ATT NÅ FRAMGÅNG GENOM SPRÅKET

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ATT NÅ FRAMGÅNG GENOM SPRÅKET"

Transkript

1 1 (10) ATT NÅ FRAMGÅNG GENOM SPRÅKET Detta informationsmaterial är skapat i syfte att sprida en likvärdig information i Jämtlands län om vad det innebär att lära sig ett andraspråk. Men också ge information om vad förberedelseklass, svenska som andraspråk, modersmål och studiehandledning innebär. Den information och fakta som presenteras är dels hämtad ur boken Framgång genom språket av Annika Löthagen, Pernilla Lundenmark och Anna Modigh, som har lång erfarenhet av andraspråksundervisning. Men även från Att undervisa elever med Svenska som andraspråk ett referensmaterial från Skolverket och paragrafer från grundskoleförordningen samt skollagen. Presentationen är gjord i Power Point med tillhörande presentationsunderlag. Detta för att så många som möjligt skall kunna ta del av och förstå innehållet i densamma. Men också för att skapa möjlighet att sprida informationen vidare. Presentationen är gjord av Helene Kristoffersson och Helen Jonsson, verksamma lärare i svenska som andraspråk i Bergs och Åre kommuner.

2 2 (10) Bild 1, försättsblad Bild 2, en mångkulturell skola Bild 3, definitioner Bild 4, andraspråkselevernas situation, dubbla utmaningar Bild 5, exempel på ämnestext att behärska Bild 6, språket till vardags och i ämnesundervisningen Bild 7, bas och utbyggnad Bild 8, bas och utbyggnad Bild 9, tid Bild 10, ordförråd Bild 11, citat Bild 12, språkutvecklande undervisning Bild 13, undervisning i förberedelseklass (FBK) Bild 14, undervisning i svenska som andraspråk (SVA) Bild 15, svenska och svenska som andraspråk, vad är skillnaden? Bild 16, modersmål och studiehandledning Bild 17, bilagor Bild 18, paragrafer, svenska som andraspråk, för vem? Bild 19, paragrafer, hur kan svenska som andraspråk organiseras? Bild 20, paragrafer, modersmålsundervisning Bild 21, fortsättning modersmål. Bild 22, paragrafer, studiehandledning på modersmålet Bild 23, litteraturlista, att läsa mer Bild 24, litteraturlista, blandad litteratur

3 3 (10) Bild 2, en mångkulturell skola Under de senaste åren har både samhället och skolan förändrats, idag är Sverige ett mångkulturellt land. T.ex. har minst 14 % av eleverna i grundskolan en annan kulturell bakgrund och ett annat modersmål än svenska. På många skolor är andelen betydligt större och på andra mindre, men det innebär ändå att i stort varje lärare kan räkna med att få elever med utländsk bakgrund i sina klasser. Detta gör att det ställs nya krav både på skolan och på den undervisning som bedrivs i samtliga ämnen. Ämnet svenska som andraspråk har utvecklats mycket under de senaste 30 åren, men trots att Sverige haft en lärarutbildning i svenska som andraspråk sedan 1973 och som i och med Lpo 94 fick officiell status så är det många skolor som inte har utbildade lärare i ämnet. Anledningen till att det inte är i fas är att det saknas kompetens utanför de personer som är utbildade om vad svenska som andraspråk är för något och vad det innebär att vara flerspråkig. Bild 3, definitioner TVÅSPRÅKIG/FLERSPRÅKIG Elever med annat modersmål, syftar på elever som kan minst två språk. I detta sammanhang svenska och modersmålet/målen. MODERSMÅLET (FD HEMSPRÅK) är detsamma som förstaspråk, det språk man lär sig innan något annat blivit etablerat. Före ca 3 års ålder. Ett barn kan ha flera förstaspråk om föräldrarna talar olika språk. Begreppet modersmål är skolans term. ANDRASPRÅK Det språk som lärs in efter att det första språket blivit etablerat. Kan ha flera andraspråk. Lärs i målspråksmiljön, dvs lär sig svenska språket i Sverige. INVANDRARE/INVANDRARELEV Utrikesfödda personer el. utländska medborgare, som har flyttat från ett land för att bosätta sig i ett annat. Permanent eller temporärt. Någon vedertagen definition av begreppet "invandrare" finns inte och har egentligen aldrig funnits. För att i statistiska sammanhang räknas som "invandrare" ska en person vara folkbokförd i Sverige. Ofta görs en indelning i två kategorier; födda i Sverige eller födda i utlandet respektive har svenskt eller utländskt medborgarskap. (Migrationsverket) Termen invandrare bör ej användas, tyngt med associationer, handlar mycket om problem, misslyckas i skolan och att klara sig sämre. Utifrån dessa begrepp kan det vara lätt att tro att det är invandringen i sig som är problemet när det egentligen handlar om att lära sig ett nytt språk. De flerspråkiga eleverna klassas ofta som en homogen grupp. Men det är de inte. De skiljer sig mycket från varandra utifrån ålder, ursprung, vistelsetid i Sverige, erfarenheter, språkkunskaper och skolbakgrund mm. Eleverna delas däremot in i nybörjarnivå, mellannivå, avancerad nivå, d.v.s. det handlar om hur långt eleverna utvecklat sitt andraspråk svenska.

4 4 (10) Bild 4, andraspråkselevernas situation. Dubbla utmaningar, Andraspråkseleverna ställs inför dubbla utmaningar. Dels skall de lära sig det nya språket svenska på svenska samtidigt som de skall inhämta ämneskunskaper i de olika ämnena på ett språk de inte behärskar fullt ut. Svenska elever kan koncentrera sig på innehållet i ett ämne medan de flerspråkiga eleverna måste arbeta parallellt med innehåll och språk i varje ämne. Bild 5, exempel på ämnestext att behärska För att få en förståelse för vilka svårigheter andraspråkselever kan stöta på i en ämnestext har vi hämtat ett exempel ur en arbetsbok i kemi. Diskutera kortfattat växthuseffekten som orsakas av att atmosfären stänger inne en del av den värmestrålning som lämnar jordytan, men släpper igenom strålning från solen Bild 6, språket till vardags och i ämnesundervisningen. Andraspråkseleverna stöter även på en mängd homonymer, dvs ord som stavas och uttalas lika men har olika betydelse beroende på sammanhang. Här kommer ett exempel på hur ett ord kan användas olika beroende på om det är en vardagssituation eller skolsituation. Matematik Dra ner på volymen på teven. Beräkna volymen på kuben. Jag gjorde illa axeln igår. Läs av värdet på Y-axeln.

5 5 (10) Bild 7, bas och utbyggnad Andraspråksforskaren Jim Cummins talar om vardags- och skolspråk. Bas/bics (Basic Interpersonal Communicative Skills), dvs basen i språket och utbyggnad/calp (Cognitive/Academic Language Proficiency), ett mer skolrelaterat språk. Bild 8, bas och utbyggnad BASEN/BICS Basen i svenska har ett barn med svenska som sitt modersmål redan fått av sina föräldrar innan det börjar skolan, detta gäller alla modersmål. I basen ingår att lära sig ett språks ljudsystem, grundläggande grammatik, uttal, böja orden rätt, kombinera ord till meningar med rätt ordföljd, behärska uttryck för nutid, dåtid, att kunna delta i samtal och att kunna förstå och bli förstådd. Då barnet börjar skolan, har det redan ett ordförråd på ca ord. UTBYGGNAD/CALP Eleven behöver ett mer skolrelaterat språk, få en djupare och bredare språkfärdighet som gör att språket kan användas som tankeverktyg. Utbyggnaden kan överföras från modersmålet till målspråket. Därför är det viktigt att kartlägga elevernas kunskaper i de olika ämnena, för att hitta rätt nivå. Flerspråkiga elever, framförallt de yngre lär sig snabbt basen, på ca 1-2 år. De får ett slags ytflyt. Vanligt är att en elev har en god behärskning av bics dvs. har ett gott ytflyt, att denne ger uttryck för att kunna, genom att tala och uttrycka sig bra, utan att han är kognitivt, tankemässigt utvecklad. Detta behöver inte innebära att eleven har goda förmågor i calp, utbyggnaden. Den kommunikativa kompetensen, ytflytet, behövs för att vi ska kunna samtala och bli förstådda. Men denna kompetens räcker inte till när vi ska tänka, dra slutsatser och lösa problem vilket krävs för att kunna tillägna sig skolgången! Bas och utbyggnad kan utvecklas olika hos individen. Det är möjligt att man inte talar språket flytande men ändå är kognitivt, tankemässigt utvecklad i språket.

6 6 (10) Bild 9, tid Det tar olika lång tid att uppnå det som Cummins kallar CALP-nivå, d.v.s. de kunskaper som krävs för att klara av skolarbetet. Det beror bl.a. på vid vilken ålder eleverna kommer till målspråkslandet, d.v.s. det land de bor i samt det språk som talas i landet. Som man kan se är det inte de yngsta eleverna som lär sig språket snabbast i egentlig mening. Enligt Collier räknar man med 2 5 år för elever som kommer i 8 11 års ålder. De har då uppnått en sådan nivå på modersmålet att den kunskapen går att överföra till andraspråket. T.ex. om de har knäckt läskoden på sitt modersmål behöver de inte knäcka koden en gång till, bara lära sig ett nytt sätt. De har även utvecklat sin kognitiva, tankemässiga förmåga i denna ålder. Det som behövs för att klara skolans läsämnen. För yngre barn krävs mer tid om läsinlärningen pågår. Yngre elever kan snabbt få ett korrekt uttal, korrekt grammatik och ett fungerande vardagsspråk. För de elever som kommer i års ålder är tiden avsevärt längre 6 8 år. Det beror bl.a. på den stora mängd av ord, både basordförråd och utbyggnad av ordförrådet, som krävs på högre stadier i skolgången. Att få studiehandledning på sitt modersmål är mycket viktigt för tvåspråkiga elever, för att inte få en svacka i sina ämneskunskaper. Bild 10, ordförrådet Hos ett enspråkigt barn utvecklas ordförrådet mycket under de första levnadsåren. Uttal, viss grammatik samt ett centralt ordförråd växer fram utan att vi egentligen inte märker så mycket av det. Vid 7 års ålder är ordförrådet på ca ord Vid 16 år har det ökat till ca ord, detta utöver de som de redan lärt sig Det blir ca 5000 nya ord/år eller 100 ord/dag. För att kunna läsa och förstå en dagstidning i stort behövs ett ordförråd på ca ord. Bild 11, citat Det tas som en självklarhet att svenska barn och ungdomar skall ha undervisning i sitt modersmål flera timmar varje vecka under hela skoltiden, från det de är 6-7 år tills de närmar sig 20-års ålder. Och då gäller det ett språk de redan kan när de börjar skolan. (Kenneth Hyltenstam) Vissa andraspråkselever placeras direkt i klass, andra har gått i förberedelseklass och läser sedan svenska som andraspråk när de avslutat sin tid där. Oavsett så motsvarar sva-undervisningen timplanen i svenska. För elever på högstadiet är det 2.5 h/v. Det är inte svårt att förstå att det är näst intill en omöjlig situation som dessa elever ställs inför, att försöka inhämta kunskaper på ett fåtal år på sådant som svenska elever byggt upp under hela sin skoltid.

7 7 (10) Bild 12, språkutvecklande undervisning Språkutvecklande undervisning är ingen given metod som man som lärare utgår från. Det är mer ett synsätt och ett förhållningssätt där läraren hela tiden behöver reflektera över sin undervisning. Läraren behöver fokusera på hur arbetet och metoden på bästa sätt kan få eleverna aktiva i sin språkliga produktion, få dem att kommunicera så mycket som möjligt, få dem att söka nya ord och uttryck. Ämnet svenska återkommer inom i stort alla ämnen i skolan och det är en mängd begrepp som alla våra elever inte bara behöver kunna som ett uttryck utan också veta vad ordet betyder i olika sammanhang för att kunna ta till sig ordet och kunna använda det. VAD ÄR SPRÅKUTVECKLANDE ÖVNINGAR? 1. Samtal och interaktion mellan lärare och elever samt mellan elever emellan. 2. Stöttning. En tillfällig hjälp som läraren ger eleven för att denne så småningom skall kunna utföra samma uppgift utan hjälp. 3. Integrering av språk och ämnesundervisning. 4. Att gå från en kontextberoende undervisning där samtalet och den direkta omgivningen är närvarande till kontextoberoende språkanvändning där skriftlig produktion och mer abstrakta uppgifter förekommer. 5. Boksamtal och loggboksskrivande är ett bra sätt för eleven att kunna tillgodogöra sig en läst text. Här finns många möjligheter för eleven att kunna få förståelse för begrepp men också möjligheten till att själv kunna uttrycka känslor och funderingar till det lästa. VAD ÄR INTE SPRÅKUTVECKLANDE ÖVNINGAR? 1. Egen forskning på internet. Detta kan fungera för svenska elever som har hög ambitionsnivå och allmänbildning. För andraspråkselever, som ej har ett utbyggt andraspråk kan detta vara förödande att sitta själva framför en dator och söka kunskap. Hur kan eleven veta vad som är relevant eller inte relevant kunskap när man inte förstår språket fullt ut? Vem ger den livsviktiga stöttningen när läraren inte finns tillgängligt hela tiden? En annan risk med detta är att eleverna kopierar texterna och lämnar in utan att förstått innehållet. 2. Tyst läsning. Många andraspråkselever får själva välja ut en bok som de skall ha som tyst läsning. Eleverna väljer då oftast en bok som är alldeles för svår, sitter och läser tyst utan att förstå något av innehållet. 3. Fyll i övningar. Många arbetsböcker är upplagda så att eleverna skall kunna arbeta mycket på egen hand. De behöver i stort bara fylla i ord, lösryckta ur ett sammanhang, inget krav på en djupare förståelse. Eleverna lär sig till slut en strategi för att kunna genomföra uppgiften. Boken Framgång genom språket visar på hur man främst i de senare åren i grundskolan kan arbeta språkutvecklande i de olika ämnena.

8 8 (10) Bild 13, undervisning i förberedelseklass, fbk Förberedelseklassens mål bör vara att undervisa andraspråkselever som inte har uppnått tillräckliga kunskaper i det svenska språket för att klara undervisningen i ordinarie klass. Under en begränsad tid, som är mycket individuell, får eleven lära sig basen i det svenska språket samt få en introduktion i det svenska skolsystemet samt rutiner i skolans ämnen. Åldersblandade grupper med stor kunskapsspridning. Bild 14, undervisning i svenska som andraspråk ETT EGET ÄMNE Svenska som andraspråk är ett eget ämne precis som svenska, engelska eller idrott. Det är inte något eleven endast skall ha stöd i. Eleven läser svenska som andraspråk och inte svenska och inte både och. Eleven bör inte byta över till svenska när den har uppnått hög nivå i sva utan vi rekommenderar att eleven läser sva hela grundskoletiden. EGEN KURSPLAN Är eleven en andraspråkselev och läser svenska som andraspråk skall denne följa kursplanen för svenska som andraspråk och inte för svenska. TIMPLANEN Motsvarar timplanen i svenska. SVENSKA OCH SVENSKA SOM ANDRASPRÅK ÄR LIKVÄRDIGA Lika mycket värda, söker på samma sätt till gymnasiet som en elev med svenska som modersmål gör. OMDÖMEN Läser eleven svenska som andraspråk skall eleven ha omdöme i svenska som andraspråk och inte i svenska. BETYGSSKALA De betygskalor som gäller för svenska som andraspråk är detsamma som för alla övriga ämnen. NATIONELLA PROV Eleverna genomför samma prov som elever med svenska som modersmål. Bedömningen skiljer sig åt och de har rätt till olika former av stöd under provgenomförandet. Allt finns noga angivet i lärarhandledningarna tillhörande proven.

9 9 (10) Bild 15, svenska och svenska som andraspråk, vad är skillnaden? Här kan vi se några skillnader i de två ämnena. Den stora skillnaden i kursplanerna är att i ämnet svenska så förutsätts det att eleverna redan har tillägnat sig basen, grunderna i det svenska språket, det gör det inte i kursplanen för svenska som andraspråk. Svenska som modersmål Modersmålet är undervisningsspråk Läraren har oftast egen erfarenhet av ämnet Ordförrådet byggs ut Arbetar nästan bara med utbyggnad Uttalsundervisning är undantag Obegränsad tillgång till miljöinlärning Svenska som andraspråk Elevernas kunskaper är mycket olika Det språk man håller på att lära in är också undervisningsspråk Läraren har oftast inte personlig erfarenhet av andraspråksinlärning Ordförrådet byggs upp Arbetar med basen och utbyggnaden samtidigt Systematisk träning i kommunikativa färdigheter Uttalsövningar är nödvändigt Svensk kultur förmedlas gemensamt med språkinlärningen Begränsad miljöinlärning Bild 16, modersmål och studiehandledning Att våra andraspråkselever får tillgång till modersmålsundervisning är av största betydelse för deras andraspråksutveckling. Vi lär bäst på det språk som vi behärskar bäst! Modersmålsundervisning är frivilligt, men det är av största vikt att rektorer och lärare pratar positivt om detta och informerar om varför det är så viktigt. Modersmålsundervisning skall enligt lag anordnas om det finns visst antal elever med samma modersmål. Det gäller elever som har det som dagligt umgängesspråk i hemmet med minst en förälder och eleven ska ha grundläggande kunskaper i språket. Undantag för minoritetsspråken då det räcker med att det är en elev. Studiehandledning på sitt modersmål har alla elever laglig rätt till, om det så bara finns en elev. Studiehandledning ska vara behovsprovat. Studiehandledningen möjliggör för andraspråkselever att delta i ordinarie ämnesundervisning under samma förutsättningar som elever med svenska som modersmål.

10 10 (10) Bild 17, förteckning över bilagor Bild 18, paragrafer, svenska som andraspråk, för vem? Bild 19, paragrafer, hur kan svenska som andraspråk organiseras? Bild 20, paragrafer, modersmålsundervisning Bild 21, fortsättning modersmål. Bild 22, paragrafer, studiehandledning på modersmålet Bild 23, litteraturlista, att läsa mer... Bild 24, litteraturlista, blandad litteratur Bild 18-24, bilagor Bra att kunna visa upp vilka lagar och förordningar som gäller kring de olika områdena. Tips på litteratur att läsa.

Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun

Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun LULEÅ KOMMUN 2015-12-11 1 (14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever... 2 Inledning... 2 Planeringsmöte

Läs mer

Arbetar ämneslärare språkutvecklande?

Arbetar ämneslärare språkutvecklande? Arbetar ämneslärare språkutvecklande? Camilla Borg Carenlöv 2012 Uppsats, högskolenivå, 7,5 hp Svenska språket Svenska som andraspråk 31-60 hp Handledare: Olle Hammermo Examinator:Ulrika Serrander Sammandrag

Läs mer

Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever

Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever Fastställt av Utbildningsnämnden Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever Inom Utbildningsnämndens verksamhetsområde 2015-12-07 Ronneby Kommun Johanna Månsson Chef Start Ronneby Annika Forss Kvalitetssamordnare

Läs mer

Takk. Det er godt å være her sammen med dere

Takk. Det er godt å være her sammen med dere Takk Det er godt å være her sammen med dere Lust til å laere-muligheter til å lykkes Språklig og kulturelt mangfald i barnehage og skole 13 november 2012 Moss/Norge Borås Stad Folkmängd 2012 104000 personer,varav

Läs mer

2013-09-04 Bou 231/2013. Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever

2013-09-04 Bou 231/2013. Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever 2013-09-04 Bou 231/2013 Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever Innehållsförteckning Förord... 3 Bakgrund... 4 Syfte... 4 Styrande dokument...4 Nyanländ och

Läs mer

Språkintroduktion (SI)

Språkintroduktion (SI) Språkintroduktion (SI) Utbildning av nyanlända elever på Jenningsskolan Tid för: mer information, frågor och diskussion Möte: 18/4 kl. 14.30 16.00 Konferens SI Möte: 25/4 kl. 11.00 12.00 RUC - kommungemensamma

Läs mer

EXAMENSARBETE. Hur går det? Sent anlända elever i grundskolan, exempel från Luleå. Maria Ollikainen

EXAMENSARBETE. Hur går det? Sent anlända elever i grundskolan, exempel från Luleå. Maria Ollikainen EXAMENSARBETE Hur går det? Sent anlända elever i grundskolan, exempel från Luleå Maria Ollikainen Filosofie kandidatexamen Svenska med didaktisk inriktning Luleå tekniska universitet Institutionen för

Läs mer

Mottagning och utbildning av flerspråkiga barn och elever

Mottagning och utbildning av flerspråkiga barn och elever Mottagning och utbildning av flerspråkiga barn och elever Organisation i Vännäs kommun 2014 Beslutat på ledarlag 2014-03-19 Innehåll FÖRUTSÄTTNINGAR, SYFTE OCH MÅL... 3 Syfte... 3 Mål... 3 ORGANISATION...

Läs mer

Utbildningsavdelningens riktlinjer för mottagande av nyanlända elever

Utbildningsavdelningens riktlinjer för mottagande av nyanlända elever 2016-02-26 1 (10) Kommunförvaltningen Handlingsplan UN 2016/4 Ansvarig Ester Alavei Upprättad av Ester Alavei Upprättad den 2016-01-03 Reviderad den Utbildningsavdelningens riktlinjer för mottagande av

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2739 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Bättre undervisning i Svenska som andraspråk

Motion till riksdagen 2015/16:2739 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Bättre undervisning i Svenska som andraspråk Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2739 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Bättre undervisning i Svenska som andraspråk Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som

Läs mer

Göteborgs Stads riktlinjer för nyanländas elevers rätt till utbildning, inklusive checklista.

Göteborgs Stads riktlinjer för nyanländas elevers rätt till utbildning, inklusive checklista. Göteborgs Stads riktlinjer för nyanländas elevers rätt till utbildning, inklusive checklista. (beslutade av KF 2014-12-11, Dnr 0523/13) För unga nya göteborgare är utbildning och inkludering viktiga förutsättningar

Läs mer

2014-01-08. Tre förslag för stärkt grundskola

2014-01-08. Tre förslag för stärkt grundskola 2014-01-08 Tre förslag för stärkt grundskola Regeringen stärker grundskolan: Tioårig grundskola, förlängd skolplikt och obligatorisk sommarskola En skola som rustar barn och unga med kunskaper ger alla

Läs mer

Lärares arbete med elevnära texter i förskola och skola. Margaretha Bengtsson Fredrik Lund Kommunala språkutvecklare i Varberg

Lärares arbete med elevnära texter i förskola och skola. Margaretha Bengtsson Fredrik Lund Kommunala språkutvecklare i Varberg Lärares arbete med elevnära texter i förskola och skola Margaretha Bengtsson Fredrik Lund Kommunala språkutvecklare i Varberg UT- VÄRDERING GENOM- FÖRANDE SYFTE OCH MÅL BAKGRUND Kartläggning bland lärprocessledare

Läs mer

Centralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter

Centralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter 1 Under rubriken Kunskapskrav kommer det så småningom finnas en inledande text. Den ska ge en övergripande beskrivning av hur kunskapsprogressionen ser ut genom årskurserna och mellan de olika betygsstegen.

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell

Läs mer

Nyboda skola. Barn- och utbildningsnämnden Enhetsplan 2013

Nyboda skola. Barn- och utbildningsnämnden Enhetsplan 2013 Nyboda skola Barn- och utbildningsnämnden Enhetsplan 2013 Verksamhetsbeskrivning Nyboda är en nybyggd skola i de centrala delarna av Tyresö. Skolan startade i augusti 2012. All personal är nyrekryterad

Läs mer

Stockholms stads rutiner för mottagande och utbildning av nyanlända elever i kommunala grundskolor

Stockholms stads rutiner för mottagande och utbildning av nyanlända elever i kommunala grundskolor Stockholms stads rutiner för mottagande och utbildning av nyanlända elever i kommunala grundskolor stockholm.se December 2014 3 (6) Stockholms stads rutiner för mottagande och utbildning av nyanlända

Läs mer

1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet,

1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet, 1 (7) Författningsbilaga Skollagen Fristående skolor Nedanstående paragraf har ny lydelse från och med den 1 mars 2010. Denna nya lydelse ska tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2011,

Läs mer

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN 2016-02-16

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN 2016-02-16 RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN 2016-02-16 1 Inledning Stenungsunds kommun tar emot nyanlända barn och elever i åldrarna 0-18 år. Barn 0-5

Läs mer

Elevledda utvecklingssamtal

Elevledda utvecklingssamtal SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Elevledda utvecklingssamtal Författare Johanna Brolin Juhlin, Karin Eliasson Skarstedt, Marie Öhman Nilsson Artikel nummer 4/2012 Skolportens

Läs mer

MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK. Magnus Jonasson, jurist

MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK. Magnus Jonasson, jurist MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK Magnus Jonasson, jurist Magnus Jonasson Jurist med inriktning mot offentlig rätt: Social- och sjukförsäkringsrätt, medicinsk rätt Skoljuridik: - Samtliga skolformer

Läs mer

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Utbildning för nyanlända elever Dnr 2015:00597

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Utbildning för nyanlända elever Dnr 2015:00597 SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER Utbildning för nyanlända elever Dnr 2015:00597 1 Förord Från och med den 1 januari 2016 har vissa av bestämmelserna om utbildning för nyanlända elever ändrats.

Läs mer

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av grundskolans mål- och uppföljningssystem m.m. Dir. 2006:19. Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2006

Kommittédirektiv. Översyn av grundskolans mål- och uppföljningssystem m.m. Dir. 2006:19. Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2006 Kommittédirektiv Översyn av grundskolans mål- och uppföljningssystem m.m. Dir. 2006:19 Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall se över

Läs mer

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Utbildning för nyanlända elever

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Utbildning för nyanlända elever SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER Utbildning för nyanlända elever Utbildning för nyanlända elever Beställningsadress: Wolters Kluwers kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax:

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Barn och utbildning Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Ferlinskolan Gun Palmqvist rektor Innehållsförteckning 1. Resultat och måluppfyllelse... 2 1.1 Kunskaper....2 1.1.1 Måluppfyllelse...2

Läs mer

TVÅ SPRÅK ELLER FLERA?

TVÅ SPRÅK ELLER FLERA? TVÅ SPRÅK ELLER FLERA? Råd till flerspråkiga familjer De råd som ges i den här broschyren grundar sig på aktuell kunskap om barns tvåspråkiga utveckling och bygger på de senaste forskningsrönen, förslag

Läs mer

Beslut efter riktad tillsyn

Beslut efter riktad tillsyn Lessebo kommun lnfo@lessebo.se efter riktad tillsyn av utbildning i Lessebo kommun för asylsökande barn och barn som vistas i Sverige utan tillstånd 2(12) Riktad tillsyn i Lessebos kommun Skolinspektionen

Läs mer

Nämndmål. Verksamhetsplan och budget 2011 för Barn- och utbildningsnämnden De effektmål som är understrukna har kommunfullmäktige valt att följa

Nämndmål. Verksamhetsplan och budget 2011 för Barn- och utbildningsnämnden De effektmål som är understrukna har kommunfullmäktige valt att följa Nämndmål Verksamhetsplan och budget 2011 för Barn- och utbildningsnämnden De effektmål som är understrukna har kommunfullmäktige valt att följa Målområde: Ekonomisk tillväxt KF:s inriktningsmål Nämndens

Läs mer

Bakåt -nu -framåt. En rad av år ca 30 st varav hälften barn/unga och 5 ensamkommande. Asylboenden 0-84-284-384-463-160-? Etablerade 30-50-124-390-?

Bakåt -nu -framåt. En rad av år ca 30 st varav hälften barn/unga och 5 ensamkommande. Asylboenden 0-84-284-384-463-160-? Etablerade 30-50-124-390-? Bakåt -nu -framåt En rad av år ca 30 st varav hälften barn/unga och 5 ensamkommande Asylboenden 0-84-284-384-463-160-? Etablerade 30-50-124-390-? LOKs ansvarsområden Förskola och skola (grundskola-gymnasium)

Läs mer

Elevhälsoplan. Mölndals Stad 2014-10-14

Elevhälsoplan. Mölndals Stad 2014-10-14 Elevhälsoplan Mölndals Stad 2014-10-14 Innehåll Inledning... 2 Förebyggande arbete... 2 Systematiskt kvalitetsarbete... 2 Screeningmaterial som genomförs systematiskt... 3 Ledarskap... 4 Undervisning och

Läs mer

Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan Beställningsuppgifter: Fritzes kundservice 106

Läs mer

Utbildningsinspektion i Bromölla kommun

Utbildningsinspektion i Bromölla kommun Inspektionsrapport från Skolverket 2007:70 Utbildningsinspektion i Bromölla kommun Bes lut Kommunrapport S kolrapporter Innehåll Beslut Kommunrapport Skolrapporter Bilaga Alvikenskolan F 6 Dalaskolan Norra

Läs mer

Två svenskämnenvarför. Lena Sjöqvist Anna Österlund

Två svenskämnenvarför. Lena Sjöqvist Anna Österlund Två svenskämnenvarför så lika? Lena Sjöqvist Anna Österlund En fråga vi måste ställa oss Svenska som andraspråk, varför så svårt att definiera? Universitetsämnet Ämnet i kursplanerna i Lgr 11 och Lgy 11

Läs mer

Handlingsplan för nyanlända elever i Vindelns kommun

Handlingsplan för nyanlända elever i Vindelns kommun Handlingsplan för nyanlända elever i Vindelns kommun MOTTAGANDE Mål: Skapa förutsättningar för samverkan mellan skola och hem, där vårdnadshavare är delaktiga och har inflytande i verksamheten Kommunens

Läs mer

Introduktionsutbildning för cirkelledare

Introduktionsutbildning för cirkelledare Introduktionsutbildning för cirkelledare 1 Introduktion till utbildaren En gemensam introduktionsutbildning för cirkelledare som ska kunna användas av alla distrikt har tagits fram. Folkbildningsrådet

Läs mer

CSL-dagen 2012. Susanne Duek

CSL-dagen 2012. Susanne Duek CSL-dagen 2012 Susanne Duek Doktorand i Pedagogiskt arbete med inriktning mot barns och ungas literacy/adjunkt i Svenska som andraspråk, KARLSTADS UNIVERSITET (Några) Språkliga utmaningar för elever med

Läs mer

Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015

Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015 Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015 Sofia Franzén Kvalitetscontroller Augusti 2015 Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll Rapportens huvudsakliga

Läs mer

2008-08-25 LOKAL ARBETSPLAN RÖDA BERGA 2008/2009

2008-08-25 LOKAL ARBETSPLAN RÖDA BERGA 2008/2009 2008-08-25 LOKAL ARBETSPLAN RÖDA BERGA 2008/2009 FÖRUTSÄTTNINGAR:20080818 PERSONAL: Lärare klass : 11,29 Lärare Musik 0,42 Lärare Slöjd 1,80 Lärare Idrott 1,07 Lärare Hemkunskap 0,24 Speciallärare 2,85

Läs mer

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning Reviderad 2015-09-01 Hjälpreda Hörsel Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning www.spsm.se www.vgregion.se www.rjl.se www.regionhalland.se www.skl.se Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

Rutiner för mottagande av förskolebarn med annat modersmål än svenska

Rutiner för mottagande av förskolebarn med annat modersmål än svenska 6 MAJ 2011 Rutiner för mottagande av förskolebarn med annat modersmål än svenska I förskolan i Enköpings kommun finns dag ett antal barn med ett eller i ibland flera modersmål. I läroplanen för förskolan,

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

Utbildningsinspektion i Landvetterskolan

Utbildningsinspektion i Landvetterskolan Utbildningsinspektion i Härryda kommun Landvetterskolan Dnr 53-2006:3403 Utbildningsinspektion i Landvetterskolan Förskoleklass Grundskola årskurserna 1 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Vilket kunnande bedöms i grundskolan? Information till grundskolans elever och föräldrar i Ludvika kommun

Vilket kunnande bedöms i grundskolan? Information till grundskolans elever och föräldrar i Ludvika kommun Vilket kunnande bedöms i grundskolan? Information till grundskolans elever och föräldrar i Ludvika kommun Innehållsförteckning Förord sidan 2 BILD. 3 ENGELSKA 4 HEM- och KONSUMENTKUNSKAP 5 IDROTT OCH HÄLSA

Läs mer

Elever med heltäckande slöja i skolan

Elever med heltäckande slöja i skolan Juridisk vägledning Granskat juli 2012 Mer om Elever med heltäckande slöja i skolan Klädsel är något som normalt bestäms av individen själv. Utgångspunkten är att en skolhuvudman ska visa respekt för enskilda

Läs mer

Nordiska språk i svenskundervisningen

Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Innehåll Inledning 6 Lärarna i årskurs 4-6 i grundskolan 8 Lärarna i årskurs 7-9 i grundskolan 11 Lärarna i gymnasieskolan

Läs mer

Lärarhandledning Språk och erfarenheter

Lärarhandledning Språk och erfarenheter Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Lärarhandledning Språk och erfarenheter Steg 1 2 3 Det här är det första steget i kartläggningen av nyanlända elevers kunskaper. Steg 1 ger dig tillsammans med

Läs mer

Förebyggande arbete mot kränkningar på nätet.

Förebyggande arbete mot kränkningar på nätet. REKTORSPROGRAMMET FÖRDJUPNINGSARBETE BLOCK 5 ÖRU, MHD, HDA K3 Förebyggande arbete mot kränkningar på nätet. Hur kan vi arbeta förebyggande på skolan? Katarina Fridén 2013-09-06 Innehållsförteckning 1.

Läs mer

Nyanlända elever i fokus

Nyanlända elever i fokus Nyanlända elever i fokus Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN: 978-91-7559-067-7 Beställningsnummer:

Läs mer

Elever med heltäckande slöja i skolan

Elever med heltäckande slöja i skolan 1 (9) Elever med heltäckande slöja i skolan Inledning Frågan om möjligheten för en elev att bära religiös klädsel i skolan i form av heltäckande slöja (burqa eller niqab) har aktualiserats i samband med

Läs mer

Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4.

Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4. Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4. Gun Hägerfelth, Språkarbete i alla ämnen En kort- kort studiehandledning för lärare på Östra Real Karin Rehman, december 2015

Läs mer

Svar till Skolinspektionen från Fjärdhundraskolan. Dnr: 43-2010:5179. Rektor Mats Holm Telefon 0171-62 68 21 mats.holm@fjardhundra.enkoping.

Svar till Skolinspektionen från Fjärdhundraskolan. Dnr: 43-2010:5179. Rektor Mats Holm Telefon 0171-62 68 21 mats.holm@fjardhundra.enkoping. Dnr: 43-2010:5179 Rektor Mats Holm Telefon 0171-62 68 21 mats.holm@fjardhundra.enkoping.se Svar till Skolinspektionen från Fjärdhundraskolan Foto BananaStock 2 (9) Skola: Fjärdhundraskolan Dnr: 43-2010:5179

Läs mer

Beslut efter riktad tillsyn

Beslut efter riktad tillsyn Beslut Tingsryds kommun 2014-11 -07 Ynqve.Rehnstrom@tingsrvd.se Beslut efter riktad tillsyn av utbildning i Tingsryds kommun för asylsökande barn och barn som vistas i landet utan tillstånd Skolinspektionen,

Läs mer

Kvalitetsredovisning ht 2009 - vt 2010

Kvalitetsredovisning ht 2009 - vt 2010 Kvalitetsredovisning ht 2009 - vt 2010 Fastebolskolan Ansvarig för kvalitetsredovisningen: Leena Nystrand 2010-10-01 1 (13) Innehåll 1. UPPGIFTER OM SKOLAN...2 2. RUTINER, DOKUMENTATION OCH PERSONAL...2

Läs mer

Språkutvecklande undervisning för nyanlända i alla ämnen. Maaike Hajer Utrecht/Malmö 27 januari 2014

Språkutvecklande undervisning för nyanlända i alla ämnen. Maaike Hajer Utrecht/Malmö 27 januari 2014 Språkutvecklande undervisning för nyanlända i alla ämnen Maaike Hajer Utrecht/Malmö 27 januari 2014 Uppläggning Från dagligt språk till skolspråk fär andraspråkselever övergången från förberedelsegrupp

Läs mer

Lära och utvecklas tillsammans!

Lära och utvecklas tillsammans! Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Personligt ansvar i den grundläggande vuxenutbildningen Maria Holmberg Kometensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten för skolutveckling

Läs mer

Motion om att införa en Läsa skriva räkna garanti i lågstadiet 05.311 008

Motion om att införa en Läsa skriva räkna garanti i lågstadiet 05.311 008 Barn och utbildningsnämnden 2006 03 30 32 65 Kommunstyrelsen, utveckl ledare Motion om att införa en Läsa skriva räkna garanti i lågstadiet 05.311 008 Thomas Olofsson och Ylva Strutz, för folkpartiet liberalerna,

Läs mer

Parallell utveckling av språk och ämne -

Parallell utveckling av språk och ämne - Parallell utveckling av språk och ämne - En undersökning om språkutvecklande ämnesundervisning i NO från tre NO- lärares perspektiv Ann Christin Karlsson Ht 2012 C- uppsats 15 hp Svenska som andraspråk

Läs mer

Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98)

Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98) 1 D nr BG 2005-0082 YTTRANDE 2005-03-19 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98) Riksförbundet

Läs mer

Betyg och bedömning. Del 2. Föreläsning den 29 oktober 2012. Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.

Betyg och bedömning. Del 2. Föreläsning den 29 oktober 2012. Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik. Betyg och bedömning - hur tar jag reda på vad elever kan? Del 2 Föreläsning den 29 oktober 2012 Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik Lars Nohagen 1 Vad ska bedömas?

Läs mer

Regeringens proposition 2014/15:85

Regeringens proposition 2014/15:85 Regeringens proposition 2014/15:85 Ökad individanpassning en effektivare sfi och vuxenutbildning Prop. 2014/15:85 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 12 mars 2015 Stefan

Läs mer

Verksamhetsplan elevhälsan

Verksamhetsplan elevhälsan Verksamhetsplan elevhälsan För EduLexUs AB 2012/2013 Innehåll Elevhälsan blir ett nytt begrepp i skollagen...3 Om sekretess...3 Elevhälsan inom EduLexUs...4 Så här fungerar det...5 Prioriterade utvecklingsområden

Läs mer

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplanen ligger till grund för att Irstaskolans elever i behov av särskilt stöd ska få bästa möjliga hjälp. Irstaskolan läsåret 2015-2016 Reviderad

Läs mer

Handlingsplan. för elevhälsan på Mössebergsskolan. Läsåret 13/14

Handlingsplan. för elevhälsan på Mössebergsskolan. Läsåret 13/14 Handlingsplan för elevhälsan på Mössebergsskolan Läsåret 13/14 Innehållsförteckning: 1. Förhållningssätt, syfte och mål 2. Beskrivning av ansvarsområden för: klasslärare elevhälsan 3. Arbetsgång elevärende

Läs mer

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN

En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN Jag får inte den hjälp jag behöver för att kunna ge barnen en bra utbildning. Har absolut ingenting emot barnen i sig utan det är själva situationen.

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen Optimus i Vallentuna kommun. Skolinspektionen. Beslöt

Beslut. efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen Optimus i Vallentuna kommun. Skolinspektionen. Beslöt Skolinspektionen Beslöt 2014-04-03 Vallentuna kommun kommun@vallentuna.se Rektorn vid den särskilda undervisningsgruppen Optimus kristiii.aabel@vallentuna.se Beslut efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen

Läs mer

Språkplan. Skolområde Vivalla Lundby

Språkplan. Skolområde Vivalla Lundby Språkplan Skolområde Vivalla Lundby Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan skall lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och

Läs mer

Guide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd

Guide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd Guide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd 1. Extra anpassningar 2. Extra anpassning och intensifiering 3. Anmälan om risk för bristande måluppfyllse 4. Pedagogisk utredning av en elevs

Läs mer

Information skriftliga omdömen

Information skriftliga omdömen Skriftliga omdömen Inför läsåret 2011-2012 infördes i grundskolan en ny samlad läroplan. I den ingår övergripande mål och riktlinjer för utbildningen, kursplaner och kunskapskrav för respektive ämne. Många

Läs mer

Resultatbeskrivning Barn/elev- och föräldraenkät i förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem - hösten 2014

Resultatbeskrivning Barn/elev- och föräldraenkät i förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem - hösten 2014 Barn och skola 2014-12-02 1 (5) Lars Andreasson Utvecklingsstrateg Resultatbeskrivning Barn/elev- och föräldraenkät i förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem - hösten 2014 Sammanfattning av

Läs mer

Individuella utvecklingsplaner IUP

Individuella utvecklingsplaner IUP Individuella utvecklingsplaner IUP 1 SYFTE OCH BAKGRUND Regeringen har beslutat att varje elev i grundskolan skall ha en individuell utvecklingsplan (IUP) från januari 2006. I Säffle är det beslutat att

Läs mer

Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015

Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 1 (9) Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 Förändrad skollag I Lekebergs kommun pågår ett utvecklings- och förändringsarbete av elevhälsan för "att organisera arbetet på ett sätt som gör

Läs mer

Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135

Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Kursplan för Svenska Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i ämnet svenska syftar till att ge eleverna möjligheter att använda och utveckla sin förmåga att

Läs mer

Lokal målplan Svenska Skolan i Wien 2015-2016

Lokal målplan Svenska Skolan i Wien 2015-2016 Svenska Skolan i Wien Scheibelreitergasse 15 AT-1190 Wien Tel... +43-(0)1-320 79 80 E-Mail... svenskaskolan@svenskaskolan.at Website... www.svenskaskolan.at ZVR-Zahl 972744415 Wien 25 augusti 2015 Lokal

Läs mer

Anordnandet av undervisning för elever med annat modersmål än svenska, finska, samiska eller för elever med flerspråkig bakgrund Regional strategi

Anordnandet av undervisning för elever med annat modersmål än svenska, finska, samiska eller för elever med flerspråkig bakgrund Regional strategi Anordnandet av undervisning för elever med annat modersmål än svenska, finska, samiska eller för elever med flerspråkig bakgrund Regional strategi för Jakobstad (Kronoby, Larsmo, Nykarleby och Pedersöre)

Läs mer

SPRÅKUTVECKLANDE UNDERVISNING I ÄMNET SVENSKA SOM ANDRASPRÅK?

SPRÅKUTVECKLANDE UNDERVISNING I ÄMNET SVENSKA SOM ANDRASPRÅK? Examensarbete i Lärarprogrammet vid Institutionen för pedagogik 2008 SPRÅKUTVECKLANDE UNDERVISNING I ÄMNET SVENSKA SOM ANDRASPRÅK? Åtta pedagoger beskriver sitt arbete Hanna Carlsson & Annicka Lundberg

Läs mer

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans senare år Kristofer Fagerström Dnr BUN 2015/182 Oktober 2015 2015-09-28 1 (12) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. INLEDNING... 2 2. SYFTE... 3 3.

Läs mer

MODELLER OCH ERFARENHETER ATT REVITALISERA DE SAMISKA SPRÅKEN

MODELLER OCH ERFARENHETER ATT REVITALISERA DE SAMISKA SPRÅKEN SAMISKT SPRÅKCENTRUM 2016-05-03 MODELLER OCH ERFARENHETER ATT REVITALISERA DE SAMISKA SPRÅKEN UTIFRÅN ETT LÅNGSIKTIGT ARBETE OCH MODELLER SOM FUNGERAT VÄL I ANDRA SAMMANHANG Förskolan Giella i Jokkmokk

Läs mer

Studiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa

Studiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa Studiehandledning Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa December 2012 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Uppdragets olika delar... 3 Upplägg... 5 Utbildningens upplägg... 7 Stödresurser...

Läs mer

Behöriga förskollärare och lärare i skola och vuxenutbildning läsåret 2014/15

Behöriga förskollärare och lärare i skola och vuxenutbildning läsåret 2014/15 1 (7) Behöriga förskollärare och lärare i skola och vuxenutbildning läsåret 2014/15 Sedan den 1 juli 2015 måste lärare och förskollärare ha legitimation för att självständigt få sätta betyg och för att

Läs mer

Utvecklingsarbete på Slättgårdsskolan Ett projekt i samarbete med NCS Skolverket

Utvecklingsarbete på Slättgårdsskolan Ett projekt i samarbete med NCS Skolverket Utvecklingsarbete på Slättgårdsskolan Ett projekt i samarbete med NCS Skolverket Av Christina Forslin och Mary Syberg Hall SID 1 (8) UTVECKLINGSARBETE PÅ SLÄTTGÅRDSSKOLAN 21/01 10 Bakgrund Slättgårdsskolan

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2011 Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka

Läs mer

Norrsätraskolans kvalitetsredovisning 2013-2014

Norrsätraskolans kvalitetsredovisning 2013-2014 Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11) 2014-02-20 Norrsätraskolans kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation Skolan består av 2 arbetslag F-3, 4-6. Vi är uppdelade i två byggnader

Läs mer

Kvalitetsarbete i skolan Samundervisningsgrupperna årskurs 7-9. Här ingår särskoleelever och grundskoleelever. Gäller för verksamhetsåret 2010-2011

Kvalitetsarbete i skolan Samundervisningsgrupperna årskurs 7-9. Här ingår särskoleelever och grundskoleelever. Gäller för verksamhetsåret 2010-2011 Kvalitetsarbete i skolan Samundervisningsgrupperna årskurs 7-9. Här ingår särskoleelever och grundskoleelever. Gäller för verksamhetsåret 2010-2011 Skola Tundalsskolan Ort Robertsfors Ansvarig rektor Jan

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN UDDEVALLA GYMNASIESKOLA

ELEVHÄLSOPLAN UDDEVALLA GYMNASIESKOLA Rev ELEVHÄLSOPLAN FÖR UDDEVALLA GYMNASIESKOLA AGNEBERG AKADEMI SINCLAIR MARGRETEGÄRDE ÖSTRABO 1 ÖSTRABO Y POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX POSTGIRO 451 81 Uddevalla Skolgatan 2 0522-69 68 50 0522-697410

Läs mer

Barn och unga gruppens sammansättning

Barn och unga gruppens sammansättning Barn och unga gruppens sammansättning Länsstyrelsen sammankallande Asyl- och Integrationshälsan Hallstahammar kommun Språkpedagog från förskolan Köpings kommun skolsköterska och två lärare på IVIK Ullvigymnasiet

Läs mer

En skola med språket i centrum Specialskola i Stockholm och Umeå för elever med grav språkstörning

En skola med språket i centrum Specialskola i Stockholm och Umeå för elever med grav språkstörning En skola med språket i centrum Specialskola i Stockholm och Umeå för elever med grav språkstörning EN SKOLA MED SPRÅKET I CENTRUM 1 2 EN SKOLA MED SPRÅKET I CENTRUM Hällsboskolan en skola med språket i

Läs mer

Välkommen! Till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet. orebro.se

Välkommen! Till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet. orebro.se Välkommen! Till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet orebro.se Innehållsförteckning Förskoleklassen Första steget in i skolan 7 Att välja skola 7 En smidig övergång till skolan 7 En typisk dag

Läs mer

Specialpedagogiska skolmyndigheten

Specialpedagogiska skolmyndigheten Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor. 1 Rätten till stöd och anpassningar i skolan. Wern Palmius rådgivare wern.palmius@spsm.se 2 wern.palmius@spsm.se Specialpedagogiska

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2011:5. Musik i Grundskolan. - Är du med på noterna rektorn?

Sammanfattning Rapport 2011:5. Musik i Grundskolan. - Är du med på noterna rektorn? Sammanfattning Rapport 2011:5 Musik i Grundskolan - Är du med på noterna rektorn? 1 Sammanfattning Musikämnet har en viktig roll att fylla i elevernas utveckling och lärande. Det är ett uppskattat ämne,

Läs mer

Vi ska arbeta åldershomogent i matematik till hösten och kommer då att kunna planera undervisningen utifrån resultaten på de nationella proven.

Vi ska arbeta åldershomogent i matematik till hösten och kommer då att kunna planera undervisningen utifrån resultaten på de nationella proven. ESLÖVS KOMMUN Bilaga 4 Barn och Familj 2009-09-21 UTDRAG ur inlämnade analyser av resultat nationella ämnesproven skolår 5 våren 2009 Ölyckeskolan Svenska Vi kan konstatera att resultaten i stort motsvarade

Läs mer

KVALITETSRAPPORT 2014

KVALITETSRAPPORT 2014 KVALITETSRAPPORT 2014 GRUNDSKOLA Götlunda skola Nybyholmsskolan Medåkers skola 2015-02-20 INNEHÅLL VERKSAMHETSCHEFEN HAR ORDET 5 NORMER OCH VÄRDEN 7 PLANEN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH LIKABEHANDLINGSPLANEN...

Läs mer

Tillsynsbeslut för gymnasieskolan

Tillsynsbeslut för gymnasieskolan Beslut Skolinspektionen 2015-08-27 Göteborgs stad infoaeduc.boteborg.se Gymnasieskolenhetschef och rektorer vid Hvitfeldtska gymnasiet mikael.o.karlssonaeduc.ciotebord.se amela.filipovicaeduc.qotebord.se

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Guldkroksskolan 7-9 Läsåret 2014/2015 2(7) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Utifrån arbetet mot diskriminering och kränkande

Läs mer

Nybro tillhör landets bästa skolkommuner!

Nybro tillhör landets bästa skolkommuner! Handlingsplan Nybro tillhör landets bästa skolkommuner! Här utbildas, fostras och rustas framtidens medborgare. Del I Inledning, bakgrund och förutsättningar 2016-2018 Innehåll Del I Bakgrund 3 Inledning

Läs mer

Max18skolan årskurs 7-9. Utbildning

Max18skolan årskurs 7-9. Utbildning Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har samma rättigheter och att ingen får bli diskriminerad av något skäl. Genom att reflektera

Läs mer

Kvalitetsredovisning för Bergkvara skola Läsåret 2009/2010

Kvalitetsredovisning för Bergkvara skola Läsåret 2009/2010 Datum 2010-10-18 Kvalitetsredovisning för Bergkvara skola Läsåret 2009/2010 2010-10-07 Anders Thomas rektor Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Plusgiro Torsås kommun Box 503 385 25 TORSÅS Torskolan

Läs mer