SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Transkript

1 1 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE Skolområde 3 Junibacken och Ängens Förskolor Förskolechef: Carin Hagström

2 2 Innehåll 1. Inledning Det systematiska kvalitetsarbetet Kvalitetshjul Organisation, skolområde Psykologer och specialpedagoger Nuläge Antal personal på förskolorna Antal barn på förskolorna Prioriterade grupper Nämndens prioriterade områden: Trygghet och kunskap Likabehandlingsplan Miljöarbete Viktiga händelser under året Analys Resultat och åtgärder för framtiden... 9

3 3 1. Inledning 1.1Det systematiska kvalitetsarbetet På verksamhetsnivå genomför varje år Ängen och Junibackens förskolor en systematisk kvalitetsredovisning. Grunden för denna redovisning utgår från årets kontinuerliga verksamhetsplanering, uppföljning samt utvärdering av verksamheten. I det systematiska kvalitetsarbetet ingår även att se över verksamheternas rutiner och kompetenser samt utveckla utbildningen i enlighet med skollagen 2010:800, 4 kap. 4-6, samt Lpfö 98/10, s Syftet med det systematiska kvalitetsarbete är att kvalitativt utveckla verksamheten mot de nationella målen som är angivna i skollagen och läroplanen. Kvalitetsredovisningen innebär att förskolechef inför kommande år kan analyser verksamheternas behov, identifiera utvecklingsområden och sedan vidta lämpliga åtgärder för att öka måluppfyllelsen i förskolan. Kvalitetsarbetet som genomförs på enhetsnivå sker i samverkan med all pedagogisk personal på avdelningarna med utgångspunk, att stimulera och utmana barnets utveckling, såväl det enskilda barnet som barngruppen. Vårdnadshavare till barn i förskolan ska ges möjlighet att bidra till kvalitetsarbetets utformning och innehåll. Förskolechefen ansvarar för att det finns forum med sådan karaktär att vårdnadshavaren har möjlighet till inflytande över verksamheten. Förskolan som är en lärande organisation, befinner sig ständigt i förändring. För personalens del innebär detta att kvalitetsarbetet alltid är närvarande på olika nivåer, individuellt och i arbetslaget. Det är därför viktigt med ett professionellt förhållningssätt där verksamheten ständigt diskuterar och förhåller sig till sina arbetsmetoder som ska leda till en stabil utveckling av våra verksamheter. För att det systematiska kvalitetsarbetet ska få ett verksamhetsnära fäste måste personalen se en vardaglig nytta med arbetet. Kvalitetsarbetet måste upplevas som ett utvecklingsinstrument för arbetslagen, skolenheterna och kommunen. 1.2 Kvalitetshjul Förskolans uppdrag har sin grund i en helhetssyn på omsorg, fostran och lärande där bland annat förskolans innehållsfrågor, utvärdering och uppföljning av verksamheten ställs i fokus. Styrdokumentet Lpfö 98/10 vilar på barnkonventionen (UNICEF, 2009) vars innehåll baseras på vikten av att alltid ta utgångspunkt i barns bästa och att beakta det barn ger uttryck för. Ansvaret för att kritiskt granska verksamheten, och inte något enskilt barn, vilar på personalen och då i första hand på förskollärarna. Genom att dokumentera verksamheten i förhållande till barnet, skriver skolverket i sitt stödmaterial, Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan (2012), blir det möjligt att på allvar ta in barnets behov, frågor, erfarenhet och engagemang i verksamheten. Då kan man forma och omforma verksamheten på ett sätt som gör den dagliga tillvaron i förskolan stimulerande, utvecklande, intressant, rolig och meningsfull för alla barn. Personalen på enhetens förskollor arbetar kontinuerligt i arbetslag, samt förskollärare även individuellt med att dokumentera och utvärdera vår verksamhet. Matrisen för detta arbete kallar vi hjul. Hjulet består av tre delar, de två första delarna består av didaktiska frågor:

4 4 Detta vill vi utveckla Hur ska det gå till? När ska det göras? Av vem? osv Hur ska den förväntade utvecklingen synliggöras? Vilka handlingar ska begås? konkret Den sista delen består av en analysdel och vidare arbete. Hur blev det? Vad blev resultatet jämfört med vår plan? Vad vet vi nu som vi inte visste tidigare? Hur tänker vi om det? Varför tänker vi så? Hur går vi vidare? Hjulen är ett instrument som används under hela året, men kan sträcka sig över olika tidsperioder. Några hjul spänner över en hel termin medan andra kan vara korta och bara innehålla små händelser. Förskollärarna har det yttersta ansvaret för att, så att säga, hålla dessa hjul rullande, men systemet möjliggör för samtlig personal i verksamheterna att ha ett stort inflytande över egna utvecklingsprocesser, analyser och resultat. För att planera och analysera har förskollärare 3 timmars enskild reflektionstid i veckan samt två timmar i veckan där hela arbetslag reflekterar och analyserar sitt arbete Organisation, skolområde 3 Skolområde 3 består av 9 förskolor, med sammanlagt 35 avdelningar. Skolområdet leds av 5 förskolechefer, totalt 4,7 tjänster. I skolområdet ingår förutom förskola också Öppen förskola Familjedaghem Vikariepool Specialpedagoger 1,75 tjänst Administratör 0,5 tjänst 1.4 Psykologer och specialpedagoger Skolområdet har tillgång till skolpsykologer, 2,0 tjänst. Psykologer utgör en stödfunktion till den pedagogiska verksamheten i förskola, grundskola, särskola och gymnasium. Psykologernas uppdrag är att tillföra psykologisk kunskap till verksamheten på individ, grupp och organisationsnivå. Psykologerna utgör elevhälsans psykologiska del och prioriterar förebyggande och hälsofrämjande insatser. Psykologernas arbetsområde täcker alltså alla skolområde i Hörby kommun och fördelningen av ärenden har under året varit 2/3 grundskola och 1/3 förskola.

5 5 I skolområdet arbetar två specialpedagoger, 2,0 tjänst. Utgångspunkten för specialpedagogerna uppdrag är handledning/konsultation till personal, både när det gäller enskilda barn och utveckling av verksamheten. Personalgruppen kan också ansöka om stöd att utveckla sitt pedagogiska arbete, där specialpedagog observerar och sen ger förslag på utvecklingsområde. Förskolechefsgruppen träffar specialpedagoger och psykologer kontinuerligt en gång/månad. Specialpedagoger i skolområdet och psykologerna har ett nära samarbete. 2. Nuläge 2.1 Antal personal på förskolorna Enheten omfattar två förskolor med sammanlagt 8 avdelningar. Avdelningspersonal vid Junibackens förskola Personalkategori Årsarbetare Personal med lärarutbildning 7,05 Barnskötare 3,75 Avdelningspersonal vid Ängens Förskola Personalkategori Årsarbetare Personal med lärarutbildning 7,05 Barnskötare 3,87 Personal med lärarutbildning utgör på Junibacken 65 % och på Ängen 65 % 2.2 Antal barn på förskolorna Verksamhet Födda 09 Födda 10 Födda 11 Födda 12 Födda 13 Junibackens förskola Ängens förskola Mätdatum har de båda förskolorna sammanlagt 114 barn inskrivna. Antal barn/årsarbetare Verksamhet Barn/årsarbetare Junibackens förskola 5,8 Ängens förskola 5,0

6 6 Genomsnittlig tid/ barn och dag Verksamhet Snitt tid/barn och dag Junibackens förskola 32 timmar Ängens förskola 36 timmar Förskolornas snitt tid per barn är hög. Det är en stor utmaning för oss, att täcka med personal från , på Junibackens från Många barn är i verksamheten tidigt på morgonen och sent på kvällen. Eftersom Hörby Kommun är en pendlarort är den genomsnittliga tiden för barn i verksamheten hög. Under åren har vi märkt en stigande ökning av vistelsetiden per barn och vecka 2.3 Prioriterade grupper Barn i behov av särskilt stöd och barn med funktionsnedsättning Individärende 9 barn Ärenden på gruppnivå 3 barn Särskilt stöd i förskolan innebär att barn ska ges särskilt stöd på det sätt och i den omfattning som behövs för att barnen ska ha möjlighet att utvecklas och lära i enlighet med läroplanen. En viktig princip är att barns behov av särskilt stöd ska tillgodoses i den ordinarie verksamheten samt att personal har tillräcklig kompetens för detta. Förskolans specialpedagoger och psykologer arbetar på uppdrag av förskolecheferna och är en resurs som med specialistkunskaper stödjer förskolepersonal i deras arbete med barnen. Resursperson i arbetslag under året : 1,5 tjänst : 2,75 tjänst Barn med annat modersmål än svenska Barn med annat modersmål än svenska 5 Förskolan strävar efter att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Detta sker i den dagliga verksamhetens olika aktiviteter. I verksamheten finns ett mångkulturellt nätverk med en representant för varje förskola som leds av specialpedagog. Syftet med detta nätverk är att hålla sig a jour med ny forskning och förmedla detta ut i verksamheten. Förskolona har under året inte haft något modersmålstöd från modersmålslärare. Det har visat sig vara svårt att få ett likvärdigt stöd till samtliga flerspråkiga barn i verksamheten med de begränsade modersmålsresurser förskolan haft. Mångkulturnätverket arbetar med att sammanställa goda exempel på hur pedagogerna i verksamheten kan stödja de flerspråkiga barnens samtliga språk.

7 7 2.4 Nämndens prioriterade områden: Trygghet och kunskap Förskoleverksamhetens systematiska kvalitetsarbete vilar på de riktlinjerna som står angivet i våra styrdokument. Trygghet och kunskap är två av de tre ben som förskolans läroplan vilar på Förskolan skall vara rolig, trygg och lärorik. För att säkerställa att förskolan är just rolig, trygg och lärorik använder personalen kvalitetshjul för att höja kvaliteten utifrån ett verksamhetsperspektiv. För att säkerställa varje barns utveckling och lärande, sker pedagogiska dokumentationer i syfte att få syn på, erbjuda, stimulera och utmana varje enskilt barn i sitt eget lärande och utveckling. 2.5 Likabehandlingsplan Enhetens förskolors likabehandlingsplaner, är upprättandet utifrån DO:s husmodell som är ett verktyg för att upptäcka och förebygga diskriminering och trakasserier i verksamheten, samt Skolverkets Plan, som är ett verktyg som fungera som ett stöd för att ta fram en plan mot diskriminering och kränkande behandling i verksamheter. Likabehandlingsplanen uppdateras och revideras i maj varje år. 2.6 Miljöarbete Junibacken och Ängens förskolor arbetar aktivt för miljö och naturvård. Barnen ges möjligheter att förstå hur egna handlingar påverkar miljön och lär sig sin delaktighet i naturens kretslopp med utgångspunkt från styrdokument. 2.7 Viktiga händelser under året Dialogmöten kring anmälningsplikt. Samarbete med Hörbys Kulturskola i form av musik- och dramaföreställningar. Fortsatt arbete och utveckling av det webbaserade verktyget i förskolan, Unikum. Förskolechefen deltar i rektorsutbildning. Utvecklat samarbetesformerna med psykologer och specialpedagoger i det förebyggande arbetet. TAKK-utbildning IKT- utbildning Identitet, kyskhetskultur och rätt till eget liv. Ett projekt, i samarbete med socialförvaltningen. Föresläsning Literacy, Jan Nilsson Natur och teknik - projekt i skolverkets regi. Ett samarbetsprojekt mellan förskola och grundskola, där en förskollärare från Ängens förskola deltar. Förskolan på veteskaplig grund. En föreläsningsserie i regi av Kristianstad Högskola. Föreläsning: Kärnämnen i förskolan, Bim Ridarsporre, Malmö Högskola

8 8 3. Analys Det har under året varit många händelser av betydelse. Utifrån den stora satsningen pedagogisk dokumentation, en utbildning på 7,5 högskolepoäng som startade 2014 har personal förfinat och ökat sina kunskaper om varje enskilt barns behov och intresse. Våra kvalitetshjul som görs under terminerna har nu blivit ett redskap som personalen är förtrogen med och som gör att de lättare kan få syn på och analysera vad verksamheten kan utveckla. Innehållet i de hjul som är gjorda under året har handlat om barns trygghet som grupp och individuellt. Att barn ska vara trygga i förskolans verksamhet är grundstommen i och själva kärnan i all utveckling i förskolan. Vårt nya webbverktyg Unikum, har blivit det arbetsredskap som pedagoger önskade för dokumentation av det individuella barnets lärprocesser, men även ett verktyg för vårdnadshavare att få en kontinuerlig inblick i verksamheten. Det återstår en del att utveckla, men förskolechefer och ansvarig pedagog för varje enhet har kontinuerlig kontakt med varandra och Unikum för att utveckla nya redskapet utifrån verksamheternas önskemål. Samverkan mellan psykolog-specialpedagog och förskolechef har visat sig vara en bra metod att snabbt fånga in de barn som behöver stöd i ett tidigt stadie. För mig som förskolechef har det också stor betydelse att jag har kännedom om de barn som behöver extra stöd, eftersom det är jag som har yttersta ansvaret för att dessa barn får det stöd de behöver. För personalen är det också en trygghet att få snabb vägledning när det känner oro för ett barns utveckling. Tydliga rutiner med ansökan om konsultation och med förskolechefens underskrift gör att man som personal inte väntar in problemet, och att jag som förskolechef är med från början. Under året har samarbetet vidarutvecklats där psykologerna haft som mål att utveckla ett mer konsultativt arbetssätt. Tanken har varit att psykologerna snabbt ska vara tillgängliga för att bistå med ett psykologiskt perspektiv för att öka personalens förståelse för barnen och eleverna och deras lärmiljö. Psykologerna arbetar enbart med personal och deras frågor, medan specialpedagogerna handleder personalen utifrån observationer i barngruppen eller enskilt barn. Tanken med vidarutveckla samarbetet är att nå målet, snabb tillgänglighet till specialpedagog och psykolog. Projektet: Identitet, kyskhetskultur och rätt till eget liv- ett samarbeta mellan BUN och Socialförvaltningen- där personal och förskolechefer har deltagit har i hög grad handlat om värdegrund och framförallt vår egen värdegrund, men även att förstå andra kulturer. Under året har vi haft ett samarbete med SFI och de vårdnadshavare som har barn som vi möter i vår verksamhet, vilket har gett oss en fördjupad inblick i andra kulturer och dess kontext. Projektet ingår i hög grad i vår likabehandlingsplan och enheten har under terminens Personalkonferenser arbetat med värdegrundsarbete för att öka våra insikter och bygga på en arbetsmiljö som är god både för barn och vuxna.

9 9 Dialogmöten angående anmälningsplikt är också ett samarbete mellan BUN och Socialförvaltningen. Samarbetet mellan de två nämnderna har slagit väl ut, med många vinster, inte minst att det nu finns en förståelse för varandras uppdrag med barnet i centrum. Under året har en ny satsning påbörjats, SPSM-projektet: Kommunikation en förutsättning för delaktighet i lek och lärande. Ansvariga för projektet är specialpedagogerna som är anställda i skolområdet. Projektet startade med en föreläst kring Tecken- och bildstöd för samtlig personal samt en riktad TAKK-utbildning till de pedagoger som har barn med funktionsnedsättning. Ett nätverk har bildats med AKK-och IKT-pedagoger som har utsetts på varje enhet. Det är specialpedagogerna som leder nätverken. Projektet kommer att pågå året ut, men redan nu kan man i verksamheterna se utvecklingen när det gäller bildstöd och användandet av läsplattorna. IKT pedagogerna forsätter sitt arbete. Under våren har arbetet vänt sig till barnen i förskolleklass men kommer till hösten att rikta in sig på de äldre barnen. För att ytterliga utveckla och kvalitetssäkra vår verksamhet och att stärka personalen med analyser i kvalitetshjulen har vi under våren haft flera föreläsningstillfällen. Bim Riddarsporre Kärnämne i förskolan var en föreläsning för samtlig personal. Förskolan på vetenskaplig grund är en föreläsningsserie i regi av Kristianstad högskola, där fyra förskollärare från varje verksamhet representerar. 4. Resultat och åtgärder för framtiden Det har varit ett intensivt år i verksamheterna med mycket tyngdpunkt på vidarutbildning i de utbildningsområden som påbörjades under Vårt mål i ledningsgruppen är att vidarutveckla och stärka personalens yrkeskompetens och professionalism. De enheter som ingår i skolområdet drivs utifrån varje verksamhets förutsättningar, dock har vi i förskolechefsgruppen ett nära samarbetet och de mer övergripande utvecklingsområdena driver vi gemensamt. Vi ser många vinster med detta och vårt mål är att skolområdet skall hålla en hög och gemensam kvalitet. De utvecklingsprojekt som startas ska vi hålla fast vi och vidarutveckla. Vi har ett hårt tempo i fråga om utveckling och det är för oss viktigt att all utbildning grundas i personalgruppen. För kommande år ska vi m.a.o. gräva där vi står.