ATT NÅ FRAMGÅNG GENOM SPRÅKET

Transkript

1 1 (10) ATT NÅ FRAMGÅNG GENOM SPRÅKET Detta informationsmaterial är skapat i syfte att sprida en likvärdig information i Jämtlands län om vad det innebär att lära sig ett andraspråk. Men också ge information om vad förberedelseklass, svenska som andraspråk, modersmål och studiehandledning innebär. Den information och fakta som presenteras är dels hämtad ur boken Framgång genom språket av Annika Löthagen, Pernilla Lundenmark och Anna Modigh, som har lång erfarenhet av andraspråksundervisning. Men även från Att undervisa elever med Svenska som andraspråk ett referensmaterial från Skolverket och paragrafer från grundskoleförordningen samt skollagen. Presentationen är gjord i Power Point med tillhörande presentationsunderlag. Detta för att så många som möjligt skall kunna ta del av och förstå innehållet i densamma. Men också för att skapa möjlighet att sprida informationen vidare. Presentationen är gjord av Helene Kristoffersson och Helen Jonsson, verksamma lärare i svenska som andraspråk i Bergs och Åre kommuner.

2 2 (10) Bild 1, försättsblad Bild 2, en mångkulturell skola Bild 3, definitioner Bild 4, andraspråkselevernas situation, dubbla utmaningar Bild 5, exempel på ämnestext att behärska Bild 6, språket till vardags och i ämnesundervisningen Bild 7, bas och utbyggnad Bild 8, bas och utbyggnad Bild 9, tid Bild 10, ordförråd Bild 11, citat Bild 12, språkutvecklande undervisning Bild 13, undervisning i förberedelseklass (FBK) Bild 14, undervisning i svenska som andraspråk (SVA) Bild 15, svenska och svenska som andraspråk, vad är skillnaden? Bild 16, modersmål och studiehandledning Bild 17, bilagor Bild 18, paragrafer, svenska som andraspråk, för vem? Bild 19, paragrafer, hur kan svenska som andraspråk organiseras? Bild 20, paragrafer, modersmålsundervisning Bild 21, fortsättning modersmål. Bild 22, paragrafer, studiehandledning på modersmålet Bild 23, litteraturlista, att läsa mer Bild 24, litteraturlista, blandad litteratur

3 3 (10) Bild 2, en mångkulturell skola Under de senaste åren har både samhället och skolan förändrats, idag är Sverige ett mångkulturellt land. T.ex. har minst 14 % av eleverna i grundskolan en annan kulturell bakgrund och ett annat modersmål än svenska. På många skolor är andelen betydligt större och på andra mindre, men det innebär ändå att i stort varje lärare kan räkna med att få elever med utländsk bakgrund i sina klasser. Detta gör att det ställs nya krav både på skolan och på den undervisning som bedrivs i samtliga ämnen. Ämnet svenska som andraspråk har utvecklats mycket under de senaste 30 åren, men trots att Sverige haft en lärarutbildning i svenska som andraspråk sedan 1973 och som i och med Lpo 94 fick officiell status så är det många skolor som inte har utbildade lärare i ämnet. Anledningen till att det inte är i fas är att det saknas kompetens utanför de personer som är utbildade om vad svenska som andraspråk är för något och vad det innebär att vara flerspråkig. Bild 3, definitioner TVÅSPRÅKIG/FLERSPRÅKIG Elever med annat modersmål, syftar på elever som kan minst två språk. I detta sammanhang svenska och modersmålet/målen. MODERSMÅLET (FD HEMSPRÅK) är detsamma som förstaspråk, det språk man lär sig innan något annat blivit etablerat. Före ca 3 års ålder. Ett barn kan ha flera förstaspråk om föräldrarna talar olika språk. Begreppet modersmål är skolans term. ANDRASPRÅK Det språk som lärs in efter att det första språket blivit etablerat. Kan ha flera andraspråk. Lärs i målspråksmiljön, dvs lär sig svenska språket i Sverige. INVANDRARE/INVANDRARELEV Utrikesfödda personer el. utländska medborgare, som har flyttat från ett land för att bosätta sig i ett annat. Permanent eller temporärt. Någon vedertagen definition av begreppet "invandrare" finns inte och har egentligen aldrig funnits. För att i statistiska sammanhang räknas som "invandrare" ska en person vara folkbokförd i Sverige. Ofta görs en indelning i två kategorier; födda i Sverige eller födda i utlandet respektive har svenskt eller utländskt medborgarskap. (Migrationsverket) Termen invandrare bör ej användas, tyngt med associationer, handlar mycket om problem, misslyckas i skolan och att klara sig sämre. Utifrån dessa begrepp kan det vara lätt att tro att det är invandringen i sig som är problemet när det egentligen handlar om att lära sig ett nytt språk. De flerspråkiga eleverna klassas ofta som en homogen grupp. Men det är de inte. De skiljer sig mycket från varandra utifrån ålder, ursprung, vistelsetid i Sverige, erfarenheter, språkkunskaper och skolbakgrund mm. Eleverna delas däremot in i nybörjarnivå, mellannivå, avancerad nivå, d.v.s. det handlar om hur långt eleverna utvecklat sitt andraspråk svenska.

4 4 (10) Bild 4, andraspråkselevernas situation. Dubbla utmaningar, Andraspråkseleverna ställs inför dubbla utmaningar. Dels skall de lära sig det nya språket svenska på svenska samtidigt som de skall inhämta ämneskunskaper i de olika ämnena på ett språk de inte behärskar fullt ut. Svenska elever kan koncentrera sig på innehållet i ett ämne medan de flerspråkiga eleverna måste arbeta parallellt med innehåll och språk i varje ämne. Bild 5, exempel på ämnestext att behärska För att få en förståelse för vilka svårigheter andraspråkselever kan stöta på i en ämnestext har vi hämtat ett exempel ur en arbetsbok i kemi. Diskutera kortfattat växthuseffekten som orsakas av att atmosfären stänger inne en del av den värmestrålning som lämnar jordytan, men släpper igenom strålning från solen Bild 6, språket till vardags och i ämnesundervisningen. Andraspråkseleverna stöter även på en mängd homonymer, dvs ord som stavas och uttalas lika men har olika betydelse beroende på sammanhang. Här kommer ett exempel på hur ett ord kan användas olika beroende på om det är en vardagssituation eller skolsituation. Matematik Dra ner på volymen på teven. Beräkna volymen på kuben. Jag gjorde illa axeln igår. Läs av värdet på Y-axeln.

5 5 (10) Bild 7, bas och utbyggnad Andraspråksforskaren Jim Cummins talar om vardags- och skolspråk. Bas/bics (Basic Interpersonal Communicative Skills), dvs basen i språket och utbyggnad/calp (Cognitive/Academic Language Proficiency), ett mer skolrelaterat språk. Bild 8, bas och utbyggnad BASEN/BICS Basen i svenska har ett barn med svenska som sitt modersmål redan fått av sina föräldrar innan det börjar skolan, detta gäller alla modersmål. I basen ingår att lära sig ett språks ljudsystem, grundläggande grammatik, uttal, böja orden rätt, kombinera ord till meningar med rätt ordföljd, behärska uttryck för nutid, dåtid, att kunna delta i samtal och att kunna förstå och bli förstådd. Då barnet börjar skolan, har det redan ett ordförråd på ca ord. UTBYGGNAD/CALP Eleven behöver ett mer skolrelaterat språk, få en djupare och bredare språkfärdighet som gör att språket kan användas som tankeverktyg. Utbyggnaden kan överföras från modersmålet till målspråket. Därför är det viktigt att kartlägga elevernas kunskaper i de olika ämnena, för att hitta rätt nivå. Flerspråkiga elever, framförallt de yngre lär sig snabbt basen, på ca 1-2 år. De får ett slags ytflyt. Vanligt är att en elev har en god behärskning av bics dvs. har ett gott ytflyt, att denne ger uttryck för att kunna, genom att tala och uttrycka sig bra, utan att han är kognitivt, tankemässigt utvecklad. Detta behöver inte innebära att eleven har goda förmågor i calp, utbyggnaden. Den kommunikativa kompetensen, ytflytet, behövs för att vi ska kunna samtala och bli förstådda. Men denna kompetens räcker inte till när vi ska tänka, dra slutsatser och lösa problem vilket krävs för att kunna tillägna sig skolgången! Bas och utbyggnad kan utvecklas olika hos individen. Det är möjligt att man inte talar språket flytande men ändå är kognitivt, tankemässigt utvecklad i språket.

6 6 (10) Bild 9, tid Det tar olika lång tid att uppnå det som Cummins kallar CALP-nivå, d.v.s. de kunskaper som krävs för att klara av skolarbetet. Det beror bl.a. på vid vilken ålder eleverna kommer till målspråkslandet, d.v.s. det land de bor i samt det språk som talas i landet. Som man kan se är det inte de yngsta eleverna som lär sig språket snabbast i egentlig mening. Enligt Collier räknar man med 2 5 år för elever som kommer i 8 11 års ålder. De har då uppnått en sådan nivå på modersmålet att den kunskapen går att överföra till andraspråket. T.ex. om de har knäckt läskoden på sitt modersmål behöver de inte knäcka koden en gång till, bara lära sig ett nytt sätt. De har även utvecklat sin kognitiva, tankemässiga förmåga i denna ålder. Det som behövs för att klara skolans läsämnen. För yngre barn krävs mer tid om läsinlärningen pågår. Yngre elever kan snabbt få ett korrekt uttal, korrekt grammatik och ett fungerande vardagsspråk. För de elever som kommer i års ålder är tiden avsevärt längre 6 8 år. Det beror bl.a. på den stora mängd av ord, både basordförråd och utbyggnad av ordförrådet, som krävs på högre stadier i skolgången. Att få studiehandledning på sitt modersmål är mycket viktigt för tvåspråkiga elever, för att inte få en svacka i sina ämneskunskaper. Bild 10, ordförrådet Hos ett enspråkigt barn utvecklas ordförrådet mycket under de första levnadsåren. Uttal, viss grammatik samt ett centralt ordförråd växer fram utan att vi egentligen inte märker så mycket av det. Vid 7 års ålder är ordförrådet på ca ord Vid 16 år har det ökat till ca ord, detta utöver de som de redan lärt sig Det blir ca 5000 nya ord/år eller 100 ord/dag. För att kunna läsa och förstå en dagstidning i stort behövs ett ordförråd på ca ord. Bild 11, citat Det tas som en självklarhet att svenska barn och ungdomar skall ha undervisning i sitt modersmål flera timmar varje vecka under hela skoltiden, från det de är 6-7 år tills de närmar sig 20-års ålder. Och då gäller det ett språk de redan kan när de börjar skolan. (Kenneth Hyltenstam) Vissa andraspråkselever placeras direkt i klass, andra har gått i förberedelseklass och läser sedan svenska som andraspråk när de avslutat sin tid där. Oavsett så motsvarar sva-undervisningen timplanen i svenska. För elever på högstadiet är det 2.5 h/v. Det är inte svårt att förstå att det är näst intill en omöjlig situation som dessa elever ställs inför, att försöka inhämta kunskaper på ett fåtal år på sådant som svenska elever byggt upp under hela sin skoltid.

7 7 (10) Bild 12, språkutvecklande undervisning Språkutvecklande undervisning är ingen given metod som man som lärare utgår från. Det är mer ett synsätt och ett förhållningssätt där läraren hela tiden behöver reflektera över sin undervisning. Läraren behöver fokusera på hur arbetet och metoden på bästa sätt kan få eleverna aktiva i sin språkliga produktion, få dem att kommunicera så mycket som möjligt, få dem att söka nya ord och uttryck. Ämnet svenska återkommer inom i stort alla ämnen i skolan och det är en mängd begrepp som alla våra elever inte bara behöver kunna som ett uttryck utan också veta vad ordet betyder i olika sammanhang för att kunna ta till sig ordet och kunna använda det. VAD ÄR SPRÅKUTVECKLANDE ÖVNINGAR? 1. Samtal och interaktion mellan lärare och elever samt mellan elever emellan. 2. Stöttning. En tillfällig hjälp som läraren ger eleven för att denne så småningom skall kunna utföra samma uppgift utan hjälp. 3. Integrering av språk och ämnesundervisning. 4. Att gå från en kontextberoende undervisning där samtalet och den direkta omgivningen är närvarande till kontextoberoende språkanvändning där skriftlig produktion och mer abstrakta uppgifter förekommer. 5. Boksamtal och loggboksskrivande är ett bra sätt för eleven att kunna tillgodogöra sig en läst text. Här finns många möjligheter för eleven att kunna få förståelse för begrepp men också möjligheten till att själv kunna uttrycka känslor och funderingar till det lästa. VAD ÄR INTE SPRÅKUTVECKLANDE ÖVNINGAR? 1. Egen forskning på internet. Detta kan fungera för svenska elever som har hög ambitionsnivå och allmänbildning. För andraspråkselever, som ej har ett utbyggt andraspråk kan detta vara förödande att sitta själva framför en dator och söka kunskap. Hur kan eleven veta vad som är relevant eller inte relevant kunskap när man inte förstår språket fullt ut? Vem ger den livsviktiga stöttningen när läraren inte finns tillgängligt hela tiden? En annan risk med detta är att eleverna kopierar texterna och lämnar in utan att förstått innehållet. 2. Tyst läsning. Många andraspråkselever får själva välja ut en bok som de skall ha som tyst läsning. Eleverna väljer då oftast en bok som är alldeles för svår, sitter och läser tyst utan att förstå något av innehållet. 3. Fyll i övningar. Många arbetsböcker är upplagda så att eleverna skall kunna arbeta mycket på egen hand. De behöver i stort bara fylla i ord, lösryckta ur ett sammanhang, inget krav på en djupare förståelse. Eleverna lär sig till slut en strategi för att kunna genomföra uppgiften. Boken Framgång genom språket visar på hur man främst i de senare åren i grundskolan kan arbeta språkutvecklande i de olika ämnena.

8 8 (10) Bild 13, undervisning i förberedelseklass, fbk Förberedelseklassens mål bör vara att undervisa andraspråkselever som inte har uppnått tillräckliga kunskaper i det svenska språket för att klara undervisningen i ordinarie klass. Under en begränsad tid, som är mycket individuell, får eleven lära sig basen i det svenska språket samt få en introduktion i det svenska skolsystemet samt rutiner i skolans ämnen. Åldersblandade grupper med stor kunskapsspridning. Bild 14, undervisning i svenska som andraspråk ETT EGET ÄMNE Svenska som andraspråk är ett eget ämne precis som svenska, engelska eller idrott. Det är inte något eleven endast skall ha stöd i. Eleven läser svenska som andraspråk och inte svenska och inte både och. Eleven bör inte byta över till svenska när den har uppnått hög nivå i sva utan vi rekommenderar att eleven läser sva hela grundskoletiden. EGEN KURSPLAN Är eleven en andraspråkselev och läser svenska som andraspråk skall denne följa kursplanen för svenska som andraspråk och inte för svenska. TIMPLANEN Motsvarar timplanen i svenska. SVENSKA OCH SVENSKA SOM ANDRASPRÅK ÄR LIKVÄRDIGA Lika mycket värda, söker på samma sätt till gymnasiet som en elev med svenska som modersmål gör. OMDÖMEN Läser eleven svenska som andraspråk skall eleven ha omdöme i svenska som andraspråk och inte i svenska. BETYGSSKALA De betygskalor som gäller för svenska som andraspråk är detsamma som för alla övriga ämnen. NATIONELLA PROV Eleverna genomför samma prov som elever med svenska som modersmål. Bedömningen skiljer sig åt och de har rätt till olika former av stöd under provgenomförandet. Allt finns noga angivet i lärarhandledningarna tillhörande proven.

9 9 (10) Bild 15, svenska och svenska som andraspråk, vad är skillnaden? Här kan vi se några skillnader i de två ämnena. Den stora skillnaden i kursplanerna är att i ämnet svenska så förutsätts det att eleverna redan har tillägnat sig basen, grunderna i det svenska språket, det gör det inte i kursplanen för svenska som andraspråk. Svenska som modersmål Modersmålet är undervisningsspråk Läraren har oftast egen erfarenhet av ämnet Ordförrådet byggs ut Arbetar nästan bara med utbyggnad Uttalsundervisning är undantag Obegränsad tillgång till miljöinlärning Svenska som andraspråk Elevernas kunskaper är mycket olika Det språk man håller på att lära in är också undervisningsspråk Läraren har oftast inte personlig erfarenhet av andraspråksinlärning Ordförrådet byggs upp Arbetar med basen och utbyggnaden samtidigt Systematisk träning i kommunikativa färdigheter Uttalsövningar är nödvändigt Svensk kultur förmedlas gemensamt med språkinlärningen Begränsad miljöinlärning Bild 16, modersmål och studiehandledning Att våra andraspråkselever får tillgång till modersmålsundervisning är av största betydelse för deras andraspråksutveckling. Vi lär bäst på det språk som vi behärskar bäst! Modersmålsundervisning är frivilligt, men det är av största vikt att rektorer och lärare pratar positivt om detta och informerar om varför det är så viktigt. Modersmålsundervisning skall enligt lag anordnas om det finns visst antal elever med samma modersmål. Det gäller elever som har det som dagligt umgängesspråk i hemmet med minst en förälder och eleven ska ha grundläggande kunskaper i språket. Undantag för minoritetsspråken då det räcker med att det är en elev. Studiehandledning på sitt modersmål har alla elever laglig rätt till, om det så bara finns en elev. Studiehandledning ska vara behovsprovat. Studiehandledningen möjliggör för andraspråkselever att delta i ordinarie ämnesundervisning under samma förutsättningar som elever med svenska som modersmål.

10 10 (10) Bild 17, förteckning över bilagor Bild 18, paragrafer, svenska som andraspråk, för vem? Bild 19, paragrafer, hur kan svenska som andraspråk organiseras? Bild 20, paragrafer, modersmålsundervisning Bild 21, fortsättning modersmål. Bild 22, paragrafer, studiehandledning på modersmålet Bild 23, litteraturlista, att läsa mer... Bild 24, litteraturlista, blandad litteratur Bild 18-24, bilagor Bra att kunna visa upp vilka lagar och förordningar som gäller kring de olika områdena. Tips på litteratur att läsa.