Handlingsplan för nyanlända elever i Vindelns kommun

Transkript

1 Handlingsplan för nyanlända elever i Vindelns kommun MOTTAGANDE Mål: Skapa förutsättningar för samverkan mellan skola och hem, där vårdnadshavare är delaktiga och har inflytande i verksamheten Kommunens mottagande av nyanlända flyktingar I samband med planering för kommunens mottagande av nyanlända flyktingar i skolpliktig ålder, kontaktas skolans rektor av flyktingsamordnaren. Nödvändig information förmedlas till rektor (namn, ålder, nationalitet, språk, vårdnadshavare). Ingen formell inskrivningsblankett används, utan uppgifterna som lämnas från flyktingsamordnaren med personuppgifter betraktas som en ansökan om inskrivning i grundskolan. Inskrivning kan ske fortlöpande under terminen. Flyktingsamordnaren: ordnar med praktisk hjälp som t.ex. boendet vid ankomsten till Vindelns kommun hjälper till med administration och visst pappersarbete ser till att hälsoundersökning genomförs om den inte redan är gjord. kontaktar rektor angående skolans mottagande Kommunens mottagande av övriga nyanlända Vid mottagande av nyanlända barn och ungdomar som inte är flyktingar, kontaktas skolan oftast först av vårdnadshavaren. Nödvändig information förmedlas till rektor (namn, ålder, nationalitet, språk, vårdnadshavare). Ingen formell inskrivningsblankett används, utan uppgifterna som lämnas från vårdnadshavaren med personuppgifter betraktas som en ansökan om inskrivning i grundskolan. Inskrivning kan ske fortlöpande under terminen. Hälsokontroll Den första hälsokontrollen gör landstinget. SKOLINTRODUKTION Mål: Eleven får en meningsfull tillvaro i skolan Enligt Lpo 94 ska skolan: klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Välkomstsamtal Skolans rektor bjuder in till ett välkomstsamtal på skolan. Där deltar rektor, lärare i svenska som andraspråk, elev och vårdnadshavare. Tolk anlitas vid behov. Rektor informerar och visar verksamheten. Rektor ansvarar för att de nyanlända eleverna och deras vårdnadshavare får grundläggande kunskaper om det svenska rättsväsendet och skolsystemet. En skriftlig information ges till de nyanlända eleverna och deras vårdnadshavare. Informationen finns idag översatt till ett antal språk bl.a. tai, tigrinja. Vårdnadshavaren ges utrymme att berätta om sitt barn och familjen. Lärare i svenska som andraspråk gör en första kartläggning utifrån kartläggningsfrågorna. Under samtalet diskuteras preliminär klassplacering. Datum och tid bestäms för elevens skolstart.

2 Klassplacering och den första undervisningen Många nyanlända har behov av en första period i en grupp för att intensivträna svenska. För andra elever kan det vara en bra lösning att studera i en reguljär klass under förutsättning att de ändå kan få det individuellt anpassade stöd de behöver för att tillgodogöra sig undervisningen. En individuell bedömning görs utifrån den första kartläggningen. Rektor fattar beslut om vilken undervisningsform som ska gälla för den enskilda eleven. 1. Förskoleklass åk 5 Vanligtvis placeras eleven i en årskurs under den åldersindelta åldersgruppen för att eleven ska ges mer tid att tillägna sig språket. När eleven gör stora framsteg händer det att denne flyttas upp en årskurs. Vi tillämpar en modell av två veckors intensivundervisning i grundläggande svenska innan de nyanlända börjar i sin hemklass. Där följer de kursplanen i svenska. Vid behov ges studiehandledning av modersmålslärare eller tolk då eleven har börjat i sin hemklass. Åk 6 9 Eleven får undervisning i svenska som andraspråk (=sva) av behörig lärare i sva under en termin, samtidigt som eleven har en placering i hemklass, där faddrar utses. Under denna tid ges eleven möjlighet att få ett grundläggande ordförråd på SFI(= svenska för invandrare)-skolan, och får samtidigt bekanta sig med klasskamrater och undervisning i hemklass successivt. Faddrar besöker eleven på SFI, och eleven får stöd av sva-/sfi-lärare att delta i hemklassens ordinarie undervisning. Sva-/SFI-läraren förbereder eleven på ordförråd inom de specifika ämnena innan eleven introduceras i klassundervisningen. Under denna tid ges mycket stöd av SFI- och sva-lärare som följer eleven i hemklassens undervisning. Grundläggande svenska Den grundläggande undervisningen i svenska syftar till: att ge eleven ord och fraser så att eleven kan uttrycka behov och klara sig i enkla vardagssituationer att ge grundläggande kunskaper i svenska språket att ta vara på och utveckla elevens ämneskunskaper att eleven får en första kännedom om den nya omgivningen, närområdet och Sverige Tolk anlitas 2vid behov i kontakter mellan elev och personal. Klasslärare/Mentor Läraren i hemklassen är mentor. Under intensivutbildningen är läraren i svenska som andraspråk mentor. Sva-/SFI-läraren är mentor den första terminen. Ett nära samarbete bedrivs med den lärare som kommer att bli mentor när eleven går över till hemklassen. Kontakter med vårdnadshavare Skolan har täta kontakter med vårdnadshavare den första tiden om skolans värdegrund, mål och elevens utveckling.

3 2. Kontakter med skolans personal Så snart rektor får kännedom om att nyanlända är på väg till kommunen informeras berörd skola Rektor på respektive skola ansvarar. INDIVIDUELL PLANERING Mål: Eleven ska så snart som möjligt kunna följa den vanliga undervisningen Enligt Lpo 94 skall undervisningen anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den skall med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. Kartläggning del 1 skolan / flytten / flykten / livssituationen / hälsan Lärare i svenska som andraspråk gör den första kartläggningen under välkomstsamtalet. Se bilaga 1, Umeåregionens gemensamma riktlinjer. Kartläggning del 2 skolan Lärare i sva ansvarar för att en fördjupad kartläggning genomförs. Kartläggningen ska belysa elevens erfarenheter och kunskaper i olika ämnen, begrepp, färdigheter, förståelse och förmåga till problemlösning. Se bilaga 1, Umeåregionens gemensamma riktlinjer. Annan kartläggning och bedömning Lärare i svenska som andraspråk gör performansanalys HT 2010, och har för avsikt att göra det en gång per termin. Fortsatt skolintroduktion Klasslärare och lärare i svenska som andraspråk utvärderar elevens språk- och kunskapsutveckling. Om behov av stödåtgärder finns ansvarar dessa att framföra behov till rektor. Tolk anlitas vid behov. Under tiden sva-/sfi-undervisningen bedrivs, deltar eleven i vissa lektioner i hemklassen för att få en smidig övergång. Ämnen introduceras successivt i den takt som sva-/sfi-lärare finner lämplig. Vid slutlig övergång till hemklass överlämnas mentorskapet från sva-/sfi-lärare till mentor i hemklass. Eleven har rätt till individuellt anpassat stöd i ordinarie klass. Tolk anlitas vid behov i kontakter mellan elev och personal. Undervisning i svenska Enligt GrF 1 2 kap ska undervisning i svenska som andraspråk anordnas istället för undervisning i svenska vid behov. Från HT 2010 har kommunen en tjänst på 50 % avsatt för stödundervisning för nyanlända elever i svenska. Eleverna följer kursplanen i svenska och läser svenska med sina klasskamrater. Det finns ganska lite erfarenhet av undervisning av nyanlända elever i åk 7 9.Undervisningen har 1 Grundskoleförordningen

4 sett olika ut under åren. Någon elev har fått undervisning i ämnet svenska som andraspråk under delar av termin. Andra har fått extra stöd i ämnet svenska. Samtliga elever har följt kursplanen i ämnet svenska. 3. Modersmålsundervisning Modersmålsundervisning regleras i GrF 2 kap Om en eller båda av elevens vårdnadshavare har ett annat språk än svenska som modersmål och språket utgör dagligt umgängesspråk för eleven, ska eleven få undervisning i detta språk som ett ämne (modersmålsundervisning), om eleven har grundläggande kunskaper i språket, och om eleven önskar få sådan undervisning. Rektor kontaktar berörda vårdnadshavare med hjälp av modersmålsläraren, vid behov. Om fem elever med samma modersmål önskar modersmålsundervisning ansvarar rektor för att undervisningen genomförs. Studiehandledning på modersmålet Syftet är att stödja ämnesundervisningen på det språk som eleven talar. Studiehandledning på modersmålet ska ges om eleven behöver det, enligt GrF 5 kap Studiehandledning kan vara skriftlig, eller muntlig via tolk. Bedömning av behovet görs av mentor/klasslärare i samråd med rektor och lärare i svenska som andraspråk. Rektor beslutar om studiehandledning ska ges. IUP och utvecklingssamtal Varje termin hålls utvecklingssamtal med elev, vårdnadshavare och mentor. Tolk anlitas vid behov. Efter samtalet upprättas en individuell utvecklingsplan för eleven. Åtgärdsprogram Om det framkommer att eleven har behov av särskilda stödåtgärder ska rektor se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd ska rektor se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Specialpedagogerna anlitas vid behov. Åtgärdsprogrammet omfattar bland annat: hur stöd planeras och genomförs i svenska och modersmål hur stöd planeras och genomförs i övrigt hur största möjliga integrering eftersträvas Nätverk Nätverket för förberedelseundervisning är ett regionalt samarbete med erfarenhetsutbyte och fortbildning för personal som arbetar med nyanlända barn samt samordning av modersmål och förberedelseundervisning. 2 Vindeln representeras av rektor för de yngre årskurserna, och denne ingår i styrgruppen för detta nätverk. Kompetensutveckling Rektor ansvarar för att undervisande personal får adekvat kompetensutveckling, för att på bästa sätt tillgodose nyanlända barns och ungas behov av stöd. Dokumentinformation: Beslut Dolumentansvarig: Agneta Lundstedt, rektor Ansvarig för redigering: Agneta Lundstedt, rektor 2 Initierat av projektledare Eva Westergren Holgén, VIVA.

5 4.