Elevdemokrati och inflytande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Elevdemokrati och inflytande"

Transkript

1 Elevdemokrati och inflytande Student democracy and influence Projektarbete VT-13 Karin Bylund NVSP3 Handledare: Yvonne Toth

2 Innehåll 1. Inledning :1 Inledning :2 Sammanfattning :3 Syfte och mål :4 Metod :5 Process :6 Definitioner Reslutat :1 Hur ser elevinflytandet ut idag? :2 Hur vill eleverna att elevinflytandet ska se ut? :3 Hur når vi målet som ges i fråga 2? Ledningsmöten Elevkårens roll och fortsatta arbete Skolledningens roll och fortsatta arbete Avslutning :1 Slutsats :2 Diskussion Bilagor Bilaga 1 första utkastet till enkäten Bilaga 2 andra utkastet till enkäten Bilaga 3 Slutprodukt

3 1. Inledning 1:1 Inledning Jag har under två års tid blivit väl insatt i skolans elevdemokratiarbete och funnits med som elevrepresentant som styrelseledamot och ordförande för SÄG:s (Sundsta- och Älvkullegymnasiet) elevkår. Inom Karlstads kommun finns inga dokument som styr hur skolledning och elevkår/elevråd på gymnasieskolorna ska arbeta tillsammans vilket gör att på många gymnasieskolor i Karlstads kommun finns inget samarbete mellan elevkår/elevråd och skolledning. Med detta som grund har jag valt att skapa just ett sådant dokument för att förenkla arbetet och för att försäkra både skolledning och elevkåren om att samarbetet ska fortsätta även i framtiden. Huvudfrågan i detta arbete har varit Har eleverna det inflytande de önskar att de hade?. 1:2 Sammanfattning Arbetet har gått ut på att undersöka situationen för samt att lägga fram ett antal förbättringspunkter för elevinflytandet och elevdemokratin på Älvkullegymnasiet. En enkät genomfördes i två klasser och resultatet visar att eleverna anser att de har lågt inflytande samt att de önskar att de hade mer inflytande över undervisningen, skolsituationen och schemat. Arbetet har också resulterat i ett antal punkter där både elevkåren och skolledningen bör förbättra sitt arbete för att eleverna ska känna att de har så mycket inflytande de önskar. 1:3 Syfte och mål Arbetets syfte är att undersöka hur elevdemokratin ser ut på Älvkullegymnasiet idag och att undersöka hur man kan förbättra det, samt att skapa ett dokument som är vägledande för såväl skolledning som elevkår när det kommer till inflytandearbetet och elevdemokrati. Det inkluderar även att granska elevkårens arbete för inflytande och elevdemokrati. Målet med arbetet är att förbättra och förenkla samarbete för såväl skolledning som för elevkåren på skolan. Jag har jobbat efter följade frågeställningar 1. Hur ser elevinflytandet ut idag? 2. Hur vill eleverna att det ska se ut? 3. Hur ska skolledningen och elevkåren jobba för att nå ett välfungerande inflytandearbete och elevdemokrati enligt elevernas önskan? 3

4 1:4 Metod Resultatet i det här arbetet baseras delvis på en enkät som gjordes under läsårets gång men också på mina egna erfarenheter och observationer som styrelseledamot och ordförande för elevkåren. Enkäten användes för att undersöka hur eleverna såg på frågan om elevdemokrati och genom vilka kanaler de ville påverka. Enkätens syfte var att ta reda på hur mycket inflytande eleverna ansåg att de har och hur mycket de anser att de borde ha. Enkäten genomfördes på två klasser i årskurs 2 på Älvkullegymnasiet. Jag valde att genomföra enkäten på elever ifrån årskurs två, då jag anser att de passade bäst då ettorna ännu inte var tillräckligt införlivade i elevinflytandearbetet, och för treorna var arbetets utveckling inte relevant eftersom de tar studenten i vår. Dock gjordes enkäten endast på 58 elever vilket kan ge missvisande reslutat. För att få ett reslutat som är mer likt verkligheten borde den gjorts på fler elever och även i olika årskurser. Som tidigare nämnt har jag även använt mig själv som källa till arbetet. Som styrelseledamot och ordförande för elevkåren har jag blivit väl insatt i inflytandearbetet och elevdemokratin på skolan och har under mina två år som representant samlat på mig egna erfarenheter och sett vart det finns brister som kan förbättras, men jag har också sett hur arbetet har fungerat bra och vad som bör fortstätta vara som det är i nuläget. Eftersom jag då är källa till mitt eget arbete och det ligger i mitt intresse att få ett bra betyg kan jag anses som en sämre källa men också för att jag är partisk när det kommer till frågan hur skolledningen jobbar då jag endast kan se detta ur ett elevperspektiv. 1:5 Process För att genomföra detta projekt har jag som ovan nämnt använt mig av en enkät och mina egna erfarenheter. För att göra enkäten optimal så gjorde jag först ett första utkast (Bilaga 1) som jag genomförde på min klass. Jag märkte snabbt att enkäten hade brister i tydlighet och därför redigerades den så att den passade undersökningen bättre (Bilaga 2). Bland annat lades elevkårens logga in på enkäten då jag kan ana att man tar en enkät från en elevkår mer seriöst än om en elev skulle genomföra en enkät. Från början var tanken att jag skulle jämföra läget på Nobelgymnasiet och Älvkullegymnasiet men eftersom det arbetet drog ut på tiden då jag inte fick kontakt med lärare och resultaten kom på villovägar har jag istället valt att endast fokusera på Älvkullegymnasiet. 4

5 1:6 Definitioner Jag vill definiera vad jag menar när jag skriver inflytandearbetet och elevdemokrati. Inflytandearbete: arbetet som bedrivs av skolledningen och elevkåren för att eleverna ska ha inflytande övers in skolgång. Detta genom exempelvis matråd och skollledningsmöten. Elevdemokrati: arbetet som elevkårsstyrelsen bedriver för att förbättra demokratin inom elevkåren. 5

6 2. Reslutat Nedan följer resultaten av den enkät som genomfördes på 57 elever i årskurs 2 varav 28 var män och 27 var kvinnor. 2:1 Hur ser elevinflytandet ut idag? Hur mycket inflytande anser du att du har över din skolgång i allmänhet? Svaren angavs på en skala från 1-4 där 1 var Inget alls och 4 var Jättemycket Kvinnor Män Totalt Procentuell andel svar 1, 7% 2, 52% 3, 40% 4, 0% 6

7 Enligt undersökningens reslutat ges ett medelvärde på ca 2,3 av eleverna. Majoriteten av eleverna svarar 2 på skalan och kvinnorna visar ett högre snittresultat än männen. Resultatet tyder på att eleverna anser sig ha relativt lågt inflytande då det inte är någon som har svarat att de tycker att de har jättemycket inflytande. Allt detta är såklart relativt då olika personer anser att lite och mycket är olika mycket beroende på situationen just nu i skola och framför allt hur insatt man är i inflytandearbetet. De personer som är insatta i elevkårens arbete eller på annat sätt är med och påverkar genom matråd eller programkonferens har så klart en större inblick i arbetet och svarar annorlunda än de elever som inte är insatta alls och endast kan gå på elevinflytande som sker under lektionstid. Dock tyder ändå resultaten på att eleverna anser att de har lågt inflytande och därför bör skolledningen och elevkåren fortsätta och förbättra inflytandearbetet. 7

8 2:2 Hur vill eleverna att elevinflytandet ska se ut? Hur mycket inflytande vill du ha över din skoltid? Kvinnor Män Totalt mer än vad jag har nu 2. mindre än vad jag har nu 3. Jag är nöjd med det jag har nu Procentuell andel svar 1, 65% 2, 0% 3, 35% Enligt undersökningen så svarar majoriteten av eleverna att de önskar att ha mer inflytande över sin skolsituation. Här svarar inte heller någon att de önskar att de hade mindre, alltså anser eleverna inte att de har för mycket inflytande. Även om kvinnorna gav ett högre snittresultat än männen i förra frågan angående hur mycket inflytande man har så svarar de flesta kvinnorna på denna fråga att de önskar mer inflytande än vad de har nu. För männen svarar också majoriteten att de önskar mer inflytande, detta är inte en lika stor majoritet 8

9 som för kvinnorna. Dock syns en tydlig skillnad att männen är mer nöjda med sitt inflytande än kvinnorna. Vad vill du ha inflytande över? Här kunde flera svar ges. 60 Antal svar Antal svar 0 1. Undervisning, skolsituationen och schema 2. Aktiviteter på skolan som skolavslutning, shower och tävlingar 3. Skolmaten 4. Annat Eleverna visar här tydligt i sina svar att de önskar inflytande över Undervisning, skolsituationen och schemat främst. Under svarsalternativ 4 kom omprovstider, undervisande lärare och idrott upp. Med detta resultat som bakgrund kan vi tydligt se att elevkåren och skolledningen bör diskutera undervisningen, skolsituationen och schemat. Men resultatet visar också att eleverna visar intresse för inflytande över skolmaten vilket görs genom Matrådet på skolan. Eftersom eleverna anger att de önskar mer inflytande så bör man kanske se över denna verksamhet och se hur man kan förbättra den. 9

10 2:3 Hur når vi målet som ges i fråga 2? På vilket sätt tycker du att det är bäst att göra din röst hörd? Här kunde flera svar ges Antal svar Antal svar Under alternativ 4 kom bland annat klassråd, matråd och mitt i terminen samtal 1 upp. Här svarar drygt 1/3 av eleverna att de ser elevkåren som ett bra sätt att göra sin röst hörd på. Eftersom en så stor del av eleverna uttrycker att elevkåren är ett bra sätt att göra sin röst hörd på bör skolledningen samtala med elevkåren. Eleverna anger också att samtal med mentor och lärare vilket är ett bra sätt att få fram sina åsikter. Eftersom enkäten är utformad som den är så är det svårt att veta vad man påverkar genom vilken kanal men det går att anta att samtal med lärare och mentor påverkar just det specifika ämnet som läraren undervisar i och möjligtvis schemat i viss utsträckning. För att ett inflytandearbete ska fungera bör det finnas många olika kanaler för eleverna att påverka och skolledningen bör se över om dessa kanaler finns och hur det kan förbättras. 1 Samtal som sker mellan klass och undervisande lärare ungefär i mitten av kursen där man samtalar om vad som har varit bra och dålig under kursen. Detta för att göra kursen bättre för eleverna men också för att läraren ska ha en chans att få feedback från eleverna. 10

11 Som eleverna svarade under svarsalternativ 4 så ser vi att eleverna tycker att programråd/programkonferens och matråd är bra sätt att få fram sina åsikter framför allt då för att påverka skolsituationen och skolmaten. Jag under mina två mandatperioder upptäckt att det är svårt för elevkåren att driva frågor som rör endast en eller ett fåtal klasser på skolan och det är också svårt för oss som elevkår att gå in och påverka skolmaten. Därför anser jag att skolledningen bör ha regelbundna programkonferens/programråd där rektor får träffa representanter från klasser för att diskutera skolsituationen i just de klasserna. Jag anser också att det bästa sättet för eleverna att påverka skolmaten är genom matråden men också att skolledning här utvecklar denna verksamhet och gör det så bra som möjligt då den i nuläget inte verkar fungera. Skolledningen och elevkåren har under mina två mandatperioden haft regelbundna möten med varandra där olika ämnen har diskuterats. Detta har varit ett bra sätt för respektive parter att samtala med varandra och därför bör detta fortsätta. Nedan följer varför man ska fortsätta med ledningsmöten samt en struktur för hur dessa ska se ut. Ledningsmöten För att föra en dialog med varandra bör representanter från elevkår och skolledning träffas och regelbundet för att diskutera olika typer av frågor. Dessa möten bör vara minst en gång i månaden och omfatta minst en timme för att de frågor som bör tas upp hinns med. Under dessa möten skall den allmänna situationen diskuteras och båda parter ska vara villiga att diskutera detta då 85 % av de tillfrågade i undersökningen att vill ha inflytande över undervisningen, skolsituationen och schemaläggningen. På mötet bör också andra saker som påverkar eleverna diskuteras som skolavslutningar, nyheter som berör eleverna. Enligt undersökningen som gjordes av elevkåren svarar 1/3 av eleverna att elevkåren är ett bra, alternativt det bästa sättet att göra sin röst hörd på. Skolledningens ansvar Skolledningens ansvar är att om eleverna önskar, finnas tillgängliga för möten minst en gång i månaden eller fler om så behövs. Elevkårens representanters ansvar Elevkårens ansvarar för att ta initiativ till möte och göra upp tid och datum för dessa möten. Elevkåren ansvar också för att öppna upp möjligheten för medlemmarna att lyfta frågor som 11

12 de undrar över. Detta kan göras genom elevkårens sociala medier eller på annat sätt. Elevkåren ansvarar även för att informera skolledningen om kommande evenemang som kommer ske under skoltid exempelvis tävlingar och arrangemang då man kan behöva göra schemaändringar men också för att skolledningen ska få en inblick i elevkårens verksamhet. Gemensamt ansvar Båda parter ansvarar för att läsa klassrådsprotokoll för att fånga upp frågor som eleverna vill lyfta och samtala. Elevkårens roll och fortsatta arbete Under det senaste året har jag sett brister i hur elevkåren arbetar med demokratiarbetet. Det arbete som bedrivs sker mestadels internt inom styrelsen och jag anser för att kunna praktisera riktigt demokrati bör elevkårsstyrelsen överväga att utveckla detta arbete då elevkåren är en demokratisk förening som jobbar för att vara elevernas röst vid möten med högre uppsatta. Jag tror att styrelsen bör fokusera mer på medlemmarnas åsikter och lyfta det och inte fokusera så mycket på styrelsens åsikter. Med detta som bakgrund anser jag att det är upp till styrelsen att utveckla arbetet exempelvis genom stormöten då medlemmarna bjuds in för att säga sitt i vissa frågor, men också för att fungera som bollplank för styrelsen och underlätta arbetet och verkligen jobba efter medlemmarnas mål och önskningar och där med inte bara fokusera på den lilla skala som styrelsen är. Dock har fortfarande styrelsen beslutanderätt med jag anser att medlemmarnas åsikter borde vara med belysta i vissa frågor och beslut som styrelsen tar. Skolledningens roll och fortsatta arbete Grunden i ett välfungerande elevinflytande är en skolledning som intresserar sig för elevernas åsikter. Detta intresse finns redan idag på Älvkullegymnasiet men det kan alltid förbättras. Ledningen bör, som tidigare nämnt utveckla de kanaler som finns idag för inflytande över t.ex. skolmaten och annat. Eleverna bör informeras mer om vilka sätt de kan påverka och det som sägs av eleverna ska inte vara någonting som endast tas upp och sedan glöms bort. Skolledningen bör fortsätta att aktivt kommunicera med elevkåren då man bör vara insatta i den verksamhet som elevkåren bedriver, eftersom det är lättare att förstå sig på någonting man är insatt i. 12

13 Sammanfattningsvis så vill jag ge både skolledning och elevkår några punkter att arbeta med och fundera över för ett fortsatt och förbättrat elevinflytande. Elevkåren bör: - Decentralisera åsikterna som tas upp med ledningen endast från styrelsen och låta medlemmarna ta mer plats. - Upprätta kanaler eller möten där medlemmarna bjuds in för att diskutera och tycka till om saker som styrelsen anser berör dem i stor utsträckning. Ex, skolkatalog och skolsituationen, helt enkelt saker som bör lyftas med ledningen eller som påverkar medlemmarna i stor utsträckning. - Läsa klassrådsprotokollen för att fånga upp så mycket som möjligt från eleverna. Skolledningen bör: - Använda sig mer av de kanaler som finns för inflytande idag. - Utveckla de kanaler som finns för att de ska fungera på bästa sätt så som programråd/programkonferenser och matråd. - Se till att det regelbundet sker programkonferenser/programråd för alla klasser minst en gång per termin då det är omöjligt för elevkåren att fånga upp alla tankar från alla klasser. - Läsa klassrådsprotokollen för att fånga upp så mycket som möjligt från eleverna. 13

14 3. Avslutning 3:1 Slutsats Resultatet av detta arbete visar att eleverna anser att de har relativt lågt inflytande över sin skolgång. Resultatet visar också att eleverna önskar ett högre inflytande. Både skolledningen och elevkåren behöver fundera på hur man ska förbättra inflytandearbetet och elevdemokratin på skolan. Elevkåren är nu inte enligt eleverna det bästa sättet för inflytande och detta tyder på att elevkårsstyrelsen bör ta till åtgärder för att förändra detta. 3:2 Diskussion Under arbetets gång har jag fått ändra spår ett antal gånger. Från början var tanken att jag skulle jämföra situationerna på Nobelgymnasiet och Älvkullegymnaiset med varandra men eftersom jag inte fick kontakt med mentorer på Nobelgymnasiet och resultaten kom på villovägar valde jag att strunta i det och bara fokusera på situationen på Älvkullegymnasiet samt att titta på hur elevkåren kan fungera mer demokratiskt och verka för riktigt elevinflytande istället för styrelseinflytande som läget ser ut nu. Jag är nöjd med resultatet och slutsatserna jag har dragit. Resultatet var väntat även om jag hade hoppats på att Elevkåren skulle anses vara ett bättre sätt att nå fram än vad resultaten visade. Jag tycker att jag har nått de mål jag hade satt upp och jag tror att de punkter jag har lagt fram som förbättringar kommer att hjälpa elevkåren och skolledningen till att förbättra elevdemokrati- och inflytandearbetet. Hade jag vetat från början att det skulle bli problematiskt att få kontakt med Nobelgymnasiet hade jag valt att göra arbetet annorlunda. Då hade jag valt att genomföra enkäten på fler klasser, och i fler årskursen för att kunna få en mer verklighetsriktig bild av situationen. Jag hade också valt att göra intervjuer med elevkårsaktiva från andra skolor för att se hur de jobbar för inflytande och demokrati för att se om det kunde appliceras på Älvkullegymnasiet. Min egen elevkårsstyrelse hade också varit en stor tillgång för mig om jag hade vetat om problematiken då vi tillsammans hade kunnat diskutera hur vi som elevkår hade velat att arbetet skulle gå till och inte bara utgått från mig själv. Jag tror att ifall jag hade använt mig av ovanstående metod som metod för arbetet så hade det gett mig ett mer verklighetslikt reslutat på enkäterna men också gett mig ett bredare perspektiv när jag hade tittat på vad som kunde göras för att förbättra inflytandearbetet och elevdemokratin. Jag tror att jag genom så få svar på enkäten kan ha fått ett missvisade resultat samt att jag inte har samlat på mig tillräckligt med information 14

15 om hur inflytandearbete kan fungera för att kunna ge rättvisa råd till kommande skolledningar och elevkårsstyrelser. Dock anser jag ändå att de punkter jag har lagt fram är punkter där jag har sett brister och är ett första steg framåt för ett förbättrat arbete. 15

16 4. Bilagor Bilaga 1 första utkastet till enkäten Kön: Man Kvinna Hur mycket inflytande anser du att du har över din skolgång i allmänhet? Markera på skalan där du tycker passar bäst Inget alls Jättemycket Anser du att du har tillräckligt med inflytande över din skolgång? Ja Nej Hur mycket inflytande anser du att du borde ha? Markera ett alternativ 1. Mer än vad jag har nu 2. Mindre än vad jag har nu 3. Jag är nöjd med det jag har nu Vad anser du att du borde ha inflytande över? Markera ett eller flera alternativ 1. Undervisning, skolsituationen och schema 2. Aktiviteter på skolan t.ex. skolavslutningar, shower, tävlingar 3. Skolmaten 4. Annat, På vilket sätt tycker du att det är bäst att göra din röst hörd? 1. Genom elevkår/elevrådet på skolan 2. Samtal med lärare/mentor 3. Programkonferens/programråd med rektor 4. Annat, Övriga kommentarer? Tack för din medverkan! 16

17 Bilaga 2 andra utkastet till enkäten Kön: Man Kvinna Hur mycket inflytande anser du att du har över din skolgång i allmänhet? Markera på skalan där du tycker passar bäst Inget alls Jättemycket Hur mycket inflytande vill du ha över din skoltid? Markera ett alternativ 4. Mer än vad jag har nu 5. Mindre än vad jag har nu 6. Jag är nöjd med det jag har nu Vad vill du ha inflytande över? Markera ett eller flera alternativ 5. Undervisning, skolsituationen och schema 6. Aktiviteter på skolan t.ex. skolavslutningar, shower, tävlingar 7. Skolmaten 8. Annat, På vilket sätt tycker du att det är bäst att göra din röst hörd? Markera ett eller flera alternativ 5. Genom elevkår/elevrådet på skolan 6. Samtal med lärare/mentor 7. Programkonferens/programråd med rektor 8. Annat, Övriga kommentarer? Tack för din medverkan! 17

18 Bilaga 3 Slutprodukt Handbok för Elevinflytande och Elevdemokrati Karin Bylund Läsåret

19 Inledning Detta dokument uppkom i samband med mitt Projektarbete läsåret Dokumentet syftar till att underlätta och förenkla samarbetet för elevkåren och skolledningen. I en undersökning som jag gjorde anser eleverna att de ha relativt lågt inflytande över sin skolgång och med denna undersökning som bakgrund har jag skapat detta dokument. Dokumentet innehåller varför man bör fortsätta vara en elevkår samt ett antal förbättringspunkter för såväl elevkår som skolledning men även en struktur för ledningsmöten. Karin Bylund, ordförande SÄG:s elevkår

20 Vikten av att fortsätta vara elevkår Till att börja med bör vi nog reda ut vad skillnaden är mellan ett elevråd och en elevkår. Ett elevråd består oftast av två representanter från varje klass, rektorer och representanter från lärarkåren. Under dessa möten diskuteras frågor från alla parter men elevrådet är en del av skolans struktur och måste lyssna på vad rektor eller överordnande säger. Ett elevråd är egentligen maktfritt på det sättet då det alltid kommer vara upp till rektor eller överordnad att fatta beslut angående elevernas skolgång. Detta gör att överordnad har total makt över elevrådets pengar och verksamhet och kan väldigt enkelt stryka delar av elevrådets verksamhet. En elevkår å andra sidan står frisstående från skolans struktur som vilken fristående organisation som helst för eleverna på skolan. Elevkåren ansvarar för att föra elevernas talan och finns till för att främja elevernas skolgång på alla sätt. Inte bara genom att samtala med överhuvuden. En elevkårs sätt att arbeta främjar inte bara entreprenörskap hos elever men uppmuntrar också till elevers fria organisation. Elevkår, precis som ett elevråd, finns tillgänglig för alla elever på skolan men det är ett eget val att gå med i elevkåren och där med görs ett aktivt val att faktiskt engagera sig på ett eller annat sätt. Det kan handla om att bara vara stödmedlem för att öka medlemsbidragen eller för att engagera sig mer. Elevkårens representanter välja via årsmötet där medlemmarna röstar fram sina representanter och där med blir de mest lämpade eleverna representanter för elevernas talan där man i ett elevråd tar två eller fler personer ifrån varje klass. På en skola med klasser skulle det innebära att man har ett elevråd bestående av drygt 100 elever. Bland dessa elever är garanterat alla inte där för att de brinner för att förbättra skolsituationen för alla elever utan kanske där med andra motiv som att t.ex. missa lektioner. Med en elevvald representant som har själv kandiderat och blivit invald av ett årsmöte är chansen avsevärt mycket större att den personen är en person som besitter stor kompetens inom det här området och som verkligen vill förändra skolsituationen för eleverna Eftersom elevkåren är en fristående organisation innebär det också att elevkåren står som ytterst ansvarig för sin verksamhet. Detta gör att elevkåren har en större bredd i sin verksamhet då skolan inte kan stötta all verksamhet, av värdegrunds skäl eller rent ekonomiskt. En skolledning skulle t.ex. aldrig kunna godkänna en studentfest. Även om studentfester är oerhört uppskattade och skapar en stark vi-känsla och gemenskap för eleverna. Skolledningen har inte heller den ekonomiska friheten som en elevkår har. En elevkår tjänar sina egna pengar genom provision för skolkataloger, studentmössor och andra 20

21 saker som drar in pengar till verksamheten. Detta gör att elevkåren till skillnad från ett elevråd som styrs av skolledningen kan ha en större bredd i verksamheten för en bättre skolgång och kan lättare genomföra de evenemang som eleverna efterfrågar. 21

22 Ledningsmöten För att föra en dialog med varandra bör representanter från elevkår och skolledning träffas och regelbundet för att diskutera olika typer av frågor. Dessa möten bör vara minst en gång i månaden och omfatta minst en timme för att de frågor som bör tas upp hinns med. Under dessa möten skall den allmänna situationen diskuteras och båda parter ska vara villiga att diskutera detta då 85 % av de tillfrågade i en undersökning som gjordes i läsåret att vill ha inflytande över undervisningen, skolsituationen och schemaläggningen. På mötet bör också andra saker som påverkar eleverna diskuteras som skolavslutningar, nyheter som berör eleverna. Enligt undersökningen som gjordes av elevkåren svarar 1/3 av eleverna att elevkåren är ett bra, alternativt det bästa sättet att göra sin röst hörd på. Skolledningens ansvar Skolledningens ansvar är att om eleverna önskar, finnas tillgängliga för möten minst en gång i månaden eller fler om så behövs. Elevkårens representanters ansvar Elevkårens ansvarar för att ta initiativ till möte och göra upp tid och datum för dessa möten. Elevkåren ansvar också för att öppna upp möjligheten för medlemmarna att lyfta frågor som de undrar över. Detta kan göras genom elevkårens sociala medier eller på annat sätt. Elevkåren ansvarar även för att informera skolledningen om kommande evenemang som kommer ske under skoltid exempelvis tävlingar och arrangemang då man kan behöva göra schemaändringar men också för att skolledningen ska få en inblick i elevkårens verksamhet. Gemensamt ansvar Båda parter ansvarar för att läsa klassrådsprotokoll för att fånga upp frågor som eleverna vill lyfta och samtala. 22

23 Förbättringspunkter Elevkåren bör: Decentralisera åsikterna som tas upp med ledningen endast från styrelsen och låta medlemmarna ta mer plats. Upprätta kanaler eller möten där medlemmarna bjuds in för att diskutera och tycka till om saker som styrelsen anser berör dem i stor utsträckning. Ex, skolkatalog och skolsituationen, helt enkelt saker som bör lyftas med ledningen eller som påverkar medlemmarna i stor utsträckning. Läsa klassrådsprotokollen för att fånga upp så mycket som möjligt från eleverna. Skolledningen bör: Använda sig mer av de kanaler som finns för inflytande idag. Utveckla de kanaler som finns för att de ska fungera på bästa sätt så som programråd/programkonferenser och matråd. Se till att det regelbundet sker programkonferenser/programråd för alla klasser minst en gång per termin då det är omöjligt för elevkåren att fånga upp alla tankar från alla klasser. Läsa klassrådsprotokollen för att fånga upp så mycket som möjligt från eleverna. 23

Lusten att gå till skolan 2013

Lusten att gå till skolan 2013 Bilaga till Dnr: BoF.2013.0473 1 (7) 2013-04-22 Barn och Familj Pia Persson Lusten att gå till skolan 2013 I Eslövs kommun genomförs varje år en enkätundersökning för att få fram hur eleverna upplever

Läs mer

Handlingsplan för ökat elevinflytande i

Handlingsplan för ökat elevinflytande i Barn- och utbildningsnämnden Handlingsplan för ökat elevinflytande i skolår f-9 Vi har en skola för alla 1 där barn och vuxna har inflytande där de känner att de behövs och duger i en kreativ miljö där

Läs mer

Förutsättningsfrågor för fri och självständig organisering av. Sveriges Elevkårer

Förutsättningsfrågor för fri och självständig organisering av. Sveriges Elevkårer Sida 1 av 9 Förutsättningsfrågor för fri och självständig organisering av Sveriges elever Beslutat av Kongress14 Sida 2 av 9 Förutsättningsfrågor för fri och självständig organisering av Sveriges elever

Läs mer

En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN

En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN Jag får inte den hjälp jag behöver för att kunna ge barnen en bra utbildning. Har absolut ingenting emot barnen i sig utan det är själva situationen.

Läs mer

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Barn och utbildning Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Ferlinskolan Gun Palmqvist rektor Innehållsförteckning 1. Resultat och måluppfyllelse... 2 1.1 Kunskaper....2 1.1.1 Måluppfyllelse...2

Läs mer

ULRIKSBERGSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 Gäller skola, förskoleklass och fritidshem

ULRIKSBERGSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 Gäller skola, förskoleklass och fritidshem Sidan 1 av 5 ULRIKSBERGSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 Gäller skola, förskoleklass och fritidshem Lagar och styrdokument Skollagen 1 kap 2 Utbildningen ska

Läs mer

Så bra är ditt gymnasieval

Så bra är ditt gymnasieval Så bra är ditt gymnasieval fakta om kvaliteten på alla program och skolor w sidan 4: programmen som ger jobb 6: de gör mest för att alla elever ska nå målen 8: utbildningarna med högst betyg 10: skolorna

Läs mer

Barnkonventionen i praktiken

Barnkonventionen i praktiken Barnkonventionen i praktiken Skribenter Meimone Johansson, Pontus Segefalk, Anna Gullberg Zilan Isik, Alexander Mogren, Kiana Favre Sida 1 Vi är sex ungdomar som under två veckor har sommarjobbat som kommunutvecklare

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet

Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan En del av det livslånga lärandet Innehållsförteckning Inledning...3 Verksamhetsperspektiv...5 Prioriterade mål... Resultat och måluppfyllelse... Medborgarperspektiv...6

Läs mer

SAMVERKAN SKOLA-ARBETSLIV

SAMVERKAN SKOLA-ARBETSLIV VARFÖR samverkan? Idag kan vi vittna om en relativt hög ungdomsarbetslöshet i åldrarna 18-25 år. Vi har en stor andel elever som inte fullföljer sina gymnasiestudier eller går ut med ett fullständigt gymnasiebetyg.

Läs mer

LULEÅ KOMMUN. Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016

LULEÅ KOMMUN. Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016 LULEÅ KOMMUN Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016 Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola klass 1-3 och fritidshem. a för planen Det juridiska ansvaret för elevskyddslagens

Läs mer

Kastellskolan Elevhälsoplan 2012-2013 antagen 201211, reviderad 20130911 Claesson Schéele

Kastellskolan Elevhälsoplan 2012-2013 antagen 201211, reviderad 20130911 Claesson Schéele Elevhälsoplan Kastellskolan 2013-2014 Skolans arbete ska vila på en grund av kunskap om vad som främjar elevens lärande och utveckling. Styrdokumenten för skolan är tydliga med att alla elever ska få den

Läs mer

Sinntorpsskolan F-3s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sinntorpsskolan F-3s plan mot diskriminering och kränkande behandling Sinntorpsskolan F-3s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola, Förskoleklasser, Fritidshem Läsår 2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som

Läs mer

Arbetsplan 2010 Stenbergaskolan1-6 Sydöstra området

Arbetsplan 2010 Stenbergaskolan1-6 Sydöstra området Arbetsplan läsåret 07/08 Arbetsplanen ska bygga på Söderhamns kommuns skolplan, samt målen från BUN:s verksamhetsplan. Övriga styrdokument är läroplan Lpo 94, våra kursplaner och allmänna råd för skolbarnsomsorg.

Läs mer

Tillsynsbeslut för gymnasieskolan

Tillsynsbeslut för gymnasieskolan Beslut Skolinspektionen 2015-08-27 Göteborgs stad infoaeduc.boteborg.se Gymnasieskolenhetschef och rektorer vid Hvitfeldtska gymnasiet mikael.o.karlssonaeduc.ciotebord.se amela.filipovicaeduc.qotebord.se

Läs mer

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet?

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet? Elevkår, vadå? Alla elever i skolan tillhör skolans elevkår, på samma sätt som att alla lärare i skolan tillhör skolans lärarkår. Genom en elevkår har eleverna ett representativt organ för att försvara

Läs mer

Hur gör vi Luleå till en bättre stad för unga?

Hur gör vi Luleå till en bättre stad för unga? Hur gör vi Luleå till en bättre stad för unga? En rapport utifrån de öppna frågorna i LUPP-enkäten (Lokal Uppföljning Av Ungdomspolitiken), som besvarades av unga i Luleå i åk 8 och år 2 på gymnasiet ht

Läs mer

Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011)

Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011) Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011) Vad är era egna erfarenheter kring att genomföra klassrumsbesök? Syfte, möjligheter och utmaningar med klassrumsbesök? Hur förbereder man sig som rektor

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för SÖRÄNGS SKOLA

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för SÖRÄNGS SKOLA PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för SÖRÄNGS SKOLA Verksamhetsformer som omfattas av planen: Sörängs skola F-6 Ansvariga för planen: Rektor/förskolechef Vår vision: Sörängsområdet ska vara

Läs mer

Helsingborgs Sportgymnasium. Kvalitetsredovisning för läsåret 2009-2010. Ansvarig: Stefan Krisping

Helsingborgs Sportgymnasium. Kvalitetsredovisning för läsåret 2009-2010. Ansvarig: Stefan Krisping Kvalitetsredovisning för läsåret 2009-2010 Ansvarig: Stefan Krisping 1 Kvalitetsredovisning för läsåret 2009-2010 Innehållsförteckning 1 Organisation och förutsättningar... 3 2 Rutiner och underlag för

Läs mer

Välkommen till Österstad skola! Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Välkommen till Österstad skola! Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Välkommen till Österstad skola! Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Vänner ger glädje! Läsåret 2013-2014 1 Innehållsförteckning Framsida. 1 Innehållsförteckning.. 2 Grunduppgifter

Läs mer

Granskningsrapport. Brukarrevision Boendestöd Örgryte Härlanda SDF

Granskningsrapport. Brukarrevision Boendestöd Örgryte Härlanda SDF Granskningsrapport Brukarrevision Boendestöd Örgryte Härlanda SDF 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi är till

Läs mer

Välkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014

Välkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014 Välkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014 2015/2016 Välkommen till Område Löddesnäs Förskoleklass Område Löddesnäs består av förskola, förskoleklass, skola årskurs 1-6 och fritidshem. Alla

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vuxenutbildningen i Tierp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vuxenutbildningen i Tierp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vuxenutbildningen i Tierp - Grundläggande- och gymnasial vuxenutbildning, Svenska för invandrare (SFI), Särskild utbildning för vuxna. Innehåll 1 Inledning...

Läs mer

Kortfattad sammanfattning av studenternas synpunkter och förslag

Kortfattad sammanfattning av studenternas synpunkter och förslag Termin: VT 2015 Program: W Kurs: Klimat 1TV026 10 hp Antal registrerade studenter: 11 Svarsfrekvens: (54%) 6/11 Datum: 2015-04-08 Utfall av examination Antal examinerade: 9 Betyg 5: 0 (0%) Betyg 4: 5 (56%)

Läs mer

Handlingsplan för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Bildningscentrum Facetten

Handlingsplan för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Bildningscentrum Facetten Handlingsplan för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Bildningscentrum Facetten Gymnasieskolan läsåret 2015/16 Alla elever på Bildningscentrum Facetten ska känna sig

Läs mer

Kursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret 12-13 Klass: SPR2

Kursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret 12-13 Klass: SPR2 8 Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt EAS 1. Hur var ditt första intryck av denna kurs? Mycket bra 6 21 Bra 21 75 Dåligt - - Mycket dåligt 1 4 EAS - - Antal EAS:. Antal svarande: 28. Mv: (Skala 1) = 78,57

Läs mer

Strömbackaskolan läsåret 2015-2016. Handlingsplan mot droger

Strömbackaskolan läsåret 2015-2016. Handlingsplan mot droger Strömbackaskolan läsåret 2015-2016 Handlingsplan mot droger! Piteå maj 2015, Piteå kommun Strömbackaskolan. Handlingsplan mot droger I detta dokument avses med ordet drog, alkohol, narkotika, icke medicinsk

Läs mer

Sammanställning av studerandeprocessundersökning GR, hösten 2010

Sammanställning av studerandeprocessundersökning GR, hösten 2010 Sammanställning av studerandeprocessundersökning GR, hösten 2010 Utbildningsanordnare: NTI Utbildning: El (2 starter) och El-automation (3 starter) Antal utskick: 69 Antal svar: 22 Svarsfrekvens: 32% Här

Läs mer

Stålvallaskolan Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2014-2015 Rektor Maria Sjödahl Nilsson

Stålvallaskolan Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2014-2015 Rektor Maria Sjödahl Nilsson Barn- och utbildning Stålvallaskolan Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2014-2015 Rektor Maria Sjödahl Nilsson Innehåll 1. Resultat och måluppfyllelse... 3 1.1 Kunskaper... 3

Läs mer

Pedagogiskt nätverk skolkultur

Pedagogiskt nätverk skolkultur Pedagogiskt nätverk skolkultur Kundvalskontoret Upplands Väsby kommun 2013 Rapport Nätverksledare Linda Ireblad Harris 21013-12-07 08-594 213 60 Dnr: linda.irebladharris@vittra.se UBN/2014:15 Utbildningsnämnden

Läs mer

Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2013-14

Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2013-14 ÅSENSKOLAN Linda Karlsson Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2013-14 Resultat och måluppfyllelse Filipstads kommun har ett dedikerat uppdrag att arbeta med kontinuerliga

Läs mer

Utvärderingsrapport heltidsmentorer

Utvärderingsrapport heltidsmentorer Utvärderingsrapport heltidsmentorer Kungstensgymnasiet Lena Lindgren Katarina Willstedt 2015-02-27 stockholm.se Utgivningsdatum: 2015-02-27 Utbildningsförvaltningen, Uppföljningsenheten Kontaktperson:

Läs mer

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig?

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? Foto Maria Pålsson Svalövs kommun Välfärdsberedningen Maj 2010 1 Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund och syfte

Läs mer

SSP Svenska skolan i Paris

SSP Svenska skolan i Paris SSP Svenska skolan i Paris Likabehandlingsplan för att motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Läsåret 2015-16 1 Likabehandlingsplanen på Svenska Skolan i Paris Gäller klass

Läs mer

RF:s Elevenkät 2004. Bakgrundsinformation

RF:s Elevenkät 2004. Bakgrundsinformation RF:s Elevenkät 2004 Bakgrundsinformation Årskurs Hur bor du på RIG-orten? Välj ditt RIG Ort Flicka Pojke Årskurs 2 På elevhem Friidrott Umeå X Årskurs 3 I föräldrahemmet Friidrott Umeå X Årskurs 2 På elevhem

Läs mer

Vad tycker du om sfi?

Vad tycker du om sfi? Oktober 2012 Vad tycker du om sfi? Skolverket gör under hösten en stor undersökning om vad elever tycker om sin utbildning. Det är första gången undersökningen görs och resultatet kommer att användas till

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE KVALITETSRAPPORT - REKTOR Enhet: KAPLANSKOLAN, EE, EC, VF och EN. Rektor: Kristin Lundholm. Frågor att besvara KUNSKAPER Måluppfyllelse och resultat 1 Beskriv i vilken grad

Läs mer

Magnus Alehed (rektor), Jan Ohlsson (bitr rektor), Anders Olsson-Lenz (bitr rektor)

Magnus Alehed (rektor), Jan Ohlsson (bitr rektor), Anders Olsson-Lenz (bitr rektor) Gymnasieskola Magnus Alehed (rektor), Jan Ohlsson (bitr rektor), Anders Olsson-Lenz (bitr rektor) Skolsyster Ingela Bergling, Specialpedagog Agneta Ernstson, Kurator Åsa Berg Alma Lindblom, Elevrådsordförande

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE. PlanppAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLINGPP

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE. PlanppAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLINGPP PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE 2013/2014 PlanppAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLINGPP Plan mot diskriminering och kränkande behandling Wijkmanska gymnasiet 1 Innehåll Plan mot diskriminering

Läs mer

Västerås Idrottsgymnasium

Västerås Idrottsgymnasium Västerås Idrottsgymnasium Vasagatan 95 722 23 VÄSTERÅS Västerås 2012-01-03 Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling för Västerås Idrottsgymnasium Likabehandlingsplan varför det? I april 2006

Läs mer

Vision. Förväntansdokument. Ordningsregler. Läsåret 2014-2015

Vision. Förväntansdokument. Ordningsregler. Läsåret 2014-2015 * Vision Förväntansdokument Ordningsregler * Läsåret 2014-2015 Vision Habo ska bli Sveriges bästa skolkommun och Hagaboda 7-9 ska ha den bästa verksamheten! Hagabodaskolan strävar efter att utbilda sina

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsåret 2011-2012 Definition av likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Sävsjö Kristna Skolas likabehandlingsplan och plan mot kränkande

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fria Läroverken Karlstad

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fria Läroverken Karlstad Plan mot diskriminering och kränkande behandling Fria Läroverken Karlstad Läsåret 2015-2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola Ansvariga för planen Rektorsgruppen Magnus

Läs mer

LUPP-undersökning hösten 2008

LUPP-undersökning hösten 2008 LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten

Läs mer

Utvärdering av 5B1117 Matematik 3

Utvärdering av 5B1117 Matematik 3 5B1117 Matematik 3 KTH Sidan 1 av 11 Utvärdering av 5B1117 Matematik 3 Saad Hashim Me hashim@it.kth.se George Hannouch Me hannouch@it.kth.se 5B1117 Matematik 3 KTH Sidan av 11 Svar till frågorna: 1 1.

Läs mer

Lära och utvecklas tillsammans!

Lära och utvecklas tillsammans! Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten

Läs mer

Kvalitetsrapport (läsår 2014/2015)

Kvalitetsrapport (läsår 2014/2015) 2015-06-08 1 (8) Kvalitetsrapport (läsår 2014/2015) NT-Gymnasiet Ansvarig för redovisningen Gunilla Carlsson, rektor 2 (8) Sammanfattning Verksamheten har hög måluppfyllelse vad det gäller kunskaper och

Läs mer

Från huvudmannen till undervisningen. Henrik Dahl & Joakim Norberg, Skolinspektionen

Från huvudmannen till undervisningen. Henrik Dahl & Joakim Norberg, Skolinspektionen Från huvudmannen till undervisningen Henrik Dahl & Joakim Norberg, Skolinspektionen Vårt huvudbudskap Från huvudmannen till undervisningen Styrkan i skolans lokala styrkedja avgör om eleven får den skola

Läs mer

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll Kyrkenorumskolans vision sid 3 Diskrimineringslagen sid 3 Definition av begreppen sid 3 Åtgärder vid diskriminering och kränkande

Läs mer

Hällaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hällaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Hällaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola 7-9 Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola

Läs mer

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten 2012. Antal svar: 34

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten 2012. Antal svar: 34 Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten 2012 Antal svar: 34 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ska tillsynas följande termin

Läs mer

Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande kurs i Latinamerikakunskap.

Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande kurs i Latinamerikakunskap. Praktikrapport Louisa Flores Praktikplats Global Utmaning Birger Jarlsgatan 27 111 34 Stockholm Utbildning Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande

Läs mer

Skytteholmsskolan åk 4-9. Verksamhetsplan 2014-15

Skytteholmsskolan åk 4-9. Verksamhetsplan 2014-15 Skytteholmsskolan åk 4-9 Verksamhetsplan 2014-15 LEDNINGSDEKLARATION Skytteholmsskolan är delad i två enheter varav jag är rektor för åk 4-9. Skolan består av åtta klasser i åk 4-6 samt sex klasser i åk

Läs mer

Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Ansvariga för planen Rektor ansvarar för planen och ser till att all

Läs mer

TILL DIG SOM ARBETSGIVARE. PRAO I PRAKTIKEN Tips och information för dig som tar emot prao-elever

TILL DIG SOM ARBETSGIVARE. PRAO I PRAKTIKEN Tips och information för dig som tar emot prao-elever TILL DIG SOM ARBETSGIVARE PRAO I PRAKTIKEN Tips och information för dig som tar emot prao-elever PRAO I PRAKTIKEN 1 Vägen till besöksnäringen börjar hos dig Dagens elever är framtidens medarbetare och

Läs mer

Ledarskap Utbildning & bildning Matematik

Ledarskap Utbildning & bildning Matematik Ledarskap Utbildning & bildning Matematik Sju rektorer samtalar under fem dagar Dialogseminarieserien Olika former för kunskap Veta att (teoretisk, vetenskaplig kunskap, veta att-satser) Veta hur (färdighet,

Läs mer

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)? Husdjursavel HV0081, 10057.1516 15 Hp Studietakt = 65% Nivå och djup = Grund Kursledare = Anna Maria Johansson Värderingsresultat Värderingsperiod: 2016-01-14-2016-01-31 Antal svar 20 Studentantal 35 Svarsfrekvens

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010

Kvalitetsredovisning 2010 Kvalitetsredovisning 2010 FRITIDSHEM Ladubacksskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Tina Persson 2011-06-08 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående

Läs mer

Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015

Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015 Utbildnings- och fritidsförvaltningen Håkan Jansson Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 215 Utbildnings- och fritidsförvaltningen genomförde under februari 215 enkätundersökningar

Läs mer

Haga/Lyckebyskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Haga/Lyckebyskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Haga/Lyckebyskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformerna som omfattas av planen är förskoleklass, fritidshem, grundskola, årskurs 1-9. Ansvariga för planen är rektor, Eila

Läs mer

Får vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009

Får vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009 Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:29 Får vi vara trygga? En undersökande studie om elevers uppfattning om kränkande handlingar under lektioner i idrott och hälsa Jonas Bergdahl

Läs mer

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas 52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

Om du har några frågor om undersökningen kan du vända dig till <<Kontaktperson>>, <<Tfn kontaktp.>>, som är kontaktperson på din arbetsplats.

Om du har några frågor om undersökningen kan du vända dig till <<Kontaktperson>>, <<Tfn kontaktp.>>, som är kontaktperson på din arbetsplats. DAGS ATT TYCKA TILL OM DITT JOBB! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan arbetar här och för blivande arbetare. För att kunna vara det behöver

Läs mer

Roligaste Sommarjobbet 2014

Roligaste Sommarjobbet 2014 Roligaste Sommarjobbet Q Vilket program har du deltagit i? Svarade: Hoppade över: RS Nacka sv al RS Arboga/Köping/Kungsör RS Avesta RS Enköping RS Falun RS Heby RS Håbo RS Mora RS Nacka RS Sigtuna RS Skövde

Läs mer

1. Jag upplever att min utbildning håller god kvalitet. NE och MÅG 1 Inte alls - - 2 - - 3-1 4-5 5 13 12 6 Stämmer helt 11 6

1. Jag upplever att min utbildning håller god kvalitet. NE och MÅG 1 Inte alls - - 2 - - 3-1 4-5 5 13 12 6 Stämmer helt 11 6 Hur trivs våra grästorpselever vid gymnasieskolorna i Lidköping och Trollhättan våren 2015? Har via telefon kontaktat 24 elever i Trollhättan och 24 i Lidköping Slumpvis utvalda av Jesper J. Ungefär lika

Läs mer

Plan för arbetet mot diskriminering, kränkande behandling och trakasserier, för trygghet och studiero.

Plan för arbetet mot diskriminering, kränkande behandling och trakasserier, för trygghet och studiero. Plan för arbetet mot diskriminering, kränkande behandling och trakasserier, för trygghet och studiero. Reviderad 150427 Nulägesbeskrivning utifrån elevenkät dec 14 samt antalet inrapporterade rapporter

Läs mer

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Bladins Intern School of Malmö i Malmö hösten 2012. Antal svar: 19

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Bladins Intern School of Malmö i Malmö hösten 2012. Antal svar: 19 Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Bladins Intern School of Malmö i Malmö hösten 2012 Antal svar: 19 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ska tillsynas följande

Läs mer

Södertörns friskolas likabehandlingsplan. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling samt skolans arbete för trygghet och trivsel

Södertörns friskolas likabehandlingsplan. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling samt skolans arbete för trygghet och trivsel Södertörns friskolas likabehandlingsplan Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling samt skolans arbete för trygghet och trivsel DEL 1: LIKABEHANDLINGSPLAN, VARFÖR DÅ? LIKABEHANDLINGSPLANENS

Läs mer

Kvalitetsredovisning ht 2009 - vt 2010

Kvalitetsredovisning ht 2009 - vt 2010 Kvalitetsredovisning ht 2009 - vt 2010 Fastebolskolan Ansvarig för kvalitetsredovisningen: Leena Nystrand 2010-10-01 1 (13) Innehåll 1. UPPGIFTER OM SKOLAN...2 2. RUTINER, DOKUMENTATION OCH PERSONAL...2

Läs mer

Kungsmarksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kungsmarksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Kungsmarksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Gäller från augusti 2015 till juni 2016 Reviderad 2015-12-21 Ansvarig för planen: Yvonne Andersson rektor Värdegrundsgruppen:

Läs mer

Kvalitetsredovisning för UVS GYMNASIUM AB Läsåret 2003/2004. 20 maj 2004. Birgitta Molin Rektor

Kvalitetsredovisning för UVS GYMNASIUM AB Läsåret 2003/2004. 20 maj 2004. Birgitta Molin Rektor UVS Gymnasium AB har två fristående gymnasieskolor i Skåne, en i Hjärup och en i Kristianstad. Båda skolorna har sin utbildning inom fordonsprogrammet. Kvalitetsredovisning för UVS GYMNASIUM AB Läsåret

Läs mer

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller för perioden: Aug 2014-juni 2015 Ansvarig för planen: Hanna Lindö Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola,

Läs mer

Våga Visa kultur- och musikskolor

Våga Visa kultur- och musikskolor Våga Visa kultur- och musikskolor Kundundersökning 04 Värmdö kommun Genomförd av CMA Research AB April 04 Kön Är du 37 6 34 65 39 60 3 69 0% 0% 40% 60% 0% 0% Kille Tjej Ej svar Våga Visa kultur- och musikskolor,

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Rudbecksgymnasiet läsår 14/15

Plan mot kränkande behandling. Rudbecksgymnasiet läsår 14/15 Plan mot kränkande behandling Rudbecksgymnasiet läsår 14/15 1 Inledning Det finns två lagar, Skollagen och Diskrimineringslagen, som ska skydda mot kränkning, diskriminering och trakasserier i skolan.

Läs mer

Sammanfattning av Ung Dialog 2007

Sammanfattning av Ung Dialog 2007 Sammanfattning av Ung Dialog 2007 Kultur och Fritid Marknadsföring Ungdomskortet Musik Mötesplatser Busskort Hyra av olika lokaler Spontanidrott Lov aktiviteter Många av gruppdeltagarna upplevde att man

Läs mer

SI-deltagarnas syn på SI-möten - Resultat på utvärderingsenkät

SI-deltagarnas syn på SI-möten - Resultat på utvärderingsenkät [Skriv text] Utvärdering av SI (09/10) SI-deltagarnas syn på SI-möten - Resultat på utvärderingsenkät För att få en uppfattning om hur deltagarna sett på SI-mötena gjordes en enkätutvärdering i slutet

Läs mer

Likabehandlingsplan för Gribbylunds kommunala F-9 skola

Likabehandlingsplan för Gribbylunds kommunala F-9 skola Likabehandlingsplan för Gribbylunds kommunala F-9 skola Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, lag (2006:67), innebär att diskriminering på grund av kön,

Läs mer

Likabehandlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling

Likabehandlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling Ålidhemsskolan 2009-08-20 Likabehandlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling INLEDNING Vid Ålidhemsskolan ska det råda nolltolerans mot all diskriminering och annan kränkande behandling

Läs mer

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik 140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning

Läs mer

2009-12-07 Skriftlig reservation från socialdemokraterna och vänsterpartiet angående budgetskrivelse för gymnasienämnden 2010.

2009-12-07 Skriftlig reservation från socialdemokraterna och vänsterpartiet angående budgetskrivelse för gymnasienämnden 2010. 2009-12-07 Skriftlig reservation från socialdemokraterna och vänsterpartiet angående budgetskrivelse för gymnasienämnden 2010. Socialdemokraterna och vänsterpartiet vill visa på vikten av ett ansvarstagande

Läs mer

Strategi och åtgärdsprogram för att eleverna ska nå målen i Haninge kommuns skolor

Strategi och åtgärdsprogram för att eleverna ska nå målen i Haninge kommuns skolor Strategi och åtgärdsprogram för att eleverna ska nå målen i Haninge kommuns skolor Å, Nangilima! Ja, Jonatan, ja, jag ser ljuset! Jag ser ljuset! Astrid Lindgren, Bröderna Lejonhjärta 2 Förord Vändningen

Läs mer

Elevguiden Samlad information från Aspero Göteborg. Gäller läsåret 12/13

Elevguiden Samlad information från Aspero Göteborg. Gäller läsåret 12/13 Elevguiden Samlad information från Aspero Göteborg Gäller läsåret 12/13 Välkommen till Aspero Idrottsgymnasium! Vi på Aspero Idrottsgymnasium har som mål att göra dig till vinnare - både studiemässigt,

Läs mer

3=delvis av samma åsikt. 4=helt av samma åsikt

3=delvis av samma åsikt. 4=helt av samma åsikt 11. Rektor lyssnar till både föräldrar och elever 7 6 5 4 3 1 11. Rektor lyssnar till både föräldrar och elever 1=helt 4=helt 12. Rektor tar itu med uppkomna problem 6 5 4 3 1 12. Rektor tar itu med uppkomna

Läs mer

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Bråtenskolan Barn- och utbildningsförvaltningen

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Bråtenskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Normer & värden En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Bråtenskolan Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål Skolans mål är att varje elev kan

Läs mer

Minnesanteckningar Skolsamråd

Minnesanteckningar Skolsamråd SID 1/6 Minnesanteckningar Skolsamråd 2012-10-22 Rektor hälsar välkommen och tackar för att så många har kommit, extra välkomnande till två elevrepresentanter från Elevrådet. Elevråd Ordförande Måns och

Läs mer

Lokal pedagogisk planering. Frivilligt kvällsdisco i skolmatsalen för de som går i årskurs 1 4 på skolan.

Lokal pedagogisk planering. Frivilligt kvällsdisco i skolmatsalen för de som går i årskurs 1 4 på skolan. Lokal pedagogisk planering Frivilligt kvällsdisco i skolmatsalen för de som går i årskurs 1 4 på skolan. Elevgrupp: Fritidshemmets :or är 25 elever. De är ansvariga för godis, frukt och läskförsäljning

Läs mer

viktigt att ni, var och en, behåller era egna enkäter så att ni kan följa er egen utveckling.

viktigt att ni, var och en, behåller era egna enkäter så att ni kan följa er egen utveckling. Grundsunda RKE 121101 Hej! Hoppas att du upplevde studiedagen med Christian Lundahl som givande. Denna gemensamma utbildningsdag får nog anses vara startskottet på BFL-arbetet i kommunen och i resp. upptagningsområde.

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse 2014/2015 Verksamhetsberättelse 2 (11) Innehållsförteckning 1 Systematiskt kvalitetsarbete i Uddevalla kommun... 3 2 Verksamheten... 4 3 Förutsättningar för

Läs mer

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Ulvsundaskolan i Stockholm hösten 2012. Antal svar: 10

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Ulvsundaskolan i Stockholm hösten 2012. Antal svar: 10 Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Ulvsundaskolan i Stockholm hösten 2012 Antal svar: 10 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ska tillsynas följande termin Under

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015 Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015 Gislaveds särskola Vi har i år haft två klasser med särskoleelever på Gislaveds Gymnasiums nationella särskoleprogram.. Vi har två nationella program: Programmet

Läs mer

ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG:

ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG: ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG: SVAR: 1. En bra lärare kan inte favorisera 2. Kan vara bra för att förminska diskriminering 3. Att man inte kan bli orättvist bedömd 4. Alla blir lika behandlade

Läs mer

Fria Läroverken i Norrköping Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Fria Läroverken i Norrköping Plan mot diskriminering och kränkande behandling Fria Läroverken i Norrköping Plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola Ansvariga för planen Rektor Tommy Thundahl Biträdande

Läs mer

Kursutvärdering. Samhällskunskap A

Kursutvärdering. Samhällskunskap A Samhällskunskap A Läsåret 9-1 Läsåret 9-1 8 6 4 Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt EAS 1. Mitt första inryck av denna kurs var: Mycket bra 6 29 Bra 14 67 Dåligt 1 5 Mycket dåligt - - Antal EAS:. Antal

Läs mer

Bergshamraskolan 2014-2015. Likabehandlingsplan - Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bergshamraskolan 2014-2015. Likabehandlingsplan - Plan mot diskriminering och kränkande behandling Bergshamraskolan 2014-2015 Likabehandlingsplan - Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014-2015 Genomförda aktioner och kartläggningar under året: Vi har under årets gång upprättat

Läs mer

Utbildning för hållbar utveckling

Utbildning för hållbar utveckling Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.

Läs mer

Kvalitetsrapport nr 2 Lärare

Kvalitetsrapport nr 2 Lärare Kvalitetsrapport nr 2 Lärare Varför har detta arbete gjorts? I skolsystemet i Sverige är det så att det är skolhuvudmannen som är ytterst ansvarig för skolverksamheten, i en kommun eller i en friskola.

Läs mer

Verksamhetsplan 2014/2015 Holmesskolan (skola och fritidshem)

Verksamhetsplan 2014/2015 Holmesskolan (skola och fritidshem) Datum 2014-08-18 Verksamhetsplan 2014/2015 Holmesskolan (skola och fritidshem) Holmesskolan Besöksadress Fabriksgatan 3, Torsby Torsby kommun 50. BUN 685 80 Torsby 0560-162 33 direkt 0560-160 00 växel

Läs mer