Kvalitetsredovisning för UVS GYMNASIUM AB Läsåret 2003/ maj Birgitta Molin Rektor

Transkript

1 UVS Gymnasium AB har två fristående gymnasieskolor i Skåne, en i Hjärup och en i Kristianstad. Båda skolorna har sin utbildning inom fordonsprogrammet. Kvalitetsredovisning för UVS GYMNASIUM AB Läsåret 2003/2004 Enligt förordningen 1997:702 är fristående skolor skyldiga att årligen upprätta skriftliga kvalitetsredovisningar som ett led i den regelbundna uppföljningen och utvärderingen. Denna kvalitetsredovisning innehåller mål, resultat, analys, åtgärder för bättre måluppfyllelse samt nya målområden inför 2004/ maj 2004 Birgitta Molin Rektor

2 Innehållsförteckning sid. 1. Inledning 1.1 Kvalitetsredovisningen är till för 1 2. Presentation av verksamheten Elevutvecklingen Utbildningsmodellen Lokalerna och fordonsparken Personalens strävan 3 3. Arbetsgången för kvalitetsarbetet vid gymnasieskolorna Prioriterade målområden Metoder för insamling av materialet 4 4. Resultat och analys av skolans prioriterade målområden Eleverna ska utvecklas i demokrati Elevernas frånvaroorsak ska analyseras Genom olika åtgärder påverka och förbättra attityder och värderingar vid skolan Genom olika åtgärder förbättra studiemiljön vid skolan Värdegrundsfrågor ska lyftas fram i form av projekt och temadagar Eleverna vid UVS ska rustas för det livslånga lärandet 7 5. Måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen 8 6. Åtgärder för bättre måluppfyllelse 9 7. Övriga enkäter av intresse för kvalitetsrapporten Elevers APU-utvärdering Förra årets elever vid UVS Elevrådets enkät om elevers trivsel Prioriterade målområden inför 2004/ Bilagor Enkät år 2 (se målområde 4.2) Stapeldiagram (tillhörande målområde 4.2)

3 1. Inledning Kvalitetsarbetet har en djup förankring i personalgruppen, där alla varit aktiva i framtagandet av rapporten. Rapporten har till skillnad från tidigare rapporter blivit mer begriplig och inte så omfattande, vilket gjort arbetet mer åskådligt för alla som arbetat med den. Vi har haft många intressanta pedagogiska stunder tillsammans, då vi gett oss tiden att reflektera på frågorna: varför, hur, var och när. Syftet med kvalitetsrapporten är enligt förordningen, att varje år följa upp och utveckla de nationella målen. Kvalitetsredovisningen ska innehålla en bedömning av måluppfyllelsen och ange vilka åtgärder som vidtas om målen inte uppnåtts. 1.1 Kvalitetsredovisningen är till för: att skolans elever, lärare, UVS ledning, och övrig personal, för en tydlig bild av verksamheten och som en grund för att diskutera behovet av förbättringsåtgärder. att föräldrar och andra intressenter får en god information om skolorna och deras utveckling. att elever och föräldrar får ett bättre underlag för val mellan skolor, program, kurser etc. att redovisningen också kan bidra till företagsledningens beslut i vissa ärenden. att redovisningen är ett dokument som Skolverket använder vid granskning och tillsyn av UVS gymnasieverksamhet. 2. Presentation av verksamheten - UVS Gymnasium MÅL: Eleven ska fostras i en sann demokratisk anda och till goda samhällsmedborgare. Utbildningen vid UVS ska ge individen en bra livskvalité och en bra utbildning. UVS Gymnasium i Hjärup startade år 2000 som Sveriges första friskola för fordonsprogrammet. Vårterminen 2003 gick den första kullen ut som följt UVS sedan skolan blev en egen friskola och årets kull är nummer två. Till vår stora glädje så etablerade vi en gymnasieskola hösten 2003 i Kristianstad, där vi sedan tidigare bedrivit yrkesutbildningar genom länsarbetsnämnden och komvux. Valet av en gymnasieskola i Kristianstad föll sig därför naturligt för UVS styrelse. Gymnasie- och yrkesutbildningarna är kompletta utbildningar både i Kristianstad och i Hjärup. Inriktningarna är: personbilsteknik, maskin- och lastbilsteknik och transport. De tre M:en genomsyrar verksamheten: MÄNNISKAN MILJÖN MASKINEN 1

4 2.1.1 Elevutvecklingen Höstterminen 2003 startade verksamheten i Kristianstad med 37 elever medan Hjärup tog in 90 elever till år 1. I Hjärup hade vi större efterfrågan än vi kunde tillgodose, vilket delvis gjorde att vårt medeltal till gymnasieintagningen stannade vid 175 poäng. Studieavbrotten har till skillnad från föregående år varit färre, kanske mycket beroende på att vi blivit bättre på att följa upp eleverna och deras studiesituation än tidigare. Vid vårterminen 2004 var antalet elever i Hjärup 220 och i Kristianstad 32. De flesta eleverna i Hjärup kommer från kranskommunerna runt Malmö och Lund. I Kristianstad kommer många från de kringliggande orterna med undantag av en som kommer från Öland. Antalet elever som går ut med samlat betygsunderlag är tyvärr än idag alldeles för högt (40%) och där hoppas vi på att den satsning vi gjort på elevvårdssidan, ska nästa år ge bättre resultat med fler elever som går ut med slutbetyg Utbildningsmodellen Vi försöker att arbeta utifrån en verklighetsanpassad undervisning. Många av våra uppdrag är riktiga uppdrag för att utbildningen så långt som möjligt ska likna arbetslivet. Inom transportinriktningen har flera av uppdragen som eleverna fått ta del av varit riktiga situationer. Inom personbilstekniken har eleverna arbetat med ett custombygge, där både karaktärsämnen och kärnämnen varit integrerade. Projektet har också bidragit till att eleverna gett ut en bok kring sitt projekt. Tidningen Proffs har anlitat våra elever som artikelförfattare och på det sättet knutit svenskan närmare elevernas intresse. Vi tillämpar en blandad pedagogisk utbildningsmodell, där praktik och teori går hand i hand och där kärnämneslärare och karaktärsämneslärare arbetar tillsammans kring eleverna Lokalerna och fordonsparken Våra lokaler har fungerat bra. Undervisningslokalerna saknar grupprum, är lite mörka men har trots allt fungerat bra. Eleverna påtalar i sina enkäter, att de saknar smårum med tillgång till datorer, där de kan sitta i lugn och ro och studera. Skolans elever har fått tillgång till datarummet då det inte varit lektioner, vilket gett alla möjligheter till självstudier. Detta har varit uppskattat eftersom många använder sina lediga stunder till att arbeta med körkortsteorin. Vi ser fram emot att i höst byta till nya fräscha lokaler. Tillgången på undervisningslokaler har varit bra och skolan har kunnat ha en egen restaurang med öppettider som eleverna uppskattat. 2

5 Våra transportfordon håller en mycket hög standard, vi har det senaste inom branschen, vilket är viktigt när konkurrensen hårdnar. Vi vill skapa en gedigen utbildning med en yrkeskompetens som efterfrågas i arbetslivet Personalens strävan: I all samvaro och undervisning strävar vi emot att: Ge eleverna en trygg skolmiljö Utgå från den enskilde elevens förutsättningar och behov Erbjuda eleverna ett varierande arbetssätt Få eleverna att bli delaktiga i kursinnehåll och planering Få eleverna att ta ett eget ansvar Alla elever ska känna sig uppskattade och betydelsefulla Eleverna ska ha med sig en god yrkesutbildning där UVS har gett dem förutsättningar, att bli skickliga yrkeskvinnor/yrkesmän i arbetslivet 3. Arbetsgången för kvalitetsarbetet vid gymnasieskolorna Under höstterminen utarbetades en plan över hur kvalitetsarbetet skulle genomföras. Skolan tillämpar sedan ett år tillbaka pedagogiska arbetslag, så därför blev det naturligt att målområdena delades upp mellan de tre arbetslagen. Under studiedagarna på hösten arbetade personalen med att välja metod för hur man på bästa sätt skulle gå till väga med kvalitetsinsamlandet. Det fastställdes också vem som ansvarade för vad och när resultatet och analysen skulle vara klara. Tiden för själva arbetet gjordes under våra torsdagar då vi har tid avsatt för pedagogiskt arbete, men också under våra studiedagar som var fördelade över läsåret. Innan vi började analysen av resultaten kom vi överens om en förklaring av ordet analys så att det inte skulle bli begreppsförvirring. 3.1 Prioriterade målområden för läsåret 2003/2004 Eleverna ska utvecklas i demokrati vid UVS Gymnasium. Eleverna vid UVS Gymnasium skall rustas för det livslånga lärandet. Elever och personal vid UVS Gymnasium ska genom olika åtgärder förbättra studiemiljön vid skolan. Värdegrundsfrågor ska lyftas fram i form av projekt och temadagar. Elevernas frånvaroorsak ska analyseras och ett åtgärdsprogram skapas för att öka närvaron. Vid föregående kvalitetsredovisning visade resultatmätningen att vi inte hade uppnått målen och vi ansåg därför att två av målområden bör utvecklas vidare under läsåret 2003/2004. Dessa målområden var: 3

6 eleverna ska utvecklas i demokrati och att eleverna ska rustas för det livslånga lärandet. 3.2 Metoder för insamling av materialet Den metod arbetslagen använt är enkäter, skolans närvarorapportering, dialogen med elever och elevvårdsarbetets dokumentation. Enkäterna har besvarats av skolans samtliga elever både i Hjärup och i Kristianstad. Varje arbetslag har tagit fram sina enkäter, vilket gör att det förekommer olika svarsalternativ ex.: Inte alls Tar helt avstånd I liten grad Tar delvis avstånd I ganska hög grad Instämmer delvis I hög grad Instämmer helt Det förekommer en enkättrötthet hos eleverna, vilket kan ha orsakat att alla inte är helt tillförlitliga. Vi kan också se efter genomgång av enkäterna att en del frågor har varit otydliga och svårtolkade. Redovisningen av enkäterna har sedan gjorts i fem steg: Steg 1 Beskrivning av resultaten Steg 2 Redovisning av hur resultaten samlats in Steg 3 Analys av resultaten Steg 4 Bedömning av måluppfyllelsen Steg 5 Åtgärder för bättre måluppfyllelse Inom varje område redovisas resultat och analys, som sedan följs upp av måluppfyllelse och åtgärder. 4. Resultat och analys av skolans prioriterade målområden Nationella mål Skolan ska sträva efter att varje elev har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former 4.1 Eleverna ska utvecklas i demokrati vid UVS Gymnasium Enkäten visar att elevrådet och klassrådet fungerar mindre bra på skolan och sämst fungerar det i år 3. Elevråd och klassråd är verksamheter som vi bör prioritera i framtiden så att elevdemokratin kan utvecklas bättre på skolorna. Att det fungerar sämst år 3 kan bero på att mentorerna inte har använt mentorstiden till att ha klassråd utan prioriterat annat på denna tid. En brist har varit att ärenden från klasserna inte har gått vidare till elevrådet och då kan det vara svårt att se en koppling till elevdemokrati. En viss 4

7 turbulens med byte av ordförande och uteblivna elevrådsrepresentanter har gjort elevrådet mindre betydelsefullt. Enkäten visar också att eleverna upplever sin möjlighet att påverka undervisningen mindre, ju högre upp man kommer i klasserna. Förklaringen kan inom inriktningen transport vara att de kurserna är mycket styrda av Vägverkets krav. Eleverna tycker i stort sett att de kan påverka sin arbetsmiljö. De anser vidare att deras åsikter blir tagna på allvar och att de kan påverka innehållet i flera kurser. De flesta elever anser att de kan påverka både sitt val av APU-plats och sitt arbete på APU-platsen. 4.2 Elevernas frånvaroorsak ska analyseras och ett åtgärdsprogram skapas för att öka närvaron Eleverna är väl medvetna om att skolan tillämpar olika åtgärdsprogram. De tycker att det är bra att skolan följer detta i syfte att hjälpa eleven. Eleverna anser att de i de flesta fall har en giltig anledning till sin frånvaro från undervisningen. År 1 och år 2 anser att vi uppmärksammar deras frånvaro på ett bra sätt, medan år 3 anser att detta inte sker i lika stor omfattning. En förklaring till detta kan vara att många av våra elever i år 3 är myndiga och själva ska rapportera in sin frånvaro till skolan. Föräldrar och mentorer har svårare att påverka elevers frånvaro när eleverna blir myndiga. Eleverna har god insikt om studiernas betydelse för kommande yrkesliv. De är också medvetna om att närvaron/frånvaron kan påverka deras betyg. När det gäller elevers rätt till frånvaro skiljer det sig mellan vad lärarna anser vara giltig frånvaro och det eleverna tycker. Se bilagor! 4.3 Elever och personal vid UVS ska genom olika åtgärder påverka och förbättra attityder och värderingar vid skolan Nationella mål: Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de värden som vårt samhälle vilar på. Eleverna tycker att de får en bra information från skolan, särskilt nöjda är år 1 med informationen. År 2 och år 3 är inte fullt så positiva, utan har synpunkter på att det kan göras bättre. Eleverna upplever att de känner sig trygga i klassrummet och att de vågar framföra sina åsikter i klassen. De anser vidare att skolans mentorer ger ett bra stöd och finns till hands när problem dyker upp. Samtliga klasser är nöjda med det arbetet som mentorn gör med gruppen. 5

8 Eleverna tycker att skolan reagerar mot kränkningar och att personalen tar tag i händelser när de det inträffar, till skillnad från klasskompisarna som svagt reagerar när det är förtryck och kränkningar. Vi har medvetet gått in för att stärka mentorsrollen, genom att vi under början av läsåret fått utbildning i mentorsrollen. Att eleverna känner sig trygga beror mycket på personalens aktiva deltagande kring eleverna. Verksamheten har mera styrts upp genom att vi arbetat fram handlingsplaner inom olika områden, vilket får till följd att både elever och personal känner sig mer trygga med vad som gäller. Resultat av detta kan vi se i elevernas svar på enkäterna, vilket är positivt för verksamheten. 4.4 Elever och personal vid UVS Gymnasium ska genom olika åtgärder förbättra studiemiljön vid skolan Nationella mål: Skolan ska förmedla sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Eleverna är i stort sett nöjda med hur lärarna lär ut. 94% svarar att de tycker att lärarna lär ut bra och mycket bra, medan 6% anser att lärarna är mindre bra på att lära ut. Dessa 6% kan vara elever med särskilda behov och där våra resurser inte räcker till. Våra elever är oftast elever som blivit marginaliserade under lång tid i skolan och kanske först just nu kan uppleva att de lyckas åtminstone i de praktiska övningarna. I de teoretiska studierna behöver de fortfarande stor hjälp. Hinner lärarna ge dig den tid som du behöver? 92% svarar i bra utsträckning eller i mycket bra utsträckning på frågan, medan 8% anser att de inte får den tid de behöver, vilket kan bero på att lärartätheten är för liten för de med större behov och hjälp. Eleverna påpekar att arbetsmiljön är viktig för hur de trivs. 97% svarar på enkäten att de trivs bra/mycket bra, medan 3% inte trivs. Vad det kan bero på att vi har några som inte trivs, kan vara att de fortfarande är osäkra på om de har valt rätt. Det händer att vi har några som väljer andra program när de är i slutet av år 1. Många av våra elever har också en kaotisk miljö då de inte är i skolan, vilket kan få dem att känna en allmän otrivsel. Skolans elever lägger liten tid i veckan på självstudier. 74% svarar att de lägger 0 4 timmar i veckan på egna studier. Flera har dålig självdisciplin och har svårt att komma igång av sig själv. När de har egna studier är det mest körkortsteorin som är aktuell. Arbetsmiljön upplevs som positiv av eleverna. 6

9 Detta kan vara en följd av ett ökat samarbete i personalgruppen och där särskilt arbetslagen fått mer möjligheter under studiedagar och i de pedagogiska grupperna, att diskutera åtgärder för förbättringar. Mentorsrollens betydelse har säkerligen en stor inverkan på hur eleverna ser på trivseln på skolan. UVS andan med att bemöta eleverna på ett bra sätt, är en styrka i personalgruppen. Det finns många tillfällen till skämt och goda skratt såväl i elevgruppen som i personalgruppen. 4.5 Värdegrundsfrågor ska lyftas fram i form av projekt och temadagar Ingen skall i skolan utsättas för mobbning. Tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. I vilken grad tycker du att skolan lärt dig ta hänsyn till andra människors tankar och känslor? År 1 anser att de i hög grad lärt sig ta hänsyn, medan år 2 och 3 visar ett sämre resultat. Gemensamma diskussioner kring teman, föreläsningar kan vara en bidragande åtgärd för att göra år 1-eleverna mer medvetna om att ta hänsyn. I vilken grad får du den uppmuntran i skolan du anser dig vara värd? Med stigande ålder anser eleverna att uppmuntran från personalen ökar. I hur hög grad vågar du vara dig själv? Eleverna svarar i hög grad i år 1 och 2, medan år 3 svarar i ganska hög grad. Varför det blir sämre med stigande ålder kan bero på att kraven ökar. I år 3 hamnar man också i en konkurrenssituation, eftersom man jämför sig med andra när yrkeslivet närmar sig. Eleverna är positiva till skolans temadagar och projekt och tycker att de lärt sig mycket på detta. 4.6 Eleverna vid UVS ska rustas för det livslånga lärandet Nationella mål: Genom studierna skall eleverna skaffa sig en grund för livslångt lärande. Skolan ska utveckla elevernas kommunikativa och sociala kompetens. Enkäterna visar att eleverna i år 1 kan se en koppling mellan kärnämnen och karaktärsämnen, bättre än vad eleverna i år 2 och 3 kan se. I de högre åldrarna, eftersom de valt en inriktning i år 2, har eleverna lättare att se APU:ns betydelse för det kommande yrkeslivet. Kärnämnen får en mer skymd plats, eftersom karaktärsämnen kommer mer i fokus fr.o.m. år 2 när inriktningen börjar. 7

10 Det framkommer också i resultatet av enkäterna att eleverna i år 1 arbetar mer individuellt än i de senare åren. Detta kan bero på att under det första året är eleverna i karaktärsämnen knutna till olika uppdrag i verkstaden, som oftast genomförs individuellt. Eleverna säger vidare att de tycker att de bättre utvecklat sin förmåga att arbeta i grupp än tidigare. De känner också att de ställs inför utmaningar. 5. Måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen Enligt vad enkäterna visar så är skolan på god väg att uppfylla målen, dock inte i allt som varit föremål för granskning. Personalen är bra på att skapa trygghet för eleverna genom att vara engagerade och intresserade. Skolans personal har i enlighet med resultaten från enkäterna god kommunikation med eleverna och därmed förutsättningar att förmedla kunskaper och grundläggande värderingar. Eleverna uppfattar att de har inflytande över skolarbetet och att de kan påverka utbildningens innehåll och genomförande. Detta märks tydligast i år 1. Eleverna vet hur de ska nå sina utbildningsmål. Skolan har ännu inte lyckats med att få ett fungerande elevinflytande via elevråd och klassråd. För att nå målen bättre ska en handlingsplan finnas, hur elevdemokratin ska fungera på skolan. Eleverna anser att mentorsrollen fungerat väl och att lärarna äger elevernas förtroende. Arbetet med åtgärdsprogram har i fler fall fungerat bra och resultat har uppnåtts. Skolan har lyckats mindre bra med att få eleverna att se kopplingen mellan kärnämnen och karaktärsämnen och dess betydelse i det framtida yrkeslivet. Eleverna är till 95 % nöjda med sin APU och tycker att handledarna har gett dem möjligheter att utvecklas i yrket. Skolan behöver fördjupa kontakterna ytterligare med näringslivet och branscherna för att kunna erbjuda ännu bättre utbildning inför framtiden. Skolans personal arbetar bättre idag mot uppställda mål och arbetet har intensifierats genom de pedagogiska arbetslagen. Tydlighet i diskussioner om vad som förväntas av en elev på UVS har gjort att ganska hög måluppfyllelse råder. Målet är att vi ska bli ännu bättre genom att hitta nya pedagogiska arbetssätt, som underlättar för våra elever att kunna se sammanhanget i sin utbildning. Personalens starka sidor vid UVS: - är att se till varje elevs behov. - är ett engagemang och intresse för eleven och skolan. - är att få tillstånd ett bra samarbete mellan kärnämnen och karaktärsämnen - är att ge eleverna en utbildning som de känner sig stolta över och där deras kunskaper uppskattas i yrkeslivet. 8

11 6. Åtgärder för bättre måluppfyllelse: 4.1 Eleverna ska utvecklas i demokrati 4.2 Elevernas frånvaroorsak ska analyseras och åtgärdsprogram skapas för att öka närvaron 4.3 Genom åtgärder påverka och förbättra attityder och värderingar vid skolan 4.4 Genom olika åtgärder förbättra elevernas studiemiljö Elevforum: Mentorn ska hjälpa till att styra upp klassråden på mentorstiden som är en tid avsatt på schemat. Elevrådet bör styras upp av någon i personalen med intresse för demokratifrågor. På sikt ska sedan eleverna själv kunna ha hand om det. Ett förslag är att börja med elevrådsverksamhet med bara år 1 för att sedan få det förankrat väl hos alla. Ge eleverna bättre information om vad som krävs i kurserna när de börjar i år 2. Skapa en god kontakt med föräldrarna då eleverna börjar i år 1. Ev. någon form av kontrakt mellan hem och skola. Fler positiva morötter som får eleverna att känna lust till skolarbetet. APU i utlandet, fler uppdragskörningar, stipendium etc. Ha gemensamt mål att sträva mot som ska gälla alla på skolan. Skapa en utbildningsbok av något slag ev. portfoliemodellen. I boken ska finnas all den information som kan behövas och som ska följa med eleverna under de tre åren. Boken ska också vara ett led i elevernas dokumentation över utbildningen. Fortsatt arbete med teambuildning, inte endast i år 1 utan även i år 2 och 3. Fler temadagar då den vanliga undervisningen bryts till förmån för diskussioner kring värdegrund, människosyn etc. Ibland är det lämpligt att man tar in andra som håller i detta på skolan eller i samarbete med andra skolor. Personalens tydlighet i när kurser startar och när kurser slutar för att få eleverna bättre på att ta eget ansvar. 9

12 4.5 Värdegrundsfrågor ska lyftas fram i form av projekt 4.6 Eleverna vid UVS ska rustas för det livslånga lärandet Arbeta med gemensamma projektgrupper kring olika teman, för att ändra elevers attityder och skapa förståelse. Önskvärt med en större integrering mellan kärnämnen och karaktärsämnen så att intresset för kärnämnen ökar. 10

13 7. Övriga enkäter av intresse för kvalitetsrapporten Elevrådets enkät om trivseln vid UVS, enkät genomförd av år 1 och 2 APU-utvärdering från år 1 3 Förra årets elever har svarat på enkät, som vi skickat ut för att ta reda på om de har arbete, om APU har gett dem möjligheter till arbete, hur de ser tillbaka på sin utbildning etc Elevers APU-utvärdering 112 elever har svarat på utvärderingen som har genomförts dels under höstterminen och dels under vårterminen. Elevers kommentar om APU-platsen: Frågan som ställdes var: Vad har du gjort för att arbetsplatsen skulle trivas med dig? Jag jobbade som dom. Jag visade att jag ville lära mig. Jag skojade lite och snackade med andra. Jag var trevlig, pratade, frågade och visade mig intresserad. Drog mina små skämt. Jag har lärt mig mer på en vecka än jag lärt mig på en termin i skolan. Man lär sig mer än vad man tror. 108 elever svarade att de var nöjda med sin APU-plats, 4 visste inte vad de tyckte och 3 svarade nej. 94 var positiva till sina handledare och tyckte att de visade och ställde bra frågor. 85 tyckte också att handledaren hade tid att lära ut. Reflektion: APU är viktig för våra elever och de växer med sin roll, många får också chans till sommarjobb och anställning Förra årets elever vid UVS T.f. studie- och yrkesvägledare vid UVS skickade under våren ut en enkät med svarsbrev till förra årets avgångselever (45), i syfte att få reda på vad de gjort efter sina yrkesstudier, återblick på sin utbildning vid UVS och om APU gett dem arbetstillfällen. Sjutton svar kom tillbaka. Elevkommentar från enkät: Jag är jättenöjd med utbildningen hos er och jag har ett bra jobb men dåligt betalt. Men det är en annan femma. Tack, för tre underbara år! Filip 11

14 Frågorna var följande: 1. Har du haft jobb under året? 2. Har arbetet motsvarat det du är utbildad för? 3. Hur har du fått ditt/dina jobb? 4. Finns det något som du ångrar när det gäller din utbildning? 5. Ditt betyg på UVS utbildning? På fråga 1 har tolv svarat att de har haft jobb nästan hela tiden, medan hälften på fråga två svarar att arbetet nästan motsvara deras utbildning. Fyra av de sjutton eleverna svarar att de fått sina jobb genom APU-platsen. På fråga fyra säger elva elever att det varit ok med utbildningen vid UVS. Fem tycker att de borde satsat mer på utbildningen. Vilket betyg ger eleverna UVS? Tretton anser att betyget ska vara MVG eller VG Elevrådets enkät om elevers trivsel Elevrådet har under vårterminen genomfört en egen enkät för att se hur eleverna trivs på UVS. De har gått ut med enkäten till enbart år 1 och år 2. Tyvärr var svarsfrekvensen låg. Av ca 130 elever har endast 43 kommit in. Hur trivs du på skolan? Hur trivs du med dina klasskompisar? Hur känner du dig när du åker till skolan? Hur bra tycker du att du kan påverka dina lektioner? 42 har svarat mycket bra eller bra 1 har svarat mindre bra 41 har svarat mycket bra eller bra 1 har svarat mindre bra 38 har svarat mycket bra eller bra 3 har svarat mindre bra 2 dåligt 26 har svarat bra 12 har svarat mindre bra 2 dåligt Vad tycker du om skolmaten? 30 har svarat mycket bra eller bra 5 har svarat mindre bra 7 har svarat dåligt 12

15 8. Prioriterade målområden inför 2004/ Eleverna ska utvecklas i demokrati genom att skolan kommer att ha ett fungerande elevråd och klassråd. 2. Eleverna ska bli medvetna om de värdegrunder som samhället och skolan vilar på. 3. Vid vårterminens slut ska eleverna i vissa kurser, kunna märka ett större samband mellan kärnämnen och karaktärsämnen. 4. Elevernas ogiltiga frånvaro ska minskas till noll. 5. Eleverna ska utvecklas i att ta ett större ansvar för sina studier. Åtgärder för bättre måluppfyllelse under 2004/2005 Vi kommer att åtgärda och följa upp årets målområden under kommande läsår (se punkt 6. åtgärder). 13

16 Enkätundersökning 2 UVS Gymnasium Man ٱ Kvinna ٱ År: 1 ٱ 2 ٱ 3 ٱ Tar helt avstånd från Tar delvis avstånd från Instämmer delvis Instämmer helt 1. Det finns alltid giltiga skäl till varför jag inte deltagit i undervisningen! ٱ ٱ ٱ ٱ 2. Jag tycker att skolan uppmärksammar min närvaro! ٱ ٱ ٱ ٱ 3. Mina föräldrar och skolan samverkar för at påverka min närvaro! ٱ ٱ ٱ ٱ 4. Samtalen med min mentor har stor inverkan på min närvaro! ٱ ٱ ٱ ٱ 5. Min insikt om studiernas betydelse för mitt kommande yrkesliv påverkar min närvaro! ٱ ٱ ٱ ٱ 6. Jag är medveten om att skolan tillämpar åtgärdsprogram vid behov! ٱ ٱ ٱ ٱ 7. Jag tycker det är bra att skolan tillämpar åtgärdsprogram vid behov! ٱ ٱ ٱ ٱ 8. Jag är väl medveten om hur min närvaro/frånvaro påverkar mitt betyg! ٱ ٱ ٱ ٱ

17 Fråga 1 Fråga 2 Fråga 3 Fråga 4 Fråga 5 År 1 Svar År 1 Svar År 1 Svar År 1 Svar År 2 Svar År 2 Svar År 2 Svar År 2 Svar År 3 Svar År 3 Svar År 3 Svar År 3 Svar Fråga 6 Fråga 7 Fråga 8 Fråga 9 Fråga 10 Enkät 1 År Antal Instämm Instämm Tar delv Tar helt 0 Fråga 10 Fråga 9 Fråga 8 Fråga 7 Fråga 6 Fråga 5 Fråga 4 Fråga 3 Fråga 2 Fråga 1 Fråga Nr

18 Enkät 1 År Antal Instäm Instäm Tar de Tar he 0 Fråga 10 Fråga 9 Fråga 8 Fråga 7 Fråga 6 Fråga 5 Fråga 4 Fråga 3 Fråga 2 Fråga 1 Fråga Nr Enkät 1 År Antal Instäm Instäm Tar de Tar he 0 Fråga 10 Fråga 9 Fråga 8 Fråga 7 Fråga 6 Fråga 5 Fråga 4 Fråga 3 Fråga 2 Fråga 1 Fråga Nr

19 ämmer helt ämmer delvis delvis avstånd från helt avstånd från

20 nstämmer helt nstämmer delvis ar delvis avstånd från ar helt avstånd från nstämmer helt nstämmer delvis ar delvis avstånd från ar helt avstånd från

21 Fråga 1 Fråga 2 Fråga 3 Fråga 4 År 1 Svar År 1 Svar År 1 Svar År 1 Svar År 2 Svar Antal År 2 Svar År 2 Svar År 2 Svar År 3 Svar År 3 Svar År 3 Svar År 3 Svar Fråga 1Nr Fråga 1 Fråga 2 Fråga 5 Fråga 3 Fråga 6 Fråga 4 Fråga 7 Fråga 8 Enkät 2 År 2 Fråga 5 Fråga 6 Fråga 7 Fråga 8 Instämmer he Instämmer de Tar delvis avs Tar helt avstå Enkät 2 År Antal Instämmer h Instämmer d Tar delvis av Tar helt avst 0 Fråga 8 Fråga 7 Fråga 6 Fråga 5 Fråga 4 Fråga 3 Fråga 2 Fråga 1 Fråga Nr Enkät 2 År 3 Antal Instämmer h Instämmer d Tar delvis av Tar helt avst 0 Fråga 8 Fråga 7 Fråga 6 Fråga 5 Fråga 4 Fråga 3 Fråga 2 Fråga 1 Fråga Nr

22 Instämmer helt Instämmer delvis Tar delvis avstånd från Tar helt avstånd från Instämmer helt Instämmer delvis Tar delvis avstånd från Tar helt avstånd från Instämmer helt Instämmer delvis Tar delvis avstånd från Tar helt avstånd från