp för att analysera hur Systematiskt kvalitetsarbete kartläggning av nyanlända elever Resurs för måluppfyllelse! 13

14 Överväganden Börja i situationen och precisera sedan Alternativ Samma startpunkt för olika åldersgrupper Alla ska ha möjlighet att säga något Locka fram kunskaper, men ändå på allvar Kulturell kontext 14

15 Observationsschema berättar förklarar beskriver Pröva på Vilka möjligheter kan kartläggningen och kartläggningsmaterialet skapa för alla elever i undervisningen? Material att ta med till kartläggning Ficklampa, en enkel ledare, isolerad och skalad i ändarna eller med kontakter i ändarna, glödlampor (för ficklampor ca 3V), två batterier (1,5 V gärna stora, typ R20 eller D), tejp, penna och ett papper. 15

16 Tolkning Vem kartlägger? Tolkning översättning Pedagogiska utmaningar? Vems röst? Naturvetenskapliga begrepp, teorier och processer som behandlas och/eller kan komma upp i uppgifterna Ekologi Art Fotosyntes Nedbrytning Koldioxid Syre Solenergi Näringskedja Näringsväv Undersökning/ experiment Hypotes Människokroppen Organ Organsystem Hjärta Lungor Blodomlopp Matspjälkning Magsäck Tolvfingertarm Osv Genetik och evolution Art Variation mellan arter Arv Ärftlighet Anpassning Evolution Big bang Dinosaurier osv Framgångsfaktorer vid kartläggning Förberedelser Relationen Kartläggaren 16

17 Möjligheter Kartläggning steg 3 Självkänsla Förväntningar Relevant stöd Skolan efterfrågar kunskaper Har vi råd att låta bli? Inblick i den svenska skolan Hur kan ni som språk-, läs- och skrivutvecklare stötta lärarna i arbetet med nyanlända elever? Bedömningsmaterial i svenska för nyanlända elever 17

18 Materialets syfte är att ge stöd till lärare kontinuerligt bedöma nyanlända elevers språkutveckling i svenska följa elevens språkutveckling över tid ge tydlig information till vårdnadshavare och eleven ge information om hur långt eleven kommit i sin utveckling mot förstaspråksnivå. Regeringsuppdraget Kurs- och ämnesplanerna ger dock inte det stöd som lärare behöver för att bedöma språkkunskaperna hos elever som just påbörjat att tillägna sig det svenska språket. Bedömningsmaterial i svenska för nyanlända elever Lärarhandledning Innehåll och användningsområden Teoretisk bakgrund Årskurs 1-3 Årskurs 4-6 Årskurs 7-9 Introduktionsutb. Tala x 5 Läsa x 5 Skriva x 5 Steg 1-3 Förslag på uppgifter och hur de kan bedömas/dokumenteras utifrån stegen Steg 3-5 Förslag på uppgifter och hur de kan bedömas/dokumenteras utifrån stegen Vokabulär Test kopplat till progression Genomförda och bedömda elevexempel Exempel på återkoppling 18

19 Organisation Hur skall vi organisera informationsöverföringen från steg 1, steg 2 och steg 3 till berörd personal? Hur får vi all personal på skolan delaktig i kartläggningsarbetet? Systematiskt kvalitetsarbete Hur ska vårdnadshavare involveras i kartläggningen och i elevens skolgång? Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper 19

20 Systematiskt kvalitetsarbete kartläggning av nyanlända elever Uppföljning: Vad tar du särskilt med dig från dagen?