Bou 231/2013. Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever

Transkript

1 Bou 231/2013 Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever

2 Innehållsförteckning Förord... 3 Bakgrund... 4 Syfte... 4 Styrande dokument...4 Nyanländ och flerspråkig...5 Mottagande för nyanlända...5 Skolplacering för nyanlända...6 Organisation inom förskola och skola...7 Kartläggning och undervisning i skolan...8 Ämnen och stöd för nyanlända och flerspråkiga...9 Kvalitetsarbete och kompetensutveckling...11 Beslutade av programnämnd Barn och utbildning

3 Förord Riktlinjerna är gemensamma för Örebro kommuns förskolor, grund- och gymnasieskolor och ska styra och stödja verksamheternas arbete med nyanlända och flerspråkiga barn och elever. De följer Skolverkets allmänna råd och innehållet bygger på skollag, skolförordning samt aktuell forskning om andraspråksinlärning och lärande ur ett flerspråkighetsperspektiv. Det gemensamma målet för alla verksamheter är att skapa en likvärdig förskola och skola för alla barn och elever. En nyanländ eller flerspråkig elev, eller barn i förskolan, har rätt att utifrån sina individuella förutsättningar, styrkor och förmågor få lära och utvecklas på samma villkor som alla barn. Samtliga skolor i Örebro kommun ska kunna erbjuda undervisning för nyanlända elever med hög kvalitet. Ett interkulturellt förhållningssätt, språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt samt kunskap om andraspråksutveckling och flerspråkiga barns och elevers lärande och identitetsutveckling, skapar förutsättningar för en sådan likvärdighet. Ambitionen med riktlinjerna är dessutom att skapa en röd tråd genom hela skolorganisationen; hela vägen från kommunledning till pedagoger och övrig skolpersonal. Örebro den 4 september

4 Bakgrund Vi lever i ett mångkulturellt samhälle där vart fjärde barn som växer upp i Sverige har utländsk bakgrund. I Örebro är nästan vart tredje barn fött utomlands eller har föräldrar med utländsk bakgrund. För att säkerställa en likvärdig utbildning för nyanlända elever gav Skolverket 2008 ut Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever. Med utgångspunkt i dem tog Örebro kommun fram lokala riktlinjer som började gälla 2009 och Perrongen startades som kommunens gemensamma mottagning för nyanlända barn och elever. Både internationella och nationella rapporter samt aktuell forskning visar att elever med utländsk bakgrund når lägre skolresultat än övriga elever. Nationella rapporter visar på brister i undervisningen för nyanlända och flerspråkiga elever. I Skolinspektionens lokala beslut 2009 och 2011 framkommer att Örebro kommun behöver utveckla både organisation och arbete på skolorna när det gäller nyanlända elever. I Örebro kommun nådde endast 47 procent av eleverna med utländsk bakgrund i årskurs 9 behörighet till gymnasieskolan under Samtidigt ökar antalet sent nyanlända barn och ungdomar från länder utan fungerande skolsystem. Detta ställer höga krav på att kommunen har en ändamålsenlig organisation med tydlig styrning och kompetent personal som tillsammans kan skapa en likvärdig utbildning för alla elever, oavsett bakgrund. År 2012 presenterade regeringen ett reformpaket för att förbättra nyanlända elevers utbildning. Örebro kommuns riktlinjer ska ligga i linje med de reformer som genomförs. Syfte Riktlinjerna ska säkerställa en likvärdig förskola och skola för nyanlända och flerspråkiga barn och elever. Förskola och skola ska utgå från individens förutsättningar, styrkor och förmågor för att stärka möjligheterna till en ökad måluppfyllelse. Samtliga skolor i Örebro kommun ska kunna erbjuda undervisning för nyanlända och flerspråkiga elever med hög kvalitet. Riktlinjerna ska styra och stödja ansvariga på alla nivåer Örebro kommuns verksamheter. All berörd personal ska känna till och ges förutsättningar att följa riktlinjerna och dess intentioner.. Styrande dokument Internationellt Barnets rättigheter är en del av den internationella folkrätten. FN:s barnkonvention lyfter särskilt alla barns rättigheter, samma värde och tillgång till utbildning. Nationellt I nationella styrdokument (skollag, skolförordning och läroplan) står skolans värdegrundsuppdrag och barnets lärande och kunskapsutveckling i fokus. Olika språk ska ses som en tillgång och den kulturella bakgrunden ska uppmärksammas på ett konstruktivt sätt där barnets språkliga och kulturella tillhörighet tas tillvara. 4

5 Nyanländ och flerspråkig Det är viktigt att definiera och särskilja begreppen nyanländ och flerspråkig. Nyanlända elever omfattas av särskilda förordningar, just för att de börjar sin utbildning i svensk skola senare än andra elever och har begränsade kunskaper i svenska språket. Begreppet flerspråkighet hänger ihop med en individs kompetens i flera språk. Nyanländ elev För att räknas som nyanländ elev ska eleven ha påbörjat sin utbildning i Sverige efter den tidpunkt då skolplikten normalt inträder, dvs. efter sju, eller om det finns särskilda skäl, åtta års ålder. Begreppet omfattar alla barn och ungdomar i skolåldern som anländer till Sverige efter att ha varit bosatta i ett annat land, oavsett medborgarskap eller ursprung, dvs. anhöriginvandrare, asylsökande, flyktingar, ensamkommande, gömda och papperslösa. Gemensamt för nyanlända elever är att de inte behärskar det svenska språket. En elev ska inte anses som nyanländ efter längre än fyra års skolgång, den tidsgränsen är fast, men elevens behov av stöd och olika insatser kan variera. Flerspråkig En flerspråkig individ behärskar två eller flera språk som används på olika sätt i olika sammanhang. Ett eller flera av språken kan vara individens modersmål. För en flerspråkig individ bosatt Sverige som har ett annat modersmål än svenska, kan svenskan betraktas som ett andraspråk. Ett andraspråk kan man tillägna sig genom inlärning i en miljö där språket talas eller genom undervisning. Barn i förskolan och elever med annat modersmål än svenska, ska få möjlighet att utvecklas till flerspråkiga individer. Detta innebär utveckling av såväl modersmål som andraspråk. Mottagande för nyanlända Kommunen ska ha en gemensam ingång, Perrongen, för alla nyanlända barn och ungdomar se till att information finns om hur anmälan till Perrongen ska ske och att denna finns lättillgänglig för eleven och elevens vårdnadshavare. Perrongen Perrongen är den kommungemensamma ingång dit samtliga nyanlända elever och barn kommer för ett första möte med den svenska skolan. Mötet sker i samtalsform, vårdnadshavare och barn/elev får information om det svenska barnomsorgs- och skolsystemet och ges möjlighet att lyfta förväntningar samt att få svar på frågor. För en nyanländ elev görs under samtalet en kartläggning av bakgrund, förutsättningar och behov. Kartläggningen är övergripande och syftar till att ge en första bild av skolerfarenheter, språk- och ämneskunskaper, med fokus på intressen, styrkor och förmågor. Kartläggningen ligger sedan till grund för erbjudande om skolplacering. Perrongen söker aktivt upp nyanlända och folkbokförda barn och ungdomar som ännu inte börjat skolan. 5

6 Skolplacering för nyanlända Kommunens ska ha en organisation för mottagande och utbildning av nyanlända elever där skolverksamheternas olika ansvarsområden tydligt framgår anpassa antalet platser för nyanlända elever utifrån aktuellt behov möjliggöra en snabb skolplacering utifrån den nyanlända elevens förutsättningar och behov skapa förutsättningar för rektor att bedriva undervisning för nyanlända elever som håller hög kvalitet. Kommentar Antalet nyanlända barn och elever som kommer till Örebro kommun varierar från läsår till läsår. Det är därför viktigt att kommunen har en långsiktig planering och flexibel organisation som kan möta behovet och snabbt anpassas efter en ökning eller minskning av elevunderlaget. Förvaltningskontoret ansvarar för att skolplatser och utbildad personal finns, i grund- respektive gymnasieskola. Förskola Vid behov hjälper Perrongen vårdnadshavare till barn i förskoleålder att ansöka om förskoleplats. För plats i förskolan gäller samma rutiner som för andra barn. Grundskola Erbjudande om placering i grundskolan sker i samråd med vårdnadshavare, elev och mottagande rektor. Skolplaceringen ska utgå från elevens förutsättningar och behov och behöver därför vara flexibel. Grundprincipen för skolplacering är att yngre elever (F 3) bereds plats på sin anvisningsskola. Äldre elever som behöver undervisning i introduktionsgrupp eller språkklass erbjuds plats på skolor som har ett särskilt uppdrag att organisera mottagande för elever i årskurs 4 9, eller på sin anvisningsskola om den kan möta elevens behov. Det kan ibland vara lämpligt att d barn i olika åldrar i samma familj, erbjuds plats på samma skola. Antalet skolor med särskilda uppdrag anpassas löpande. De är i huvudsak F 9-skolor med svenskspråkig miljö och där undervisning för nyanlända håller hög kvalitet. Målet är att en sådan kvalitet ska finnas på samtliga skolor. Gymnasieskola Nyanlända ungdomar i gymnasieåldern placeras inom språkintroduktion (SPRI) där eleven får undervisning i svenska språket och grundskoleämnen. Beroende på elevens nivå i svenska placeras eleven inom SPRI-bas eller SPRI-fortsättning. Språknivåerna baseras på Gemensam europeisk referensram för Språk (GERS). Ekonomi Resursfördelningsmodellen styr ersättning till grund- och gymnasieskolor. Under den nyanlända elevens första år utgår ett riktat bidrag samt en halv modersmålslärartjänst per introduktionsgrupp. 6

7 Organisation inom förskola och skola Förskolan och/eller skolan ska ha en organisation som utgår från varje barns och elevs förutsättningar och behov ha en plan för förskolans uppdrag gällande barn med annat modersmål än svenska respektive skolans introduktion och undervisning för nyanlända elever ha en organisation som inkluderar nyanlända elever i skolans övriga verksamhet. Kommentar Förskola och skola ska sätta barnets och elevens utveckling och lärande i centrum. Både språklig och kulturell tillhörighet ska tas tillvara. Rätten att få lära och utvecklas på samma villkor som andra ställer krav på en likvärdig förskola och skola. Ett interkulturellt förhållningssätt samt ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt skapar förutsättningar för en sådan likvärdighet. Nyanlända elever är hela skolverksamhetens angelägenhet. Elevhälsoteam och studie- och yrkesvägledare har viktiga roller i arbetet med nyanlända elever och förskolebarn med annat modersmål än svenska. I grundskolan ska undervisning för nyanlända elever vara en naturlig del i skolan och organiserad så att den främjar delaktighet och inkludering samt motverkar alla former av segregering och isolering. Det är en fördel om ämneslärare som undervisar nyanlända elever även undervisar i ordinarie klasser, och om lärare i modersmål inkluderas i skolans dagliga arbete. Skolan ska erbjuda undervisning i alla ämnen. Rektor ansvarar för att skolan har en plan för arbetet med nyanlända elever och att planen är förankrad hos all personal. I planen ska skolan formulera sin organisation rutiner, innehåll, ansvarsområden, arbetssätt och uppföljning av utbildningen. För att ge nyanlända elever en god introduktion kan olika modeller användas undervisningen kan genomföras direkt i klass, delvis i introduktionsgrupp eller i språkklass. Yngre elever kan gynnas av placering direkt i klass med det stöd som behövs, till exempel studiehandledning på modersmålet. Äldre elever kan inledningsvis ha behov av att få undervisning i en introduktionsgrupp. En elev som får undervisning i introduktionsgrupp ska ha en tillhörighet i sin ordinarie klass, så att eleven successivt kan börja följa reguljär undervisning och knyta kontakt med övriga lärare och klasskamrater så tidigt som möjligt. Elevens placering i introduktionsgrupp utgår från elevens behov, men bör inte överstiga ett år. Inom gymnasieskolan sker undervisningen för nyanlända elever inom språkintroduktion; SPRI-bas och SPRI-fortsättning. Eleven kan nå behörighet till ett nationellt program inom SPRI eller genom att fortsätta på andra introduktionsprogram. Alternativa utbildningsvägar som utgår från den enskilde elevens förutsättningar kan också bli aktuella. Inplacering och fortsatt progression 7

8 inom gymnasieskolan bygger förutom ämnesbehörighet på Örebro kommuns fastlagda språknivåer enligt Gemensam europeisk referensram för Språk (GERS). Kartläggning och undervisning i skolan Skolan ska genomföra en fördjupad kartläggning av den nyanlända elevens språk- och ämneskunskaper och utifrån denna planera för den fortsatta undervisningen tillämpa språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i alla ämnen säkerställa att lärare i svenska som andraspråk finns på skolan, samt att modersmålslärare och studiehandledare används i undervisningen bygga upp nära och förtroendefulla relationer med hemmen och fortlöpande följa upp och informera elev och föräldrar om elevens språkoch kunskapsutveckling i alla ämnen. Kommentar Oavsett form ska undervisningen för nyanlända elever utgå från elevernas förutsättningar och behov. Skolan ansvarar för att undervisningen ger den nyanlända eleven kunskaper i svenska språket såväl som i skolans ämnen för att kunna uppnå behörighet till gymnasieskolans nationella program. Undervisning i grundskolans ämnen och svenska som andraspråk samt studiehandledning på modersmålet är grundläggande rättigheter. Undervisningen ska genomföras av lärare i svenska som andraspråk, modersmål och övriga ämneslärare, som tillsammans med studiehandledare säkerställer att elevens kunskaper kartläggs, utvecklas, bedöms och följs upp. Lärares förhållningssätt och arbetssätt har stor betydelse för flerspråkiga elevers framgång i skolan. Forskning visar att undervisning för nyanlända och flerspråkiga elever behöver genomsyras av arbetssätt och metoder där elevernas kunskaper och styrkor tas till vara och där de ges möjlighet att utveckla språk och kunskap parallellt i alla ämnen. De metoder som tillämpas i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt är gynnsamma för alla elever, men nödvändiga för flerspråkiga elevers framgång i skolan. Lärare som undervisar nyanlända elever behöver även ha god kunskap om andraspråksutveckling och om lärande på ett andraspråk. Kartläggning och individuell planering i grund- och gymnasieskola Skolan har i uppdrag att genomföra en fördjupad kartläggning av nyanlända elever och utifrån den planera för och genomföra undervisningen. I grundskolan ska undervisning i introduktionsgrupp utgå från den nyanlända elevens behov, men bör inte överstiga ett år. Undervisningen i olika ämnen flyttas successivt över till ordinarie undervisning, vilket ställer krav på kontinuerlig kartläggning och uppföljning samt på mottagande lärares kompetens. Kartläggningen görs med stöd av modersmålslärare och studiehandledare eller tolk, och sker i tre olika steg. 1. Steg 1 är en första kartläggning på Perrongen som ligger till grund för erbjudande om skolplacering. 8

9 2. Steg 2 bör vara genomförd två månader efter skolstart och ligger till grund för individuell planering och grupp- och årskursplacering i grundskolan. 3. Steg 3 är en fördjupning som sker fortlöpande i undervisningen. Samtliga ämnen ingår. I grundskolan ska rektor senast inom två månader besluta om placering i den årskurs och den undervisningsgrupp som är lämplig med hänsyn till elevens ålder, förkunskaper och personliga förhållanden i övrigt. Beslut tas i samråd med elevens vårdnadshavare. Nyanlända elever i gymnasieskolan kartläggs fortlöpande enligt samma steg, men anpassat till organisation inom SPRI, övriga IM och nationella program. En individuell studieplan upprättas. Ämnen och stöd för nyanlända och flerspråkiga Inledningsvis, såväl som senare i ordinarie undervisning, kan en nyanländ eller flerspråkig elev behöva olika typer av stöd. En elev som anländer sent efter den ordinarie skolstarten kan komma att behöva olika former av stöd en lång tid under sin utbildning. Stödet kan bestå av studiehandledning på modersmålet eller utökad tid i svenska som andraspråk. Lärares förhållningssätt, kompetens och arbetssätt är avgörande för hur tidigt en nyanländ elev kan följa den ordinarie undervisningen och har också betydelse för flerspråkiga elevers utveckling och framgång i skolan generellt. Svenska som andraspråk Undervisning i svenska som andraspråk stöttar elevens språkliga utveckling med hänsyn till att eleven har utvecklat kunskaper, begrepp och förståelse på ett eller flera andra språk, innan inlärningen av svenska språket påbörjats. Alltså riktar sig ämnet dels till nyanlända elever, och dels till övriga flerspråkiga elever för vilka svenskan är ett andraspråk. Undervisningen skiljer sig åt beroende på om eleven är nybörjare i svenska språket eller inte. Rektor tar beslut om en elev ska läsa svenska som andraspråk. Ämnet har egen kursplan med samma timplan och behörighet som ämnet svenska. Elever i grundskolan följer kursplanen i svenska som andraspråk istället för kursplanen i svenska och kan få utökad undervisning i svenska som andraspråk. Inom gymnasieskolan finns det möjlighet att läsa både svenska och svenska som andraspråk. Modersmålsundervisning Modersmålsundervisning erbjuds elever som har ett annat modersmål än svenska och där språket är ett dagligt umgängesspråk med minst en av vårdnadshavarna. Eleven ska ha grundläggande kunskaper i språket och en önskan om att delta i modersmålsundervisning. Syftet med modersmålsundervisningen är att eleven ska behålla och utveckla sitt modersmål. En aktiv flerspråkighet är viktigt för elevens kognitiva utveckling, identitet och självkänsla. Goda kunskaper i modersmålet underlättar inlärning av andra språk och utveckling av kunskaper och förmågor i skolans alla ämnen. Undervisningen i modersmål ska förläggas på så få skolenheter som möjligt. Gruppstorleken bör vara 5 15 elever och undervisningstiden minst 60 9

10 minuter per vecka. Undervisningen kan ges av tvåspråkiga pedagoger i verksamheten eller lärare från Modersmålsavdelningen. Studiehandledning eller modersmålsstöd Nyanlända och flerspråkiga elevers rätt till studiehandledning på modersmålet styrks tydligt i skolförordningen och skolan är skyldig att ge studiehandledning om eleven behöver det. Förskolans uppdrag är att medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. I grund- och gymnasieskolan är det rektor som beslutar om studiehandledning. Studiehandledning och ämnesundervisning på modersmålet är effektiva redskap för elevens kunskapsutveckling eftersom de begrepp som används i undervisningen befästs både på elevens modersmål och i det svenska språket. I förskolan kan barn erbjudas modersmålsstöd av en person som talar barnets modersmål. Studiehandledning och modersmålsstöd kan ges av tvåspråkiga pedagoger i verksamheten eller beställas från Modersmålsavdelningen mot en avgift. Modersmålsavdelningen Modersmålsavdelningen ansvarar för undervisning i modersmål och studiehandledning samt modersmålsstöd. Avdelningen har i uppdrag att säkerställa att antalet modersmålslärare och studiehandledare motsvarar behovet i kommunen. Modersmålsundervisningen är anslagsfinansierad och varje år fastställer programnämnd Barn och utbildning budget och verksamhetsplan. Anslaget ska täcka kostnader för lärarlöner, material, lärarnas resor och kompetensutveckling. Studiehandledning och modersmålsstöd beställs och betalas av respektive skola. 10

11 Kvalitetsarbete och kompetensutveckling Kommunen ska kontinuerligt följa upp effekterna av riktlinjerna säkerställa en likvärdig förskola och skola för alla barn och elever och kontinuerligt utvärdera kommunens organisation för mottagande och utbildning av nyanlända kontinuerligt utvärdera måluppfyllelsen hos flerspråkiga elever och säkerställa att den undervisning som bedrivs håller hög kvalitet säkerställa att tillgången på lärare i svenska som andraspråk och modersmål samt studiehandledare motsvarar behovet ge alla förskolor och skolor tillgång till stöd och fortbildning i interkulturellt förhållningssätt och språkutvecklande arbetssätt samt lärande av och på ett andraspråk. Förskolan och skolan ska bedriva en likvärdig verksamhet och utbildning för alla barn och elever som genomsyras av ett interkulturellt förhållningssätt samt språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt ge all personal möjlighet till fortbildning i interkulturellt förhållningssätt och språkutvecklande arbetssätt samt lärande av och på ett andraspråk sträva efter att anställa flerspråkig personal ha lärare med utbildning i svenska som andraspråk regelbundet utvärdera introduktion och undervisning för nyanlända elever, undervisning för flerspråkiga elever respektive förskoleverksamhet för barn med annat modersmål än svenska. Kommentar Syftet med de kommungemensamma riktlinjerna är att säkerställa en likvärdig förskola och skola för alla barn och elever. Det innebär att organisation, verksamhet och undervisningens innehåll följer styrdokument och är förankrade i aktuell forskning,och att arbetet med att utveckla organisationen och bygga upp alla medarbetares kompetens fortgår. Kvalitetsarbetet ska innehålla systematiska uppföljningar och utvärderingar på alla nivåer i kommunen. Programdirektör och förvaltningschef ansvarar för att detta genomförs kontinuerligt på programrespektive driftsnivå. Rektor respektive förskolechef ansvarar för att följa upp och lyfta fram arbete med nyanlända och flerspråkiga elever och barn på sin enhet. Resultaten används sedan som grund för analys kring framgångsfaktorer såväl som utvecklingsområden. Utifrån dessa kan beslut tas och insatser göras som bidrar till en ökad måluppfyllelse, ökad kvalitet och en likvärdig förskola och skola för alla barn och elever. 11